A L L M ƒ N G R A M M A T I K
A L L M ƒ N G R A M M A T I K
A L L M ƒ N G R A M M A T I K
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Verben å andra sidan böjs framför allt i tempus, person och numerus.<br />
Många språk böjer vidare i modus och diates. Verbböjning kallas även<br />
för konjugation. Denna term får inte blandas samman med ordklassen<br />
konjunktioner.<br />
Slutligen kan adjektiv och adverb böjas i olika grader. Denna typ av<br />
böjning kallas komparation.<br />
Orden böjs i olika former för att signalera:<br />
• ordets funktion i satsen, dvs. satsdel, t.ex. som subjekt, objekt eller<br />
adveribal;<br />
• för att uttrycka olika semantiska (betydelsemässiga) kategorier, t.ex.<br />
plural (flertal), imperfekt (dåtid) eller imperativ (uppmaning);<br />
• för att genom kongruens (överensstämmelse i de olika böjningskategorierna)<br />
markera att ett visst ord betydelsemässigt hör samman med ett annat<br />
ord som står i samma böjningsform.<br />
Det är inte alltid och i alla språk som sådana grammatiska kategorier<br />
uttrycks genom böjning. Många gånger används i stället små<br />
grammatiska hjälpord som t.ex. prepositioner, adverb och hjälpverb. Så är<br />
t.ex. ofta fallet vid komparering i svenskan. Man talar därför om<br />
syntetiskt bildade former (sammansatta former, bildade med hjälp av<br />
ändelser) och analytiskt bildade former (upplösta former, bildade med<br />
hjälp av småord). Eftersom det egentligen bara är frågan om morfologi i<br />
de syntetiska formerna brukar man också tala om morfologiskt resp.<br />
syntaktiskt markerade kategorier. När man fogar samman två ord för att<br />
uttrycka en viss grammatisk kategori är ju detta egentligen ett syntaktiskt<br />
fenomen, då ju syntaxen behandlar just hur ord fogas samman till större<br />
enheter som t.ex. fraser.<br />
Syntetiska former<br />
Morfologiskt markerade kategorier<br />
intressantare<br />
misshandlades<br />
lärarinna<br />
husets tak<br />
Analytiska former<br />
Syntaktiskt markerade kategorier<br />
mer intressant<br />
blev misshandlad<br />
kvinnlig lärare<br />
taket på huset<br />
Vissa språk är till sin karaktär mera syntetiska medan andra är mera<br />
analytiska. T.ex. kinesiskan och thailändskan saknar praktiskt taget<br />
böjning och kan därför sägas vara analytiska språk. I stället för böjning<br />
markeras ordens förhållande till varandra i satsen genom ordföljden eller<br />
med hjälp av små grammatiska ord motsvarande våra prepositioner och<br />
adverb.<br />
Språk som latin och grekiska med extrem formrikedom kan sägas vara<br />
utpräglade representanter för syntetiska språk. De flesta språk befinner<br />
sig dock någonstans på en flytande skala mellan syntetiskt och analytiskt,<br />
men man kan dock lugnt påstå att t.ex. BKS är betydligt mera syntetisk är<br />
svenskan, medan svenskan i sin tur är en aning mera syntetisk än t.ex.<br />
engelskan som faktiskt är nästan helt analytisk.<br />
När det gäller syntetiskt bildade former brukar man vidare skilja på två<br />
olika typer. Den ena typen av former bildas genom flexion medan den<br />
andra bildas genom agglutination. Med flexion menas att man med en<br />
ändelse uttrycker mer än en betydelse, t.ex. uttrycker slovenskans -om<br />
samtidigt både dativ och plural. Agglutination innebär att man till ett ord<br />
fogar en rad olika ändelser, i princip en ändelse per betydelse som skall<br />
uttryckas, så att finskans -i- uttrycker plural medan -lle uttrycker dativ<br />
både i singular och plural.<br />
I engelskan uttrycks de olika rumsrelationerna analytiskt med<br />
14
Change language