bilaga - Government Offices of Sweden
bilaga - Government Offices of Sweden
bilaga - Government Offices of Sweden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 9 till LU 2003<br />
Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper<br />
Forts Faktaruta 4.1<br />
För total inkomst är Lorenz- och koncentrationskurvan per<br />
definition samma sak.<br />
I diagrammet representerar inkomst 1 ett inkomstslag som är mer<br />
jämnt fördelad än den totala inkomsten, koncentrationskurvan är<br />
mindre konvex än Lorenz-kurvan och dess koncentrationsindex är<br />
mindre än Gini-koefficienten.<br />
Inkomst 1 har ett positivt koncentrationsindex och bidrar därför<br />
till den totala ojämnheten men fördelningen är jämnare än<br />
fördelningen av total inkomst. Om inkomst 1 ökas proportionellt<br />
kommer dess koncentrationskurva och Lorenzkurvan att närma sig<br />
varandra, detta får till följd att koncentrationsindex för inkomst 1<br />
ökar och Gini-koefficienten minskar.<br />
Koncentrationskurvan för inkomst 2 är mer konvex än Lorenzkurvan<br />
och dess koncentrationsindex således större än Ginikoefficienten.<br />
Ett inkomstslag med en sådan fördelning är lättare<br />
att tolka, det bidrar till ojämnheten och en ökning skulle medföra<br />
en mer ojämn fördelning av total inkomst.<br />
Koncentrationskurvan för inkomst 3 ligger helt ovanför diagonallinjen,<br />
inkomstslaget är alltså utjämnande och dess koncentrationsindex<br />
är negativt.<br />
Koncentrationskurvan för inkomst 4 korsar diagonallinjen, koncentrationsindexet<br />
definieras då som arean under linjen minus<br />
arean ovanför i förhållande till triangeln nedanför diagonalen.<br />
4.2 Resultat<br />
I tabellerna 4.1 och 4.2 nedan har total inkomst i tvärsnitt respektive<br />
över livet dekomponerats med avseende på inkomstslag.<br />
Koncentrationsindex multiplicerat med vikt ger inkomstslagens<br />
respektive bidrag till Gini-koefficienten. Vikterna för samtliga<br />
inkomstslag summerar till 1 och ginibidragen summerar till Ginikoefficienten.<br />
22<br />
22<br />
I dekomponeringsanalysen kan inte värdet på ett inkomstslag ha varierande tecken mellan<br />
olika individer. Om en individ har ett negativt värde på ett inkomstslag som normalt är<br />
positivt sätts värdet till noll. Detta får till följd att Gini-koefficienterna i tabell 4.1 och 4.2<br />
inte är identiska med de som redovisades i tabell 3.1. Förfarandet kallas ”bottenkodning” och<br />
tillämpas här endast på faktorinkomst. Förekomsten av negativa faktorinkomster beror på<br />
negativa kapitalinkomster.<br />
43
Change language