OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT â¢ ÃRGÃNG 80 ... - Elbranschen

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 • NR. 1 • 2009

Fem laddade dagar 

om elteknik och belysning. 

Är du på 

REKRYTERINGSDAGEN 

MILJÖ- & ENERIGDAGEN 

ENERGIDAGEN 

FASTIGHETSDAGEN 

DESIGNDAGEN 

JUBILEUMSDAGEN 

4 MAJ, MÅNDAG 

5 MAJ, TISDAG 

6 MAJ, ONSDAG 

7 MAJ, TORSDAG 

8 MAJ, FREDAG 

Nu är det dags att börja planera för Elfack 2009, Nordens 

största mötesplats för oss som sysslar med elteknik 

och belysning. 

Elfack firar 40-årsjubileum genom att vända blicken 

mot framtiden. Massor av företag och experter visar 

vart branschen är på väg genom att ställa ut de senaste 

produkterna och berätta om vad som komma skall. 

Varje dag på Elfack 2009 ägnas åt ett särskilt tema. 

Första dagen är ett forum för rekrytering, medan 

andra dagen fokuserar på miljö och energi. Temat för 

mässans tredje dag är fastigheter. Fjärde dagen tittar 

vi närmare på design som framgångsfaktor. På avslutningsdagen 

ger vi extra uppmärksamhet åt vårt jubileum. 

Vi blir över 30 000 som kommer för att bli ännu 

bättre på vårt jobb. 

Vi hoppas du också kommer. Då är kretsen sluten. 

NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR ELTEKNIK- OCH BELYSNINGSBRANSCHEN 

4 – 8 MAJ 2009, SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG. 

ENTRÉKORT PÅ WWW.ELFACK.COM 

OFFICIELL PARTNER

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE 

ELTEKNISK TIDSKRIFT 

• 

Adress: 

Ur innehållet i nr. 1/2009 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

Starkt stöd för svensk kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

För många och för långa elavbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Industrikraft tror på ny reaktor 2023 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

• 

E-post 

elbranschen@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

107-0853 

• 

Plusgiro 

Nyttiga idioter släckte ljuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

FIE:s VÅRMÖTE: 

“Nu måste alla ta krafttag” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Ringhals 4 får höja effekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

495 29 33 -2 

• 

Helårsprenumeration 

(5 utgåvor): 

VINDKRAFT, energikälla med dyrbara konsekvenser . . . . . . . 11 

Vindsnurror kannibaliserar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ansvarig utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

Rolf Oward 

• 

Årgång 80 

• 

Tryckt hos 

Tryckfolket AB 

i Malmö 

FUSIONSKRAFT 

en evig energikälla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

ELBRUK: Den befria(n)de kärnkraften . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

DEBATT: Kritik mot växthusgashypotesen och en 

annorlunda syn på kärnkraft och “energipolitik” . . . . . . . . . 31 

Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

• 

ISSN: 0013-4007 

• 

Omslagsfoto: 

Kjell Duberg

Detta framgår av den senaste 

SOM-undersökningen från Göteborgs 

universitet som redovisar 

svenskarnas inställning till kärnkraft. 

Nytt är att andelen som 

önskar avveckla kärnkraften ”så 

snart som möjligt” har krympt så 

att den nu är mindre än en tiondel. 

Mer än nio av tio tillfrågade 

anser att nuvarande reaktorer 

Elbranschen 1/2009 

Fortsatt starkt stöd för svensk kärnkraft 

Mer än hälften av alla svenskar anser att kärnkraft är en 

viktig framtida energikälla i vårt samhälle och andelen som vill ha 

fler än tio reaktorer ökar. 

För många och för långa elavbrott 

ska användas till dess att de har 

tjänat ut och över hälften av 

svenskarna anser att kärnkraften 

fortsatt ska användas som kraftkälla 

genom att befintliga reaktorer 

ersätts med nya. Mer än 

var femte anser dessutom att 

antalet reaktorer bör vara fler än 

de tio som finns i dag. 

Undersökningen gjordes innan 

regeringen tvingades ta ställning 

för att åtminstone gamla kärnkraftverk 

ska få ersättas. 

Trots omfattande investeringar är elavbrotten fortfarande för många och 

för långa. Problemen är störst på landsbygden. 

Det konstaterar Energimarknadsinspektionen 

i en rapport 

med avbrottsstatistik för samtliga 

Sveriges elnätföretag. 

Inspektionens generaldirektör 

Yvonne Fredriksson anser att 

det fortfarande återstår mycket 

att göra innan nätbolagen fullt 

ut uppfyller ellagens krav på god 

leverenssäkerhet. 

– Vi kommer nu att gå vidare 

och granska de företag som systematiskt 

har flest och längst 

avbrott, hotar hon med. 

Sveriges 170 elnätföretag är 

enligt ellagen skyldiga att överföra 

el av god kvalitet. Energimarknadsinspektionen 

är tillsynsmyndighet 

och har i rapporten 

tittat på hur leveranssäkerheten 

har utvecklats mellan åren 

1998 och 2007. 

Uselt i glesbygd 

I rapporten konstateras att det 

finns stora skillnader mellan 

framför allt tätort och glesbygd. 

Samtidigt som leveranssäkerheten 

är förhållandevis hög i 

tätorterna med omkring 0,25 avbrott 

per kund och år har glesbygdsnäten 

ett betydligt sämre 

utfall med 1-2 avbrott per kund 

och år. Den sammanlagda längden 

på avbrotten varierar också 

kraftigt. En elkund i tätort drabbas 

årligen av sammanlagt 20-25 

minuters avbrott medan det för 

en kund i glesbyggd kan röra sig 

om 100-400 minuter. 

När det gäller regionnäten 

förekommer fortfarande relativt 

stora störningar på de lägre 

spänningsnivåerna. Däremot 

har leveranssäkerheten förbättrats 

för högre spänning, framför 

allt tack vare trädsäkringsåtgärder. 

Samhället behöver 

säker el 

De omfattande investeringar 

som gjorts efter stormen 

Gudrun, med syfte att uppfylla 

ellagens krav att inga elavbrott 

från år 2011 får vara längre än 

24 timmar, har ännu inte fått 

genomslag i statistiken. Detta 

gäller i första hand för landsbygden. 

Vidare kan konstateras att elnätföretagen 

betalade ut 49 miljoner 

kronor i avbrottsersättning 

under 2006 och 910 miljoner 

kronor under 2007. Under 

2007, när många nät drabbades 

av stormen Per, varade runt fem 

procent av alla avbrott längre än 

12 timmar. 

Rent allmänt kan sägas att 

samhällets behov av säker tillgång 

till el av god kvalitet har 

ökat under den granskade perioden. 

Inom industrin finns avancerade 

processer där ett elavbrott 

kan föra med sig stora kostnader. 

Även i hushållen har kraven på 

leveranssäkerhet stigit i takt 

med att allt mer elektronik 

används. 

 

Ny reaktor 2023 

De fem elintensiva industriföretagen bakom 

Industrikraft i Sverige tror att en ny kärnkraftsreaktor 

ska kunna stå klar 2023. 

Industrikraft i Sverige bildades 

i december förra året av 

bolagen Eka Chemicals, Boliden, 

SCA, Holmen och Stora 

Nyttiga idioter 

Nästan en miljard vilseförda 

uppges ha deltagit i den s.k. 

Earth Hour för några veckor 

sedan. 

Undersåtar världen över 

visade med hjälp av sina 

strömbrytare (i de länder där 

Enso. Syftet är att man ska vara 

med och finansiera en ny kärnkraftsreaktor 

i Sverige som ska 

tillföra över 10 TWh el. 

Efter att regeringen nu tvingats 

acceptera att de äldsta reaktorerna 

i Sverige ska få ersättas har 

Industrikraft inlett samtal med 

de tre dominerande oligopolisterna. 

– Vi ligger i förhandling med 

parterna. Projektet kan i praktiken 

bara genomföras i samarbete 

med Eon, Vattenfall 

eller Fortum. Intresset är stort, 

det är mer en fråga om vem det 

man har tillgång till den välsignade 

elektriciteten) att de har 

slukat den obevisade växthusgashypotesen. 

Nu är det dags för regeringarna 

att visa ”ledarskap” genom att 

förhandla fram ett rättvist, effektivt 

och vetenskapsbaserat(!) 

”klimatavtal” till Köpenhamn i 

december, menar WWF. 

I Sverige deltog enligt uppgift 

drygt 90 kommuner, 60 församlingar, 

nära 500 stora och små 

företag, 130 organisationer, 400 

skolor och hundratusentals privatpersoner 

i manifestationen. 

Svenska Kraftnät kunde notera 

en minskning i förbrukningen 

ska bli, säger Magnus Hall, 

ordförande i Industrikraft och 

vd för Holmen, till Göteborgs- 

Posten. 

Den nya reaktorn kan komma 

att byggas i endera Oskarshamn 

eller Ringhals. Kostnaden uppskattas 

till mellan 45 och 55 

miljarder kronor. Det krävs dock 

att regeringen snarast ger klartecken 

så att planeringsarbetet 

kan påbörjas. 

 

som uppskattningsvis motsvarar 

att cirka en halv miljon hushåll 

släckte lamporna. 

Elbranschens förslag är att 

man nästa gång påbjuder en timmes 

andningsförbud för undersåtarna. 

Då skulle det åtminstone 

bli färre nyttiga idioter. Den 

konspirationsteoretiskt lagde undrar 

ibland om det inte är tanken 

bakom hypotesen. 

 

2

Välkommen till EUU. Vi utbildar riktiga elektriker. 

Är du en riktig 

elektriker 

Möt oss i monter 

C 01:21 

Då har du säkert koll på att du måste lära dig de nya elinstallationsreglerna 

som släpps i maj. Då behöver du också en riktig utbildare. 

En utbildare som erbjuder kurser som passar både din efterfrågan 

och din plånbok. En utbildare som har kursledare som snackar samma 

fackspråk som du och som kan utbilda dig där du vill. EUU erbjuder allt 

detta och ägs dessutom av branschen. 

Så välkomna till EUU alla riktiga elektriker. 

Oavsett vilken typ av sockerbit du har i kaffet. 

Nya Elinstallationsreglerna 

Det blir stora förändringar i hur du 

ska utföra en elinstallation. Gamla 

begrepp ersätts med nya, kraven 

utökas och skärps och helt nya 

delar tillkommer. 

Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter 

Box 545, 611 10 Nyköping 

Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se 

www.euu.se


FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se 

Rapport från FIE:s vårmöte: 

Polfjärds beska droppar 

“Nu måste alla ta krafttag!” 

RAPPORT: 

RUNE BJÖRNSTRÖM 

LULEÅ 

När FIE:s ordförande Sven- 

Åke Polfjärd förra året hälsade 

välkommen till vårmötet och det 

tekniska seminariet kunde man 

ana en viss optimism om framtiden. 

I år såg allt annorlunda ut 

med betydligt färre deltagare. 

Finanskris och lågkonjunktur 

parade med undergångsprofetior 

har radikalt ändrat bilden. 

Att FIE har påverkats negativt 

är kanske inte så konstigt med 

tanke på att föreningen representerar 

många företag inom 

den elintensiva basindustrin 

som har drabbats särskilt hårt. 

– Vad kan då ge svensk 

industri kraft och styrka att även 

i fortsättningen spela sin betydelsefulla 

roll, frågade sig Sven- 

Åke Polfjärd. 

Industrin och hela samhället 

är i stort behov av tillförlitlig elförsörjning. 

Men det har inte 

hänt speciellt mycket. Att näten 

måste förstärkas visades inte 

minst vid de stormar som drabbade 

oss för några år sedan. 

Den planerade utbyggnaden 

av vindkraft är ett annat skäl till 

FIE:s ordförande Sven-Åke 

Polfjärd manade till kraftsamling 

och påminde om 

att utan el stannar Sverige. 

att nätet måste förstärkas så att 

oönskade avbrott förebyggs. Problemen 

har sin grund i politiskt 

käbbel och inkompetens. Därför 

är det glädjande att man nu äntligen 

har börjat inse att produktion 

och distribution av el inte är 

någon enkel teknik och att det 

krävs långa planerings-, projekterings- 

och byggtider för att färdigställa 

anläggningar i erforderlig 

storlek. 

– Jag tänker naturligtvis på att 

regeringen har öppnat för ny 

kärnkraft eller snarare ersättning 

av gamla kärnkraftverk. Detta 

borde säkerställa industrins 

behov av el och skapa möjligheter 

för ytterligare teknisk utveckling, 

framhöll Polfjärd. 

Stormen Gudrun för några år 

sedan satte ytterligare fokus på 

sårbarheten i elförsörjningen. 

Nu arbetar man intensivt för att 

undvika sådant i framtiden. 

– Men varför måste det bli så 

omfattande skador Var finns 

framförhållningen och det förebyggande 

arbetet 

Nu är det oerhört viktigt med 

kraftsamling där politiker, 

industri, samtliga samhällsfunktioner 

och utbildningsväsendet 

samverkar så att svensk elkraftteknik 

kan behålla och utveckla 

den höga kompetens som krävs. 

Vad bidrar FIE med 

FIE:s möten har varit och kommer 

att förbli ett forum för kvalificerad 

kompetensutveckling 

inom teknik och säkerhet och 

där man får ta del av myndighets- 

och branschnyheter samtidigt 

som man knyter kontakter 

med kolleger. 

– Det är därför oroväckande att 

besparingar har fått deltagarantalet 

att sjunka, sa Polfjärd. 

Sådan besparing är missriktad 

och bakom besluten står personal 

som saknar kunskap om vilken 

kompetens som krävs inom 

elområdet. 

Genom deltagande i seminarier 

och utbildning kan stora 

pengar sparas när det gäller 

drift, skötsel och underhåll av 

elanläggningarna. Därtill kommer 

att risken för olycksfall kan 

minimeras om man tillämpar 

framtagna säkerhetsföreskrifter. 

– Man missar sålunda möjligheten 

att kompetensutveckla 

personalen för att stå bättre 

rustad när konjunkturvändningen 

kommer, framhöll Sven-Åke Polfjärd, 

icke utan skärpa. 

Han betonade hur viktigt det 

är att olika yrkeskategorier kompetensutvecklas 

eftersom säkerhetstänkandet 

och kostnaden 

står i centrum redan vid projektering 

av en anläggning. 

Samtliga FIE:s handböcker 

baseras på IEC-standard, vilket 

innebär att leverantörernas 

dokumentation kan användas 

fullt ut utan att behöva anpassas 

till någon egen standard eller de- 

Tommy Hammarbäck, EMC, har lagt ner hela sin själ i framtagandet av handbok 449 – Potentialutjämning i industriella 

anläggningar. Joakim Grafström, SEK, redogjorde för utgåva två av Elinstallationsreglerna. Chefen för Elsäkerhetsverkets 

kontor i Skellefteå Håkan Lidman tackar för sig i samband med att kontoret flyttas till Umeå. Längst till höger 

Lennart I Karlsson, AstraZeneca Södertälje, som höll ett kraftfullt anförande om vikten av att ha en klar delegationsordning 

för ”Elansvar inom industrin”. 

