bilaga - Government Offices of Sweden

Bilaga 9 till LU 2003
Metod & Data
Dessa samband specificeras med hjälp av statistiska modeller. Dessa
modeller och dess egenskaper beskrivs i appendix A.
I vissa fall, t.ex. vid sjukvård eller äldreomsorg, är det inte rimligt
att anta att hushållens nytta av en subventionerad tjänst är lika stor
som subventionens belopp. På grund av detta har i stället en
”försäkringsansats” använts i analyserna för dessa komponenter.
Subventionsvärdet uppskattas då som kostnaden av premien för en
hypotetisk försäkring, som mottagaren hade behövt teckna om inte
tjänsten varit subventionerad, i stället för värdet av den faktiskt
utgående subventionen. Beloppen beräknas som den genomsnittligt
imputerade nettosubventionen per år, kön och ålder 12 .
2.8 Indirekt beskattning
De indirekta skatter hushållen betalar kan inte observeras direkt i
LINDA utan beräknas som en viss andel av hushållets disponibla
inkomst. Andelen är i sig beroende av hushållets ekonomiska
ställning. För de hushåll med starkast (svagast) ekonomisk
ställning utgör de indirekta skatterna relativt sett en mindre
(större) del av den disponibla inkomsten. Andelarna har skattats
genom att använda data från SCB:s undersökning av hushållens
konsumtionsvanor (HBS) vilka har imputerats till SCB:s undersökning
av hushållens ekonomi (HEK). Diagram 2.1 visar hur stor
del av hushållets disponibla inkomst de indirekta skatterna utgör
per kvantil av hushållets (justerade) disponibla inkomst.
12
Denna ansats har använts i tidigare studier, se regeringens proposition [1999/00:1],
bilaga 4, regeringens proposition [2001/02:100], bilaga 3 och Smeeding, T., m. fl. [1993].
25