Nr 5 som pdf - Ingenjören

Tungviktaren. Ericsson Hotline 900 Pocket.
Lanserad 1989. En NMT-telefon som gjorde
internationell succé. Vägde cirka 630 gram men
lanserades som en mobil i pocketformat för
coola killar på språng.
sig den svenske generaldirektören för Televerket
och hans tre nordiska kolleger. Tillsammans med
dem var några av de ingenjörer som hade monterat
systemet. Generaldirektörerna skulle testa systemet
genom att helt enkelt ringa några samtal från bussen
medan den körde.
Henrik Rosenlund, då en ung elektroingenjör
på Televerket, var ansvarig för testerna. Hans
arbetsgrupp hade byggt ihop telefonerna och
skrivit programmen till mikrodatorerna som styrde
telefonernas signalsystem. Två lurar satt monterade
på varsin platta med en klyka och en knappsats. Till
den var en separat låda med all elektronik kopplad.
Fyra basstationer täckte större delen av centrala
Stockholm och lite till.
Men när generaldirektörerna lyfte på luren för att
ringa, hände inte så mycket. De fick förvisso något
slags kontakt, men mottagningen var så usel att
testet underkändes.
– Demonstrationsdjävulen var framme förstås,
minns Henrik Rosenlund. Det var ju pinsamt när vi
skulle visa tekniken för de höga vederbörande och
det inte fungerade. Våra chefer blev naturligtvis
irriterade, men de visste också att det kan krångla
vid en demonstration.
Att prata telefon genom luften, utan telefonlina,
hade 1978 fortfarande en känsla av magi över sig.
Tekniken var på laboratorienivå och om luftfuktigheten
eller någon annan parameter i omgivningen
ändrades kunde det leda till ett glapp i systemet.
I augusti, bara ett par månader senare, gjordes
testet om. Och nu gick det bättre. Det gav startsignalen
till att bygga ut nätet för NMT 450 i
Norden, vilket ledde till att Sverige och de nordiska
grannländerna i oktober 1981 fick världens första
helautomatiska mobiltelefonsystem. Noga räknat
fick Saudiarabien igång sitt system en månad tidigare,
fast det var en kopia av det nordiska systemet.
Startfältet bland mobiltelefontillverkarna var en
helt annan än de företag som förser branschen med
lurar i dag. Det svenska Ericsson, danska Storno,
det finska Mobira, det holländska Philips, Motorola
från USA och det japanska Mitsubishi var några av
de många tillverkare som tog fram tunga åbäken
som måste monteras in i bakluckan på en personbil.
Men i och med det nordiska samarbetet räckte det
med att få sin telefon provad och godkänd av en av
operatörerna, det vill säga Televerket i ett av länderna,
för att den skulle godkännas i hela Norden.
Några märken kom så småningom med lättare versioner
som bara vägde fem kilo. NMT-systemet blev
snabbt en succé, så pass att kapaciteten inte räckte
för det växande antalet abonnemang. Efter några år
lanserades därför ett nytt NMT-nät, NMT 900.
Vi fokuserade inte på vad
konkurrenterna gjorde. Efterfrågan
var enorm. Det gällde
bara att producera mer och att
snabbt få ut de nya modellerna
på marknaden.”
Televerket hade i praktiken ensamrätt på att
driva telefonnät, och utvecklingen skedde på
statligt initiativ. Det var ett av många kännetecken
för mobiltelefonbranschen som skulle komma att
ändras över decennierna framöver.
– Då, på 1970-talet, kände man att man gjorde
en samhällsinsats, säger Henrik Rosenlund. I dag
känns det som om det mest handlar om att tjäna
pengar.
Men pengar blev det redan då. Televerket
gick med en trygg vinst varje år, och på Ericsson
började man ta fram mindre mobiltelefoner för att
möta en snabbt växande marknad. Snart kom de
första mobilerna som faktiskt rymdes i handen.
En av Ericssons tidiga kända telefoner var
Hotline 900. Den kom 1989, vägde 630 gram och
hade cirka 30 minuters taltid. Den var byggd på
skalet från en polisradio och lanserades hårt i en
alldeles egen och annorlunda reklamkampanj,
där kampanjens skapare själv spelade rollen av
Harry Hotline, en världsvan äventyrare som alltid
var nåbar med sin coola mobil. Den lanserades
som en fickmodell, men försäljarna lär ha försetts
med skjortor med extra stora bröstfickor för att
Hotline-telefonerna skulle rymmas. Tekniken var
fortfarande dyr. Hotline 900 kostade cirka 30 000
kronor, men priset på en telefon var snabbt på väg
utför.
Medan mobiltelefonerna blev allt lättare och
billigare, kämpade de stora bolagen om detaljerna
i nästa generations telefonsystem, GSM. Ericsson
fick tillsammans med Nokia och Televerket i stora
drag igenom sina idéer. Det globala, digitala, systemet
för mobiltelefoni togs i drift 1992. Det blev
en guldålder för Ericssons mobilförsäljning.
Det svenska GSM-nätet öppnades just när
Sverige genomled sin värsta ekonomiska kris på
decennier. Regeringens desperata men misslyckade
försök att rädda den fasta kronkursen
hade drivit upp räntan till över 500 procent. Den
höga räntan lade sig som en våt filt över resten
av ekonomin. Ändå ökade den svenska mobilmarknaden
15 procent det året. Det här året fick
även Comviq och Europolitan tillstånd att starta
egna mobiltelefonnät i konkurrens med Tele­
ingenjören 5 • 201235