Fissurförsegling av förstamolarer - Tandläkartidningen
Fissurförsegling av förstamolarer - Tandläkartidningen
Fissurförsegling av förstamolarer - Tandläkartidningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vetenskap & klinik ● ek & degerman-svensson<br />
per-gösta ek, tandläkare, Folktandvården, Piteå<br />
monica degerman-svensson, övertandläkare, <strong>av</strong>delningen för samhällsodontologi<br />
och munhälsovård, Luleå<br />
<strong>Fissurförsegling</strong> <strong>av</strong> <strong>förstamolarer</strong><br />
Långtidsuppföljning <strong>av</strong> försegling med glasjonomercement<br />
§ Denna retrospektiva journalstudie presenterar långtidsresultatet <strong>av</strong> ett<br />
generellt fissurförseglingsprogram för 6-årsmolaren som utförts <strong>av</strong> tandläkare<br />
med assistans.<br />
307 <strong>förstamolarer</strong> förseglades med fyllningsmaterialet Ketacfil Aplicap som<br />
applicerades med fingertryck. Eruptionen bevakades och tänderna förseglades<br />
i genomsnitt vid 6,9 års ålder.<br />
<strong>Fissurförsegling</strong>arna kompletterades rutinmässigt, i medeltal gjordes<br />
2,2 kompletteringar per individ upp till 15-årsåldern.<br />
Vid 15 års ålder hade 5,2 procent (16 stycken) <strong>av</strong> de förseglade 6-årständerna<br />
drabbats <strong>av</strong> ocklusal karies.<br />
Resultaten visar att tidig försegling med fyllningsmaterialet glasjonomercement<br />
inklusive uppföljande kompletteringar tycks vara ett effektivt sätt att<br />
förebygga ocklusalkaries.<br />
referentgranskad. accepterad för publicering 4 november 2004<br />
48 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR 3 2005
<strong>Fissurförsegling</strong> <strong>av</strong> <strong>förstamolarer</strong><br />
Karies i molarernas fissursystem är en vanlig<br />
orsak till operativa ingrepp i barn- och ungdomstandvården.<br />
En finsk studie år 1991 med<br />
både förseglade och oförseglade tänder rapporterade<br />
57 procent ocklusalt karierade 6-årsmolarer hos 15-<br />
åringar [1]. En stor svensk studie <strong>av</strong> 15-åringar som<br />
fått de flesta första permanenta molarerna fissurförseglade<br />
gjordes 1997. Studien visade att 11 procent<br />
<strong>av</strong> 6-årsmolarerna var ocklusalt kariesskadade före<br />
förseglingsstarten och att 22 procent <strong>av</strong> de förseglade<br />
tänderna var kariesskadade vid 15 års ålder [2].<br />
Enligt Socialstyrelsens statistik har andelen kariesfria<br />
12-åringar i Sverige ökat betydligt mellan åren<br />
1985–2001 [3]. I Norrbotten ökade andelen 12-åringar<br />
som var helt kariesfria i det permanenta bettet under<br />
denna period från 15 till 59 procent medan andelen<br />
utan approximala skador ökade från 80 till 88 procent.<br />
Detta visar att en stor del <strong>av</strong> den minskade kariesförekomsten<br />
beror på färre skador på ocklusalytor.<br />
En bidragande orsak till den förbättrade tandhälsan<br />
kan vara fissurförseglingar.<br />
Vid folktandvården i Munksund har man sedan<br />
1990 arbetat med generell fissurförsegling för att<br />
skydda molarernas fissurer från karies. 1991 övergick<br />
man från plastmaterial till glasjonomercement<br />
applicerat med fingertryck. Glasjonomermetoden<br />
var enklare och ställde inte samma kr<strong>av</strong> på torrläggning<br />
och medverkan hos de unga patienterna.<br />
Förstamolarens eruption bevakades för att kunna<br />
utföra fissurförseglingen så tidigt som möjligt. Detta<br />
var viktigt med tanke på att kariesprocessen ofta<br />
