LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

16 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Samtal med Minna Fadjukov Minna Fadjukov Pedagog barn 1-5 år Tosterö förskola Vad är genus för dig Att se mitt eget sätt att vara, att granska och vara kritisk, vissa saker gör man ju fel. Jag jobbar hela tiden med mitt förhållningssätt, alltså vad jag tänker, hur jag säger och vad jag gör. Jag tänker efter lite mer innan jag säger något. Det teoretiska förstod jag redan innan utbildningen men det praktiska har verkligen förändrats. Efter utbildningen bär varje tanke en liten ”genusplupp” med sig, hur gör jag här Det är också viktigt att våga stå för att man har gjort fel och ha modet att förändra sig. På vilket sätt jobbar ni genusmedvetet När vi blir avbrutna använder vi ”stopphanden” istället för att säga nej, det betyder: inte nu, men snart kan vi prata, istället för att ge negativ uppmärksamhet med ord. Vi lyfter fram flickorna när det behövs och arbetar aktivt för det. Vi delar oss ofta i mindre grupper och utgår ifrån barnens initiativ. Vi prövar också olika alternativ så att alla får komma till tals. Ibland röstar vi och ibland använder vi andra alternativ så att alla barnens röster kommer fram. I de mindre grupperna kommer alla barnen till tals och vi hittar exempel så barnen kan koppla av medan de väntar på sin tur. Barnen vet att de kommer att få tala och få göra sin röst hörd. Vi fokuserar på individen istället för på kön. Vidare har vi observerat samlingen där våra killar tar mer plats, vi jobbar aktivt för att ge ordet mer till tjejerna eftersom de självmant tar mindre utrymme. Hur påverkas barnen av ett aktivt genusarbete Arbetet har gett resultat och jag ser skillnad på våra barn. Pojkarna ger mer plats till flickorna och det har blivit mer jämställt på det sättet. Vi har samma förväntningar på både pojkar och flickor och det blir synligt när det kommer nya barn att vi kommit långt. Kanske någon ny pojke kommer och säger: – ”Jag orkar inte bära jackan”. Då svarar vi: ”Jodå, kom igen”! Det vill säga att vi inte servar pojkarna i onödan utan skapar självständiga barn. Vi har arbetat mycket med en del flickor som haft ljusa, tysta röster så att även de ska höras. Vi hoppas och tror att vårt aktiva genusarbete påverkar dem för livet, att vi lägger en grund. Vi ser att förskolan är en bra start för dessa frågor och vi kan skicka med barnen något som de kanske inte haft. Alla förskolor borde jobba genusaktivt. Hur jobbar ni med miljöerna Inne: Vi försöker ha neutrala färger. Vi har t.ex. valt att inte ha rosa spetsgardiner i hemmavrån, så att det inte signalerar ”här kan jag inte gå in”. Det ska inte kännas att det är något särskilt rum. Vi har en medveten tanke om att det ska tilltala alla barn. Jag går igenom våra böcker och försöker gallra så att det finns böcker med förebilder för alla. Böcker är bra som diskussionsmaterial med barnen. Jag tänker genusaktivt när vi beställer böcker också, så att vi presenterar en mångfacetterad bild till barnen. Vi har yrkesutklädningskläder och fotograferar barnen i olika yrkeskläder. Vi försöker att utmana könsroller och inte bara fotografera flickor i sjuksköterske- och pojkar i brandmansdräkt utan tar bilder där yrkena överskrider normen. De bilder vi sätter upp på barnen ska vara normkritiska och signalera något annat än det traditionella. Kostymförrådet har berikats med en mångfald av kläder, vi har hittat andra typer av kläder som kostymer, flugor och slipsar. Ute: Vi har inte cyklar utan utemiljön är neutral. Vi funderar på att ta ut utklädningskläder och använda dem ute. Barnen leker väldigt blandat
