LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

6 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 En jämställd förskola METOD Vi vill att barn ska bli fria människor som kan klara sig bra i livets alla skiftningar. Vi behöver därför rusta dem till att vara kapabla och inte styrda av snäva könsroller som inte låter dem välja och utforska världen själva. Under inskolningen kan man tänka på att vara uppmärksam på vem barnet självt vill söka kontakt med och vilka aktiviteter barnet söker sig till, istället för att man väljer åt barnet. Vi vill berika barnen istället för att begränsa. En av de grundläggande pusselbitarna i ett aktivt jämställdhetsarbete är att synliggöra vårt bemötande. Hur bemöter vi pojkar och flickor, är det så att vi gör generella skillnader beroende på kön Forskning finner att vi ofta kommunicerar med kortare meningar med pojkar, att vi använder färre känsloord och en bestämdare ton. Flickor ges ett mer målande språk och ett mjukare tonfall. Forskning visar även att vi blir osäkra om vi inte vet könet på barnet för då vet vi inte hur vi ska förhålla oss. Är det en pojke kopplar vi omedvetet på pojkradarn och är det en flicka förhåller vi oss som man traditionellt bör göra mot en flicka.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 7 Könsblindhet ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt” (Lenz Taguchi m.fl. 2011:41). Att jobba med genus är ofta att jobba i motstånd, det finns många förutfattade meningar om vad genuspedagogik är. En vanlig fördom är att nu ska ”alla flickor bli som pojkar och alla pojkar bli som flickor”, det är inte det som är målsättningen. Målsättningen med ett aktivt genusarbete är att se individen bortom kön. Det handlar om individens frihet och att låta alla vara som de är och på så sätt inte blockera önskningar och viljor som generellt inte är tillåtna inom det egna könet. En vanlig föreställning är att pedagoger som inte jobbar med jämställdhet motiverar detta med att ”de ser individen” och därför inte gör skillnad på pojkar och flickor. Genuspedagogiken har gjort en resa som tyvärr svärtat ned sig själv. Många känner genuspedagogiken genom det kompensatoriska arbetssättet, det innebär att man kompenserar. Så här kan en kompensatorisk mall se ut (Lenz Taguchi m.fl. 2011): METOD Den kompensatoriska pedagogiken kan användas med fördel i vissa sammanhang. I vissa grupper kan det finnas behov av att arbeta med pojkoch flickgrupper för att ändra ett klimat i just den gruppen. Indelningen är inte ett mål i sig, utan en metod för att vidga perspektiven i den enskilda gruppen. Gruppen ska sedan integreras i den stora gruppen med hopp om att större jämställdhet skapats. Flickor ska öva på att: • Bli stora och starka • Synas och höras • Prata högt och klart i grupp • Öka sin tävlingsinstinkt • Våga stå för sina åsikter • Använda konstruktionsmaterial • Brottas • Säga nej • Leka med traktorer och bilar pojkar ska öva på: • Bli snälla/hjälpsamma/omtänksamma • Lyssna på varandra • Få ett bättre språkbruk • Vänta på sin tur • Prata om känslor • Leka i hemvrån • Känna empati och närhet • Samarbeta • Leka med dockor Den här typen av kompensatorisk pedagogik har lämnats till förmån för det individualistiska arbetssättet. Vi behöver känna till de förväntningar som finns på pojkar och flickor enligt tradition, men vi kan inte förutsätta att alla pojkar behöver träna på dessa aktiviteter och att alla flickor i sin tur behöver träna på de förväntningar som finns på dem. Alla barn är individer och att tro att alla pojkar och flickor behöver träna på samma sak är att förminska individens skiftningar och variationer. Målet är att se alla barn som en individ, dock med genusglasögon och kunskaper om könsroller i bagaget.
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3 and 4: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 5: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?