startar under eruptionen [4]. Tanken var också att<br />
fluorutlösningen från glasjonomercementet skulle<br />
underlätta remineralisering <strong>av</strong> tidig fissurkaries [5].<br />
Syftet med studien har varit att utvärdera tandhälsoeffekterna<br />
<strong>av</strong> en behandlingsstrategi med tidigt<br />
genomförda fissurförseglingar och rutinmässiga reförseglingar<br />
med fyllningsmaterial <strong>av</strong> glasjonomer.<br />
Population och metod<br />
Population<br />
Munksund är en utpräglad bruksort med ett stort<br />
pappersbruk och ett sågverk. Fluorhalten i dricksvattnet<br />
är 0,2 ppm. Munksundskliniken är en <strong>av</strong> flera<br />
folktandvårdskliniker i Piteå kommun. Det är en<br />
entandläkarklinik med två tandsköterskor och låg<br />
personalomsättning. Personalresurserna i barn- och<br />
ungdomstandvården har under studieperioden varit<br />
lägre i Munksund än i Piteå kommun och genomsnittet<br />
i länet (Tabell 1).<br />
Två tandläkare har tjänstgjort i Munksund under<br />
de studerade 15-åringarnas uppväxt, den förste fram<br />
till år 1997 och den andre därefter. I samband med<br />
bytet <strong>av</strong> tandläkare auskulterade den tillträdande<br />
tandläkaren under en månad hos den <strong>av</strong>gående för<br />
att skapa samsyn om kariesregistrering och behandlingsstrategi.<br />
Som princip har man följt den linje som<br />
Espelid et al redovisar när det gäller kariesregistrering<br />
[6]: Man har använt ”trubbig sond och skarp blick”<br />
vid diagnostisering <strong>av</strong> fissurkaries och vid misstanke<br />
om dentinkaries har alltid röntgen tagits för att verifiera<br />
diagnosen. Vid konstaterad dentinkaries har<br />
man utfört fyllning även vid små kariesangrepp och<br />
fissuren i övrigt har reförseglats.<br />
Kariesstatistiken för de barn som ingår i studien<br />
(födda 1984–1986) visar att andelen kariesfria i det<br />
primära bettet vid 6 års ålder i Munksund är jämförbar<br />
med andelen i riket under samma period (62<br />
respektive 60 %).<br />
I studien ingår 83 15-åringar födda 1984, 1985 och<br />
1986 som fått regelbunden behandling på Munksundskliniken<br />
från och med 7 års ålder eller tidigare.<br />
De redovisas i studien som en enhetlig grupp eftersom<br />
de behandlats enligt samma metod och kunnat<br />
följas från 7 till 15 års ålder. Könsfördelningen i<br />
gruppen var jämn. Totalt har 322 permanenta första<br />
molarer ingått i studien.<br />
Från undersökningen uteslöts följande 6-årständer:<br />
En tand som var ocklusalt karierad vid förseglingsstarten<br />
(0,3 %) samt 24 tänder med <strong>av</strong>vikande<br />
fissurförseglingsmaterial; 6-årständer som redan var<br />
förseglade med Delton (7,2 %).<br />
Därmed kvarstod 307 6-årmolarer som fissurförseglats<br />
med glasjonomer.<br />
Alla barn från 6 års ålder har kallats årligen till<br />
tandläkare för undersökning inklusive eruptionskontroller.<br />
Vikten <strong>av</strong> eruptionskontroller har framhållits<br />
<strong>av</strong> Vehkalahti et al 1991 [1].<br />
I Munksund har eruptionsbevakning skett<br />
enligt följande principer:<br />
Typfall 1: Barn som uppvisar helt slemhinnetäckta<br />
första permanenta molarer kallas för förnyad<br />
undersökning om ett år.<br />
Typfall 2: Barn med någon 6-årsmolar minst<br />
semierupterad och andra slemhinnetäckta: Partiell<br />
försegling <strong>av</strong> semierupterade tänder samt kallas om<br />
ett år för undersökning och fortsatt försegling.<br />
Typfall 3: Barn med 6-årständer där enstaka kuspar<br />