4

Specialkabel 

Exempel ur vårt breda 

kabelsortiment: 

Koaxialkabel 

från 10 MHz till 20 GHz 

Elproflex 

extremt vrid- och böjtålig kabel 

Elprohalex 

halogenfri signal- och nummerkabel 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 

www.elproman.se 

info@elproman.se 

Välkommen till vår monter 

E05:21 

Vi har nu flyttat verksamheten 

till kursgården Hörsta skola 

Elsäkerhetsutbildning 

AMS-utbildning 

Nya ESA industri och 

ESA installation (ISA) 

Elbehörigheter 

Allmän behörighet 

Nya starkströmsföreskrifterna 

nu även på engelska 

Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar 

Hörsta skola, 692 93 Kumla 

Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00 

E-post: info@mesu.se • www.mesu.se


Gunnar Mustaparta, Erico Norge, delade med sig av sina erfarenheter av hur man jobbar med potentialutjämning i 

Norge. Nyvald styrelsemedlem i FIE, Lars Nyström, KOTEKO AB, Västerås. Lennart Mukka, LKAB Kiruna, höll på ett 

utmärkt sätt i trådarna för den tekniska konferensen. Längst till höger Horst Blüchert, teknisk direktör vid Elsäkerhetsverket, 

informerade om ”Nyheter inom elsäkerhetsområdet”. 

facto-standard. Omställning till 

IEC-baserad standard är på lite 

sikt ofrånkomlig om man vill 

uppnå optimalt utbyte av en 

investering. 

– Ju snabbare man startar omställningen, 

desto mindre kapital 

krävs för framtida investeringar. 

För att nå de personer som 

behöver kompetensutveckling 

krävs naturligtvis att ett tillräckligt 

antal väl grundutbildade personer 

inom elområdet finns att 

tillgå. Nästa steg är att de som 

inom organisationen åläggs ett 

elansvar också ges möjlighet att 

själv besluta om vilken kompetens 

som krävs. Tyvärr ser vi 

redan i dag kompetensbrist och 

det kommer att bli värre. Kompetens 

måste också finnas som 

stöd vid inköp av elektrisk utrustning 

Det krävs med andra 

ord en starkare elorganisation än 

dagens. 

– Vad som nu krävs är att vi 

mycket tydligt klargör ansvarsfrågorna 

och informerar personal 

från anläggningsägare till VD och 

vidare nedåt i organisationen, 

poängterade Sven-Åke Polfjärd. 

Vi måste ständigt tänka tanken 

att utan el stannar Sverige. 

IT och automation upphör att 

fungera. Här kan FIE på ett 

konstruktivt sätt bidra med erfarenhet 

och kunskap. 

– I dag ser vi beklagligtvis en 

tendens till polarisation mellan 

olika yrkesgrupper vilket är djupt 

otillfredsställande. 

Glädjande för FIE är däremot 

den ständigt pågående dialogen 

om samarbete med andra 

branschföreträdare i olika frågor 

som i de flesta fall fungerar utmärkt. 

– Man ska dock inte glömma 

att det är FIE som har varit initiativtagare 

i de flesta samarbetsprojekten. 

FIE i kommittéarbete 

FIE medverkar i normarbetet 

inom SEK (Svensk elstandard) 

sedan 1998. Det är angeläget att 

ingå i nätverk för att påverka utformningen 

av standarder/handböcker. 

FIE är medlem i SEK 

och är också representerad i 

SEK:s fullmäktige genom Sven- 

Åke Polfjärd. 

FIE är representerad i följande 

kommittéer: 

-TK17D/Kopplingsutrustningar 

1 kV/s/ (Tommy Hammarbäck) 

-TK 3/Dokumentation och grafiska 

symboler (Tommy Hammarbäck) 

-TK 44 Elutrustning för maskiner 

(Lennart Mukka) 

- TK64 Elinstallationer för lågspänning 

samt skydd mot elchock 

(Sven-Åke Polfjärd) 

- MT20 inom IEC/TC 3 (Tommy 

Hammarbäck). 

FIE i CIRED 

CIRED är en europeisk organisation 

med syfte att främja utvecklingen 

inom eldistribution. 

Organisationen är en samverkan 

mellan 15 medlemsländer, uppbyggd 

genom ett nätverk av verksamma 

inom eldistribution med 

Europa som bas, ”The leading 

forum where the Electricity 

meets”. Organisationen främjar 

erfarenhetsutbyte bl.a. genom 

att anordna en konferens vartannat 

år. 

FIE är representerad i Svenska 

nationalkommittén för CIRED 

genom Lennart Mukka. 

FIE/Elektriska Nämnden 

FIE är representerad i Elektriska 

Nämnden genom Lennart Karlsson 

(ledamot) samt Sven-Åke 

Polfjärd (suppleant) och ledamot 

i Elektriska Nämndens tekniska 

utskott (TU) 

FIE-ELFORSK 

Förstudien ”Riskbaserade verktyg 

för utveckling av underhåll 

och drift av elnät” är avslutad 

och beslut om två doktorandprojekt 

och ett antal utvecklingsprojekt 

ska nu fattas. FIE representeras 

i programstyrelsen av 

Sven-Åke Polfjärd. FIE:s uppgift 

är att påverka utveckling av 

metoder för att säkerställa hög 

tillgänglighet i distributionsnäten 

och därmed minimera förluster 

i industrins anläggningar. 

Doktorandprojekt: 

- Tillförlitlighetsbaserad underhållsstyrning 

med fokus på risker 

som följd av införande av 

optimala underhålls- och investeringsplaner 

i elnät. 

- Metoder för riskanalys i eldistributionsnät. 

Utvecklingsprojekt: 

- Post doc.-projekt: utveckling av 

metod inklusive verktygsstöd för 

värdering av säkerhetsnivån i 

driftstödsystem. 

Lars Tallberg (t.v.), tidigare elchef vid Kvarnsvedens 

pappersbruk, redovisade exempel på hur man löste 

potentialutjämningsinstallationen vid projekt KPM/PM12 

och Reijo Eriksson, Elektriska nämnden, redogjorde för 

ett antal rättsfall gällande elolyckor. 

6

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. 

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. 

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 

För ytterligare information: www.stenator.se 

Kontakta oss 

för referenser 

och ytterligare 

information!


- Riskvärdering och riskreducerande 

åtgärder rörande leveranssäkerhet 

i elnät. 

- Samarbetsprojekt med norska 

Elforsk gällande deras riskanalysprogram 

(DSAM). 

- Optimalt gränssnitt mellan 

regionnät och lokalnät. 

- Metod för verifiering av ny teknik 

i elnät. 

- Beslutsmetoder för investeringar 

med fokus på riskreduktion. 

Avslutade projekt 

Utvecklingsprojekt 

- Implementeringar av riskanalystillämpningar 

i nätplaneringsprocessen 

- Tillförlitlighetsdata på komponentnivå 

för eldistributionsnät 

- Riskanalys som verktyg för utveckling, 

drift och underhåll av 

elnät 

- Riskanalysmetod lokalnät (kartläggning 

och reduktion av risker 

i elnät) 

Utbildning 

FIE:s engagemang i utbildningsfrågor 

fortsätter. 

Av de FIE-studenter som 

examinerades i juni 2008 i 

Luleå har nu samtliga erbjudits 

anställning. För ytterligare en 

klass pågår utbildning med 

examination hösten 2009. 

Enligt uppgift kommer ytterligare 

en klass att startas. Med 

det goda resultatet känns det 

nu än mer angeläget med 

samarbete mellan bransch, 

skola, näringsliv och kommun. 

FIE har också medverkat i en 

arbetsgrupp som ska ta fram 

utbildningsplan för högskoleingenjörer 

vid Luleå Tekniska 

Universitet i samarbete med 

Umeå Universitet och Vattenfalls 

skola i Jokkmokk. FIE har 

också ingått i en referensgrupp 

för en ny el-utbildning på 

distans för ingenjörer vid 

Högskolan Väst (Trollhättan). 

– Den kompetensbrist som 

FIE länge varnat för börjar nu 

bli ett faktum och ett problem. 

Nyligen kunde man läsa att 

bland 200 av Sveriges största 

teknikföretag svarade sju av tio 

att bristen på högskoleingenjörer 

riskerar att inverka negativt på 

organisationen, berättade Polfjärd. 

Nästan nio av tio menade att 

högskoleingenjör kommer att 

vara en attraktiv utbildning i 

framtiden. Det är med andra ord 

ett utmärkt tillfälle nu att studera 

i tre år och vara färdigutbildad 

när konjunkturen åter pekar 

uppåt. 

Handböcker och 

elsäkerhetsanvisningar 

FIE har i samarbete med SEK 

tagit fram tre handböcker de 

senaste åren: 

Hb 439 Dokumentation av industriella 

elanläggningar 

Hb 448 Kopplingsutrustningar 

för industriella elanläggningar 

Hb 449 Potentialutjämning av 

industriella elanläggningar (har 

just kommit från trycket) 

samt 

ESA-Industri 08 Elsäkerhetsanvisningar 

för arbete i industrianläggningar. 

Tillämpning av ESA ger bland 

annat följande fördelar: 

-anvisningar för rätt personlig 

utrustning 

-hjälp vid planering 

-hjälp med riskbedömning 

-ett gemensamt språk 

-ett tankesätt vid alla arbeten 

Enligt arbetsmiljölagen ska 

arbetsgivaren vidta alla nödvändiga 

åtgärder för att förebygga 

att arbetstagare utsätts för ohälsa 

eller olycksfall. Vidare ska enligt 

lagen betryggande skyddsåtgärder 

vidtas mot skada genom 

elektrisk ström. Vill man veta 

mer i detalj vad dessa åtgärder 

består i hänvisar arbetsmiljölagen 

till ellagstiftningen. 

I Elsäkerhetsverkets föreskrifter 

om ”elsäkert arbete” finns regler 

för hur arbete på anläggningar 

ska bedrivas. Föreskrifterna om 

”innehavarens ansvar” för en 

starkströmsanläggning innehåller 

regler för hur en elanläggning ska 

skötas. Här benämns föreskrifterna 

om ”elsäkert arbete” och ”innehavarens 

ansvar” som ”skötselföreskrifterna”. 

Av föreskrifternas tillämpningsområde 

framgår att innehavaren 

ska utfärda särskilda anvisningar 

för att förebygga skada 

orsakad av el, när anläggningens 

beskaffenhet eller skötselns art 

medför att tillämpningen av 

föreskrifterna inte ger nödvändig 

säkerhet 

Även arbetsgivare ska utfärda 

särskilda anvisningar för egen 

och inhyrd personal om detta 

behövs med tanke på arbetets 

karaktär. 

I skötselföreskrifterna och i 

Svensk Standard SS-EN 50110-1, 

finns regler för hur en elanläggning 

ska skötas och tillses samt 

om hur arbete på anläggningen 

ska utföras. 

Elsäkerhetsanvisningarna ESA 

är ett komplement till Elsäkerhetsverkets 

skötselföreskrifter 

och ett exempel på de särskilda 

anvisningar som avses i dessa. 

ESA-Industri är tillämpbar på 

alla spänningsnivåer och är ett 

komplement till Elsäkerhetsverkets 

skötselföreskrifter. För 

arbete på eldistributionsanläggningar 

gäller ESA kraft. 

Rätt använda kommer ovannämnda 

handböcker att optimera 

investeringskostnaderna 

och sänka underhållskostnaderna 

betydligt, sett på anläggningens 

totala livstid, eftersom 

FIE:s styrelse fr.v Lars Wennberg, SSAB Oxelösund, Lars-Owe Hansson, Preemraff Lysekil, Sven-Åke Polfjärd, PO-konsult 

Norrköping, Lars Skoglund, Sandvik AB Sandviken, Joakim Grafström, SEK Stockholm, Lennart Mukka, LKAB Kiruna, Stig 

Johansson, Pöyry Sweden AB, Lars Nyström, Koteko AB Västerås, Bo-Göran Ahl, EN Stockholm, Tommy Hammarbäck, 

EMC Söderhamn. 

8


samtliga böcker är baserade på 

IEC-standard, viket gör det lättare 

att redan i projektfasen 

bygga en säker anläggning med 

rätt apparater rätt dokumenterade 

Säkerhetsföreskrifterna (ESA 

08) ger maximal säkerhet vid 

arbete på anläggningen. 

Ny utgåva av 

ESA-Industri 08 

Nya ESA-Industri ingår i ESAfamiljen 

och innehåller hela 

ESA-grund, vilket innebär att 

det bara krävs detta dokument 

som tveklöst är en av de bästa 

tillgängliga elsäkerhetsanvisningarna 

när det gäller elsäkert 

arbete. Anvisningen har utarbetats 

av FIE och Svensk Energi i 

samarbete med bl.a. Elektriska 

nämnden och EIO. 

ESA-Industri har sedan länge 

använts som elsäkerhetsanvisning 

för arbete med elanläggningar 

inom svensk industri, vid 

Banverket och Luftfartsverket, 

vid kärnkraftverk, i kraftvärmeverk 

och vid installationer inom 

svensk basindustri. 

Nya ESA-Industri är omarbetad 

för att ytterligare öka säkerheten 

vid elarbeten på alla spänningsnivåer. 

För distributionsanläggningar 

gäller ESA-kraft. 

Sedan Blå bokens tid har vi 

lärt oss att arbete ska bedrivas 

enligt någon av arbetsmetoderna, 

arbete med spänning 

eller nära spänning. Frågorna 

har varit många kring vilken 

metod som ska tillämpas, framförallt 

när det gäller skillnaden 

mellan nära spänning och utan 

spänning. 

Nu ska ett nytt arbetssätt – 

spänningsskyddat arbete – 

tillämpas. FIE och Svensk Energi 

har tillsammans med Elektriska 

Nämnden och EIO utarbetat de 

nya anvisningarna för spänningsskyddat 

arbete. ESA- 

Industri är tillämpbar på alla 

spänningsnivåer och utgör ett 

komplement till Elsäkerhetsverkets 

skötselföreskrifter. För 

distributionsanläggningar gäller 

ESA-kraft. 

Föreskriften om elsäkert 

arbete, ELSÄK-FS 2006:1, ger 

möjlighet att arbeta antingen 

efter standarden SS-EN 50110-1 

eller annan erkänd standard. 

Med ESA-Industri kan man 

glömma standarden och enbart 

följa ESA-Industri. Genom utbildning 

i ESA-Industri och antagande 

av denna anvisning kan 

man arbeta spänningsskyddat 

inom samtliga spänningsnivåer. 

Nya ESA industri har samma 

grund som den nyframtagna 

ISA-ESA som dock begränsas 

till arbeten för högst 1 000 V. 

Viktigt att poängtera är att inhyrd 

personal som med enbart 

ISA-utbildning endast kan nyttjas 

vid arbete för högst 1 000 V. 

Om personal inhyrts för ett specifikt 

arbete vid spänningsnivån 

högst 1 000 V och kunden sedan 

nyttjar någon av denna personal 

för annat arbete vid spänningsnivåer 

över 1 000 V övergår 

arbetsgivaransvaret på kunden. 

Därför bör industrin kräva utbildning 

i ESA-Industri även för 

all inhyrd personal. 

