Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 7<br />
Könsblindhet<br />
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de<br />
krav och förväntningar som ställs på dem bidrar <strong>till</strong><br />
att forma flickors och pojkars uppfattning om vad<br />
som är kvinnligt och manligt”<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011:41).<br />
Att jobba med genus är ofta att jobba i<br />
motstånd, det finns många förutfattade<br />
meningar om vad genuspedagogik är.<br />
En vanlig fördom är att nu ska ”alla<br />
flickor bli som pojkar och alla pojkar<br />
bli som flickor”, det är inte det som är<br />
målsättningen. Målsättningen med ett<br />
aktivt genusarbete är att se individen<br />
bortom kön. Det handlar om individens<br />
frihet och att låta alla vara som<br />
de är och på så sätt inte blockera<br />
önskningar och viljor som generellt<br />
inte är <strong>till</strong>åtna inom det egna könet.<br />
En vanlig föreställning är att pedagoger<br />
som inte jobbar med jämställdhet<br />
motiverar detta med att ”de ser individen”<br />
och därför inte gör skillnad på<br />
pojkar och flickor.<br />
Genuspedagogiken har gjort en resa<br />
som tyvärr svärtat ned sig själv. Många<br />
känner genuspedagogiken genom det<br />
kompensatoriska arbetssättet, det<br />
innebär att man kompenserar. Så här<br />
kan en kompensatorisk mall se ut<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011):<br />
METOD<br />
Den kompensatoriska pedagogiken<br />
kan användas med fördel i vissa<br />
sammanhang. I vissa grupper kan det<br />
finnas behov av att arbeta med pojkoch<br />
flickgrupper för att ändra ett<br />
klimat i just den gruppen. Indelningen<br />
är inte ett mål i sig, utan en metod<br />
för att vidga perspektiven i den<br />
enskilda gruppen. Gruppen ska sedan<br />
integreras i den stora gruppen med<br />
hopp om att större jämställdhet<br />
skapats.<br />
Flickor ska öva på att:<br />
• Bli stora och starka<br />
• Synas och höras<br />
• Prata högt och klart i grupp<br />
• Öka sin tävlingsinstinkt<br />
• Våga stå för sina åsikter<br />
• Använda konstruktionsmaterial<br />
• Brottas<br />
• Säga nej<br />
• Leka med traktorer och bilar<br />
pojkar ska öva på:<br />
• Bli snälla/hjälpsamma/omtänksamma<br />
• Lyssna på varandra<br />
• Få ett bättre språkbruk<br />
• Vänta på sin tur<br />
• Prata om känslor<br />
• Leka i hemvrån<br />
• Känna empati och närhet<br />
• Samarbeta<br />
• Leka med dockor<br />
Den här typen av kompensatorisk<br />
pedagogik har lämnats <strong>till</strong> förmån för<br />
det individualistiska arbetssättet. Vi<br />
behöver känna <strong>till</strong> de förväntningar<br />
som finns på pojkar och flickor enligt<br />
tradition, men vi kan inte förutsätta att<br />
alla pojkar behöver träna på dessa<br />
aktiviteter och att alla flickor i sin tur<br />
behöver träna på de förväntningar som<br />
finns på dem. Alla barn är individer<br />
och att tro att alla pojkar och flickor<br />
behöver träna på samma sak är att<br />
förminska individens skiftningar och<br />
variationer. Målet är att se alla barn<br />
som en individ, dock med genusglasögon<br />
och kunskaper om könsroller<br />
i bagaget.