erupterat kallas inom 6–8 månader för fissurförsegling.<br />
Tabell 1. Förbrukade vårdresurser i form <strong>av</strong> nyckeltal* för vårdtiden per<br />
ansvarsbarn och år.<br />
1995 1997 1999 2001 Genomsnitt<br />
1995–2001<br />
Munksund 0,68 0,67 0,67 0,73 0,69<br />
Piteå C 1,22 0,86 0,94 0,89 0,98<br />
*Vårdresursnyckeltalen belyser insatta personalresurser per ansvarsbarn från<br />
tandläkarteam, hygienist och sköterskor. I nyckeltalet har en vägning skett så att<br />
teamtid väger 2 gånger så mycket som tandsköterske- eller hygienisttid. Vårdtiden<br />
för klinikerna ställs sedan i relation till länsmedelvärdet. Ett värde under 1 innebär<br />
mindre resursförbrukning än länsgenomsnittet.<br />
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR 3 2005 49
ek & degerman-svensson<br />
<strong>Fissurförsegling</strong>steknik<br />
· Polering med pimpsten. Skonsam rensning<br />
<strong>av</strong> fissuren med sond. Vattenspray.<br />
· Torrläggning: Dry-tips eller parotisrulle buckalt,<br />
evakueringsrör eller Hygoformic lingualt.<br />
(Beroende på barnets kooperationsförmåga.)<br />
· Ocklusalytan sugtorr. Ingen uttorkning/<br />
torrblästring, etsning eller konditionering.<br />
· Applicering <strong>av</strong> fyllningsmaterialet (Ketacfil-<br />
Aplicap) direkt från kapsel.<br />
· Den handskförsedda pekfingertoppen fuktas<br />
med glycerol och materialet trycks ner i fissuren<br />
i ett tunt skikt.<br />
· Förseglingen täcks med Duraphat eller vaselin.<br />
(Skydd mot uttorkning.)<br />
· Salivfritt cirka 2 minuter.<br />
I samband med senare behandling eller undersökning<br />
har kompletteringar <strong>av</strong> förseglingar genomförts<br />
med samma metod som vid primärförsegling. Vid<br />
djupa gropar palatinalt i överkäken och buckalt i underkäken<br />
har glasjonomerförseglingarna kompletterats<br />
med plastmaterial. Tanken har varit att först ge<br />
möjlighet till remineralisering med hjälp <strong>av</strong> glasjonomer<br />
och sedan komplettera med plastmaterial för<br />
att få en mer slitstark yta.<br />
Tabell 2. Ålder vid primärförsegling och första kompletterande försegling<br />
samt antal reförseglingar per barn.*<br />
Medel Median Min–Max<br />
Ålder vid primärförsegling 6,9 år 7,0 år 5,4–9,5 år<br />
Ålder vid första komplettering 9 år 8,6 år 6,0–14,0 år<br />
Reförseglingstillfällen per barn 2,2 2 0–4<br />
*I journalerna finns endast kompletteringsförsegling redovisat inte vilka enskilda 6:or<br />
som reförseglades eller status på primärförseglingen vid kompletteringstillfället.<br />
Tabell 4. Resultat vid 15 års ålder.<br />
Tabell 3. Kariesprevalens vid 15 års ålder hos barn<br />
födda 1984–1986.<br />
Munksund Norrbotten<br />
dfs-total* 15-åringar 0,83 2,80<br />
dfs-approximal 15-åringar 0,35 0,63<br />
*dfs i tabellen gäller de tre åldersgrupperna sammantaget. [7]<br />
Antal<br />
Glasjonomerförseglade 6:or 307<br />
Totalt antal ocklusalt karierade/restaurerade 6:or 16 (5,2%)<br />
var<strong>av</strong>: små restaureringar < 1/3 <strong>av</strong> dentinets djup 14<br />
Approximalt skadade 6:or 11<br />
var<strong>av</strong>: tunnelfyllda utan ocklusal skada 9<br />
Rotbehandlade/extraherade på grund <strong>av</strong> karies 0<br />
Metod<br />
Journalgranskningen har utförts <strong>av</strong> den <strong>av</strong> författarna<br />
(P-G Ek) som också behandlat barnen i Munksund<br />
fram till och med år 1996. Granskningen har<br />
utförts efter en strukturerad mall med tillgång till<br />