Utbildning i ESA-Industri har 

påbörjats under 2008 och erbjuds 

bl.a. av EUU. 

Ringhals 4 får höja effekten 

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har föreslagit till regeringen 

att Ringhals AB ska beviljas tillstånd att driva kärnkraftsreaktorn 

Ringhals 4 med höjd effekt. 

Ringhals AB lämnade redan i december 2007 in en ansökan om 

att få höja den termiska effekten i reaktor 4 med 18,6 procent och 

efter drygt ett års utredning ställer sig nu SSM positiv till denna 

ansökan. Som villkor för tillståndet föreslår SSM att reaktorn inte 

får tas i provdrift eller rutinmässig drift utan myndighetens godkännande. 

I sitt yttrande bedömer SSM att det finns förutsättningar att 

höja effekten i anläggningen och driva den vid högre effektnivå på 

ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls. Därmed 

bedömer SSM att Ringhals med några få tillägg uppfyller kraven 

i miljöbalken. 

 

Håll dig 

flytande! 

EL 

ELTEKNIK/ 

ELEKTRONIK 

Utbilda 

dig! 

Ring dina ”elkontakter”: Karl-Henrik, 

tel 031-350 55 64 eller Annika, tel 031-350 55 63 

www.teknologiskinstitut.se/teknik 

9


Energikälla med 

Priset för stora investeringar i vindkraft är högt. 

Minskad vattenkraftsproduktion och sämre överföringsförmåga 

i stamnätet blir några av konsekvenserna. 

Angeläget inlägg av Klas Roudén, civilingenjör, Bromma 

Innan det stora spadtaget tas 

för storskalig vindkraftsutbyggnad 

i norra Sverige måste alla 

kort läggas på bordet när det gäller 

konsekvenserna för kraftsystemet. 

En bra utgångspunkt 

för noggrann analys är Svenska 

Kraftnäts (SvK:s) vindkraftsutredning 

från 2008-06-01. 

Analysen måste konkretiseras 

med de rent praktiska konsekvenserna 

för kraftsystemet. 

Problemen lindas in i vaga 

begrepp och formuleringar, t.ex: 

”…vi saknar en marknadsdesign 

som smidigt kan hantera de 

olika producenterna…” och 

”Det vatten som måste spillas 

förbi kraftverken skulle kunna 

pumpas baklänges i älven” eller 

”Vattenkraften måste bli bättre 

på att hantera reglerreserver 

rationellt och variera körningarna 

med hänsyn till verkningsgrader 

och fallhöjder” (professor 

Lennart Söder, KTH, i Elbranschen 

5-6/2008). 

Dessa citat kräver några kommentarer: 

• Hoppas man kunna lösa 

vindkraftens reglerproblem med 

sådana modeord som marknadsdesign 

• Önsketänkandet om tillbakapumpning 

gäller förstås inte i 

befintliga vattenkraftverk, eftersom 

det där helt enkelt inte är 

tekniskt möjligt. 

• Hur mycket bättre på att 

hantera reglerreserver etc. ska 

vattenkraften bli 

Svensk vattenkraft intar i dag 

en absolut spjutspetsposition i 

detta avseende. Total produktions- 

och älvoptimering har bedrivits 

i decennier i regleringsföreningarnas 

och kraftföretagens 

regi med huvudsyftet att 

produktionsmaximera magasinen 

inom vattendomarnas 

ramar. 

Jag ska här försöka att beskriva 

några tänkbara praktiska konsekvenser 

av storskalig vindkraftsutbyggnad, 

speciellt i Norrland, 

med fokus på vindkraftens fundamentala 

reglerbehov. 

Jag lämnar också några förslag 

(idéer) till tekniskt/ekonomiskt 

rimliga lösningar på reglerproblemet 

för att undvika produktionsförluster 

för vattenkraften 

och minskad stamnätskapacitet. 

Att etablera vindkraft i Norrland 

har vissa fördelar jämfört 

med södra Sverige där den ekonomiska 

potentialen visserligen 

är bättre. Norrut finns större tillgängliga 

markområden, ofta med 

mindre konkurrens från andra 

intressen. Produktionskapaciteten 

är relativt sett högre vid 

samma vindprofiler tack vare 

högre luftdensitet (kallare luft 

med högre anslagseffekt). 

En absolut förutsättning för 

storskalig utbyggnad av vindkraften 

är att det finns tillräcklig 

reglerkapacitet i kraftsystemet. 

Detta på grund av de stora 

osäkerheterna i vindprognoser, 

speciellt beträffande tiden, men 

också när det gäller energikvantiteten. 

För stabil kraftbalans krävs 

därför reglerkapacitet och överföringsmarginaler 

i kraftsystemet. 

Här kan några huvudresurser 

urskiljas: energilagring via 

andra kraftslag, laststyrning 

samt tillräcklig överföringsförmåga, 

speciellt i stamnätet, så 

att energin från aktuell vindkraftsproduktion 

kan överföras. 

Följande tänkbara reglermöjligheter 

med brister eller problem 

finns: 

• Pumpkraft, och här avses 

”äkta” pumpkraft, d.v.s. normalt 

mellan två separata magasin, där 

aktuellt aggregat kan pumpa upp 

vatten från ett nedre till ett övre 

magasin för senare återförande 

via produktion till det nedre. 

I dag finns endast något enstaka 

sådant pumpkraftverk av 

betydelse. Tyvärr spelade här 

staten i början av 1990-talet i ett 

bisarrt nollsummespel bort möjligheten 

att behålla Juktans 

stora pumpkraftverk (335 MW, 

en miljardinvestering) i Umeälven. 

Nollsummespelet bestod 

i att kraftverket blev olönsamt 

för Vattenfall AB genom att 

Svenska Kraftnät skulle tillämpa 

ordinarie punkttariff för både 

produktion och konsumtion 

(pumpning). Vattenfall beslöt då 

att lägga ner pumpkraftverket 

och överlät vattendomen för 

Blaiksjön (övre magasinet) till 

ett gruvbolag, som gick i konkurs 

2007 och som dessutom 

brottades med stora miljöproblem 

vid sin verksamhet i området. 

Detta pumpkraftverk skulle 

ha varit det perfekta reglersystemet 

för bl.a. Skellefteå Krafts 

pågående storsatsning med ca 

300 MW vindkraft i just Blaikenområdet. 

Vitala delar av 

pumpkraftverket finns bevarade 

och staten borde nu utreda frågan 

om att återuppta driften. 

• Reglering av konventionell 

vattenkraft. 

Som nämnts sker sedan 

decennier mycket noggrann 

optimering av vattenkraftsproduktionen 

så att resultatet ett 

normalår blir 65-66 TWh. 

Sedan ca 30 år tillbaka är kronan 

på verket den s.k. börvärdesomvandlingen, 

där varje 

löpande körorder/station (total- 

10


dyrbara konsekvenser 

flöde) resulterar i datorstyrd 

optimal flödesfördelning mellan 

tillgängliga aggregat med hänsyn 

till stationens sammanlagrade 

verkningsgradskurva vid totalflödet 

och aktuell nettofallhöjd. 

Genom allt noggrannare kartläggning 

av data för älvar och 

magasin (gångtider för flöden, 

magasinsinnehåll m.m.) blir i 

dag överensstämmelsen mellan 

planering i uttag från långtidsmagasin 

och aktuell produktion 

som regel mycket god. Till detta 

bidrar också tillrinningsprognoser 

av hög kvalitet för mellantillrinningar 

till alla magasin. 

Vattenkraftsföretagen kan sålunda 

i dag mycket precist planera 

och produktionsmaximera 

inom vattendomarnas ramar, där 

ledordet är bästa verkningsgradskörning 

i realtid och där 

spill förekommer mycket sparsamt 

och då i allmänhet i form 

av utbyggnadsspill (otillräcklig 

aggregatkapacitet för aktuellt 

flöde). 

Om inte vindprognoserna 

radikalt förbättras, och om vindkraftsproduktionen 

ska prioriteras 

med gynnsammare certifikatstilldelning 

än vattenkraften, 

och därmed få någon slags 

”gräddfil”, som t.ex. i Danmark, 

kommer dagens noggranna vattenkraftsoptimering 

att bli allvarligt 

störd. Genom att bästa 

verkningsgradskörningen då ofta 

måste överges kommer detta 

ofrånkomligt att leda till en total 

minskning av vattenkraftsproduktionen. 

Om man vill måla 

fan på väggen kan man exempelvis 

råka ut för följande avarter i 

driftskedet: 

– I värsta fall vattenbrist i 

korttidsmagasinen, om man planerat 

tappningen från långtidsmagasin 

för snålt och litat på 

vindenergikvanta som kommer 

för sent eller mer eller mindre 

uteblir. T.o.m. effektbrist kan då 

uppstå. 

– Kraftbalansspill på grund av 

otillräcklig nätkapacitet i aktuellt 

område eller hög frekvens. 

– Mycket kraftig avvikelse 

från bästa verkningsgrad vid 

min.körning (som att köra bilen 

på tvåan på motorvägen) på 

grund av otillräcklig nätkapacitet 

eller hög frekvens. 

Denna vindkraftens ”gräddfil”, 

med åtföljande ryckig vattenkraftskörning, 

skulle också 

kräva omförhandling av gällande 

vattendomar. Här får man konsekvenser 

i form av: 

– Snabbare vattenståndsvariationer 

som komplicerar vardagstillvaron 

vid älvarna. 

– Ökade påfrestningar på de 

lokala biotoperna i vattendragen 

och störningar i fisket vid 

snabba flödes- och ytvariationer. 

• Reglering av kärnkraft. 

Detta avser speciellt samkörning 

med vindkraft i södra Sverige. 

För reglering av kärnkraften, 

något som är möjligt och ibland 

förekommer, är även här tidsaspekten 

helt avgörande, eftersom 

reglering av kärnkraft måste 

ske med god framförhållning 

och med långsamma ramper. 

• Laststyrning. 

Nya abonnemangsformer för lastobjekt 

(inkl. HVDC-länkarna till 

kontinenten) kan här tänkas: 

frånkoppling (nedreglering) när 

prognostiserad vindkraftsproduktion 

uteblir eller kraftigt 

reduceras. Tillkoppling (uppreglering) 

när produktionen blir 

högre eller kommer tidigare än 

prognostiserat, allt under förutsättningen 

att tillräcklig nätkapacitet 

finns. 

• Reglerkapacitet i stamnätet, 

behov av utbyggnad. 

För totaloptimering av vattenoch 

vindkraftsproduktion, och 

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING. 

OMFORMARSTATION, MJÖLBY. 

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN. 

Totalentreprenad med KC Betong 

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering 

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta 

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande. 

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader, 

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter 

till tele- och IT-branschen. 

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE 

11


därmed minimering av produktionsförluster 

för båda, måste 

stamnätet från övre Norrland 

byggas ut för åtskilliga miljarder 

och ännu mer om vindkraften 

byggs ut i norra Norge. 

Svenska Kraftnät har i sin utredning 

angett 10 TWh vindkraft 

i Sverige som en gräns 

innan stamnätets överföringskapacitet 

måste förstärkas. Man 

kan ifrågasätta om inte denna 

gräns är väl högt satt, eftersom 

Danmark (speciellt Jylland) 

sedan flera år får successivt allt 

mer hjälp med reglerarbetet för 

sin vindkraft via samkörningsförbindelserna. 

Med dagens stamnät 

närmar vi oss nu snabbt den 

gränsen, speciellt som Energimyndigheten 

har föreslagit ett 

nytt planeringsmål på 30 TWh 

vindkraft fram till 2020. 

Nu till några tänkbara tekniskt/ekonomiskt 

negativa konsekvenser 

vid storskalig vindkraftsutbyggnad 

i speciellt norra 

Sverige, trots nämnda mångmiljadsatsning,: 

Om stamnätets kapacitet inte 

tillåter planerad drift av både 

vattenoch vindkraftverk i aktuellt 

nätområde, och om då synkrongeneratorer 

i vattenkraften 

stoppas, kommer stamnätets 

överföringsförmåga att minska. 

Detta gäller i synnerhet vid 

stopp av större vattenkraftsaggregat 

i nära anslutning till 

stamnätet. 

Orsaken till detta är att man 

mister ett reaktivt stöd i synkrongeneratorer 

för spänningsreglering, 

vilket är en grundsten 

i stamnätets överföringsförmåga, 

speciellt vid allvarliga s.k. dimensionerande 

fel. 

Hittills är vindkraftsutbyggnaden 

i Sverige i stort sett enbart 

baserad på asynkrongeneratorer 

som själva har mycket svaga 

spänningsreglerande egenskaper 

men som kan förses med kraftelektronik 

för spänningsreglering. 

I motsats till vad som gäller 

för vattenkraftens synkrongeneratorer 

ställs f.n. inga som helst 

krav på reaktivt stöd till stamnätet 

från vindkraftens asynkrongeneratorer. 

I driftskedet kommer den systemansvariga, 

Svenska Kraftnät, 

förstås att se till att driftsäkerheten 

ändå bibehålles genom att 

tillämpa några principiellt olika 

metoder: 

• Motköp med bibehållen 

vindkraftsproduktion men med 

stopp av vattenkraftsaggregat, 

vilket enligt ovan innebär överföring 

vid en lägre gräns. 

För att bibehålla kraftbalansen, 

sker ersättande produktion/effektinmatning 

i södra 

Sverige. I allra gynnsammaste 

fall kan det sistnämnda ske 

genom ökning av mindre kvantiteter 

svensk eller norsk vattenkraft, 

eventuellt effektinmatning 

via Fenno-Skan (HVDC 

från Finland). Men då dessa 

resurser ofta redan är utnyttjade 

återstår ”standardmetoden”, produktion 

via gasturbiner (dyraste 

produktionsslaget) eller annan 

dyr fossilkraft (från kontinenten 

eller eventuellt i Sverige om 

sådan är infasad före motköpet). 

Värsta avarten för att släppa 

fram prioriterad vindkraft skulle 

rent hypotetiskt kunna vara fortsatta 

motköp om det finns ytterligare 

behov ur driftsäkerhetssynpunkt 

att minska överföringen 

i stamnätet. 

Förutom den negativa posten 

med motköpskostnaden blir alltså 

konsekvensen oftast kontraproduktiv 

ur miljösynpunkt 

genom den ersättande fossilkraften. 

• Total överföring vid om möjligt 

oförändrad gräns genom enbart 

nedreglering av vattenkraftsaggregat 

(d.v.s. ej stopp, i 

synnerhet inte av större aggregat 

nära stamnätet). 

Detta innebär dock normalt 

vattenkraftsproduktion vid sämre 

verkningsgrad genom körning av 

aggregat vid låg effekt och dessutom 

troligen ofta kraftbalansspill, 

eftersom prioriterad vindkraft 

blockerar planerad vattenkraftsproduktion. 

SvK får stå för merkostnaden 

för den oekonomiska körningen 

för att bibehålla aktuell överföringsgräns. 

