bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 9 till LU 2003 Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper 4.2.1 Progressiva inkomstslag Socialförsäkringar De flesta analyserade inkomstslagen är progressiva såväl under ett år som över livet. De försäkringsmässiga transfereringarna har generellt sådana egenskaper. Förtidspensionernas progressivitet tilltar när mätperioden förlängs. Under ett år har förtidspensionärer låga totalinkomster och förtidspensionen i sig är ofta förhållandevis låg. Det är därför naturligt att effekten i tvärsnittet är progressiv. Benägenheten att bli förtidspensionerad är högre för lågutbildade/låginkomsttagare och förtidspensionering ger permanent låga inkomster varför den progressiva effekten blir kraftigare över livet. Arbetslöshetsersättningen är lägre än tidigare lön och låginkomsttagare har dessutom större sannolikhet att bli arbetslösa. Sannolikheten att bli arbetslös ökar dessutom om man varit det tidigare. Progressionen var mycket kraftigare i HINK, detta förklaras av att de arbetslösa i SESIM erhåller subventioner för arbetsmarknadsåtgärder i betydligt större omfattning än vad de gör i HINK-analysen. 25 Detta placerar de arbetslösa högre upp i inkomstfördelningen. Högre sjuklighet för lågutbildade/låginkomsttagare medför att sjukpenningen är progressiv i tvärsnittet. Utjämningseffekten är dock ganska svag, sannolikt motverkas effekten av att ersättningen är knuten till den försäkrade inkomsten. Över livet är utjämningseffekten något svagare. Endast kvinnor får föräldrapenning i SESIM och har under det år de är föräldralediga inga andra inkomster (men eventuella subventioner). Detta förklarar den kraftiga progressiviteten i tvärsnittet. Kvinnor har visserligen lägre inkomster över livet än män vilket skulle kunna motivera en progressivitet även över livet. Detta tycks dock i stor utsträckning uppvägas av de subventioner som utges till barnfamiljer över livet. 25 HINK-analysen avser data från 1997 där arbetsmarknadsutbildning för 3,4 mdkr ingår medan imputeringen av offentlig konsumtion i SESIM baseras på data från 1999 där arbetsmarknadsåtgärder för 19,1 mdkr ingår. Se regeringens proposition [1999/2000:1], bilaga 4 respektive proposition [2001/02:100], bilaga 3. 47
Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper Bilaga 9 till LU 2003 Bidrag Barnbidraget är progressivt både i tvärsnittet och över livet. Barnfamiljernas försörjningsbörda gör att de pressas nedåt i inkomstfördelningen, detta medför en lägre livs- och tvärsnittsinkomst jämfört med barnlösa. Kvinnans inkomstbortfall under föräldraledigheten (endast föräldrapenning) bidrar också i viss mån till resultatet. De inkomstprövade bidragen, bostadsbidrag, BTP och socialbidrag är till sin konstruktion inkomstomfördelande och är således tydligt progressiva i ett tvärsnittsperspektiv. Hushåll med mycket låga inkomster tenderar att ha låga inkomster under långa perioder vilket medför att bidragen är progressiva även över livet. För BTP förstärks effekten över livet på grund av att de låginkomstpensionärer som får BTP även har haft låga inkomster under den aktiva delen av sina liv. De egenskaper som ökar sannolikheten att få socialbidrag är även förknippade med låg inkomst i allmänhet (låg utbildning, utrikes född etc. ), effekten håller därför i sig över livet. Underhåll betalas till ensamstående kvinnor med barn, dessa har ofta låg inkomst i förhållande till sin försörjningsbörda. Dessa hushåll tenderar att ha låga inkomster under långa perioder varför progressiviteten tilltar över livet. Studiemedel (lån och bidrag) verkar progressivt i tvärsnittet och något progressivt över livet. Unga studenter har oftast inga eller låga andra inkomster och försörjs helt av studiemedel. Nivån på studiemedlen är betydligt lägre än genomsnittliga inkomster varför studenterna hamnar i botten av inkomstfördelningen. Den subventionerade utbildningen minskar den progressiva effekten. De fattiga studenterna blir senare välbetalda inkomsttagare med hög livsinkomst och det förväntade är därför att studiestödet är regressivt sett över livet. Gruppen studenter är dock heterogen, den består inte bara av universitetsstuderande med höga förväntade framtida inkomster utan också av vuxenstuderande med låga historiska och framtida inkomster. De som hoppar av studierna och inte tar någon examen får (i SESIM) ingen inkomstökande effekt av sina studier, detta motverkar också den förväntade regressiviteten. 48
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 37 and 38: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 43: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 79 and 80: Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 86 and 87: Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89: Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91: Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93: Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?