Nr 5 som pdf - Ingenjören

Vi vill ha dig.
En massa människor
tror att terrorismbekämpning
är något helt
och hållet kvalitativt och
dunkelt och att det ska vara
på det sättet. ”
samman med
expertisen hos
någon som är väl
insatt både i de
föreliggande politiska
och religiösa
förhållandena och
i militär strategi. ”Jag gillar inte de här forskarnas
självsäkra sätt att lägga fram sin modell”, säger han.
”Lite mer ödmjukhet hade varit på sin plats.”
Den uppfattningen får klart gensvar i efterdyningarna
av den pågående finanskrisen, där
”kvantar” på Wall Street konstruerade till synes
rationella modeller som drev finansmarknaderna
till avgrundens rand. Akademiska fysiker som
Johnson försöker förklara handlarnas beteende
med sina modeller, men kvantarnas standardmetod
bygger på att marknader rör sig slumpartat.
Den an satsen vill Johnson till varje pris distansera
sig från. ”Om man tar hänsyn till det kollektiva
mänskliga beteendet får man resultat som skiljer
sig från de vanliga kvantmodellerna. Vi började
titta på finansmodeller just för att vi tyckte att man
inte hade tagit med tillräckligt många krascher
i beräkningen.” På avstånd ter sig skillnaden
akademisk; för de flesta är en datormodell en
datormodell. Johnson medger att han har haft lika
liten framgång i att sälja sin potensserieidé på Wall
Street som till traditionalisterna i försvaret.
John Robb, som förespråkar en matematisk
ansats, säger att den svala reaktionen på den
kvantitativa analysen av terrorismen är precis vad
man kan vänta sig. Under Vietnamkriget skyllde
soldaterna på räknenissarna – de som fattar beslut i
Pentagon med ledning av antalet egna och fiendens
stupade – för att det gick så illa i kriget. Följden
är att ”en massa människor tror att terrorismbekämpning
är något helt och hållet kvalitativt och
dunkelt och att det ska vara på det sättet. Det ligger
nästan mystik i det”, säger Robb.
”Inget vi har gjort betyder att vi kan förutse att
det kommer ännu en attack till exempel inom två
veckor framåt”, medger Spagat villigt. ”I stället kan
en upprorsmodell som inspirerats av fysiken leda
fram till mera allmängiltiga beslut. Om data visar
att attacker sker efter ett ryckigt mönster är det
rimligt att ha medicinska resurser i beredskap som
kan sättas in när flera attacker kommer samtidigt.
Och våra data ger
oss en fingervisning
om hur stora
de attackerna kan
vara med ledning
av hur de har sett
ut tidigare.” Om
modellen dessutom har rätt i att moderna uppror
är en ständigt föränderlig samling små, fristående
grupper, skulle den vara ett värdefullt instrument
för militära planerare som försöker få fram den
effektivaste taktiken. Respekterade militära forskargrupper
som Mitre och Pentagons IED Defeat
Organization har träffat Johnson och Spagat och
diskuterat deras forskning. Vid sådana möten
måste Johnson ta strid mot den djupt rotade åsikten
att människans beteende är unikt sammansatt
och oförutsägbart.
Forskarna har aldrig tidigare haft obehindrad
tillgång till decenniers sociala data som de har
kunnat analysera, och aldrig förr har det varit så
lätt att hitta mönster i de komplicerade flödena av
siffror. Som världen fick lära sig efter börskraschen
är det en sak att klarlägga mönster, en helt annan
att förstå vilka som är meningsfulla och sedan
handla efter dem på ett ansvarsfullt sätt. Men med
tanke på störtfloden av siffror kommer fysikernas
och ekonomernas analytiska metod – på Wall Street
och nu i en krigssituation – ofrånkomligen att
spridas vidare. ”Vi går in i en period där samhällsvetenskaperna
har tillgång till en rikedom av data
som överträffar deras vildaste drömmar”, säger
Clauset.
Översättning: Margareta Eklöf
Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften
Discover, july/august 2012 under
rubriken "The Mathematics of Terrorism"
© Andrew Curry
Andrew Curry är en amerikansk
frilansjournalist baserad i Berlin.
Han skriver om vetenskap, historia
politik och kultur för flera tidskrifter,
bland andra Wired, Dicover och
National Geographic.Läs mer om
och av honom på www.andrewcurry.
com.
foto: Privat
Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och
kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra
världen bättre.
Vi kan se till så att det fortfarande går att bada
i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.
Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.
Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av
farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det
finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen.
Och vi kan se till att flera hundra år gamla
naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.
Och ju fler vi blir desto större skillnad kan
vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det
är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och
visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på
företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja
rätt i butiken.
Vill du vara med Sms:a medlem till 72 900
eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.
Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.
64 ingenjören 5 • 2012