Ett annat skäl till att ha vissa 

vattenkraftsaggregat rullande 

kan som i dag vara för den 

momentana aktiva reservhållningen 

(frekvensregleringen), 

vars behov torde öka på grund av 

vindkraftens osäkrare produktionsplan 

jämfört med kärn- och 

vattenkraft. 

Om sådan ineffektiv och företagsekonomiskt 

olönsam vattenkraftskörning 

blir frekvent 

finns det risk att vissa vattenkraftsaggregat 

avvecklas till 

skada för effektbalansen. 

• Stopp av vindkraftsproduktion 

i stället för av vattenkraftsaggregat 

för att vidmakthålla 

överföringsförmågan. 

Förhoppningsvis kommer inte 

de blivande regelverken att förhindra 

detta naturliga steg i 

akuta lägen. 

Risken för produktionsförluster 

i vattenkraften borde kunna 

minimeras genom naturliga prissättningsregler 

för vattenkraft 

visavi vindkraft om det specifika 

kraftvärdet för vattenkraftsmagasinens 

lagrade energi normalt 

vore högre än ett motsvarande 

konstlat och ”uppblåst” värde för 

olagrad vindkraft, med undantag 

för situationer med utbyggnadsspill. 

Avslutningsvis lämnas här 

några förslag (idéer) till en rimlig 

lösning på vindkraftens reglerproblem, 

speciellt vid storskalig 

utbyggnad i Norrland. 

• Utbyggnad av stamnätet till 

Norrland genomförs till det som 

krävs för tillkommande vindkraft 

utan att denna ska få konkurrera 

ut befintlig vattenkraftsproduktion 

via en konstlad marknadsdesign. 

SvK svarar för investeringen. 

Om ändå brister i nätkapacitet 

uppstår i driftskedet, bör planerad 

vattenkraftsproduktion ha 

Vindsnurror kannibaliserar 

företräde före vindkraft som inte 

går att lagra, såvida inte detta 

kan ske via pumpkraft. Vindkraft 

måste alltså få blåsa bort, när 

vattenkraften riskerar produktionsförluster. 

• Krav ställs på vindkraftens 

spänningsreglering (reaktiv inmatningsförmåga), 

vilket kan 

lindra kapacitetsminskningen i 

stamnätet. 

• Om ytterligare stamnätsutbyggnad 

ändå genomförs för att 

öka vindkraftsproduktionen utöver 

ovanstående alternativ, där 

alltså vattenkraftsproduktionen 

bibehålls, bör den tillkommande 

investeringen i första hand belasta 

vindkraftsföretagen. 

• Förutsättningarna för att 

öka andelen kärnkraft som 

reglerkraft utreds. 

• Utbyggnad av kontraproduktiv 

fossilbaserad produktion som 

reglerkraft för vindkraft, eller 

användning av befintlig dito, 

kringgärdas med mycket stora 

restriktioner (vilket då bör begränsa 

vindkraftsutbyggnaden 

något och därmed dess reglerbehov). 

• Vindkraftsproduktion nattetid 

ges speciellt gynnsamma villkor. 

Exempelvis bör energiavgiften 

i SvK:s punkttariff då utgå. 

• Staten initierar en utredning 

för att undersöka förutsättningarna 

för återupptagande av 

driften i Juktans pumpkraftverk. 

Förutsättningarna för andra möjliga 

(större) pumpkraftverk i 

Norrland utreds. 

• Pumpkraftverk befrias helt 

från SvK:s punkttariff. 

Detta kommer att ge gynnsamma 

förutsättningar för bl.a. 

laddning av elhybridbilar genom 

större flexibilitet i stamnätet för 

överföring av vindkraftbaserad 

energi. 

 

Eons nya vindkraftspark söder om Lolland byggs bara tre kilometer väster om Dongs vindkraftspark. 

Den nya parken riskerar därför att stjäla vind från den gamla. 

I början av april sattes de första fundamenten på plats för Eons nya vindkraftspark Rödsand 2 i havet 

söder om Lolland. De 90 vindkraftverken ska enligt uppgift när de är färdigbyggda i slutet av 2010 ge 

207 MW effekt. Men nu har man kommit på att den nya vindkraftsparken riskerar att stjäla vind från 

den park som redan finns några kilometer österut. Dong Energys vindkraftspark Nysted kommer att få 

så mycket lä att produktionen där minskar med fem procent. 

– Hur mycket lä vi kommer att ge varandra är osäkert och svårt att beräkna med nuvarande modeller. 

Men givetvis kommer vindstyrkorna att minska i Nysted när det blåser västliga vindar och i vår park när 

det blåser från öster, säger Eons tekniske chef för Rödsand 2, Kristian Høj-Thomsen. 

Experter från Danmarks tekniska universitet, Risö DTU, uppskattar att läeffekter kan skapas på upp till 

två mils radie runt vindkraftsparker. I en tidigare rapport från Energistyrelsen har DTUs experter även räknat 

ut att effekttappet kan bli så stort som 30 procent om grannparken ligger i vindriktningen. 

 

12


Fusion innebär att lätta atomkärnor slås ihop till tyngre. Fusion är solens och alla andra stjärnors sätt att 

producera energi. Solen och stjärnorna hålls ihop av gravitationen. I en fusionsreaktor kommer den heta 

gasen att hållas ihop av ett magnetfält. Fusionsenergi betraktas som mycket attraktiv, inte minst därför att 

en del av bränslet finns i vanligt vatten. 

Fusionskraft 

en evig energikälla 

Vid Energitinget på Älvsjömässan i våras hölls ett mycket intressant seminarium om 

fusionsenergi med rubriken Fusionsenergi – olika vägar till storskalig elproduktion. 

Forskare från KTH, Uppsala universitet, Chalmers och Fusion for Energy, Barcelona, 

informerade om den senaste utvecklingen i detta gigantiska projekt där forskare från 

stora delar av världen arbetar för att lösa problemen med framtidens energibehov. 

Samarbetet är unikt och avsett att stärka de olika regionernas egen kompetens. 

Fusionsenergin är en ren, 

säker och långsiktig energikälla 

där inga okontrollerade 

reaktioner eller härdsmältor kan 

uppstå. Bränslet finns överallt 

och i stora mängder och avfallet 

ställer inte till några problem. 

Experimentreaktorn JET i 

Culham i England, en Tokamak, 

hälften så stor som ITER, har 

blivit en succé. Reaktorn började 

byggas 1979 och experiment var 

igång redan 1983. Man har lyckats 

över förväntan och uppnått 

över 400 miljoner grader med 

godkänd täthet och inneslutning. 

Arbetet där har lett fram 

till ITER, den första fusionsanläggning 

som är stor som en 

reaktor och har effekten 500 

MW, 25 gånger mer än JET. 

ITER beräknas stå klar 2018 för 

experiment med plasmapulser 

som till en början varar i några 

minuter men som så småningom 

ska ge kontinuerlig drift. 

Fusion tar över 

om 40 år 

Erfarenheterna ska användas 

när man bygger ett första demokraftverk 

som ska producera el i 

full skala år 2035. Från och med 

2050 räknar man med att fusion 

ska spela en viktig roll och vara 

klar att ta över elproduktion och 

kunna ersätta de nya kärnkraftverk 

som nu byggs. Naturligtvis 

pågår hela tiden utvecklingen 

mot ännu bättre och billigare 

RAPPORT: 

KJELL DUBERG 

kjell.duberg@telia.com 

fusionskraftverk. Flera olika 

typer av inneslutningskonfigurationer 

studeras. 

Fusionskraftverk som JET och 

ITER skapar plasmaurladdning 

genom att man lägger på en 

spänning och därmed driver 

ström genom ett ringformigt 

plasma, en het joniserad gas. 

Plasmat isoleras från reaktorväggarna 

med hjälp av ett inneslutande 

magnetfält. Målet inom 

fusionsforskningen är att innesluta 

och isolera plasmat från 

väggarna i kammaren så effektivt 

som möjligt så att plasmats 

energi, och därmed temperaturen, 

ökar maximalt. 

Bränsle för flera 

miljoner år 

Första generationen fusionskraft 

drivs av energi som frigörs 

genom sammanslagning av de 

tunga väteisotopkärnorna deute- 

Föreläsarna: fr.v. Göran Ericsson, Uppsala universitet, Stefan Wikman, Fusion for Energy, Barcelona, Spanien, 

Jan Scheffel, James Drake och Per Brunsell, Alfvénlaboratoriet, KTH, och Pär Strand, Chalmers. 

13


EFDA-JET 

EFDA-JET 

Experimentreaktorn JET i Culham i England har blivit en succé. Man har lyckats över förväntan och uppnått över 

400 miljoner grader med godkänd täthet och inneslutning. Arbetet där har lett fram till ITER-projektet. Flygbild över 

anläggningen från juli 2008. Till höger bild från det inre av vakuumkammaren i JET. En bild på plasmat fångat med 

IR-kamera är inlagd. 

rium och tritium. Primärbränslet 

är deuterium och litium (som i 

reaktorn omvandlas till tritium). 

Bränslet är billigt och finns i 

enorma mängder, deuterium i 

vatten och litium i både mark 

och vatten. Det innebär att enbart 

icke-radioaktivt bränsle 

transporteras till kraftverket. 

För den andra generationen 

reaktorer planeras deuteriumdeuterium-reaktionen 

att användas. 

Bränslet är alltså enbart 

deuterium. Denna reaktion är 

svårare att uppnå eftersom den 

kräver högre temperatur och 

högre täthet i plasmat, ett skäl 

till att man vill vänta till dess att 

man har fått erfarenhet av första 

generationen reaktorer. 

Med billigt bränsle som räcker 

i miljontals år blir eventuella 

diskussioner där ändligt ställs 

mot förnybart helt meningslösa. 

Sverige inne 

på stenåldersvägen 

– Politikerna och Energimyndigheten 

hävdar ofta att en utbyggnad 

av de konventionella förnybara 

energislagen i kombination 

EFDA-JET 

Storleksjämförelse mellan 

reaktorkamrarna på JET 

respektive ITER. Konstruktionen 

kallas Tokamak som 

betyder ringformad magnetisk 

kammare. 

14

Cressall Resistors 

Experten på kraftmotstånd! 

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av 

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till 

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och 

standardiserade konstruktioner för applikationer som 

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och 

traktionsändamål 

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, 

lösningar för integration med reservkraftsaggregat 

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem 

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och 

kondensatorurladdning 

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det 

kraftmotstånd som behövs. 

Prova oss - Besök www.chscontrols.se! 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel 042-386100, fax 042-386129 

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se 

Alltid 

tillgänglig 

Always available 

- Alltid öppen! 

www.chscontrols.se 

- Always open!


ITER 

med en effektivisering av förbrukning 

räcker för att klara det 

totala behovet av el och energi. 

Det är väldigt viktigt att förklara 

att så inte är fallet säger Jan 

Scheffel, professor vid Alfvénlaboratoriet, 

KTH. 

– Kanske vore det tänkbart för 

svensk del, vi är relativt få invånare 

i ett stort land. Men det 

är ett alltför snävt perspektiv. 

Sverige är en del av Europa som 

har tätt befolkade länder med 

känslig infrastruktur. Där finns 

inte plats för utrymmeskrävande 

energislag. Arealerna räcker helt 

enkelt inte till. Ett antal stora 

studier visar det. Dessutom 

behöver stabila energisystem 

tillräckligt med kontinuerlig baskraft. 

– Många svenska politiker 

lyssnar inte på det örat och tycks 

föra det något ologiska resonemanget 

att ”er ände av båten 

sjunker men inte vår”. Vi har 

enorma arealer i Sverige. Jämför 

med exempelvis Holland där 16 

miljoner människor bor på en 

yta som motsvarar drygt Skåne. 

Vindkraft och solkraft kräver 

stora arealer och energiskog 

ytterligare tio gånger mer. Det 

kanske finns områden i världen 

där förnybar energi skulle räcka 

till, men absolut inte i Europa. 

På EU-nivå har man insett detta 

och genom ramprogrammet 

Euratom drivs ett intensivt samarbete 

kring fusionsteknik mellan 

Europa, USA, Japan, Ryssland, 

Kina, Sydkorea och Indien. 

Svenska myndigheter och politiker 

säger att det ligger för långt i 

framtiden och medverkar, förutom 

genom universitetens 

fakultetsanslag och vissa enskilda 

forskningsbidrag från Vetenskapsrådet, 

endast via EU-avgiften. 

– På Alfvénlaboratoriet får vi 

inte en enda krona från Energimyndigheten 

och vi lever enbart 

på grundforskningspengar, poängterar 

Jan Scheffel. Budgeten har 

gått ner till hälften och vi är 

hälften så många här som för 

femton år sedan. 

Sverige börjar ligga rätt dåligt 

till och riskerar att komma på 

efterkälken inte minst när det 

gäller de stora industriella möjligheter 

som skapas vid tillverkning 

och utveckling av delarna 

till reaktorerna. 

ITER – mönsterexempel 

på forskningssamarbete 

– I Cadarache i Frankrike uppförs 

ITER, den första fusionsanläggning 

som är stor som en 

reaktor, berättar James Drake 

vid Alfvénlaboratoriet. ITER står 

för International Thermonuclear 

Experimental Reactor. Den ska 

få effekten 500 MW, 25 gånger 

mer än JET i Culham i England, 

och kommer att möjliggöra studier 

av all fysik som gäller för en 

kommersiell reaktor och naturligtvis 

också teknologin, hur 

väggmaterialet klarar värmen, 

flödet och neutronerna. 

Arbetet sker inom EU:s ramprogram 

Euratom som därmed 

är värd för ett av mänsklighetens 

mest omfattande vetenskapliga 

projekt. Samarbete bedrivs med 

Till vänster Alfvénlaboratoriets försöksreaktor EXTRAP 

T2R. Vakuumkammaren för plasmat ligger runt järnkärnan. 

Kärlet omges av 900 små magnetspolar som 

indikerar minsta lilla rörelse och skickar signaler till 

kontrollrummets enheter för feed-back. Därifrån kommer 

signaler tillbaka till andra spolar som justerar sina 

strömmar och åstadkommer en magnetisk återförande 

kraft på plasmat. Under golvet finns alla ackumulatorerna. 

På bilden ovan syns några av de större spolarna som 

producerar det magnetfält som håller plasmat innestängt 

och avskiljt från metallväggen. 

16

Välkommen till 

Euro Energy Components AB 

- Din kontakt inom el! 

NY UTG—VA AV 

Skyltnyckeln 

Under Elfack kan du hÌmta 

ditt exemplar i vÔr monter 

B09:01 

Mer information finns på vår hemsida: 

www.euroenergy.se 

Hammarprodukter 

Box 15 ˝ 790 21 BjursÔs 

BESÚKSADRESS: MÔrtsbovÌgen 16, BjursÔs 

TELEFON: 023 -774300 

FAX: 023 - 50842 

info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se


Det långa röret som sticker ut, en neutralpartikelanalysator som mäter temperaturen 

inne i plasmat, är ett av de många mätinstrument som är inkopplade. 

många andra organisationer världen 

runt och innefattar halva 

jordens befolkning. Idén är att 

alla involverade regioner ska 

leverera komponenter till ITER. 

