bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper totala inkomsten. Skatternas vikt antar negativa värden eftersom de utgörs av transfereringar från hushållen. Vid tolkning av skatternas bidrag till inkomstspridningen utifrån koncentrationsindexet blir därför värdet omvänt. Koncentrationsindexet skall hellre tolkas som inkomstslagets fördelning givet omfattning och fördelningen av övriga inkomster. Om ett inkomstslag vid låg omfattning är utjämnande kan det trots detta bidra till ökad ojämnhet om omfattningen ökar. Om man t.ex. tänker sig ett bidrag som endast går till den fattigaste medborgaren (när detta bidrag inte räknas in i inkomsten) så skulle detta verka utjämnande vid låga nivåer. Om detta bidrag sedan höjs successivt kommer den totala inkomsten (inkl. bidraget) till slut att bli så hög att mottagaren av bidraget flyttas upp till den övre delen av inkomstfördelningen. Bidraget kan då övergå till att i stället bidra till ojämnheten i inkomstfördelningen. Ett positivt koncentrationsindex behöver alltså inte betyda att fördelningen skulle vara jämnare om bidraget inte fanns. Resonemanget kan utvidgas till de flesta inkomstslag. Vid någon nivå kommer en transferering som till en början har minskat ojämnheten i inkomstfördelningen att få omvänd effekt om omfattningen ökar. Ett positivt index behöver inte heller med nödvändighet innebära att en marginell ökning av bidraget leder till ökad ojämnhet. Om omfattningen av ett inkomstslag som har en jämnare fördelning än den totala inkomsten (koncentrationsindex som är mindre än Gini) ökas, kommer den totala ojämnheten att minska trots att inkomstslagets koncentrationsindex är positivt. Dess bidrag till den totala ojämnheten kommer dessutom, genom en högre vikt, att öka. När koncentrationsindex skall tolkas är dess relation till Gini-koefficienten därför mer intressant än dess tecken. 41
Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper Bilaga 9 till LU 2003 Faktaruta 4.1 Koncentrationsindex och koncentrationskurvor Den formella definitionen av koncentrationsindexet utgår från respektive inkomstslags koncentrationskurvor. Dessa är nära besläktade med Lorenzkurvan (se faktaruta 3.1). Koncentrationskurvan är den kumulativa summan av ett inkomstslag när individerna sorterats efter storleken på total inkomst. Koncentrationsindexet definieras, i likhet med Gini-koefficienten, som arean mellan koncentrationskurvan och diagonallinjen i förhållande till triangeln under diagonallinjen. Eftersom individerna sorterats efter total inkomst och inte efter respektive inkomstslag behöver en koncentrationskurva inte nödvändigtvis ligga under diagonallinjen, ett inkomstslag vars koncentrationskurva ligger ovanför diagonallinjen har ett negativt koncentrationsindex. I diagram 4.1 nedan visas koncentrationskurvor för ett antal påhittade inkomstslag. Diagram 4.1 Koncentrationskurvor för ett antal hypotetiska inkomstslag Total inkomst (Lorenz) Inkomst 1 Inkomst 2 Inkomst 3 Inkomst 4 42
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 41 and 42: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 79 and 80: Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 86 and 87: Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?