Utbildningsmodul Migrationsverket - Svenska Röda Korset

• Argumentationen kring trovärdighet avseende våld och hot från make, samt
möjligheten till ett effektivt och varaktigt skydd från staten.
• Bedömningen av huruvida det finns ett internflyktsalternativ.
• Argumentationen kring synnerligen ömmande omständigheter.
• Användning av landinformation: hänvisning till källor, val av källor, källkritik.
Utdrag ur Migrationsverkets beslut
Ansökan m.m.
Leire Gorri ansökte den 17 oktober 2007 om asyl i Sverige.
Leire Gorri åberopar till stöd för sin ansökan i huvudsak följande. Hon
kommer från regionen Solero i Catalia och har soleriansk etnicitet. Hennes
bror bortfördes i februari 2004 av cataliansk militär. Hon har sedan dess letat
efter honom och varit i omfattande kontakt med catalianska och solerianska
myndigheter. Under sommaren 2007 blev hon bortförd och fängslad av mili tär.
Hon var frihetsberövad i tio dagar. Hon blev våldtagen och svårt misshandlad.
Hon tvingades att skriva på ett dokument med okänt innehåll. Hon lämnade
Catalia i oktober 2007. Hon eftersöks alltjämt. Militären hänvisar till de handlingar
hon skrev under. Hon är svårt traumatiserad och har stora psykiska
besvär. Hon åberopar även fruktan för övergrepp från maken i Solero.
Leire Gorri har ingett en passhandling.
Skälet för beslutet
Migrationsverket finner att ärendet kan avgöras på befintligt material.
Identitet och utgångspunkt för prövningen
Det inrikespass som Leire Gorri har ingett styrker hennes identitet. Hon är
cataliansk medborgare och hemmahörandes i Solero. Hennes asylskäl prövas
därför mot förhållandena i Solero och övriga Catalia.
Det är en internationellt accepterad princip att den asylsökande har
bevisbördan för att han eller hon är flykting (jfr. UNHCR:s handbok om
förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning
p. 196). Det förväntas att den sökande skall lägga fram alla relevanta fakta
och samarbeta med prövningsmyndigheten för att få fram all tillgänglig
bevisning. Med tanke på svårigheterna för en asylsökande att med bevis
styrka sitt påstående, bör emellertid inte ett allför strikt beviskrav tillämpas.
Vid bedömningen av trovärdigheten fäster myndigheterna normalt vikt vid
att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter.
Påståendena får inte heller strida mot allmänt kända fakta.
31