LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

4 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Ett utvecklingsarbete tar form ”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling” Lpfö98. I projektet som drivits på alla förskolor i Strängnäs kommun har Mälarförskolornas utveckling följts på nära håll. En större del av personalen har utbildats där. Ett förändringsarbete innebär att synliggöra strukturer och att förändra invanda mönster. Som pedagog handlar det om att våga ifrågasätta sig själv men även rådande normer på sin arbetsplats. Att jobba med genus aktivt är en resa. Låt oss följa den i Mälarenhetens förskolor genom att bl.a. belysa dessa områden: • Förskola och hem • En jämställd förskola • Miljöer • Förebilder I rapporten finns under varje stycke metoder som beskriver arbetet med genus i Strängnäs kommuns förskolor. Detta är den nya handlingsplanen som vuxit fram under utvecklingsarbetet. Några röster om utbildningen: ”Kanon! Utbildningen har fått upp mina ögon för genus i vardagen. Man tänker alltid till en extra gång innan man säger något eller t.ex. planerar en aktivitet. Man har fått praktiska tips på hur man genom olika övningar kan arbeta mer genusinriktat. Det är oftast de praktiska tipsen som glöms bort, men hela utbildningen var uppbyggd kring detta. ”Jag tycker det absolut härligaste är kombinationen av just teater och genus som jag själv inte har tänkt så mycket på förut. Det är väldigt bra för oss som arbetar med barn att få reella verktyg att ta till när det gäller genus. Att arbeta praktiskt är ju det vi gör – det är något som saknas genom hela lärarutbildningen. Det är lätt att läsa t.ex. läroplanen och se vad man SKA göra men det står ju ingenstans HUR man ska göra det – och det är något som du har fångat mycket bra! ”Jag vill tacka för en väldigt inspirerande utbildning, jag tyckte att det var kul, alla momenten. Det satte igång en process där jag synar mig och mitt beteende men även alla andra runt mig. Jag gillade att det var så konkret och att det är bra övningar att göra med barnen som de tycker om, de leker trollkull självmant också...
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 5 Förskola och hem Det finns många fördomar om vad genuspedagogik är och en hel del motstånd att ta sig igenom som pedagog. Många tror att genuspedagogik handlar om att göra alla pojkar till flickor och alla flickor till pojkar. Så är inte fallet. Genuspedagogik handlar om att låta alla barn få utökade valmöjligheter. Alla barn ska ha rätt att välja vilken typ av aktiviteter de vill och få tillåtelse att vara den de är utan att bli begränsade utifrån kön. Alla barn ska slippa att bli betraktade som pojkar och flickor ur ett snävt perspektiv. En del pedagoger har signalerat att det kan vara svårt att bemöta föräldrars kritik på ett genusaktivt arbete. En vanlig betraktelse är att föräldrarna kan vara rädda att deras barn ska få svårigheter socialt om pojkar tillåts klä ut sig i klänning och flickor inte får gå upp i den traditionella prinsessleken ohejdat. Här är det oerhört viktigt att pedagogerna har bra argument och kan förklara vad förskolan har för värderingar och värdegrund genom en väl förankrade handlingsplan. Som pedagog gäller det att tänka på vilken kontakt som finns, tänka efter vem och varför vi ringer när barnet är sjukt eller har hamnat i svårigheter. Viktigt är också att komma ihåg hur vi talar om föräldrarna. Det är lätt att slentrianmässigt säga saker som: – ”Ta hem den här till mamma så hon får tvätta den”. – ”Har pappa köpt en ny bil ”. – ”Nu får du åka hem så får mamma pyssla om dig”. Det handlar om att synliggöra strukturer och att synliggöra vårt förhållningssätt. Hur kan vi då göra för att bredda könsrollerna Vi bör skapa strukturer för att inte hamna i en genusfälla genom att t.ex. sätta pappas namn högst på kontaktlistan. Dessutom är det viktigt att inte förutsätta familjekonstellationer, det är inte självklart att en familj består av mamma-pappa-barn. En familj kan se ut på olika sätt, mamma-mammabarn, pappa-pappa-barn. Det finns många varianter av familjer, det gäller att arbeta inkluderande så att alla känner att deras familj är bra. METOD Informera föräldrar om genus, ge dem kunskap i vad det handlar om att jobba genusaktivt. Ha en föräldrakväll med diskussionsfrågor och värderingsövningar där föräldrarna får vara delaktiga. Informera om läroplanen och värdegrunden som förskolan är ålagd att följa. Samarbeta med biblioteket och använd kompetensen som finns där. Försök hitta bra förebilder i barnböcker som visar olika familjekonstellationer, prata om vad en familj är och hur en sådan kan se ut. Delta i leken och introducera fler mammor och pappor, farmödrar och morföräldrar. Tänk på att blanketter som skickas hem inte titulerar föräldrarna som ”mamma” och ”pappa” utan som vårdnadshavare. Förutsätt inte det heteronormativa utan var öppen och mottaglig för att det finns fler konstellationer.
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 7 and 8: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?