bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data i både års- och livsinkomstperspektiv. I artikeln presenteras även en metod för att kvantifiera hur stor del av omfördelningen som faktiskt flyttar resurser mellan individer (interpersonell omfördelning) och hur stor del som är periodisering eller rundgång från och till samma individ (intrapersonell omfördelning). Denna metod presenteras närmare och används på svenska data i kapitel 5. Ett annat exempel är Nelissen (1998) där en dynamisk mikrosimuleringsmodell (NEDYMAS) används för att analysera omfördelningsegenskaperna hos ett stort antal transfereringssystem. Nelissen utgår från ett tvärsnitt från 1947 som sedan får åldras. Livsinkomsterna för kohorterna 1930 och 1950 jämförs sedan med tvärsnittsfördelningen 1991. Till skillnad från Falkingham och Harding som utförde sina analyser i en ”steady-state” miljö är ett av Nelissens uttalade syften att se hur den demografiska och ekonomiska miljön påverkar utfallet. Fördelen med Falkingham och Hardings ansats är att effekterna av regelsystemen isoleras, nackdelen är att den inte säger så mycket om situationen för den nuvarande befolkningen. Nelissens ansats tar däremot hänsyn till såväl den demografiska som de ekonomiska utvecklingen och effekten av t.ex. en åldrande befolkning modelleras på ett trovärdigt sätt. Nackdelen är att regelsystemen förändrats mycket under den analyserade perioden och det blir därför svårt att uttala sig om de nuvarande systemens faktiska egenskaper. Ett senare exempel på en dynamisk modell som omfattar de flesta transfereringssystemen är en avhandling av O’Donoghue (2001b) där bland annat självfinansieringsgraden i de irländska transfereringssystemen undersöks. Avhandlingen innehåller en omfattande dokumentation av den använda modellen och ingående analyser av allehanda egenskaper hos de irländska skatte- och transfereringssystemen, både simulerade livsinkomstdata och faktiska tvärsnittsdata används. Ett av de tidigaste försöken att simulera livsinkomster i Sverige återfinns i Blomqvist (1976). Efter en inledande diskussion av för och nackdelar med olika metodologiska ansatser genereras livstidsinkomster med hjälp av en ”funktion”. Funktionen, som i praktiken är en enkel mikrosimuleringsmodell, skapar en livsinkomst som består av löner och kapitalinkomster (förräntning av förmögenhet) efter skatt samt arv och gåvor. Studien är begränsad till anställda män som var 25 år 1970. Kvinnor, företagare, arbetslösa, studerande och pensionärer modelleras ej. 15
Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003 Till långtidsutredningen 1992 studerade Björklund sambandet mellan års- och livsinkomster. I stället för att, som Blomqvist, simulera inkomstbanor utgick Björklund från faktiska data, levnadsnivåundersökningen (LNU) för åren 1968, 1974, 1981 och 1991 kompletterade med registerbaserade inkomstuppgifter fr.o.m. 1951. I undersökningen ingår kohorterna 1936 till 1942 och undersökningsperioden sträcker sig från 1951 till 1989. Med livsinkomster avses här alltså 38 årsinkomster. Analysvariabel var sammanräknad nettoinkomst för individer. Skillnaderna mellan fördelningen av livs- och årsinkomster studeras genom att kohorternas livsinkomstfördelning jämförs med tvärsnittsfördelningen för de som i tvärsnitten har samma ålder som kohorten hade under perioden. Kohort 1936 var t.ex. 16–53 år under perioden, deras livsinkomstfördelning jämförs alltså med tvärsnittsfördelningen hos denna åldersgrupp. Kohort 1973 jämförs med 17–54 åringar osv. Björklund studerade även korrelationen mellan års- och livsinkomst och fann att korrelationen var låg eller obefintlig i åldrarna 25–30, för att därefter bli förhållandevis hög. En slutsats var att årsinkomsten är en god indikator på livsinkomsten för de som etablerat sig på arbetsmarknaden men en dålig indikator för yngre. Den enda tidigare svenska studie som specifikt studerar intrakontra interpersonell omfördelning över livscykeln på ett systematiskt sätt är Hussénius och Selén (1994). 4 Denna rapport kan sägas ha varit utgångspunkten för arbetet med föreliggande rapport. För att generera livsinkomster används successiva tvåårspaneler som genom statistisk matchning sammanfogas till hela livsbanor. En person som var 18 år gammal år ett i tvåårspanelen kommer år två att vara 19 år, i grunddata är alltså personens inkomst vid 18 och 19 års ålder kända. För att generera en inkomst vid 20 års ålder lokaliseras en person som har liknande karaktäristika och som år ett i panelen var 19 år. Dennes inkomst år två, vid 20 års ålder, länkas ihop med vår ursprungsindivid varefter man fortsätter med en individ som var 20 år under panelens första år osv. På detta sätt kan hela livsbanor skapas. I studien kvantifierades hur stor del av all omfördelning inom en kohort som är genuin omfördelning mellan individer och hur stor del som är rundgång, dvs. hur stor del av de transfereringar som betalas ut är självfinansierade. I rapporten uppdateras dessa resultat med en mer 4 Ds 1994:135. 16
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 15 and 16: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 63 and 64:
Omfördelning mellan individer och
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?