bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Inkomstfördelningsanalys stordriftsfördelar gör att det inte ger realistiska och jämförbara inkomstnivåer om hushållets inkomst endast divideras med antalet hushållsmedlemmar. En bostad för en familj om fem personer kostar normalt inte fem gånger så mycket som en bostad av motsvarande standard för en person. I stora hushåll delar man ofta på vissa varor såsom TV, telefon, dagstidning etc. För att beräkna jämförbara inkomster används en så kallad ekvivalensskala som ger varje hushåll en viss ”konsumtionsvikt” beroende på hur många vuxna och barn som lever tillsammans. För att erhålla jämförbara inkomster divideras hushållets inkomst med dess konsumtionsvikt. I litteraturen förekommer en mängd olika skalor, en del baserade på vad hushållen faktiskt konsumerar, andra på expertbedömningar av vad olika hushåll behöver äta m.m. Den ekvivalensskala som används i Sveriges officiella statistik ger, jämfört med andra länder, stor tyngd till barn och tar liten hänsyn till stordriftsfördelar. Skalan tar inte heller hänsyn till hur boendekostnader varierar med hushållsstorlek. Vid internationella jämförelser och i den akademiska världen används ofta den s.k. kvadratrotsskalan, konsumtionsvikten sätts helt enkelt till kvadratroten ur antalet hushållsmedlemmar. Den vanligaste kritiken mot denna skala är att den överdriver stordriftsfördelarna i stora familjer samt att den inte skiljer på konsumtionsvikt mellan barn och vuxna. Ingen av dessa skalor framstår som optimal för denna rapports analyser, i stället används en skala kallad PEL-skalan (se faktaruta 3.1). Faktaruta 3.1 PEL-skalan Vad som kan anses vara en skälig lägsta standard för familjer med olika sammansättning beslutades av riksdagen 1997 genom införandet av riksnormer för socialbidragen. Den nya normen innebär bl.a. att för familjen gemensamma belopp införs för olika kostnadsposter. Därmed tar normen hänsyn till stordriftsfördelar. Det kan vara rimligt att jämförelser av konsumtionsmöjligheterna i familjer med olika sammansättning utgår från riksnormen. Genom sin komplicerade konstruktion med många olika belopp beroende på ålder, kostnadspost m.m. är det emellertid svårt att direkt översätta denna riksnorm till en överskådlig ekvivalensskala. 29
Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9 till LU 2003 Forts. Faktaruta 3.1 Till vårpropositionen 2000 14 skapades en parametriserad skala utgående från riksnormen. För varje hushåll i HINK97 beräknades ett normbelopp inklusive en schablonmässig boendekostnad och schablonmässiga men normala utgifter utöver normen för kostnader för vård och möbler. Utifrån denna ”empiriska” skala anpassades en modell med antal vuxna och antal barn som förklarande variabler. Följande ekvivalensskala avspeglar väl riksnormen. Hushållets konsumtionsvikt = (N+0,7*n) 0,7 där N = antal vuxna, n = antal barn Jämförelser mellan den ”empiriska” skalan och normbelopp beräknade enligt denna ekvivalensskala, i fortsättningen kallad PEL-skalan, visar överlag en god överensstämmelse för familjer med upp till fyra barn. Familjer med fler barn erhåller en något för låg relativ vikt (diagram 3.1). Diagram 3.1 Empirisk konsumtionsvikt enligt socialbidragsnormen jämfört med parametriserade värden, beräknade i HINK97 Konsumtionsvikt 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal barn 1 Vuxen PEL skala 2 Vuxna PEL skala 3 Vuxna PEL skala 1 Vuxen socialbidragsnorm 2 Vuxna socialbidragsnorm 3 Vuxna socialbidragsnorm Källa: Regeringens proposition [1999/2000:100] 14 Regeringens proposition [1999/2000:100]. 30
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 29 and 30: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 77 and 78:
Omfördelning mellan individer och
Page 79 and 80:
Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?