Länk till genusplanen - Strängnäs kommun

RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 3
Inledning
Det är inte barnen utan vi som bär ansvaret för
att skapa en jämställd förskola. Det är hur vi
är och vad vi gör som skapar det normsystem
barnen möter i förskolan. Det är vi som talar
om för barnen vad som är rätt och vad som är
fel. I ett genusarbete är vårt förhållningssätt en
central fråga. Vi måste börja med oss själva för
att sedan se runt omkring oss. För att kunna
skapa en mer jämställd förskola behöver man
börja med att se vilka traditioner vi själva bär
med oss. Hur ser dessa ut Vilka förväntningar
har vi utifrån kön, hur ska vi vara och vad förväntas
vi göra När vi blir medvetna om det
kan vi börja se på oss själva. Hur gör jag Och
så småningom hur gör vi i mitt arbetslag och
hur gör vi på vår förskola
Dessa frågor har 80 pedagoger och numera utbildade
genuspiloter ställt sig i Strängnäs kommun.
Utgångspunkterna har varit att belysa
kommunikation, byggande av självkänsla och
förhållande till empati, rädsla och mod utifrån
ett genusperspektiv. Pedagogerna har fått ta
del av forskning, beprövad erfarenhet och nya
metoder för att fördjupa sig i allt detta och
har sedan satt igång ett förändringsarbete. Ett
förändringsarbete rullar inte på av sig själv utan
kräver stort engagemang och mod. Att sätta
normer i gungning och ifrågasätta traditioner
kan vara provocerande för både den som gör
det och de i dess närhet. Att ifrågasätta det
självklara och det som alltid har varit, för att
sedan våga förändra är vad ett aktivt genusarbete
handlar om. Om vi ska kunna leva upp
till styrdokumentens målsättningar är detta vad
som behöver göras.
Utbildningen som genuspiloterna genomfört
har drivits av teater- och jämställdhetskonsult
Johanna Lundin. Utbildningen har inletts med
besök på samtliga pedagogers avdelningar och
där har teateräventyr som metod demonstrerats.
Därefter har pedagogerna bjudits in till
sitt första kurstillfälle där deras egna normer
satts i gungning. Här har de genom rollspel,
forumspel och värderingsövningar diskuterat
och undersökt hur de arbetar med självkänsla
och kommunikation ur ett genusperspektiv.
Pedagogerna har sedan gått tillbaka till sina avdelningar
med uppgift att observera och analysera
material och aktiviteter ur ett genusperspektiv
samt att genomföra ett teateräventyr.
Vid nästa kurstillfälle har pedagogerna arbetat
med frågeställningar kring empati, rädsla och
mod. Vid det tillfället fick pedagogerna också
redovisa sina uppgifter de löst i förskolorna
samt diskutera vad de kommit fram till. Som
avslutning har pedagogerna skrivit ett eget
manus till teateräventyr. Johanna Lundin har
sedan återbesökt förskolorna och observerat
teateräventyren och gett personlig återkoppling
till pedagogerna. Vidare har alla pedagoger
fått handledning i hur de kan fortsätta sitt
arbete på avdelningen och förskolan samt driva
det normkritiska arbetet vidare. Det är viktigt
att genusarbetet integreras i den dagliga verksamheten
och inte läggs ”uppepå”. Genusglasögonen
behöver vara på näsan för jämnan.