Nr 5 som pdf - Ingenjören

REVOLT. 2003 startade småföretagaren Stig
Claesson Gnosjöupproret, en protest mot
att industrins elbehov ignoreras och 2004
bildades intresse organisationen Basel.
verksamhet det rör sig om. Att hitta blåshål som
Trattberget, platser som lämpar sig för vindkraft,
så att basindustrin lindrar det direkta beroendet av
elmarknaden.
Vid sidan av sitt uppdrag i Cementa är Anders
Lyberg i dag VD för denna »basindustrins vindkraftbyrå«.
– Ska jag köra några slides eller frågar han
medan han visar in till ett oansenligt konferensrum
vid Kungsbroplan i Stockholm.
– Så jag kan förklara varför vi beslutat att bli
elproducenter.
Lyberg klickar sig fram till en powerpointpresentation
och inleder en lång och engagerad
utläggning om elmarknaden. Kontentan: Elpriset
i Sverige sätts utifrån den el som sist köps in för
att garantera tillgången. När vattenkraftverkens
reservoarer är välfyllda och kärnkraften fungerar
som den ska är elpriset i Sverige lågt. Blir det elbrist
så förändras läget däremot markant. Då importeras
el som är baserad på fossila bränslen och därmed
tillkommer kostnader för utsläppsrätter.
– Om dansk kolkraft är det sista som köps in så är
det den som sätter priset för all el. Priset åker upp
utan att elbolagen anstränger sig. Har man mycket
vatten ståendes så försöker man exportera bort
alltihop. Det är så spelreglerna ser ut.
Enligt Anders Lyberg tjänar kraftproducenterna
i Skandinavien årligen många miljarder kronor
genom dessa så kallade windfall profits. Och
eftersom det bara finns tre egentliga aktörer på
marknaden – Vattenfall, Fortum och Eon – så finns
det inga incitament att förändra läget. Konkurrensverket
har föreslagit att det osunda samägandet
av kärnkraften och vattenkraften ska brytas upp
men än har inget hänt. Det som skulle bli en fri och
konkurrensutsatt marknad har alltså utvecklat sig
till ett oligopol.
Om detta är en av faktorerna till de senaste årens
höga elpriser så är den framtida elbristen det som
oroar Anders Lyberg mest. Enligt honom riskerar
Sverige att glida ned i ett »svart hål« om tio år när
Tyskland avvecklat sin kärnkraft. Än värre förväntas
det bli när reaktorerna på de svenska kärnkraftverken
går i pension.
– Det kommer att uppstå en brist på energi. Vindkraft
kan lindra den bristen. Det här med Trattberget
är rent självförsvar från vår sida, en insats för
att vår fina industri ska överleva.
Medan vindkraftsparken på Trattberget förväntas
mildra en kommande energibrist sätter Basel sitt
huvudsakliga hopp till kärnkraften. 2009 bildades
Industrikraft i Sverige AB. Bolagets mål är att bygga
en egen reaktor, ett projekt som beräknas kosta
mellan 40 och 60 miljarder kronor. 1980 beslutade
svenska folket att kärnkraften ”skulle avvecklas i
den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning
och välfärd”. Efter att den borgerliga regeringen
avskaffat nybyggnadsförbudet i februari 2009 såg
det ut som att Basel och Industrikraft skulle få
sin vilja igenom. Man inledde ett samarbete med
Vatten fall men detta sprack 2011 eftersom det statliga
bolaget inte visade någon iver att bygga något
kärnkraftverk. I höstas kom nådastöten. Svensk
kraftnäts rapport Perspektiv 2025 slog fast att det
svenska stamnätet inte heller klarar en utbyggnad
av kärnkraften. Anders Lyberg:
– Vi hoppas fortfarande på att det ska lösa sig
med kärnkraften men bara för att det inte händer
något just nu så kan vi inte sitta still och se på
medan vår industri hotas. Det behöver byggas ny
kraft i Sverige. Man får spotta i nävarna och göra
jobbet själv.
Vindins vindkraftpark på Trattberget täcker knappt
en procent av Basel-medlemmarnas totala e lbehov.
Vill man göra sig oberoende av elmarknadens
nyckfullhet så har man ännu lång väg att gå. Och att
basindustrin ska kunna energieffektivisera sig ur en
framtida kris utesluter Vindins VD Anders Lyberg.
Hoppas på solsken
Med hjälp av en solpanel och en växelriktare kan numera vem
som helst bli elproducent. Villaägaren Mattias Andersson i
Järfälla kunde inte motstå frestelsen.
En detalj särskiljer soutterrängvillan i
Järfälla från kåkarna runtomkring. På
taket ligger en sprillans ny panel solceller.
Nu sitter installatören Oscar Viking-Meyer
i skräddarställning uppe på vinden, alldeles
intill växelriktaren Sunny Boy. Viking-Meyer
kopplar en laptop till kretskortet i elskåpet,
knappar in lösenordet och ställer om
reläskydden till den svenska standarden för
mikroproduktionsanläggningar SSEM50438.
Han skruvar fast det gula locket, klättrar ned
och gör tummen upp till Mattias Andersson.
– Ah, så det är klart nu. Spännande!
Mattias arbetar till vardags med energisystem
på Ericsson men i dag följer han
installationsarbetet. Nu återstår bara att slå
till säkerhetsbrytaren, sedan kan Mattias
titulera sig elproducent.
Villan familjen bor i är från 70-talet. När
elpriserna började svänga fram och tillbaka
för omkring tio år sedan valde de att binda
priset.
– Men det har varit dyrt, det också. Solpanelen
gör att vi kommer att spara minst en
tusing om året på elräkningen. Ja, paybacktiden
för en sådan här grej ligger någonstans
mellan femton och fyrtio år men jag får ett
bidrag från Energimyndigheten som gör att
det blir... ja, om inte lönsamt så åtminstone
vettigt.
Solcellerna kommer att stå för i genomsnitt
4 procent av villans elförbrukning. Som
alla andra solcellsägare har Mattias Andersson
fått hacka i sig att hans investering fungerar
som allra bäst när den behövs minst – på
sommaren. Hans eventuella överskott säljs
vidare men då till ett lägre pris än det Mattias
får betalar när han själv köper in el.
– Jaja, man kör ju inte ut det i sjön i alla fall.
Men det ska bli spännande att se vad som
händer med nettodebiteringen. Den hoppas
man ju på.
Mattias Andersson beskriver sig själv som
en early adopter när det gäller ny teknik. Och
skäms inte för att kalla sig prylnörd.
– För mig hamnar detta lite på experimentoch
lekkontot faktiskt. Verkar det vettigt så
finns det inget som hindrar mig från att bygga
på fler paneler i framtiden.
Mattias Andersson funderar på att skaffa
en display som han kan ha i vardagsrummet,
där han i realtid kan följa hur mycket elektricitet
hans solceller genererar.
Som ett komplement till regnmätaren då,
eller
– Haha. Ja, men typ.
CHRISTIAN DAUN
OBEROENDE. Oskar Viking-Meyer (t.h.)
från företaget Direct Energy monterar
solceller på en villa i Järfälla.
70 ingenjören 5 • 2012 ingenjören 5 • 2012 71