bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data I vissa modeller används en teknik där en individs hela liv simuleras innan simuleringen för nästa individ påbörjas, det vill säga en individvis simulering. Det vanligaste är dock att använda en periodvis simulering, där hela modellpopulationen genomlöps en gång per tidsintervall. Det primära syftet med de dynamiska modellerna är <strong>of</strong>ta att göra beräkningar på mycket lång sikt för att analysera system där tidsaspekten är avgörande. Ett viktigt exempel är analyser av ålderspensionssystem för vilka det krävs att beräkningar av individens årliga avsättning till systemet kan göras likväl som beräkningar av hur det totala pensionskapitalet växer över tiden fram till pensioneringen. För sådana systemanalyser har de dynamiska modellerna en fördel gentemot de statiska eftersom åldrandeprocessen mer efterliknar den i verkliga livet. För en mer detaljerad diskussion kring dynamisk mikrosimulering samt genomgång av ett antal befintliga modeller se Rake och Zaidi (2001) samt O´Donoghue (2001a). 2.4 SESIM Samtliga beräkningsresultat som presenteras i rapporten baseras på den dynamiska mikrosimuleringsmodellen SESIM. Modellens basbefolkning utgörs av ett stickprov draget 1999 ur den svenska befolkningen med tillägg av ett motsvarande stickprov av utlandsboende individer med svensk pensionsrätt. Datakällan är en longitudinell databas vilket har gjort det möjligt att komplettera informationen i stickprovet med historiska uppgifter för urvalsindividerna. Modellpopulationens egenskaper uppdateras årligen i simuleringarna, det vill säga en periodvis simulering. Detta innebär att samtliga modellindividers egenskaper uppdateras under en beräkningsperiod innan nästa beräkningsperiod påbörjas. Uppdateringen sker genom simulering av ett antal statistiska modeller samt genom tillämpning av olika algoritmer. De senare används till exempel för att beskriva regelverk för skatte- och transfereringssystemen. Modellen är stokastisk och data från de ingående statistiska modellerna genereras genom Monte Carlo-simulering. SESIM har en rekursiv struktur med ett antal moduler som genomlöps i tur och ordning: 19
Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003 • Demografi • Utbildning • Arbetsmarknad • Förmögenhet & bostadsmarknad • Skatter & transfereringar • Offentligt subventionerade tjänster Dessa moduler innehåller i sin tur ett antal beräkningsprocesser. Modellens minsta beståndsdel är individen men på samma sätt som i den verkliga befolkningen är individerna sammanlänkade i hushåll. Hushållet är en viktig komponent i SESIM då många processer refererar till hushållets egenskaper likväl som individens. Framför allt gäller detta regler för beräkning av olika skatter och bidrag men även olika statistiska modeller. För en mer detaljerad beskrivning av SESIM hänvisas till appendix A. I appendix B valideras de inkomster som genereras av SESIM. De huvudsakliga slutsatserna är att SESIM generar en inkomstfördelning som i stort överensstämmer med de som observeras i verkligheten. Detta gäller såväl för enstaka år som över längre perioder. Modellen ger dock en något för låg andel med låg ekonomisk standard. Inkomströrligheten i SESIM är på kort sikt (6–7 år) något för hög och på längre sikt något för låg. Den sammantagna bedömningen är att de inkomster som genereras, i för analyserna i denna rapport relevanta avseenden, rimligt väl speglar hur inkomster genereras i verkligheten. 2.5 Simuleringsmiljö och scenarier Alla simuleringar som sker i en mikrosimuleringsmodell måste ske i en ekonomisk miljö. Genom att kalibrera 6 olika förlopp kan variabler göras exogena, alternativt får modellutfallet bestämma utvecklingen och den aktuella variabeln blir då endogen. Syftet med denna rapport är i första hand att kartlägga och kvantifiera de omfördelningseffekter som <strong>of</strong>fentliga ingrepp i hushållssektorns ekonomi ger upphov till. För att isolera de nuvarande regelsystemens effekter hålls därför den övriga miljön så konstant som möjligt. Observera att detta är ett avsteg från övriga delar av långtidsutredningen. 6 Modellutfallet tvingas att samanfalla med ett exogent givet antagande. 20
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 15: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 67 and 68:
Omfördelning mellan individer och
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?