LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

12 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Normbrytare METOD Se på normbrytande barn och vuxna som något positivt på förskolorna. De är en del av den positiva utvecklingen mot en mer jämställd förskola. Se normbrytare som en möjlighet att bredda könsrollerna och skapa nya typer av kvinnligt och manligt. Visa material som är normkritiskt, läs böcker om vuxna och barn som är normbrytare, skapa normbrytande miljöer. Den klassiska dockvrån kan vara rosa och typisk men kan då kombineras med t.ex. Spindelmannens grotta. Var kreativ och kombinera världarna kvinnligt och manligt. Låt dessa berika varandra och inte vara separerade likt en mjuk, rosa och fluffig värld och en mörk, tuff och hård värld utan låt världarna mötas. Skapa en dynamik i material, miljö och i ditt eget förhållningssätt. Var en normbrytare själv. Normer finns överallt. Osynliga regler som skapar tillåtelse för vissa saker och inte för andra. Normer vi knappt vet att de finns förrän de bryts. När någon går över en gräns och gör något som bryter mot en norm i en miljö eller i ett sammanhang reagerar vi. Frågan är bara hur I vårt arbete med att skapa en mer jämställd förskola borde vi vara glada för så kallade normbrytare, barn och vuxna som bryter mot det traditionella och förväntade. Det vi eftersträvar är att bryta mot gamla traditioner som blockerar våra barns utveckling. Läroplanen är tydlig med att det är pedagogernas ansvar att arbeta normkritiskt. Vi behöver tänka på vilket material vi erbjuder, vilka miljöer vi skapar och kanske framförallt hur vi bemöter barnen, och andra vuxna med för den delen. Att ifrågasätta en norm är att utveckla. Kanske är normen bra, men inte förrän vi ifrågasatt den vet vi säkert. Är den inte bra behöver vi ändra på något. Det finns både barn och vuxna runt oss som är normbrytare. Hur förhåller vi oss mot de barn i förskolan som bryter mot invanda mönster ”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller ” (Lpfö98).
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 13 Miljöer När man arbetar med ett förändringsarbete är det viktigt att kartlägga både inne- och utemiljön, samt det material man använder. Kan leksaker och det materialet vi har användas på nya sätt, lite mer otraditionellt Kan de tuffa leksakerna användas på nya sätt Kan Spindelmannen eller Batman ta hand om dockbebisen som just blivit sjuk Kan dockorna vara superagenter som ger sig ut på spännande uppdrag Försök hitta nya sätt att med materialet, inspirera till nya typer av lekar som breddar könsroller istället för att befästa dem. Vilka rum har vi och vilken typ av aktiviteter erbjuder vi Har vi skapat jämställda miljöer Är det tillåtet för alla barn att vistas på alla platser Ibland kan pojk- och flickkodade rum som dockvrår och byggrum skapa en tillåtande miljö för vissa barn, men en begränsande miljö för andra. Hur kan man skapa mer kreativa miljöer där alla barn kan inspireras och vistas Miljöerna behöver nödvändigtvis inte vara könsneutrala, däremot kan man blanda traditionellt flickigt kodade leksaker med pojkiga. Ofta skiljer man leksakerna åt och låter dem inte mötas. Varför kan inte Barbie åka på en motorcykel Eller en actionfigur steka pannkakor till gamla mormor För att barnen ska kunna leka normkritiskt med materialet behöver vi introducera den typen av lekar och skapa inspirerande miljöer för den typen av nya lekar. I En rosa pedagogik beskriver Linnea Bodén ett projekt där man strävat efter att skapa könsneutrala miljöer och har döpt om dockvrån till hemmet eller huset. Det man sett i de allra flesta fallen är att flickmiljöerna kodats om till något neutralt. De klassiska pojkmiljöerna däremot, som bilrummet och byggrummet, får ofta behålla sina namn. Det verkar vara lättare att neutralisera flickmiljöer än pojkmiljöer. Frågan är vad det kan bero på.
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3 and 4: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 11: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?