komplett journal, inklusive röntgenbilder.<br />
Förutom födelsedata och kön registrerades tidpunkt<br />
och material för försegling, första reförsegling,<br />
antal reförseglingar per barn samt lokalisation <strong>av</strong><br />
kariesskador och restaurationer fram till och med<br />
15-årsundersökningen.<br />
Statistik<br />
Fynden från journalgranskningen har förts in i ett<br />
särskilt framtaget formulär, registrerats i programmet<br />
epi6 och analyserats med hjälp <strong>av</strong> programmet<br />
spss. All databearbetning har genomförts vid <strong>av</strong>delningen<br />
för samhällsodontologi i Luleå.<br />
Resultat<br />
Eruptionsbevakning har använts i syfte att kunna<br />
genomföra tidiga fissurförseglingar. Medelåldern<br />
vid försegling var 6,9 år. Reförsegling har ingått i<br />
klinikens rutiner och genomförts i medeltal mer än<br />
två gånger per barn. I tabell 2 redovisas ålder vid<br />
försegling och första komplettering samt antalet reförseglingstillfällen.<br />
Kariesprevalensen hos 15-åringar i Munksund mätt<br />
i dfs-total har successivt minskat från 3,0 år 1992 till<br />
0,5 år 2001 [7]. dfs-approximal har legat relativt konstant<br />
under samma period. Kariesprevalensen hos<br />
15-åringar födda 1984–1986 redovisas i tabell 3.<br />
I Munksund var totalt 16 ocklusalytor på första<br />
permanenta molarer (5,2 %) karierade/restaurerade<br />
på grund <strong>av</strong> ocklusal skada när barnen var 15 år (Tabell<br />
4). Av de 11 approximalt skadade var två även ocklusalt<br />
karierade. Dessa ingår i de 16 ytor som nämnts ovan<br />
medan resterande nio utgjordes <strong>av</strong> tunnelfyllda molarer<br />
utan ocklusal skada. Inga 6-årständer var extraherade<br />
eller rotbehandlade på grund <strong>av</strong> karies.<br />
Diskussion<br />
Vi har presenterat resultaten <strong>av</strong> ett generellt fissurförseglingsprogram<br />
från en entandläkarklinik med<br />
god vårdgivarkontinuitet och med goda möjligheter<br />
till såväl långsiktig terapiplanering som samordning<br />
mellan profylax och operativ vård.<br />
Munksundsklinikens låga andel ocklusalt skadade<br />
6-årständer hos 15-åringar kan ha flera orsaker.<br />
En viktig faktor är sannolikt individuell bevakning<br />
<strong>av</strong> molarernas eruption och tidigt utförda fissurförseglingar<br />
för att förhindra fissurkaries under<br />
eruptionen.<br />
En annan bidragande orsak kan vara glasjonomerens<br />
kemiska egenskaper som upptagare och <strong>av</strong>givare<br />
<strong>av</strong> fluor samt den initialt stora fluor<strong>av</strong>givningen som<br />
tillsammans med emaljens sönderfallsprodukter i<br />
50 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR 3 2005
<strong>Fissurförsegling</strong> <strong>av</strong> <strong>förstamolarer</strong><br />
fissuren kan ge inerta kalciumfluoridföreningar [8].<br />
Eftersom glasjonomerförseglingar lossnar, slits ned<br />
eller löses ut helt eller delvis efter några månader upp<br />
till några år, är det troligt att andra mekanismer än<br />
en tät försegling kan ge fissuren skydd. Det kanske<br />
inte är önskvärt att stänga fissuren ute från salivens<br />
läkande krafter och från fluorutlösningen från förseglingens<br />
orala yta. Vid observationstider på runt<br />
fyra år visar glasjonomercementförseglingar i en del<br />
studier goda resultat trots en visuell total förlust <strong>av</strong><br />
förseglingsmaterial [9].<br />
En tredje viktig faktor är sannolikt de frekventa<br />
reförseglingarna. Att reförsegling ökar den kariesförebyggande<br />
