18.01.2015 Views

Länk till genusplanen - Strängnäs kommun

Länk till genusplanen - Strängnäs kommun

Länk till genusplanen - Strängnäs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 7<br />

Könsblindhet<br />

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de<br />

krav och förväntningar som ställs på dem bidrar <strong>till</strong><br />

att forma flickors och pojkars uppfattning om vad<br />

som är kvinnligt och manligt”<br />

(Lenz Taguchi m.fl. 2011:41).<br />

Att jobba med genus är ofta att jobba i<br />

motstånd, det finns många förutfattade<br />

meningar om vad genuspedagogik är.<br />

En vanlig fördom är att nu ska ”alla<br />

flickor bli som pojkar och alla pojkar<br />

bli som flickor”, det är inte det som är<br />

målsättningen. Målsättningen med ett<br />

aktivt genusarbete är att se individen<br />

bortom kön. Det handlar om individens<br />

frihet och att låta alla vara som<br />

de är och på så sätt inte blockera<br />

önskningar och viljor som generellt<br />

inte är <strong>till</strong>åtna inom det egna könet.<br />

En vanlig föreställning är att pedagoger<br />

som inte jobbar med jämställdhet<br />

motiverar detta med att ”de ser individen”<br />

och därför inte gör skillnad på<br />

pojkar och flickor.<br />

Genuspedagogiken har gjort en resa<br />

som tyvärr svärtat ned sig själv. Många<br />

känner genuspedagogiken genom det<br />

kompensatoriska arbetssättet, det<br />

innebär att man kompenserar. Så här<br />

kan en kompensatorisk mall se ut<br />

(Lenz Taguchi m.fl. 2011):<br />

METOD<br />

Den kompensatoriska pedagogiken<br />

kan användas med fördel i vissa<br />

sammanhang. I vissa grupper kan det<br />

finnas behov av att arbeta med pojkoch<br />

flickgrupper för att ändra ett<br />

klimat i just den gruppen. Indelningen<br />

är inte ett mål i sig, utan en metod<br />

för att vidga perspektiven i den<br />

enskilda gruppen. Gruppen ska sedan<br />

integreras i den stora gruppen med<br />

hopp om att större jämställdhet<br />

skapats.<br />

Flickor ska öva på att:<br />

• Bli stora och starka<br />

• Synas och höras<br />

• Prata högt och klart i grupp<br />

• Öka sin tävlingsinstinkt<br />

• Våga stå för sina åsikter<br />

• Använda konstruktionsmaterial<br />

• Brottas<br />

• Säga nej<br />

• Leka med traktorer och bilar<br />

pojkar ska öva på:<br />

• Bli snälla/hjälpsamma/omtänksamma<br />

• Lyssna på varandra<br />

• Få ett bättre språkbruk<br />

• Vänta på sin tur<br />

• Prata om känslor<br />

• Leka i hemvrån<br />

• Känna empati och närhet<br />

• Samarbeta<br />

• Leka med dockor<br />

Den här typen av kompensatorisk<br />

pedagogik har lämnats <strong>till</strong> förmån för<br />

det individualistiska arbetssättet. Vi<br />

behöver känna <strong>till</strong> de förväntningar<br />

som finns på pojkar och flickor enligt<br />

tradition, men vi kan inte förutsätta att<br />

alla pojkar behöver träna på dessa<br />

aktiviteter och att alla flickor i sin tur<br />

behöver träna på de förväntningar som<br />

finns på dem. Alla barn är individer<br />

och att tro att alla pojkar och flickor<br />

behöver träna på samma sak är att<br />

förminska individens skiftningar och<br />

variationer. Målet är att se alla barn<br />

som en individ, dock med genusglasögon<br />

och kunskaper om könsroller<br />

i bagaget.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!