Exempelvis ska de mycket kostsamma 

supraledande magneter 

som behövs för att minska förlusterna 

levereras inte bara från 

det land som är bäst på det utan 

även från andra länder i samarbetsorganisationen. 

Det innebär 

att arbetet tar längre tid, 

men det är ett medvetet val man 

gjort för att alla ska lära sig tekniken 

och få möjlighet att bygga 

inhemska fusionskraftverk. 

Organisationen styrs logistiskt 

från Barcelona och betraktas 

inom EU som ett mönsterexempel 

på hur europeiskt samarbete 

ska gå till. 

Avancerad högteknologi 

utvecklas 

Stefan Wikman presenterade 

Fusion for Energy, Barcelona, 

Spanien, en organisation inom 

det europeiska fusionssamarbetet 

och vars uppgift är att sköta 

kontrakten på alla industriorder 

och leveranser till Cadarache i 

Sydfrankrike där ITER byggs. 

Redan nu är en mängd industrier 

igång med tillverkning till 

ITER. 

Byggkostnaden för ITER beräknas 

till 4,7 miljarder euro. 

Största delen av pengarna går till 

industrin som ska stå för komponenterna. 

Det gör ITER till en 

unik affärsmöjlighet i kombination 

med att avancerad högteknologi 

utvecklas. Det kan gälla 

fjärrstyrning, tryckkärl, nya 

metoder för tillverkning av komponenter 

o.s.v. 

– Det är hög tid att Sverige 

blir aktivare och tar del av möjligheterna, 

säger Stefan Wikman. 

Finland har specialiserat 

sig på elektromagneter. Det 

enda svenska just nu är komponenter 

tillverkade av pulveriserad 

metall genom hetisostatisk 

pressning som kommer från 

Bodycote HIP AB i Surahammar. 

I organisationens uppgifter 

ligger också att implementera 

forskningsavtal över hela klotet 

och att förbereda konstruktionen 

av den framtida fusionsreaktorn 

DEMO. 

Sverige långt framme 

på neutrondiagnostik 

– När gas värms upp till 100 

miljoner grader bör man veta vad 

som händer, konstaterar Göran 

Ericsson, Uppsala universitet. 

Man diagnostiserar därför 

processen noga genom att mäta 

temperaturen, tätheten, föroreningar 

och plasmats stabilitet i 

rörelsen. 

Uppsala universitet leder den 

forskningen och man ligger långt 

framme när det gäller mätningar 

av neutroner och medverkar både 

på JET i England och på ITER. 

För lekmannen låter det omöjligt 

att innesluta 100 miljoner 

grader. Men tätheten inne i plasmat 

är bara en miljondel av tätheten 

i luften och överför alltså 

inte så mycket värme. Det 

innebär att trycket inte blir 

högre än tio atmosfärer. Man 

skulle hypotetiskt kunna sticka 

in fingret lite snabbt utan att 

bränna sig. Tätheten går nästan 

ner till noll en bit innanför väggen. 

Mellan magnetfältet och 

väggen finns en spalt som gör att 

arbetstemperaturen ligger på ca 

1 000 grader. Det är fortfarande 

högt, men en bra temperatur för 

att omvandla värme till el. Kylmedlet 

som intensivt forsar inne 

i väggen tar med sig värmeenergin 

och den höga temperaturen 

ger nästan femtio procents verkningsgrad. 

Det bästa väggmaterialet är 

ännu inte bestämt. Det ska leda 

värme bra. Man diskuterar volfram, 

beryllium och koppar och 

lite längre fram i tiden kiselkarbid. 

Parallellt med ITER byggs 

en materialtestanläggning i 

Japan kallad IFMIF. Här skickar 

man neutroner mot testbitar av 

olika material som då kan jämföras. 

Materialfrågan är mycket 

viktig. Till en början koncentrerade 

man sig mest på plasmafysik. 

Nu blir teknologin allt viktigare. 

Tvärvetenskapligt 

långtidsprojekt 

Pär Strand, Chalmers, leder en 

delgrupp inom det europeiska 

samarbetet EFDA (European 

fusion development agreement) 

som studerar hela fusionsförloppet 

med hjälp av datorsimulering. 

Man kan då se vad som 

sker i plasmat och i tiden och 

kan på så sätt bland annat 

komma till rätta med instabiliteter 

i plasmat. 

Alfvénlaboratoriet på KTH 

får ofta besök från 

gymnasier, universitet och 

föreningar och personalen 

får därför ofta anledning 

att guida och förklara. 

På bilden till höger: Många 

kopplingar blir det när 

doktoranderna ska utföra 

sina mätningar. 

18

Elsäkerhetsutrustning 

• Jordningsverktyg 

• Manöverstänger 

• Spänningsprovare 

• Kontaktdon 

• AMS–utrustning 

• Kvistningsutrustning 

• Besiktning 

• Kurser 

Elfack B09:40 

TAG 200BC 

Kapacitiv spänningsprovare 

för isolerade kabelanslutningar 12–36kV 

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80 

RAGNAR STÅLSKOG AB 

– för säkerhet med EL 

Box 701, 194 27 Upplands Väsby 

Besöksadress: Instrumentvägen 6 

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91 

www.stalskog.se, rs@stalskog.se


Några av nyckelpersonerna kring EXTRAP T2, Alfvénlaboratoriets försöksreaktor. 

Sittande Håkan Ferm, tekniker, stående från vänster Erik Olofsson, doktorand, Per 

Brunsell, forskningschef, Jan Scheffel, professor och Jeanette Jansén, ekonomi 

och administration, KTH. 

Projektet kallas den ”Numeriska 

Tokamaken”. Det är en av 

huvudkomponenterna i EFDAs 

långsiktiga strategiska planering. 

Dels skapas simuleringsverktyg 

för ITER och senare kompletta 

ingenjörsverktyg för DEMO som 

ska byggas 2035. Verktygen ska 

då vara validerade mot ITER 

och ha fullständig prediktiv 

kapacitet. 

Det är ett mycket attraktivt 

tvärvetenskapligt projekt med e- 

vetenskapliga förtecken. E-vetenskap 

innebär att man utnyttjar 

modern informationsteknik för 

att angripa komplexa problem 

som inte skulle kunna hanteras 

utan elektroniska hjälpmedel. 

Då kan man dra nytta av geografiskt 

spridda resurser, både 

tekniska och mänskliga. Den 

svenska närvaron inom teknikinnovation 

och systemmodellering 

måste förbättras så att vi 

kan använda och utveckla vår 

styrka inom fysikmodellerna. 

Forskning kring 

aktiv plasmakontroll 

– Skillnaden mellan vår reaktor 

EXTRAP T2R och ITER ligger i 

magnetflaskan och sättet på vilket 

magnetfältet håller plasman 

på plats, förklarade Per Brunsell, 

chef för Alfvénlaboratoriet 

på KTH. 

– Vi svarar för ett av flera små 

specialiserade experiment inom 

EU:s fusionsprogram. Forskargruppen 

består av tio personer, 

forskare, doktorander, ingenjörer 

och tekniker. I en liten anläggning 

som vår får man ett hett 

plasma med en temperatur på 

tre miljoner grader Kelvin. Där 

har plasmat flera viktiga egenskaper 

som liknar ett fullskaligt 

fusionsplasma. Inga fusionsreaktioner 

genereras. För det krävs 

högre temperaturer, men det är 

en viktig plattform för forskarutbildning 

inom området. 

Främst utvecklas här nya, innovativa 

metoder för aktiv plasmakontroll. 

– Ökat nationellt stöd till den 

svenska fusionsforskningen är 

nödvändigt för att EXTRAP 

T2R-experimentet ska kunna 

utnyttjas med full potential, 

understryker Per Brunsell. 

Tokamaken (ITER) arbetar 

med enormt starka magnetfält 

på 10-15 Tesla som tvingar plasmat 

på plats. 

– Vi arbetar med aktiv stabilisering. 

Skalet kombineras med 

yttre magnetspolar som indikerar 

minsta lilla rörelse och skickar 

signaler till kontrollrummets 

enheter för feed-back. Därifrån 

kommer signaler tillbaka till 

andra spolar som justerar sina 

strömmar och åstadkommer en 

magnetisk återförande kraft på 

plasmat. Magnetfältet byter riktning 

när man går inifrån och ut 

(reversed-field pinch) något som 

tillåter magnetfältet att relaxera i 

flaskan. 

I stället för att som i Tokamaken 

hålla plasmat på plats med 

enorm magnetisk kraft släpper 

man löst det mer och låter det 

anpassa sig som det själv vill. 

Därför kan man använda mindre 

och enklare magnetfältsspolar, 

helt vanliga kopparspolar. Det 

sänker kostnaderna och maskinen 

kan göras mindre och med 

högre täthet i plasmat. 

– Forskningen kring aktiv 

plasmakontroll är viktig inte 

bara för oss utan även för 

ITER där man kommer att 

ligga på stabilitetsgränserna för 

att få så många reaktioner och 

så hög täthet som möjligt. Med 

ökad stabilitet kan fusionsreaktorns 

uteffekt höjas. 

Interiör från reaktorkammaren på NIF, Livermore, Kalifornien. En fullskaleanläggning som redan är igång. Laserstrålar 

beskjuter ärtstora gryn av fruset tungt väte. Målpositioneraren syns till höger. Neutronerna som frigörs vid reaktionen 

fastnar på väggen som värms upp så att elproduktion möjliggörs. 

20

Epoxyisolerade transformatorer 0-2 000 kVA. Luft- och 

oljeisolerade transformatorer finns också. Exempelvis två 

stycken ABB TNO-2000/11. Tillverkningsår 2001. 

2 000 kVA 10,5+- 2x2,5% – 400 volt. Dyn 11. Oljeisolerade. 

Lågspänningsställverk ABB. Utmatande apparater med eller 

utan säkringar, 3 eller 4-poliga. 

Köper & säljer alla fabrikat. 

Utför montage och 

demontering på fältet med 

egen personal. 

Luftisolerade 12 och 24 kV ställverk, olika fabrikat. 

Alla delar och brytare finns till 

ABB VHA12- och 24 kV-skåp, 630- 

3 150 ampère. 

DIESELELVERK 

• Mobila elverk 

• Stationära elverk 

• Containermonterade 

elverk 

• Kundanpassade 

elverk 

• Automatikutrustning 

Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 

RING FÖR MER 

INFORMATION!


SVENSK ELBRUKARFÖRENING 

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com 

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, 

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och 

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, 

är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller 

rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. 

LARS BLOMQVIST 

ELBRUK 

Alliansens besked i kärnkraftsfrågan 

är förlösande 

och kommer förhoppningsvis att 

öka kärnkraftverkens elproduktion. 

Nu skapas både framtid 

och incitament för dem, nu 

finns det något att satsa på. Det 

medför rimligen att vi snart får 

se ett allt bättre utnyttjande av 

befintliga kärnkraftsresurser och 

därmed ett minskande behov av 

importerad fossilkraft. Uppgifter 

i ett par rapporter tyder på att 

landet årligen har gått miste om 

uppåt 5 TWh kärnkraftsel på 

grund politikernas hantering av 

kärnkraftsfrågan. 

Palmes högerhat var 

roten till det onda 

Lite elakt kan man säga att kärnkraftsproblemet, 

i och med Alliansens 

beslut, har kommit 

”hem”. Inför den beramade omröstningen 

1980 var nog socialdemokrater 

och moderater i 

stort sett överens om en kärnkraftsvänlig 

linje och borde ha 

kunnat enas om ett rent ja-alternativ. 

Statsministerns inställning 

till moderaterna var emellertid 

sådan att han inte på något vis 

ville förknippas med dem, varför 

det skapades ett tredje alternativ 

som han visste att de inte skulle 

acceptera. Om de båda partierna 

i stället enats om ett rent 

ja-alternativ så hade en gemensam 

valkampanj förvisso lett till 

en klar ja-seger och vi hade fått 

ett helt annat kärnkraftsklimat i 

landet. 

Genom det olycksaliga valresultatet 

och den märkliga 

kärnkraftspolitik som därefter 

följde i nästan tre decennier har 

landet gått miste om en hel del 

Den befria(n)de 

kärnkraften 

kärnkraftskunnande och förmodligen 

så mycket som 5 TWh 

kärnkraftsel – varje år! Uppgifter 

i några utredningar pekar på det. 

Mycket av den kärnkraftselen 

hade kunnat exporteras till kontinenten 

och där minskat fossilkraftsproduktionen 

och därmed 

utsläppen i motsvarande grad. 

Svensk kärnkraft 

utnyttjas dåligt 

Redan för fyra år sedan uppmärksammade 

Elbruk den stora 

skillnaden mellan finskt och 

svenskt utnyttjande av kärnkraftverken; 

den sämre svenska produktionsförmågan 

motsvarar ett 

årligt bortfall på många terawatttimmar. 

Påpekandet gick ganska 

obemärkt förbi, men därefter 

har det kommit tre av varandra 

oberoende rapporter som berör 

problemet. År 2007 gjorde föreningen 

en egen, noggrannare 

uppföljning med i stort sett 

samma resultat som den tidigare, 

de svenska kärnkraftverken 

utnyttjas mycket sämre än de 

finska. 

Händelserna i Forsmark sommaren 

2006 initierade Vattenfall 

till en undersökning vars resultat 

presenterades i en konsultrapport 

i november 2007. Rapporten 

heter ”Ledarskap för kärnsäkerhet” 

och handlar precis om 

det som rubriken anger – ledningen 

av verksamheten och prioriteringar, 

inte om tekniska 

brister och mer investeringar i 

utrustning utan man rekommenderade 

bland annat att anställa 

en särskild person med kompetens 

inom kärnkraftsfrågor i koncernledningen 

och så skedde 

också. Hösten 2008 kom så en 

tredje rapport i samma ämne. 

Den beställdes av näringsdepartementet 

som söker förhandla 

för att komma bort ifrån det 

22 

samägande av kärnkraftverken 

som Konkurrensverket har kritiserat. 

Rapporten heter ”Ledarskap 

för driftsäkerhet” och även 

denna titel anger vad man anser 

vara den verkliga orsaken till den 

låga svenska kärnkraftsproduktionen. 

Det handlar inte om 

fysiska investeringar utan mer 

av, så att säga, ”mjukvara”/management. 

Sammantaget, anser vi, 

pekar innehållen i de här tre rapporterna 

på vad som händer i en 

verksamhet där aktörerna inte 

ser någon framtid – man tappar 

sugen, ändrar prioriteringarna 

och producerar inte så mycket 

som man skulle kunna göra. 

Osäkerhet har 

dränerat framtidstron 

Det handlar om den ”obefintliga” 

framtid som kärnkraftsägarna 

och deras personal har 

haft att leva med på grund av 

den politiska låsningen. För hur 

lång framtid kan man planera 

Är det värt att satsa på utbildning 

och engagemang för en 

verksamhet som snart ska läggas 

ner Varför engagera sig internationellt 

och skapa kontaktnät 

som vidgar vyerna och ger djupare 

och bredare kunskap – 

efterfrågan på sådan kunskap 

försvinner ju allt eftersom reaktorerna 

(kanske) kommer att 

ställas av; vilket årtal ska ersätta 

2010 I Sverige såg man ingen 

framtid, det gjorde man däremot 

i Finland. 