effekten <strong>av</strong> glasjonomerförsegling har<br />
visats <strong>av</strong> Komatsu et al [10].<br />
En fjärde orsak kan vara att farhågorna för manifest<br />
karies minskar vid mycket tidiga förseglingar och<br />
därmed minskar risken för överdiagnostik.<br />
Kariesstatistiken från 1992 som omfattar den första<br />
åldersgruppen 8-åringar som förseglats med glasjonomer<br />
visar en tydlig minskning <strong>av</strong> andelen barn<br />
med ocklusalkaries i permanenta bettet jämfört med<br />
tidigare årskullar (Tabell 5).<br />
Några förändringar i socioekonomiska bakgrundsfaktorer<br />
i klinikens upptagningsområde skedde inte<br />
under perioden. Samhället var fortfarande i huvudsak<br />
en arbetarförort. Personalstyrkan vid kliniken var<br />
densamma som tidigare och arbetade med samma diagnostiska<br />
kriterier. Jämfört med länet och Piteå kommun<br />
i övrigt har resursåtgången varit mindre i Munksund<br />
och profylaxpersonal har tidvis saknats. Inget<br />
omfattande profylaxprogram har använts, få barn har<br />
kallats för särskild riskprofylax och den information<br />
som lämnats <strong>av</strong> tandläkaren har varit kortfattad.<br />
Vårdgivarkontinuitet tillsammans med ett stort<br />
engagemang kan leda till ”extremt” goda resultat.<br />
Det innebär att metoder som varit framgångsrika<br />
lokalt kan visa sig mindre lyckade när man försöker<br />
införa dem på andra kliniker. Den förenklade fissurförseglingsmetod<br />
som använts i Munksund verkar<br />
dock vara effektiv även med andra operatörer och på<br />
andra kliniker. En 10-tandläkarklinik i Piteå har under<br />
ett antal år använt metoden och har från år 1996<br />
till år 2001 halverat andelen barn med ocklusalkaries<br />
i permanenta bettet i åldrarna 7–11 år utan att utöka<br />
resurserna.<br />
Wendt, Koch och Birkhed (2001) har i en studie<br />
redovisat även andelen redan karierade och fyllda<br />
fissurer vid förseglingsstarten. Detta är en uppgift<br />
som saknas i många studier men som är viktig för att<br />
kunna bedöma i vilken utsträckning behandlingsstrategin<br />
medför färre skadade tänder [2]. I studien<br />
rapporterades 11 procent <strong>av</strong> 6-årständerna som redan<br />
karierade/restaurerade vid förseglingsstarten. I<br />
Munksund förseglades 6-årständerna drygt 4 månader<br />
tidigare och här var andelen karierade vid<br />
förseglingsstarten mycket låg; 0,3 procent. Förutom<br />
tidig försegling kan olikheter i diagnoskriterier vara<br />
en bidragande orsak till skillnaden.<br />
I Munksund har fissurförseglingarna utförts utan<br />
etsning eller konditionering. Nyberett glasjonomer<br />
är dock så surt att en etsning <strong>av</strong> emaljen <strong>av</strong> själva<br />
materialet är trolig. Fingertrycket ger också en god<br />
kontakt mellan tand och material. Kliniskt sett förefaller<br />
retentionen god, speciellt vid tidig försegling<br />
<strong>av</strong> 6-årsmolarer som ännu inte nått ocklusion. Det<br />
är visat att fyllnadsmaterialet glasjonomer applicerat<br />
med tryck har bättre retention än glasjonomer för fissurförsegling<br />
som applicerats med knoppsond [11].<br />
En studie <strong>av</strong> försegling med Ketac-Silver applicerat<br />
med fingertryck efter syraetsning visade bättre retention<br />
än Deltonförseglingar efter 2 år för 5–10-åriga<br />
barn. När det gäller äldre barn förelåg ingen skillnad<br />
i retention [12].<br />
En finsk 7-årsuppföljning <strong>av</strong> molarer fissurförseglade<br />