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 17 utomhus, vi leker under hökens vingar, kom! Vi har en tillåtande atmosfär där pojkar och flickor leker tillsammans. Hur planerar ni aktiviteter Vi ser till att alla barnens röster blir hörda och är medvetna och stoppar när det händer någonting. Om en flicka blir förnärmad i någon situation så peppar vi henne att klara av att stå upp för sig själv. En annan sak vi uppmärksammat och försöker få barnen att ibland göra annorlunda är att flickor ofta promenerar nära pedagogerna och killarna springer ut i skogen före oss. Vi jobbar aktivt för att ge plats till alla, det är inte okej att avbryta när någon pratar utan alla ska få tala klart och få sin röst hörd. Minnas genusmetoder • Om jag samtalar med ett barn och någon annan (oftast ett barn) kommer och avbryter, sätter jag upp min ”stopphand”, barnen vet att det betyder vänta. Stopphanden är mindre störande för oss som samtalar än att säga ”vänta”, för då har samtalet avbrutits och störts. Viktigt att komma ihåg att fråga vad den ”störande” personen ville när samtalet är över. • Om jag ser att några samtalar och någon går in och avbryter, brukar jag hejda avbrytaren, få denne att se att de andra pratar, vänta (och ibland hjälpa till) att se när denne kan ge sig in i samtalet/säga vad han/hon ville. • Föregå med gott exempel och vara en god förebild och inte avbryta barn (eller vuxna). • När jag leder en grupp (t.ex. en samling eller vila) och någon deltagare stör, t.ex. genom att låta/skrika och rulla runt, så ignorerar jag det negativa beteendet, fokuserar 100 % på de som gör rätt, skrattar, ler och berömmer deras fina sång. Då brukar det störande barnet komma av sig, eftersom att jag inte reagerar som förväntat d.v.s. ger negativ uppmärksamhet. Oftast löser sig situationen då. Om barnet ändå fortsätter ger jag det ett alternativ, om det inte orkar delta då är det ok att gå ifrån (respektfullt såklart). Oftast väljer barnet att stanna och delta (+ fortfarande ingen negativ uppmärksamhet, bara bekräftelse i form av att säga - Du är trött, du orkar inte. Det kan ge kraft att orka delta, det är ingen katastrof om någon väljer att gå ifrån det är helt ok det också.) Det handlar om att inte hamna i maktkamp och förstöra för de som vill vara med. • Gå laget runt, alla får komma till tals. Ge ro, alla vet att det blir deras tur, behöver ej avbrytas. • Om man observerar att pojkarna tar mer plats i samlingen spontant, ge ordet till tjejerna oftare då, alt. ge ordet till de tystare barnen både flickor och pojkar. • 2-3 dagar i veckan delar vi upp gruppen i tre delar. En pedagog har 5-7 barn hela den veckan och roterar, tar nästa grupp nästa vecka osv. På det sättet upplever vi att alla barnen vågar ta plats, vi får tid att se varje barn och känner alla väl. • Viktigt att vara närvarande som pedagog, samtala men också lyssna på vad som sägs, minst en gång varje dag hör jag något som låter galet ur ett genusperspektiv. Även om jag blir provocerad så visar jag det inte, utan ställer frågor, och pratar och belyser olika sätt att se på saken, framförallt är det viktigt att respektera de som eventuellt blivit kränkta/stötta av det sagda. Men viktigt att se strukturerna för ett längre perspektiv också. • Vi försöker utöka vår utklädningsgarderob och samlar ihop utklädningskläder som är pojkiga/manliga, oftast har man kjolar, handväskor o.s.v. Vi har också yrkesutklädningskläder, vi fotograferar barnen med utklädningskläderna och sätter ovanför den kroken där kläderna ska hänga. Tanken är att fotografera fler flickor i typiska mansyrkeskläder och tvärtom. Bra idé att även göra vid billådan också, en flicka som leker med bilar. • Se till att ha lika många böcker med flickor i huvudrollen som pojkar i bokhyllan. Gallra bort dåliga böcker helt. • Turas om att ringa föräldrarna när något hänt eller barnet blir sjukt (alternera mamman och pappan). Ofta ringer man mamman per automatik. • Hejdar mig själv från att kalla djurfigurer för ”han”, som gosedjur, bilder och böcker som inte har könsattribut. Numera jobbar jag för att säga hon istället eller frågar barnen vilket kön djuret har. Det kan skapa spännande diskussioner. • Tänker på hur jag tröstar pojkar och flickor. Efter utbildningen upptäckte jag att jag ofta gav pojkar en klapp på axeln, medan flickorna fick mer kramar. Nu jobbar jag aktivt för att ge pojkarna precis lika mycket tröst som flickorna. Mer kramar!
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3 and 4: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 15: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?