Med en klar kärnkraftsframtid 

bör därför de svenska kärnkraftverken 

snart kunna producera 

nästan lika bra som de 

finska; vissa skillnader i ålder, 

teknik och ägande gör att det 

inte kan bli lika bra, men skillnaden 

bör minska högst påtagligt. 

Den befintliga kapaciteten 

i Sverige bör därför snart kunna 

producera ytterligare 5 TWh 

utsläppsfri el varje år och merparten 

kan säljas till länderna 

söder om Östersjön. Räkna gärna 

på vad det betyder för luftmiljön 

där nere. 

Men det riktigt kittlande med 

den befria(n)de kärnkraften är 

att den merproduktionen, som vi 

hävdar finns ”runt hörnet”, kan 

plockas fram ganska snabbt och 

för i sammanhanget små för att 

inte säga struntsummor (vi talar 

miljonbelopp), jämfört med de 

mångmiljardbelopp som det kostar 

att få fram motsvarande elmängd 

från något annat kraftslag. 

Det handlar om antal personer, 

utbildning och engagemang, 

inte minst internationellt; 

mestadels företagsinterna åtgärder 

med i sammanhanget korta 

ledtider 

Ökad kärnkraftsproduktion 

kan ganska snart ”befria” vindkrafts- 

och nätutbyggnaden från 

den nuvarande pressen på åtgärder 

av vitt skilda slag. Problemkomplexen 

med regelverk, tillstånd, 

produktion och nätteknik 

bör kunna hanteras i ett lugnare 

tempo. De kan sägas ha fått en 

”tidsfrist” på i storleksordning 5 

TWh eftersom den energin kan 

produceras av de nuvarande 

kärnkraftverken genom effektivare 

drift. 

Märkliga signaler 

från oppositionen 

Med ovanstående som bakgrund 

blir oppositionspartiernas överenskommelse 

nyligen i energifrågan, 

med bland annat omprövning 

av kärnkraften efter 

varje val, helt obegriplig. Man 

vill fortsätta den nuvarande 

improduktiva osäkerheten. 

Kärnkraftsproducenterna ges i 

praktiken fyraåriga planeringsperioder 

och riskerar efter varje 

val att det kommer ett avvecklingsbeslut; 

vem eller vilka vill 

satsa pengar och engagemang i 

en sådan verksamhet Vi förlorar 

el som måste tas fram på andra, 

mycket dyrare sätt 

Oppositionens överenskommelse 

är märklig och måste 

handla om något annat än en bra 

energiframtid för Sverige.


NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ 

Montörpaket för den som vill märka själv 

För den som vill klippa skyltprofiler 

själv erbjuder nu Fleximark 

det perfekta montörpaketet, 

nämligen skyltprofiler på 

rulle levererad tillsammans med 

profiltång. 

Kunden kan välja mellan två 

storlekar, 9,5 och 12 mm på profilerna 

och det är 25 meter på en 

rulle. 

Profiltången som ingår är den 

multifunktionella FL52ERA som 

både klipper ocht tar hål för 

buntband, skruv och låsknappar. 

För enkel och smidig produktion 

av många skyltprofiler finns 

också en mätsticka. Till skyltprofilerna 

finns ett stort sortiment 

av etiketter av polyester 

och även hårdare plastmaterial. 

Oavsett om man själv skriver 

ut med laserskrivare eller i en 

termotransferskrivare är det 

enkelt att använda skyltprofilerna 

och tången för märkning 

av kablar och andra komponenter. 

Fleximark finns på Elfack i 

monter B05:82 där man presenterar 

många smarta och enkla 

lösningar för märkning av kablar, 

parter och komponenter. 

FLEXIMARK 

Tel. 0155-777 90 

www.fleximark.se 

Termografibok från Norbo och Trinergi 

Nu finns Praktisk Termografi, 

den första omfattande boken om 

termografi, på svenska. 

Termografi är ett växande område 

med snabb teknik- och prisutveckling. 

Antalet värmekameraanvändare 

har exploderat 

de senaste åren och många har 

gått Trinergis kurser i termografi. 

Tekniken är till synes 

enkel, men den som använder 

sig av värmekameran utan att ha 

satt sig djupare in i ämnet riskerar 

många fallgropar. Hittills har 

det saknats ett pedagogiskt 

material på svenska som riktar 

sig till termograförer. 

Reidar Gustavsson, Norbo 

Kraftteknik, har föreläst om termografi 

och värmekamerans användning 

under många år. I samarbete 

med Trinergi AB, som 

arrangerar kurser och säljer värmekameror, 

har han tagit fram 

boken Praktisk Termografi. 

Boken, som vänder sig både 

till nybörjare och till lite mer 

avancerade kameraanvändare, 

ger inte bara en teoretisk grund 

att stå på, utan går också igenom 

hur värmekameran bör användas 

i praktiken, hur man skriver 

enkla och tydliga rapporter, och 

mycket mer. 

Praktisk Termografi är, precis 

som namnet antyder, inriktad på 

praktiska applikationer, och fylld 

med exempel från bl.a. industrin. 

Här finns det mycket matnyttigt 

där även vana termograförer 

antagligen kan hitta bra 

tips och ny information. 

Bokens författare är också 

verksam som termografisk konsult 

och en av de få i Sverige 

som är certifierad på IT:s (Infrared 

Training Center) högsta 

nivå. Detta ger boken en unik 

kombination av praktiska tips 

och teoretisk behandling av 

ämnet, förklarat på ett lättförståeligt 

och pedagogiskt sätt. 

Trinergi finns på Elfack i monter 

B05:90. 

Trinergi AB 

Tel. 019-18 86 60 

www.trinergi.se 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

23

Nya insatser med 

snabbanslutning 



Vid anslutning av ledare till 

denna nya serie av insatser 

behövs varken skruvmejsel eller 

tång. Det räcker med händerna. 

Ledare 0,14-2,5 mm 2 , med eller 

utan ändhylsor, kan anslutas. 

• Anslutning utan verktyg 

• 50% snabbare än skruvanslutning 

• 20% snabbare än konventionell 

snäpp-in anslutning 

• Vibrationssäker 

• 6-, 10-, 16-, 24-, (32-, 48-) 

poler. 16 A / 500 V / 6kV/3 

• Kompatibel med insatser Serie 

E (CNE, CSE och CCE). 

Elproman på Elfack 

monter E05:21 

Anslut ledare ….... och tryck för låsning 

CQ12 – Kompakt 

motorkontakt 

Elproman presenterar en ny multifunktionell kontaktdonsinsats där anslutning av 

delta- eller stjärnkopplade motorer kan kombineras med styrning av signaler för 

bromsar, temperaturgivare etc. 

Insatsen är 12-pol+J och tillverkad enligt EN 61984: 10A-400V. 

Ledaranslutning krimpning med kontaktstift/-hylsor från CD-serien. 

Som tillbehör finns kodstift samt byglingshylsor för delta- och stjärnkoppling. 

ELPROMAN AB 

Tel. 08-97 00 70 


Elproman på Elfack monter E05:21 

Ny upplaga av Skyltnyckeln 

Lagom till Elfack presenterar AB Hammarprodukter en ny upplaga av Skyltnyckeln, 

bl.a. uppdaterad enligt Elsäkerhetsverkets nya starkströmsföreskrifter. 

Under mässdagarna kan du hämta ditt exemplar i Hammarprodukters monter 

B09:01. 

Du kan även beställa per telefon 023-77 43 00 eller 

www.hammarprodukter.se 

Hammarprodukter 

Tel. 023-77 43 00 


Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

24



Nya elinstallationsreglerna i uppdaterad EL-Vis 

I den nya versionen av EL-Vis 

Info presenteras de nya elinstallationsreglerna, 

SS 436 40 00 

utg 2. 

Bland nyheterna kan nämnas 

att standarderna för kontroll före 

idrifttagning (SS 436 46 61) och 

installation av värmekablar (SS 

436 47 53) har inarbetats i 

elinstallationsreglerna. 

Reglerna innehåller bland 

annat uppdaterad information 

om skyddsutjämning, korta frånkopplingstider 

och en hel del om 

jordfelsbrytare. 

I EL-Vis Info är man alltid 

uppdaterad och slipper att själv 

hålla reda på regler, föreskrifter 

och standarder som ändras, allt 

är fullt sökbart. 

Övriga program i 

El-Vis-familjen är: 

EL-Vis Kabel – Sveriges mest 

sålda program där man kan 

dimensionera mot belastningsförmåga, 

spänningsfall och utlösningsvillkoret, 

allt enligt 

Svensk Standard. 

EL-Vis Mall – innehåller över 

100 mallar för Microsoft Word 

och Excel, färdiga att använda. 

EL-Vis Kalkyl – innehåller tidsatta 

artiklar med priser från olika 

grossister och programmet kan 

läsa in användarens rabattbrev. 

EL-info ställer ut på Elfack i 

monter D06:22 

Föranmälan på 

webben 

Elsmart är en ny webbaserad 

programvara som ska underlätta 

för elnätföretag och elinstallatörer. 

Med Elsmart kan föranmälan 

göras på webben, i stället för 

kommunikation brevledes mellan 

installatören och handläggaren 

på nätföretaget. Första elnätbolag 

i Sverige att använda 

Elsmart är Utsikt Nät i Linköping. 

I Norge använder cirka 

60 procent av elnätbolagen 

Elsmart. 

Elsmart Solutions visar lösningen 

på Elfack monter H02:12. 

Återförsäljare är EL-Info i Växjö. 

EL-Info i Växjö AB 

Tel. 0470-72 40 30 

www.el-info.se 

Säkerhetssamarbete med Grundremmingen 

Forsmark har erfarenhetsutbyte 

inom säkerhetsområdet 

med flera olika kärnkraftverk, 

bland annat med Grundremmingen 

i Tyskland. Förra sommaren 

slöts ett nytt samarbetsavtal 

mellan de båda kraftverken. 

Forsmark och Grundremmingen 

har samarbetat sedan början av 

1990-talet avseende reaktorsäkerhet. 

Forsmark har beslutat sig 

för att satsa mer på externt 

erfarenhetsutbyte och vidareutvecklar 

därför samarbetet. I 

somras skrevs ett nytt samarbetsavtal 

mellan de båda kraftverken 

som innebär ett fördjupat informationsutbyte 

för att ytterligare förbättra 

säkerhet och tillgänglighet. 

– Erfarenhetsutbyte kommer 

att startas inom flera områden. Vi 

jobbar nu med att skapa kontaktytor 

och få igång arbetet som 

sedan ska fortlöpa, berättar Jan 

Karjalainen, ställföreträdande 

chef för reaktorsäkerhetskontoret 

på Forsmark. 

I november 2008 hölls ett 

möte i Grundremmingen. På 

agendan stod reaktorsäkerhet 

och ett nytt samarbete inom 

områdena drift och strålskydd 

påbörjades. En av frågorna som 

intresserar tyskarna är Forsmarks 

arbete inom strålskydd. 

– De ville bland annat veta mer 

om hur vi tillämpar riktlinjerna 

inom strålskydd i det dagliga arbetet, 

berättar Jan Karjalainen. I maj 

är det dags för nästa träff. Då ska 

personal från Grundremmingens 

kärnkraftverk besöka Forsmark 

och man kommer bland annat att 

diskutera driftklarhetsverifiering, 

det vill säga kontrollrutiner vid 

återstart av en anläggning som 

varit avställd. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25


Nyheter från Karl Deutsch 

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT 

Kabelsökare Elcometer 701 

Elcometer 701 Rx Receiver 

kan användas separat och den 

anger då hur djupt elektriska 

kablar ligger. Om detta instrument 

används tillsammans med 

Elcometer 701 Tx Transmitter 

kan man även lokalisera metalliska 

och icke-metalliska rörledningar. 

Idealiska användningsområden 

för detta instrument är t.ex. 

inom vatten och gas, vid motorvägsvägbyggen, 

inom telekommunikation, 

på byggarbetsplatser, 

vid projektering, inom gatubelysning 

och inom trädgårdsarkitektur. 

Karl Deutsch Nordiska AB i 

Västerås lanserar nu en ny 

kabelsökare från Elcometer 

Instruments. Den är speciellt 

framtagen för att effektivt lokalisera 

och bestämma hur djupt 

nedgrävda elkablar och rör ligger. 

Tre olika modeller finns: 

• Elcometer 701 Rx Receiver & 

Tx Transmitter kit 

• Elcometer 701 Rx Receiver 

• Elcometer 701 Tx Transmitter 

• Kostnadsbesparande: Undviker 

skador på kablar och rör 

• Snabb och enkel, lokaliserar 

nedgrävda kablar och rör snabbt 

och säkert 

• Stor och tydlig display med 

automatisk bakgrundsbelysning 

• Ergonomisk design och utformad 

för att kunna hanteras med 

en hand. 

Fukt- & temperaturmätare med bluetooth 

instrumentet mycket lätt att 

använda och det kan lagra upp 

till 25 000 mätvärden fördelade 

på 999 batcher. Lagring kan ske 

manuellt eller via loggning. 

Överföring av data sker med 

bluetooth alternativt USB med 

hjälp av medföljande mjukvara 

Elcomaster där man enkelt kan 

få ut färdiga rapporter. Med 

endast ett klick skapar programmet 

en pdf av rapporten eller ett 

e-postbrev färdigt att skicka. 

Elcometer kan även användas 

med Elcomaster mobil som gör 

det möjligt att ladda mätdata 

direkt till mobiltelefonen. Denna 

mjukvara kan kostnadsfritt laddas 

ner. 

Karl Deutsch Nodiska AB 

Tel. 021-35 70 00 

www.kdn.se 

Ny katalog från Malux 

Karl Deutsch Nordiska AB 

lanserar nu en helt ny, lätthanterlig 

och mycket robust daggpunktsmätare, 

Elcometer 319, 

från Elcometer i England. 

Elcometer 319 mäter den 

relativa fuktigheten, omgivande 

temperatur, yttemperatur, daggpunkt 

och skillnaden mellan 

yttemperaturen och daggpunkt. 

Instrumentet har ett robust 

yttre med IP-klass 66 vilket gör 

att det tål hantering i tuffa miljöer. 

Menyer på svenska gör 

Malux Sweden AB har för en 

tid sedan kommit med en ny 

svensk huvudkatalog över sitt 

explosionsskyddade materiel 

enligt ATEX-direktiven för gasoch 

dammatmosfär. 

Den nya katalogen innehåller 

ett bredare sortiment från fler 

produktområden än de tidigare 

upplagorna. 

• Uppdaterad information om 

gällande ATEX-regler och normer 

• Installationsmateriel och 

belysningar 

• Kommunikationsutrustningar 

såsom telefoner och radiosystem 

för full duplexkommunikation 

• Jordningssystem och klämmor 

• Mätinstrument och annan 

portabel utrustning 

• Värmeprodukter 

• Motorer och takometrar 

Katalogen omfattar 270 sidor 

och finns både i tryckt pappersversion 

och som pdf-filer för 

nedladdning från Malux hemsida, 

www.malux.se. 