med ljushärdande komposit (Delton) och<br />
glasjonomerförsegling (Fuji iii) visar att den kariesförebyggande<br />
effekten <strong>av</strong> glasjonomerförseglingar<br />
sannolikt är sämre än den med resinbaserade material<br />
[13]. Munksundsstudien visar resultaten upp<br />
till 15 års ålder vilket innebär en uppföljningstid på<br />
i medeltal 8 år. Metoden i Munksund skiljer sig från<br />
den som redovisats i den finska studien bland annat<br />
när det gäller appliceringsteknik, fillerhalt i materialet<br />
och rutinmässig reförsegling.<br />
En fråga som återstår att besvara är vilket öde<br />
glasjonomerförseglade fissurer möter på lång sikt?<br />
Kommer det att krävas regelbundna kontroller och<br />
fortsatta kompletteringar <strong>av</strong> förseglingarna, eller har<br />
det under det mångåriga ”fluorparaply” som fissurförseglingen<br />
kan utgöra skett förändringar i fissuren<br />
som lett till ökad kariesresistens?<br />
Tabell 5. Procentuell andel 8-åringar i Munksund med karies i permanenta bettet perioden 1982–2000. Totalt 403 barn.<br />
Undersökningsår 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000<br />
Andel med karies 30 % 19 % 41 % 29 % 20 % 5 % 8 % 4 % 4 % 8 %<br />
Uppgifterna är hämtade från tandvårdens datasystem SF2. Journalgranskning visar att undersökta åttaåringar 1982–1988 inte hade förseglade molarer.<br />
6-årständerna på åttaåringar undersökta 1990 var generellt förseglade med Delton i genomsnitt vid 7 år och 1 mån ålder. Åttaåringar undersökta från 1992<br />
och framåt är i huvudsak fissurförseglade med glasjonomercement.<br />
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR 3 2005 51
ek & degerman-svensson<br />
Slutsatser<br />
· Bevakad eruption är betydelsefull. Man hinner<br />
försegla även de mest kariesbenägna fissurer i tid.<br />
· Tidig försegling med glasjonomermaterial<br />
inklusive uppföljande reförseglingar tycks vara<br />
ett effektivt sätt att förebygga ocklusalkaries<br />
inom barntandvården.<br />
· Metoden är enkel och mindre beroende <strong>av</strong><br />
barnets kooperationsförmåga än försegling med<br />
syraetsning och plastmaterial.<br />
tack: Författarna tackar Anna-Lena Erlandsson,<br />
övertandläkare vid <strong>av</strong>delningen för pedodonti<br />
i Luleå för stöd och råd under arbetets gång.<br />
English summary<br />
Long-term evaluation of fissure sealing<br />
Per-Gösta Ek and Monica Degerman Svensson<br />
<strong>Tandläkartidningen</strong> 2005; 97 (3): 48–52<br />
The aim of this retrospective dental record study was<br />
to present the long-term results of a systematic fissure<br />
sealing programme for first permanent molars.<br />
Operator: Dentist with assistance. A total of 307 first<br />
molars were sealed using Ketacfil Aplicap applied<br />
with finger pressure. Eruption was monitored and<br />
the teeth were sealed promptly – on <strong>av</strong>erage at the age<br />
of 6,9 years. Fissure sealing was routinely controlled<br />
and if necessary the occlusal surfaces were resealed,<br />
complemented, on <strong>av</strong>erage 2.2 times per individual<br />
until the children were 15 years old. In the records<br />
there are no further specifikations of which first<br />
molars that were re-sealed.<br />
Caries could be observed prior to fissure sealing in<br />
0.3% of teeth. By the age of 15 years 5.2% (16) of the<br />
sealed first molars showed evidence of occlusal caries<br />
or had been subject to restorative treatment because<br />
of occlusal caries. 14 of the restaurations were small;<br />