OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ⢠à RGà NG 80 ... - Elbranschen
OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ⢠à RGà NG 80 ... - Elbranschen
OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ⢠à RGà NG 80 ... - Elbranschen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />
Energikälla med<br />
Priset för stora investeringar i vindkraft är högt.<br />
Minskad vattenkraftsproduktion och sämre överföringsförmåga<br />
i stamnätet blir några av konsekvenserna.<br />
Angeläget inlägg av Klas Roudén, civilingenjör, Bromma<br />
Innan det stora spadtaget tas<br />
för storskalig vindkraftsutbyggnad<br />
i norra Sverige måste alla<br />
kort läggas på bordet när det gäller<br />
konsekvenserna för kraftsystemet.<br />
En bra utgångspunkt<br />
för noggrann analys är Svenska<br />
Kraftnäts (SvK:s) vindkraftsutredning<br />
från 2008-06-01.<br />
Analysen måste konkretiseras<br />
med de rent praktiska konsekvenserna<br />
för kraftsystemet.<br />
Problemen lindas in i vaga<br />
begrepp och formuleringar, t.ex:<br />
”…vi saknar en marknadsdesign<br />
som smidigt kan hantera de<br />
olika producenterna…” och<br />
”Det vatten som måste spillas<br />
förbi kraftverken skulle kunna<br />
pumpas baklänges i älven” eller<br />
”Vattenkraften måste bli bättre<br />
på att hantera reglerreserver<br />
rationellt och variera körningarna<br />
med hänsyn till verkningsgrader<br />
och fallhöjder” (professor<br />
Lennart Söder, KTH, i <strong>Elbranschen</strong><br />
5-6/2008).<br />
Dessa citat kräver några kommentarer:<br />
• Hoppas man kunna lösa<br />
vindkraftens reglerproblem med<br />
sådana modeord som marknadsdesign<br />
• Önsketänkandet om tillbakapumpning<br />
gäller förstås inte i<br />
befintliga vattenkraftverk, eftersom<br />
det där helt enkelt inte är<br />
tekniskt möjligt.<br />
• Hur mycket bättre på att<br />
hantera reglerreserver etc. ska<br />
vattenkraften bli<br />
Svensk vattenkraft intar i dag<br />
en absolut spjutspetsposition i<br />
detta avseende. Total produktions-<br />
och älvoptimering har bedrivits<br />
i decennier i regleringsföreningarnas<br />
och kraftföretagens<br />
regi med huvudsyftet att<br />
produktionsmaximera magasinen<br />
inom vattendomarnas<br />
ramar.<br />
Jag ska här försöka att beskriva<br />
några tänkbara praktiska konsekvenser<br />
av storskalig vindkraftsutbyggnad,<br />
speciellt i Norrland,<br />
med fokus på vindkraftens fundamentala<br />
reglerbehov.<br />
Jag lämnar också några förslag<br />
(idéer) till tekniskt/ekonomiskt<br />
rimliga lösningar på reglerproblemet<br />
för att undvika produktionsförluster<br />
för vattenkraften<br />
och minskad stamnätskapacitet.<br />
Att etablera vindkraft i Norrland<br />
har vissa fördelar jämfört<br />
med södra Sverige där den ekonomiska<br />
potentialen visserligen<br />
är bättre. Norrut finns större tillgängliga<br />
markområden, ofta med<br />
mindre konkurrens från andra<br />
intressen. Produktionskapaciteten<br />
är relativt sett högre vid<br />
samma vindprofiler tack vare<br />
högre luftdensitet (kallare luft<br />
med högre anslagseffekt).<br />
En absolut förutsättning för<br />
storskalig utbyggnad av vindkraften<br />
är att det finns tillräcklig<br />
reglerkapacitet i kraftsystemet.<br />
Detta på grund av de stora<br />
osäkerheterna i vindprognoser,<br />
speciellt beträffande tiden, men<br />
också när det gäller energikvantiteten.<br />
För stabil kraftbalans krävs<br />
därför reglerkapacitet och överföringsmarginaler<br />
i kraftsystemet.<br />
Här kan några huvudresurser<br />
urskiljas: energilagring via<br />
andra kraftslag, laststyrning<br />
samt tillräcklig överföringsförmåga,<br />
speciellt i stamnätet, så<br />
att energin från aktuell vindkraftsproduktion<br />
kan överföras.<br />
Följande tänkbara reglermöjligheter<br />
med brister eller problem<br />
finns:<br />
• Pumpkraft, och här avses<br />
”äkta” pumpkraft, d.v.s. normalt<br />
mellan två separata magasin, där<br />
aktuellt aggregat kan pumpa upp<br />
vatten från ett nedre till ett övre<br />
magasin för senare återförande<br />
via produktion till det nedre.<br />
I dag finns endast något enstaka<br />
sådant pumpkraftverk av<br />
betydelse. Tyvärr spelade här<br />
staten i början av 1990-talet i ett<br />
bisarrt nollsummespel bort möjligheten<br />
att behålla Juktans<br />
stora pumpkraftverk (335 MW,<br />
en miljardinvestering) i Umeälven.<br />
Nollsummespelet bestod<br />
i att kraftverket blev olönsamt<br />
för Vattenfall AB genom att<br />
Svenska Kraftnät skulle tillämpa<br />
ordinarie punkttariff för både<br />
produktion och konsumtion<br />
(pumpning). Vattenfall beslöt då<br />
att lägga ner pumpkraftverket<br />
och överlät vattendomen för<br />
Blaiksjön (övre magasinet) till<br />
ett gruvbolag, som gick i konkurs<br />
2007 och som dessutom<br />
brottades med stora miljöproblem<br />
vid sin verksamhet i området.<br />
Detta pumpkraftverk skulle<br />
ha varit det perfekta reglersystemet<br />
för bl.a. Skellefteå Krafts<br />
pågående storsatsning med ca<br />
300 MW vindkraft i just Blaikenområdet.<br />
Vitala delar av<br />
pumpkraftverket finns bevarade<br />
och staten borde nu utreda frågan<br />
om att återuppta driften.<br />
• Reglering av konventionell<br />
vattenkraft.<br />
Som nämnts sker sedan<br />
decennier mycket noggrann<br />
optimering av vattenkraftsproduktionen<br />
så att resultatet ett<br />
normalår blir 65-66 TWh.<br />
Sedan ca 30 år tillbaka är kronan<br />
på verket den s.k. börvärdesomvandlingen,<br />
där varje<br />
löpande körorder/station (total-<br />
10
Change language