bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

3 Inkomstfördelningsanalys – årsoch livsinkomster Analyser av hur de disponibla inkomsterna är fördelade bland hushållen under ett år är vanliga såväl i den akademiska litteraturen som i mer policyorienterade sammanhang. Inte sällan används då den disponibla årsinkomsten som en approximation för nytta. Genom att förlänga mätperioden och utvidga inkomstbegreppet kan en fördelning som ligger närmare den nyttofördelning som i dessa sammanhang ofta är den mest intressanta åstadkommas och analyseras. I detta kapitel analyseras hur inkomstfördelningen påverkas av att mätperioden förlängs från ett kalenderår till att omfatta hela livscykeln samt av att inkomstbegreppet kompletteras med värdet av subventionerad offentlig konsumtion. Års- och livsinkomstfördelningen av olika inkomstbegrepp analyseras och jämförs. När fördelningen av inkomster eller ekonomisk standard skall analyseras måste ett antal val avseende definitioner och metod göras. Det är på intet sätt invändningsfritt hur inkomster skall mätas eller vilka mått och definitioner som bör användas för att bäst spegla hushållens faktiska nytta av inkomsten. Normalt försöker man skapa ett begrepp som på ett så realistiskt sätt som möjligt skall spegla individens eller hushållets konsumtionsutrymme. Kapitlet inleds därför (avsnitt 3.1) med en översiktlig beskrivning av de metoder och definitioner som används i kapitel 3, 4 och, i viss mån, 5. 27
Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9 till LU 2003 3.1 Definitioner och begrepp Inkomstbegrepp För att komma så nära hushållets faktiska konsumtionsmöjligheter som möjligt används regelmässigt disponibel inkomst. Denna definieras som hushållets totala inkomst från arbete, kapital och transfereringar minus betald (direkt) skatt och återbetalt studiemedel. 13 Erhållet studiemedel betraktas som transferering och ingår i disponibel inkomst. Analyserna i denna rapport utgår också från den disponibla inkomsten men denna har kompletterats med värdet av individuellt konsumerade offentligt finansierade varor och tjänster, i fortsättningen kallad offentlig konsumtion. I kapitel 2 redovisas vilka varor och tjänster som ingår. Från den disponibla inkomsten dras här även betald indirekt skatt i form av moms och punkskatter. Inkomstenhet Målet är att mäta individernas nytta eller inkomst och hur stora skillnader det är mellan olika individer i detta avseende men det inses lätt att individen då inte kan betraktas som oberoende av övriga hushållsmedlemmar. En persons ekonomiska standard är beroende även av inkomsterna hos andra i familjen eller hushållet. I de flesta hushåll torde en viss gemensam ekonomi förekomma, åtminstone delar nog de flesta på de hushållsgemensamma utgifterna. Kännedomen om hur inkomstfördelningen ser ut inom hushållen är liten, det standardmässiga antagandet är här att alla hushållsmedlemmar lever på samma materiella standard. Detta är ett starkt antagande som förmodligen i många fall är felaktigt men enligt de flesta bedömare är detta förhållningssätt det minst missvisande. Inkomsterna summeras därför till hushållsnivå. Stordriftsfördelar För att kunna jämföra konsumtionsmöjligheter i familjer med olika sammansättning måste hushållets inkomst justeras det antal personer som skall leva på dessa inkomster. Förekomsten av 13 Normalt dras även betalt underhållsbidrag och återbetalt socialbidrag från den disponibla inkomsten. Dessa inkomstslag modelleras inte i SESIM. 28
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 23: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 27 and 28: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 75 and 76:
Omfördelning mellan individer och
Page 77 and 78:
Omfördelning mellan individer och
Page 79 and 80:
Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?