bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data avancerad inkomstgenereringsmetodik (dynamisk mikrosimulering) och ett utvidgat inkomstbegrepp som omfattar i stort sett samtliga skatter, transfereringar samt viss <strong>of</strong>fentlig konsumtion. 2.3 Vad är en mikrosimuleringsmodell Termen mikrosimulering används för att beskriva en typ av beräkningsmodeller i vilka beräkningarna utgår från den minsta beståndsdelen i en population. Den typ av modeller som berörs här utgår ifrån den enskilda individen och är uteslutande konstruerade för att användas i analyser av samhällsekonomisk karaktär, till exempel att studera olika aspekter av skatteoch transfereringssystem. Man brukar vanligen göra skillnad mellan de två huvudtyperna statiska och dynamiska mikrosimuleringsmodeller. Statisk mikrosimulering Den statiska mikrosimuleringsmodellen utgår vanligen från en databas innehållande detaljerad information om individernas olika egenskaper såsom till exempel hushållets sammansättning, utbildningsnivåer och olika typer av inkomstuppgifter. I modellen finns detaljerade beskrivningar av de aktuella skatteoch transfereringssystemen vilket möjliggör att individernas skatter, transfereringar och disponibla inkomster kan beräknas. Det primära syftet med den statiska mikrosimuleringsmodellen är att utvärdera fördelnings- eller budgeteffekter av olika reformförslag. Det kan röra sig om ändringar av de befintliga skatteoch transfereringssystemen eller införandet av nya komponenter i dessa (eller helt nya system). På grund av eftersläpningen i insamlingen av deklarationsuppgifter är de mest aktuella databaserna minst två år gamla. För att kunna göra beräkningar som återspeglar en aktuell omvärld med avseende på till exempel befolkningens sammansättning, inkomster och sysselsättningsnivåer behöver prognoser två eller fler år in i framtiden göras. Dessa prognoser görs genom att tillämpa så kallat statiskt åldrande på modellbefolkningen. Med statiskt åldrande av befolkningen avses tekniker som förändrar modellbefolkningens sammansättning på ett önskat sätt utan att förändra egenskaperna hos de ingående individerna. Detta åstadkoms genom att i stället 17
Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003 förändra individernas urvalsvikter. På så sätt kan förändringar i demografisk sammansättning, arbetskraftsdeltagande och andra nyckeltal kontrolleras. En konsekvens av att individernas egenskaper inte förändras i simuleringen är att endast de statiska, eller direkta, effekterna av en systemförändring kan beräknas. Eventuella beteendeförändringar som uppstår till följd av en reform fångas inte upp. Till exempel kommer en nivåförändring av inkomstbeskattningen inte ha någon effekt på arbetsutbudet. Ett exempel på en statisk mikrosimuleringsmodell är statistiska centralbyråns (SCB) fördelningsmodell FASIT 5 som i över ett decennium har använts inom regeringskansliet och under de senaste åren även fått en spridning utanför statsförvaltningen. Dynamisk mikrosimulering Den primära skillnaden mellan den statiska och dynamiska modellen är det sätt på vilken modellpopulationen framskrivs. Till skillnad från den statiska modellen så förändrar den dynamiska modellen hela tiden egenskaperna hos den ingående modellpopulationen, ett dynamiskt åldrande. På så sätt söker modellen avbilda det sätt på vilket en faktisk population åldras - individer blir äldre, föder barn, flyttar hemifrån, börjar arbeta och så vidare. Sådana händelser antas inträffa med sannolikheter som i sin tur är beroende av individernas egenskaper. Sambandet mellan individernas egenskaper och deras sannolikheter för olika händelser skattas med hjälp av statistiska modeller. De skattade sannolikheterna kan sedan användas för att slumpa ut olika händelser bland individerna i modellpopulationen. Statistiska modeller används även för att simulera värden för andra typer av variabler, till exempel inkomster. I de flesta dynamiska simuleringsmodeller uppdateras modellpopulationens egenskaper stegvis i jämna tidsintervall, <strong>of</strong>tast ett år. Inom tidsintervallet antas sedan händelser kunna inträffa i en viss bestämd sekvens. Det innebär att en händelse som placeras mitt i sekvensen kan vara beroende av händelser som placeras tidigare i sekvensen men inte av händelser som placeras senare – en så kallad rekursiv struktur. 5 FördelningsAnalytisk Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar. 18
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 13: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 65 and 66:
Omfördelning mellan individer och
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?