LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

26 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Samtal med Andreas Uddling Andreas Uddling Förskollärare barngrupp 1-5 år Tosterö förskola Vad är genus för dig Innan utbildningen hade jag sagt att det handlade om att ge barnen en rättvis plats oavsett kön. Efter utbildningen ser jag att det handlar mycket om att ge en bred bas av erfarenheter så att de själva kan göra sina val. Jag trodde jag var fullärd och medveten om detta men efter genusutbildningen så ser jag att det innefattar så mycket mer. Jag känner också att jag blivit utmanad i mig själv, ett kritiskt förhållningssätt, hur tänker jag här Också vikten i att vara ärlig gentemot kollegor, att man kan se och lära av varandra. På vilket sätt jobbar ni genusmedvetet Efter utbildningen har jag fått en ökad medvetenhet. Jag har blivit mer medveten om varför jag säger nej/stopp till barn som lätt tar plats, de behöver träna på något annat. Jag jobbar mer med att lyfta fram de som behöver lyftas, och ger utrymme! En medvetenhet i genustänk, men också att skapa utrymme för barnens olika personligheter, ibland behöver man ”pusha lite”. Se individen. Vissa flickor som är tystlåtna är t.ex. säkert det p.g.a. personlighet, men säkert också p.g.a. förväntningar. Hur påverkas barnen av ett aktivt genusarbete Efter utbildningen har jag upptäckt att det var vissa saker man behövde jobba mer med. Min syn på barnen utmanas och barnens relation till mig utmanas, det händer något när man börjar fundera på talutrymme och vilka som tar plats rent fysiskt. Behöver vi göra en kursändring Planeringen innehåller väldigt mycket bredd på det vi gör och kanske ännu mer nu. Framförallt har mötet med varje enskilt barn förändrats. Hoppas barnen blir bättre medmänniskor i framtiden som får det här bemötandet. Hur jobbar ni med miljöerna Inne: Vi har observerat att det är lite stereotypt i hur man inreder rummen. Nu tänker vi ”rum för aktivitet” inte ”bilrum”, mindre betoning på ”dockrum” och ”byggrum”, mer fokuserat på aktiviteter. T.ex. det här med att klä ut sig, vi utmanar både pojkar och flickor att klä ut sig, men det finns alltid mer att göra. Hur man introducerar lekar, använda dramat t.ex. för att skapa spänning i introduktion Min ambition är att kunna vara observatör och deltagare, inte bara ”de leker så bra nu” utan studera och jobba mer aktivt här. Killar och tjejer leker bra tillsammans inomhus också, jag tror vi gjort bra arbete med uteverksamheten, där vi har ett friare klimat. Ute: Utemiljön har friare klimat vad gäller genusarbetet. Lite mer genusneutralt. Pojkar och flickor leker bra utomhus. Det är inte så fixerat vid könstillhörigheten. En flicka som har en viss roll inomhus visar sig helt plötsligt ha lång uthållighet utomhus genom att gå långt i skogen och en pojke med en viss roll inomhus visar också sig ha helt andra sidor och kan mycket om växter och träd, vips så fick han en annan roll än inomhus! Vi har inte vedertagna könsmönster utomhus och barnens kunskaper kan
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 27 visa sig på ett helt annat sätt i utemiljön och i skogen, inte bara vem som är snabbast och snyggast, utan här är det andra värden som kan lyftas fram. I naturen händer det så spännande saker, ett ljud, en fågel, en ren nyfikenhet som inte är genusbunden. Barnen mår så bra av att vara i naturen! Hur planerar ni aktiviteter Vi har aldrig provat att dela in grupper efter kön i pojkgrupp och flickgrupp, men vi kanske kan prova det när man gör vissa aktiviteter. Vidare ser jag att vi ständigt behöver jobba med genusfrågan i personal-laget och t.ex. ställa sig frågan ”Hade jag gjort samma sak om det var en pojke/flicka” En ständig dialog för att inte falla in i traditionella aktiviteter som är bundna till ”vi åker skridskor på tisdag för det tycker killarna om”. Vidare tänker jag också att det är skillnad på att se barnet som en ”individ” och att se barnen genom ”genusperspektiv- individ”. Man behöver kunskapen om strukturer i samhället, vilka förväntningar och traditioner som finns på pojkar och flickor och att jag ska frigöra mig från dem, så att vi tittar genom genusglas-ögonen. Man kommer längre och djupare då! Fotograf: Per Sandberg
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3 and 4: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 25: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?