bilaga - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

4 Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper i tvärsnittet och över livet För att förstå hur inkomstfördelningen är uppbyggd och vilka möjligheter det finns att med politiska medel påverka densamma krävs insikt om hur fördelningen påverkas av olika inkomstslag. I detta syfte ”dekomponeras” i detta kapitel såväl tvärsnitts- som livsinkomstfördelningen med avseende på inkomstslag. Syftet med detta är att beskriva hur olika skatter och bidrag omfördelar ekonomiska resurser mellan hushåll, samt att avgöra hur denna omfördelning påverkas om mätperioden varieras. Även effekterna av viss offentligt finansierad privat konsumtion (t.ex. sjukvård, utbildning och olika typer av omsorg) samt indirekt beskattning redovisas. Skatter, bidrag och offentlig konsumtion påverkar inkomstfördelningen både direkt och indirekt. Fördelningen av faktorinkomster (löner, företagarinkomster och kapitalinkomster) påverkas indirekt dels via individernas val av arbetstid, dels genom pris- och lönepåverkan. Om skatte- och bidragssystemen inte fanns eller var annorlunda utformade skulle sannolikt individernas val av arbetstid, lönestrukturen och avkastningskraven på kapital m.m. ha sett annorlunda ut. På lång sikt påverkar t.ex. subventionerad utbildning fördelningen av inkomstmöjligheter och således även inkomsterna. Ambitionsnivån här sträcker sig inte längre än till att analysera de direkta effekterna. 4.1 Metod Den gängse metoden för att beskriva skatternas och bidragens direkta fördelningseffekter är att dekomponera inkomstspridningen. Den totala inkomstspridningen delas då upp med avseende på de inkomstslag som bygger upp den totala inkomsten. Ett alternativ till dekomponering är att beräkna spridningen stegvis. Först beräknas ojämnheten hos ett inkomstslag, t.ex. marknads- 39
Inkomstkomponenters omfördelande egenskaper Bilaga 9 till LU 2003 inkomst, därefter läggs inkomstslagen till ett i taget. Efter varje ny komponent beräknas ojämnheten på nytt och jämförs med det tidigare resultatet. På detta sätt kan man avgöra om ojämnheten ökar eller minskar när inkomstslaget adderas till inkomsten. Effekterna vid en sådan analys kommer dock att bero på i vilken ordning komponenterna adderas vilket undviks med dekomponeringsmetoden. Den stegvisa metodiken kan sägas beskriva ett inkomstslags fördelning i förhållande till fördelningen av närmast föregående aggregat medan dekomponeringsmetoden beskriver samma inkomstslags fördelning i förhållande till fördelningen av total inkomst. I dekomponeringsanalysen tas ingen hänsyn till vad de inbetalda skatterna går till eller hur transfereringarna och subventionerna finansierats. Varje komponents effekt analyseras isolerat. En alternativ ansats är att kombinera effekten av en transferering med dess finansiering, effekten av transfereringen blir då i regel mer progressiv. Detta beror på att finansieringen i regel är progressiv. I kapitel 5 analyseras ålderspensionerna och den offentliga konsumtionen med hänsyn tagen till finansieringen. Dekomponering Det finns flera tänkbara alternativa dekomponeringsmetoder att tillgå, den som används här presenterades först av Kakwani (1977). I analysen delas den totala inkomstojämnheten upp i ett antal klart avgränsande delkomponenter (inkomstslag). Varje delkomponent är i sin tur en produkt av två faktorer, dels en vikt som anger komponentens relativa storlek (eller betydelse) och dels ett koncentrationsindex. 21 Koncentrationsindexet, vilket kan anta värden mellan -1 och 1, är ett mått på hur ett inkomstslag är fördelat i förhållande till den totala inkomsten. Ett negativt koncentrationsindex betyder att det aktuella inkomstslaget motverkar ojämnheten i inkomstfördelningen, dvs. inkomsterna från inkomstslaget är koncentrerade till hushåll med relativt låga totala inkomster. Ett positivt värde betyder att inkomstslaget bidrar till ojämnhet i fördelningen av total inkomst. Vikten är inkomstens genomsnittliga andel av den 21 n Gini-koefficienten kan skrivas som: Gini =∑ v i i∗ =1 respektive koncentrationsindex för inkomstkomponent i. k i där v i och k i står för vikt 40
Page 1 and 2: Förord Långtidsutredningen 2003 u
Page 3 and 4: Innehåll Bilaga 9 till LU 2003 4.2
Page 6 and 7: 1 Inledning Den offentliga sektorn
Page 8: Bilaga 9 till LU 2003 Metod & Data
Page 11 and 12: Metod & Data Bilaga 9 till LU 2003
Page 25 and 26: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 35: Inkomstfördelningsanalys Bilaga 9
Page 39 and 40: Inkomstkomponenters omfördelande e
Page 53 and 54: Omfördelning mellan individer och
Page 79 and 80: Sammanfattning och diskussion Bilag
Page 86 and 87:
Appendix A: SESIM - en dynamisk mik
Page 88 and 89:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A P
Page 90 and 91:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ti
Page 92 and 93:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A la
Page 94 and 95:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A va
Page 96 and 97:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A ä
Page 98 and 99:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 100 and 101:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Sa
Page 102 and 103:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 104 and 105:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A F
Page 106 and 107:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A De
Page 108 and 109:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A be
Page 110 and 111:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A A.
Page 112 and 113:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Di
Page 114 and 115:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Tr
Page 116 and 117:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 118 and 119:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A vi
Page 120 and 121:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A de
Page 122 and 123:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ri
Page 124 and 125:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Mo
Page 126 and 127:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ut
Page 128 and 129:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A Ar
Page 130 and 131:
Bilaga 9 till LU 2003 Appendix A H
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136:
Page 139 and 140:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 Di
Page 141 and 142:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 B.
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 me
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 R
Page 153 and 154:
Appendix B Bilaga 9 till LU 2003 N
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Begrepp och definitioner Bilaga 9 t
Page 161 and 162:
Referenser Björklund, A. [1992],
Page 163:
Bilaga 9 till LU 2003 Referenser Sh
show all

bilaga - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?