Malux Sweden AB 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

28


DEBATT I ELBRANSCHEN 

Den ändlösa klimatdebatten 

Varför får en del påståenden 

ett så säkert fäste i debatten 

Till exempel att klimatet blir varmare 

på grund av förbränningen 

av fossila bränslen och att detta 

medför en klimatförändring av 

sådan omfattning att den anses 

vara vår tids största utmaning. 

Om det vore möjligt att diskutera 

denna fråga med utgångspunkt 

från fakta skulle kanske 

påståenden om vår civilisations 

snara undergång på grund av 

koldioxidutsläpp kunna bromsas 

en hel del även om det nu är lättare 

att sprida hotbilder än 

dementier. Uppvärmningen är 

inte snabbare än tidigare och 

den avviker inte heller i storlek. 

En möjlig orsak bakom myten 

om koldioxiden (CO 2 ) och dess 

katastrofala effekt är kanske 

människans behov av en samlande 

tro och detta mål uppnås 

lättast om ett budskap är skrämmande. 

Myterna om att CO 2 

kan få en katastrofal inverkan på 

klimatet har onekligen samlat 

stora grupper. Budskapet för 

tanken till de helvetesstraff kyrkan 

förkunnade i äldre tider – 

ett straff för våra synder, d.v.s. 

användningen av fossila bränslen. 

Kärnan i CO 2 -teorin är gasens 

förmåga att absorbera från jorden 

utgående strålning och den 

WIBJÖRN KARLÉN 

PROFESSOR EMERITUS, 

UPPSALA 

kan därmed höja jordens medeltemperatur. 

Sällan efterfrågas 

experiment som visar den effekt 

växthusgaser kan ha. Frågan har 

ställts och besvarats med att den 

effekt gasen kan ha är för komplicerad 

för att kunna efterliknas 

i ett småskaligt experiment. För 

ett antal år sedan diskuterades 

emellertid ett sådant experiment 

där strålning sändes genom ett 

rör med en mängd CO 2 motsvarande 

den i atmosfären. Någon 

absorption av strålning kunde 

inte observeras. Detta experiment 

har inte publicerats i 

någon av de större, sakligt granskande 

tidskrifterna och det 

diskuteras sällan. Experimentet 

borde lätt kunna verifieras eller 

dementeras vid någon institution 

med utrustning för strålningsstudier. 

En förmåga att 

absorbera strålning borde kunna 

observeras. 

Koldioxid 

och temperatur 

Den uppvärmning som de avancerade 

växthusmodellerna åberopar 

som bevis på effekten av 

CO 2 utgår från den förväntade 

uppvärmningen. I de omfattande 

publikationer som IPCC (Intergovernmental 

Panel on Climate 

Change) stått för anges uppvärmningen 

vid en fördubbling 

av koncentrationen av CO 2 i 

atmosfären bli mellan 1,5 och 

4,5°C. Någon diskussion kring 

detta påstående har inte ansets 

behövas. 

För flertalet av oss som inte 

har tillgång till de faciliteter som 

experiment och modellering kräver 

finns det andra sätt att testa 

effekten av de gaser vi tillfört 

atmosfären. En rimlig uppfattning 

om gasens eventuella inverkan 

på klimatet bör kunna ses i 

temperaturdata. Om den mängd 

CO 2 som tillförts atmosfären 

sedan 1700-talet påverkat klimatet 

bör det finnas ett samband 

mellan CO 2 och temperatur. 

Det finns en hel del information 

om klimatet från slutet av 1800- 

talet och även, om än mer sparsamt, 

för äldre tider, data som 

medger en saklig diskussion. 

En sammanvägning av temperaturdata 

från större delen av 

världen sedan slutet av 1800- 

talet har presenterats av IPCC. 

Information från enstaka stationer 

och mindre områden finns i 

publicerade artiklar och utlagda 

på nätet. Alla är överens om att 

klimatet har blivit varmare sedan 

slutet av 1800-talet men det 

finns påtagliga skillnader i åsikter 

om tiden för förändringarna. 

Medan IPCC visar en relativt 

liten uppvärmning fram till ca 

1940, efter en liten avkylning, 

och en stor ökning mellan 1975 

och 2000, visar publicerade data 

däremot att temperaturen redan 

under 1930-talet uppnådde 

ungefär samma nivå som 

omkring år 2000. I början av 

1900-talet var förbränningen av 

fossila bränslen liten varför 

denna uppvärmning måste ha en 

annan orsak än CO 2 . Det föreligger 

alltså en påtaglig skillnad. 

Koldioxidkoncentrationen 

har varierat påtagligt 

Information om atmosfärens 

innehåll av CO 2 varierar påtagligt 

beroende på varifrån den 

kommer. IPCC visar att koncentrationen 

ökade stadigt från 

1700-talet och fram emot mitten 

av 1900-talet för att därefter 

öka allt mer markant. Data från 

före 1950-talet har beräknats 

genom analyser av luftbubblor i 

iskärnor och sedan 1950-talet 

mäts CO 2 i luften över Hawaii 

ett antal gånger per år. Koncentrationen 

av CO 2 i atmosfären 

har emellertid bestämts även 

tidigare med klassiska, kemiska 

metoder. Resultaten diskuteras 

inte av IPCC. Dessa omfattande 

mätningar visar, till skillnad mot 

de data IPCC publicerat, att 

koncentrationen varierade påtagligt 

(maxima omkring 1820, 

1855 och 1940). Dessa data av- 

Temperaturens variationer 

under 1900-talet exemplifieras 

här med data för 

Sveriges årsmedeltemperatur 

mellan 1890 

och år 2000. Data har 

lagts ut på nätet av SMHI. 

De Svenska temperaturerna 

är typiska för alla 

nordiska länder och 

dessutom för minst 

områden norr om 65°N, 

USA, Afrika och Atlanten. 

I storstäder har temperaturen 

under slutet av 1900- 

talet ökat märkbart, men 

denna ökning tycks vara 

geografiskt begränsad. 

29



färdas dock av forskare som 

baserar modellerna på data från 

IPCC. 

En tredje metod för bestämning 

av CO 2 -koncentrationen är 

baserad på växters förmåga att 

balansera upptag av CO 2 och 

förlust av vatten genom att variera 

antalet celler med egenskapen 

att kunna reglera transporten 

av dessa ämnen (klyvöppningar). 

Metoden medger beräkning 

av variationer i koncentrationen 

över lång tid (analys av 

växtrester i t.ex. torv). 

Vilka data ska 

man tro på 

Vilka data ska man då lita på 

Om data från iskärnor, som enbart 

visar små variationer i CO 2 - 

halten under de senaste 400 

åren, accepteras borde klimatet 

inte ha varierat påtagligt före 

mitten av 1950-talet då atmosfären 

började tillföras stora mängder 

CO 2 . Accepteras i stället de 

klassiska, kemiska bestämningarna 

och resultat som botaniska 

studier visar, kan variationer i 

temperaturen möjligen kopplas 

till CO 2 . De långa temperaturserierna 

från t.ex. centrala England, 

DeBilt i Holland och Uppsala 

visar något högre temperatur 

i anslutning till de tider då 

de klassiska mätningarna visar 

hög CO 2 -koncentration. Men 

om dessa data accepteras måste 

den förändring av CO 2 -koncentrationen 

som IPCC lämnat förkastas 

eftersom temperaturen då 

borde ha stigit mycket kraftigt 

de senaste 50 åren, vilket inte är 

fallet. Ungefär samtida förändringar 

i CO 2 och klimat bevisar 

naturligtvis inte ett orsakssammanhang. 

Vad förorsakade förändringarna 

Går vi till klimatdata som 

publicerats eller lagts ut på nätet 

är det uppenbart att klimatet 

blev varmare från slutet av 

1800-talet och fram till slutet av 

1930-talet. Efter en period av 

relativt små variationer och begränsad 

avkylning nåddes ett 

påtagligt minimum i slutet av 

1970-talet och sedan steg temperaturen 

åter fram till sekelskiftet 

(årtalen kan variera något 

mellan publicerade dataserier). 

Någon markerad uppgång över 

den nivå som nåddes på 1930- 

talet finns inte i temperaturdata. 

Varifrån IPCC fått sin obetydliga 

uppgång på 1930-talet och 

stora uppgång efter 1980 är 

okänt. 

Den markerade temperaturstegringen 

sedan 1970-talet, 

som IPCC framhåller, har 

skrämt upp en värld av politiker 

och beslutsfattare. För den som 

granskar klimatdata är det uppenbart 

att CO 2 inte har förorsakat 

uppvärmningen. Men 

data om den markerade uppvärmningen 

på 1930-talet, som 

skulle dämpa oron för människans 

inverkan på klimatet, 

nämns sällan. Uppvärmningen 

under 1930-talet göms tyvärr. 

Om denna skillnad mellan verkliga 

data och IPCC:s data uppmärksammas 

faller den ofta åberopade 

motiveringen för studier 

av klimatförändringar på grund 

av människans utsläpp av CO 2 . 

Människan har dock på annat 

sätt påverkat klimatet lokalt, och 

då framför allt i anslutning till 

städer och industricentra, 

genom bl.a. värmeläckage och 

utsläpp av stoftpartiklar. Även 

t.ex. skövling av skogsmarker påverkar 

klimatet. 

Långt perspektiv 

visar variabilitet 

Ännu mer förvånade blir den 

rådande klimathysterin när temperaturdata 

för några hundra år 

betraktas. Temperaturer började 

noteras i England 1659 och data 

finns för ytterligare några stationer 

från 1700-talet och framåt. 

Dessa dataserier visar påtaglig 

variabilitet, såväl från år till år 

som över några 10-tal år. Årsmedeltemperaturen 

har ökat 

med mindre än en grad i England 

under dessa 350 år. Årsmedeltemperaturen 

i Uppsala varierade 

men visar ingen trend 

mellan 1722 och 2000. I stort 

sett har temperaturen under 

varma perioder uppnått ungefär 

samma årsmedeltemperaturer. 

Däremot var årsmedeltempera- 

Svensk kärnkraft 

är bra för både miljön och samhället. 

Ger inga växthusgaser. 

Ger inga försurande utsläpp eller 

hälsovådliga rökgaser. 

Producerar mycket och billig elström 

– en livsnödvändighet för svensk 

basindustri och vår fortsatta välfärd. 

Tar ansvar för sitt avfall över hela 

livscykeln. 

Vilka andra energikällor gör det 

Ett multiverktyg 

på 4 hjul. 

Miljövänner för kärnkraft 

www.mfk.nu mfk@mfk.nu 

Box 83, 430 24 Väröbacka 

www.unimog.nu 

Mönsterås, Tel: 0499-490 50 

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog. 

30



turen för kalla perioder något 

lägre under 1700- och 1800- 

talen än under 1900-talet. Uppvärmningen 

efter ca 1880 och 

fram till 1999-2000 är märkbar 

men beaktas hela perioden kan 

ingen påtaglig förändring mot 

varmare klimat ses i dessa data. 

Ett ännu längre perspektiv 

kan erhållas från iskärnor, träds 

årsringar, sjösediment och andra 

naturliga arkiv. Sedan den varma 

perioden för omkring 7 000 år 

sedan har klimatet blivit ett par 

grader kallare, men klimatet har 

hela tiden fluktuerat. Det var 

påtagligt kallt under t.ex. 600- 

talet och lite varmare än nu 

omkring år 1000, den tid då 

nordbor flyttade till Island och 

Grönland. 

Inget visar att klimatet under 

sen tid avviker från naturlig variabilitet 

och därmed finns inget 

stöd för teorin om att utsläpp av 

CO 2 i samband med förbränning 

av fossila bränslen har haft 

betydelse för klimatet. 

Temperaturen i Uppsala 1722 till 1999 visar ett exempel på en lång temperaturserie. 

Centrala England och DeBilt i Holland visar likartad trend och variabilitet. Notera den 

stora variabiliteten från år till år och variationer över 21 år. En trend baserad på data 

från åren med låg temperatur i slutet av 1800-talet till de varma åren omkring år 2000 

visar en uppvärmning. Däremot visar data för Uppsala från 1722 till omkring år 2000 

ingen trend. 

Låt medborgarna bestämma 

kärnkraftens öde! 

Energipolitik är för viktigt för att överlåtas åt politiker. Deras regemente har varit katastrofalt, 

särskilt i Sverige. Inför i stället direktdemokrati ”genom fria val på fria marknader”. Skrota alla 

selektiva styrmedel, såsom bidrag och straffskatter, och låt miljöavgifter vara den enda 

restriktionen. Det är en lösning som leder till mycket stora vinster, både för miljön och för 

samhällsekonomin, menar debattören Åke Sundström i detta för Elbranschens läsare möjligen 

något kontroversiella inlägg. 

Nej, kärnkraften är INTE 

billig! De ekonomiska lagarna 

lär oss att alla i dag befintliga 

alternativ är ungefär lika dyra. 

Om kärnkraft vore billigare än 

kolkraft med bästa rening, skulle 

kolet vara på väg att slås ut. Så 

är inte fallet. 

Det betyder att mer kärnkraft 

ingalunda leder till lägre elpriser, 

som industrins direktörer inbillar 

sig. Tvärtom: det är bara om 

vi fortsätter att fasa ut kärnkraften 

som elpriset kan sänkas, i 

varje fall under de närmaste tio 

åren! Det är nästan komiskt, 

men mer bekymmersamt ändå, 

att Svenskt Näringsliv inte förstått 

vad som ligger i näringslivets 

intresse. 

ÅKE SUNDSTRÖM 

Elpriserna bestäms numera på 

en gemensam nordisk marknad, 

Nordpool, och om några år troligen 

på en gemensam europeisk 

marknad. I bägge fallen är det 

kostnaden för kolkraft som är 

utslagsgivande. Uran- och reaktorindustrins 

svåra utmaning är 

att matcha det billiga kolet. 

Vid status quo ”oförändrad 

svensk politik” förändras elpriset 

i takt med kostnaden för kolkraft. 

Om däremot elsubventionerna 

slopas, om vi återinför 

marknadsekonomi i denna viktiga 

näringsgren, kommer detta 

kolsamband att brytas för lång 

tid. Förklaringen är att förbrukningen 

av elvärme kraftigt minskar 

på en sådan fri marknad. 

Kolkostnaden slår då igenom 

under en kortare tid på året och 

elpriset faller. 

Myten om den billiga kärnkraften 

bygger, för det andra, på 

en oförmåga (låtsad eller sann) 

att skilja mellan nominella och 

reala (inflationskorrigerade) kostnader. 

Den reala (sanna) kostnaden 

är lika med utgifterna för 

drift och underhåll plus avskrivningar 

på kraftverkets återanskaffningsvärde. 

I realiteten 

är därför gammal kärnkraft i 

stort sett lika dyr som ny. Att 

bokföringsreglerna tillåter (men 

inte tvingar) bolag att göra avskrivningar 

på nominella värden, 

förändrar inte detta faktum. 

En annan grundbult i ekonomiska 

sammanhang är att nyinvesteringar 

förutsätter att marknadspriset 

ger täckning för totalkostnaden 

i nya anläggningar. 

Det villkoret är långt ifrån uppfyllt. 

