Nr 5 som pdf - Ingenjören

Energin från solcellerna kommer att försörja
byggnadens ventilationssystem. Hade företaget valt
att placera solpanelerna mot söder hade de alstrat
mer än dubbelt så mycket energi men då hade de
inte synts från vägen.
Oskar Viking-Meyer tror på tekniken. När han
flög till München för något år sedan såg han en av
de enorma solcellsanläggningarna där.
– Allt man såg från planet var paneler, helt stört
alltså. Det kommer att lossna i Sverige också, det
tror jag.
Han ser sig omkring på taket. Låter blicken svepa
över panelerna som till utseendet påminner om
badrumskakel. Djupblå rektanglar inramade av vita
tunna streck.
– Det är inget underhåll och ingen skötsel med
solteknik. Det är bara att kolla då och då att det inte
blinkar några lampor och att solcellerna inte blåst
ned. Annars är det helt självgående. Det här känns
som ett bra sätt att producera egen el på. Tänk så
här: propellern är över 300 år gammal, soltekniken
är bara 25 så det kommer att hända mycket.
Oskar har installerat solceller varje dag de senaste
två åren, ofta ute hos företag och bostadsrättsföreningar.
Sedan hans arbetsgivare Direct Energy
inledde ett samarbete med Vattenfall har efterfrågan
eskalerat också bland privatpersoner. Men
den verkliga explosionen låter vänta på sig. I dag
tvingas mikroproducenter av el sälja överskottet
till underpriser. Förslaget om nettodebitering, som
dragits i långbänk av regeringen, skulle innebära
att småskaliga elproducenter istället får kvitta sitt
överskott mot den el man tar från nätet när den
egna inte räcker till.
– Det är ingen vild gissning att det finns en stark
lobby som inte vill ha igenom det här, säger Oskar.
Men jag tror på det. Branschsnacket är att när
netto debiteringen klubbas igenom så gäller det att
vara med på tåget. Då kommer det att komma igång
på allvar.
Den person som gått i bräschen för solkraft i
Sverige återfinns på tidningen ETC:s redaktion
i Stockhol m. Tidningens chefredaktör Johan
PIONJÄR. Johan
Ehrenberg driver
Sveriges största
solcellspark och har
dessutom täckt sitt
sommarstugetak med
solpaneler.
DYRGRIPAR. Med sin
rynkade panna ser
besiktningsmannen
Patrik Jansson ut
som att han ska pruta
på solpanelerna
som installerats på
Bravidas högkvarter i
Stockholm.
– Det är svårt för oss att göra mer än ensiffriga
besparingar. Man kan inte jämföra oss med verkstadsindustrin
heller. De kan spara in på belysning,
ventilation, återvinning. Men ett smältverk drar vad
det drar, det krävs en viss mängd elektroner för att
göra jobbet.
I skrivande stund är elpriset lågt. Kvällstidningarna
luftar sina »så mycket sparar du« och för första
gången på länge rekommenderar experter rörliga
priser. Men energiprofessorn Björn Karlsson vid
Linköpings universitet är säker på att priset kommer
att vända upp igen. Och det rejält. Karlsson
var en av få som förutspådde att avregleringen av
den svenska elmarknaden skulle trissa upp elpriset.
Han ser Tysklands beslut att avveckla kärnkraften
till år 2022 som en nyckelfaktor. Beslutet, som
f attades efter olyckan i japanska Fukushima, har
fått ett nervöst Vattenfall att stämma den tyska
staten. Tysklands omställning till förnyelsebar
energi, die energiwende, kommer att skapa ringar
på vattnet.
– Om tio år kommer elen att kosta dubbelt så
mycket. Tyskland kommer att få en massa utsläppsrätter
när de ska kompensera för energibristen, och
det påverkar alla. Sverige kommer att bli taget på
sängen. Industrin måste halvera sin elförbrukning.
Gör den inte det så flyttar produktionen utomlands
och då skapas oerhörda välfärdsförluster.
I december 2010 tvingades massatillverkaren
Rottneros bruk i Värmland att stoppa produktionen.
Anledningen Dagspriset på två kronor per
kilowattimme gjorde det olönsamt. Björn Karlsson
tycker emellertid inte synd om den svenska
pappers industrin. Enligt honom är det historiskt
låga elpriser som tillåtit massaindustrin att bli
slös aktiga med elen. Karlsson håller med Anders
Lyberg om att prismekanismerna och oligopolet
gjort elen onödigt dyr i Sverige, samtidigt poängterar
han att den för basindustrin så förhatliga
marginal kostnadsprissättningen är rättvis.
– Det är samhällsekonomiskt rätt för det minimerar
resursåtgången. Elen måste kosta mer i
framtiden. Man kan säga så här: kostnaden för el
är egentligen konstant. I länder där elen är dyrare
tvingas man konsumera mindre. När priset stiger
tvingas man se om sitt hus. Det är hög tid för Sverige
att göra det nu.
Bravidas högkvarter ligger inklämt mellan det
d ystra väghotellet F1 och Ericssons fulbruna tegelkoloss
i stockholmsstadsdelen Midsommarkransen. På
byggnadens tak rör sig tre män. Oskar Viking-Meyer
från företaget Direct Energy har installerat solpanelerna
som nu granskas av besiktningsmannen Patrik
Jansson och byggledaren Staffan Holmqvist.
Jansson, lång i grön vindjacka, kikar och hummar.
Fingrar på sladdarna som löper längs solpanelens
baksida. Bilisterna på E4:an har inga
svårigheter att se panelerna uppe på taket. De står
behändigt uppradade på varsin sida av Bravidas
jättelika företagslogga.
72 ingenjören 5 • 2012 ingenjören 5 • 2012 73