OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • à RGà NG 80 ... - Elbranschen

Elbranschen 1/2009
ITER
med en effektivisering av förbrukning
räcker för att klara det
totala behovet av el och energi.
Det är väldigt viktigt att förklara
att så inte är fallet säger Jan
Scheffel, professor vid Alfvénlaboratoriet,
KTH.
– Kanske vore det tänkbart för
svensk del, vi är relativt få invånare
i ett stort land. Men det
är ett alltför snävt perspektiv.
Sverige är en del av Europa som
har tätt befolkade länder med
känslig infrastruktur. Där finns
inte plats för utrymmeskrävande
energislag. Arealerna räcker helt
enkelt inte till. Ett antal stora
studier visar det. Dessutom
behöver stabila energisystem
tillräckligt med kontinuerlig baskraft.
– Många svenska politiker
lyssnar inte på det örat och tycks
föra det något ologiska resonemanget
att ”er ände av båten
sjunker men inte vår”. Vi har
enorma arealer i Sverige. Jämför
med exempelvis Holland där 16
miljoner människor bor på en
yta som motsvarar drygt Skåne.
Vindkraft och solkraft kräver
stora arealer och energiskog
ytterligare tio gånger mer. Det
kanske finns områden i världen
där förnybar energi skulle räcka
till, men absolut inte i Europa.
På EU-nivå har man insett detta
och genom ramprogrammet
Euratom drivs ett intensivt samarbete
kring fusionsteknik mellan
Europa, USA, Japan, Ryssland,
Kina, Sydkorea och Indien.
Svenska myndigheter och politiker
säger att det ligger för långt i
framtiden och medverkar, förutom
genom universitetens
fakultetsanslag och vissa enskilda
forskningsbidrag från Vetenskapsrådet,
endast via EU-avgiften.
– På Alfvénlaboratoriet får vi
inte en enda krona från Energimyndigheten
och vi lever enbart
på grundforskningspengar, poängterar
Jan Scheffel. Budgeten har
gått ner till hälften och vi är
hälften så många här som för
femton år sedan.
Sverige börjar ligga rätt dåligt
till och riskerar att komma på
efterkälken inte minst när det
gäller de stora industriella möjligheter
som skapas vid tillverkning
och utveckling av delarna
till reaktorerna.
ITER – mönsterexempel
på forskningssamarbete
– I Cadarache i Frankrike uppförs
ITER, den första fusionsanläggning
som är stor som en
reaktor, berättar James Drake
vid Alfvénlaboratoriet. ITER står
för International Thermonuclear
Experimental Reactor. Den ska
få effekten 500 MW, 25 gånger
mer än JET i Culham i England,
och kommer att möjliggöra studier
av all fysik som gäller för en
kommersiell reaktor och naturligtvis
också teknologin, hur
väggmaterialet klarar värmen,
flödet och neutronerna.
Arbetet sker inom EU:s ramprogram
Euratom som därmed
är värd för ett av mänsklighetens
mest omfattande vetenskapliga
projekt. Samarbete bedrivs med
Till vänster Alfvénlaboratoriets försöksreaktor EXTRAP
T2R. Vakuumkammaren för plasmat ligger runt järnkärnan.
Kärlet omges av 900 små magnetspolar som
indikerar minsta lilla rörelse och skickar signaler till
kontrollrummets enheter för feed-back. Därifrån kommer
signaler tillbaka till andra spolar som justerar sina
strömmar och åstadkommer en magnetisk återförande
kraft på plasmat. Under golvet finns alla ackumulatorerna.
På bilden ovan syns några av de större spolarna som
producerar det magnetfält som håller plasmat innestängt
och avskiljt från metallväggen.
16