Kraftindustrin sitter i 

samma rävsax som alla krisbranscher 

med överkapacitet. Det 

kommer att dröja ett kvarts sekel 

innan vi i Sverige kan bygga nya 

kraftverk utan att tumma på det 

samhällsekonomiska lönsamhetskravet. 

Så enormt är dagens 

faktiska elöverskott. 

Ny vindkraft är i dagsläget att 

31



slänga pengar i ett svart hål: alla 

de satsade miljarderna går förlorade. 

Om 30 år kan situationen 

vara en annan och vindkraftsbyggen 

kan börja gå runt även 

ekonomiskt. Varje krona som investeras 

så långt i förväg är förstås 

bortkastad, inga miljövinster 

kan motivera ett sådant slöseri. 

Som om det inte skulle räcka 

med de ca 200 förlustmiljarder 

som 12-reaktorprogrammet kostat 

oss. 

Att Tage Erlanders efterträdare 

vill sopa igen spåren efter 

detta debacle är begripligt. Mer 

gåtfullt är att förmenta liberaler 

av olika skiftningar – Timbrofolket, 

SNS, Svenskt Näringsliv 

och de borgerliga partierna – så 

ogenerat blundar för elementära 

fakta. Man spelar ovetande om 

vad marknadsekonomi innebär, 

hur priser sätts och hur investeringsbeslut 

fattas. Att de gröna, 

trots vinglandet på senare tid, i 

denna fråga är det mest marknadsliberala 

partiet, säger en del 

om särintressenas och den osanna 

historieskrivningens roll i svensk 

energi- och klimatpolitik. 

Men som sagt, även miljörörelsen 

och miljöpartiet agerar 

numera alltmer populistiskt och 

taktiskt, säger en sak och gör 

motsatsen. Man kallar sig kärnkraftsmotståndare, 

men hör i 

praktiken till reaktorindustrins 

allra bästa vänner, genom att 

medverka till att elproducenterna 

otillbörligen gynnas. På 

två sätt: via omotiverade favörer 

i energibeskattningen och via 

s.k. elcertifikat och gratisutdelade 

utsläppsrätter. Vattenfalls VD 

har Maria Wetterstrand, Peter 

Eriksson och Naturskyddsföreningen 

att tacka för sin fantasibonus. 

Om de fossila alternativen beskattades 

på ett korrekt, konkurrensneutralt 

sätt – med en avgift 

motsvarande den faktiska kostnaden 

för att på billigaste sätt 

minska de globala utsläppen av 

koldioxid – skulle nämligen de 

svenska elproducenterna tvingas 

redovisa stora förluster. Och 

dessutom, helt på egen hand, 

utan ett öre i kompensation från 

staten, behöva stänga flera reaktorer. 

Därför ingen bonus till 

chefen. 

Med rättvisa energiskatter 

sjunker elförbrukningen kraftigt 

samtidigt som elpriset faller. På 

en fri marknad skulle dagens elförbrukning 

(ca 145 TWh) ligga 

på högst 110 TWh, främst 

genom att elvärmen slås ut. Än 

viktigare, eftersom kärnkraften 

bara kan användas som s.k. 

baslast (året-runt-kraft), är att 

effektbehovet nära nog halveras. 

Då klarar vi baslasten med befintlig 

vattenkraft och den tillkommande 

belastningen vintertid 

med hjälp av industrins mottryckskraft 

och kraftvärmeverk, 

eldade i huvudsak med biobränslen. 

Den baslast som kärnkraften 

bidragit med behövs inte 

längre, när marknadskrafterna 

får avgöra! 

Lösningen heter alltså, som så 

ofta: mindre politik, mer marknad. 

D.v.s. medborgarmakt, för 

på marknaden är det företagare 

och hushåll som fattar besluten. 

Vi behöver inte några Gosplankommissarier 

som styr i sovjetisk 

anda, ingen energipolik, än 

mindre någon ”egen” svensk klimatpolitik. 

Inte heller någon 

energimyndighet eller nya tomma 

symbolhandlingar i form av verkningslösa 

och direkt skadliga 

planekonomiska klimatavtal av 

Kyoto-modell eller senare EUmodell. 

Däremot ska vi välkomna 

internationella avtal om 

gemensamma ekonomiska styrmedel, 

t.ex. minimiskatter på 

miljöskadliga utsläpp. 

Det enda som krävs är just 

sådana miljöavgifter. Risker och 

miljöskador är kostnader för 

samhället som ska bäras av förorenaren, 

enligt principen Polluter 

Pays. En enkel modell vore 

att ersätta alla selektiva punktskatter 

och subventioner med en 

särskild energimoms på miljöbelastande 

energislag: fossila 

bränslen, kärnkraft och vattenkraft 

– medan biobränslen, 

solvärme och andra miljövänliga 

energislag betalar vanlig moms. 

En sådan miljömoms bör vara 

minst dubbelt så hög som den 

vanliga momsen. 

Den generella regeln kan ifrågasättas, 

är ändå inte kärnkraft 

bättre än kolkraft Och är inte 

vattenkraften mer miljövänlig än 

bägge Jag hävdar att ur sammanvägd 

risk- och miljösynpunkt 

är ett modernt koleldat 

kraftverk med bästa reningsteknik 

att föredra framför kärnkraft. 

Att behärska de oerhörda risker 

som är förenade med reaktorteknologi 

och avfallshantering 

är betydligt svårare och dyrare 

än att göra kolet miljöacceptabelt. 

Vattenkraften skonar luftmiljön, 

det är sant, men leder till 

skövlade älvdalar och förstörda 

naturmiljöer av ibland oersättligt 

slag. Skadejämförelser kräver en 

helhetsanalys som sträcker sig 

längre än till att jämföra CO 2 - 

utsläpp. Då blir det tydligt att 

även vattenkraften bör belastas 

med höga miljöavgifter. 

Sammanfattningsvis: Låt medborgarna 

ta kommandot. Styra 

via sina egna val av värmesystem 

och energibärare, med miljöavgifter 

som enda restriktion. 

Som i en ständigt pågående folkomröstning, 

men bättre, eftersom 

vi slipper den manipulerande 

statspropaganda som gjorde 

kärnkraftsomröstningen 1980 

(liksom EU-omröstningen 1994) 

till parodier på demokrati. 

Fördelarna är många: 

• Vi slipper etanolen. Ingen normal 

människa värmer sitt hus 

eller tankar sin bil med ett livsmedel, 

socker eller spannmål i 

omvandlad form. Att miljöpartiet 

försvarar detta misstag är någonting 

ganska oerhört och visar hur 

snabbt mp övergivit sina ideologiska 

rötter. 

• Merparten av våra elvärmda 

villor konverteras till vattenburna 

system, eldade i huvudsak 

med biobränslen. Att ersätta EL 

med VÄRME blir den stora förändringen. 

Det handlar INTE, 

som politikerna ger sken av, om 

att ersätta gammal el med ny el. 

• Värmepumpstillverkarnas tal 

om den höga verkningsgraden 

och SCB:s eller SJ:s lika falska 

statistisk, som blandat äpplen 

och päron (el och värme) och i 

sann orwellsk anda förkunnat att 

slöseri är lika med sparande. Att 

SCB:s chefer nedlåtit sig till 

detta, hör till det mest osannolika 

inslaget i vår moderna energihistoria. 

• Vi upptäcker också att industrins 

hotbilder varit våldsamt överdrivna. 

På längre sikt händer 

ingenting som inte händer ändå. 

Med eller utan nya kraftverk 

kommer säkert aluminium och 

ferrolegeringar att förlora i den 

omöjliga konkurrensen med billig 

naturgas i arabvärlden. Men 

den viktiga skogsindustrin är 

närmast osårbar och anpassar sig 

genom att producera mer trävaror 

och mindre pappersmassa. 

• Välståndsnivån höjs med 

många tiotals miljarder kronor 

när effektiva marknader ersätter 

politisk detaljstyrning. 

• Miljövinsterna blir också 

mycket stora, eftersom energiåtgången 

sjunker – korrekt mätt 

i termer av kol- eller oljeekvivalenter 

(primär energi) – och 

miljöarbetet styrs av en strävan 

att åstadkomma nödvändiga 

förändringar till lägsta möjliga 

kostnad. 

• Det blir möjligt att skapa ett 

nytt politiskt, medialt och intellektuellt 

klimat, som mönstrar 

ut energimytologin och återupprättar 

det sakliga samtal som är 

den sanna demokratins kärna. 

Not: En utförligare analys finns 

i min skrift ”Kärnkraften har 

gjort Sverige fattigare”, utgiven 

av FKMM. Vissa data behöver 

uppdateras, men analysen och 

slutsatserna står sig. 

OKG 

Mer kärnkraft leder inte till lägre elpriser. 

Snarare tvärtom, menar Åke Sundström. 

32

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR 

Apparatskåp 

Batteriladdare 

Effektbrytare 

Instrument 

Ensto Control Oy, 

Sverige 

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten 

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 

www.ensto.com 

Apparatlådor i plast och plåt 

LINDMARK 

ELECTRIC AB 

Fukt- och vibrationståliga 

BATTERILADDARE 

Tel. 08-85 45 30 

www.lindmarkelectric.se 

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 

Mitsubishi och Bticino 

upp till 6 300 A. 


Ett brett sortiment av analoga och 

digitala instrument, m.m. 

Isolatorer 

Avbrottsfri 

strömförsörjning 

Explosionssäker 

elmateriel, Ex 


Isolatorer för 

låg- och mellanspänning. 

Säkerhetsbrytare 

Kopplingslådor • Instrument 

Operatörsterminaler 

Värme • Belysning 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

Kabel och ledning 

Kabelvägen, 360 75 Alstermo 

Tel. 0481-508 90 

www.amokabel.se 

Batterier 

Batterier • laddare 

strömförsörjning 

CellTech AB 

Äggelundavägen 2, 175 62 Järfälla 

Tel. 08-445 78 70, fax 08-445 78 78 

www.celltech.se 

office@celltech.se 

Betonghus 

KOMPLETTA BETONGHUS 

till 

Transformatorstationer 

Ställverksbyggnader 

Nätstationer 

Transformatorfundament 

Övriga Betongfundament 

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se 

Hinderljus 

Halogen alternativt LED 

för 24/48 VDC, 230 VAC 

TYKOFLEX AB 

Box 614, 135 26 Tyresö 

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 

www.tykoflex.se 

Beställ vår katalog! 


Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge 

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48

• Lågspänningskabel 

• Mellanspänningskabel 

• Högspänningskabel 

• Universalkabel 

• Installationskabel 

• Styrkabel 

• Integrerad kraft/opto 

• Kraftkabel för telecom 

• Kraftdistributionsplint 

• Kabelskarvar och avslutningar 

• Anläggningsinstallation 

Ericsson Network Technologies AB 

Box 731, 791 29 Falun 

Tel. 023-684 00 • Fax 023-685 90 

www.ericsson.com 

Kabelskydd och 

kabelskyddsrör 

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna 

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 

Filialer: 

Box 46, 513 21 Fristad 

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74 

Box 13075, 700 13 Örebro 

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40 

Hemsida: www.wavin.se 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen 

Märksystem 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 


Box 22093 

250 23 Helsingborg 

Tel. 042-38 08 30 

Fax 042-38 08 47 

E-post: info@lidalco.se 

® 

Avancerad kabelteknik 

Last- och säkringslastbrytare 


Technoelectric och KATKO 

upp till 4 000 A. 

Eslöv, 0413-54 12 10 

Box 347, 651 08 KARLSTAD 

Telefon 054-22 15 80 vxl 

Telefax 054-85 10 21 

www.nermans.se 

Kabelförläggning 

Likriktare 

Linjebyggnadsredskap 

Nollpunktsmotstånd 

Sahlins Cable Equipment AB 

Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 

www.sahlins.com 

Noratel Sweden AB 

Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 

Nordens bredaste sortiment av 

transformatorer. Begär vår katalog! 

www.noratel.com 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se

Nollpunktsutrustning 

Komplett program för nollpunktsbehandling 

och jordfelsskydd i 

frilednings- och kabelnät. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Skymningsrelä 

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO 

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 

www.coala.se 

Säkerhetsbrytare 


Komplett sortiment 

från KATKO. 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Optoinstallationsredskap 

Stolpar 

Försäljningskontor: 

Ludvika, tel. 0240-882 50 

Telefax 0240-807 53 

Säkringar 

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Hexatransformatorn 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se 

Sektioneringsbrytare 

Sektioneringsbrytare för 

10-40 kV, komplett med automatik 

eller fjärrstyrning. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Strömförsörjning 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Transformatorer 

ELNORD 

KRAFTTRANSFORMATORER 

Oljeisolerade 2-200 MVA – 245 kV 

Miljövänliga 

distributionstransformatorer 

TRAFOMERC AB 

Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla 

Tel/Fax 08-583 606 10 

www.trafomerc.se 

Skyltar 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 


Ställverk 

AEG Lågspänningsställverk 

SV18, SEV 30/32, 

SEK, SEN Plus 

Service av 

AEG effektbrytare och utrustning 

Switchgear AB 

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle 

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59 

www.switchgear.se 

TRANSFORMATORER 

Krafttransformatorer 4-80 MVA 

Gjuthartsisolerade 50-20000 kVA 

Oljeisolerade 50-3150 kVA 

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter 

ELNORD KRAFT AB 

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby 

Tel. 08-510 514 80 

www.elnord.se 

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille 

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA 

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA 

Mättransformatorer 12-420 kV 

Nätstationer 50-315 kVA 

www.helmerverken.se 

Eslöv, 0413-54 12 10 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen

Dataprogram för elproffs! 

Sveriges mest sålda och använda 

program för informationshantering 

och kabeldimensionering. 

Info 

Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2 

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i 

datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat 

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m. 

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text. 

Kabel 

Lågspänning, 

upp till 1 kV. 

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall 

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan: 

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00. 

- Redovisa spänningsfall 

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05. 

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare. 

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista. 

- Beräkna med parallella kablar. 

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text. 

Mall 

Färdiga mallar i både Word och Excel! 

Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex 

- Gruppförteckningar 

- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning 

skyddsjordning, reläprov m fl 

- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering 

- Besiktningsutlåtande 

- Mallar för CE-märkning m.fl. 

Kalkyl 

- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av 

á-prislista och sammansatt symbollista. 

- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister. 

Vi ses på Elfack-mässan 

Göteborg 4-8 maj 2009 

Monter D06:22 

Originalet sedan 1995! 

För mer info! 

EL-Info i Växjö AB 

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39 

Hemsida: www.el-info.se 

E-Mail: info@el-info.se

Iso Floor 

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet 

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m. 

Fördelar med Iso Floor: 

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion 

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor 

lyfts bort 

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga 

plattor kan lyftas framför skåpens front för att 

underlätta vid kabeldragning och service 

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2 

och NSE.21 

• Provad enligt EN-normen 12825 

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer 

i alla tänkbara utrymmen 

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med 

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar 

i olika bredder under golvet 

Bergvik Flooring AB 

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT â¢ Ã RGÃ NG 80 ... - Elbranschen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT â¢ ÃRGÃNG 80 ... - Elbranschen