Slutrapport Leader+ Gotland - Svenska nÃ¤tverket fÃ¶r LEADER+

2000–2007

I den här slutrapporten vill vi förmedla en del av 

all den kreativitet, idérikedom och aktivitet som vi fått ta 

del av under åren med Leader+ och 101 projekt. Här hittar 

du övergripande information, beskrivningar av 30 projekt 

och tips till dig som står i begrepp att starta projekt. 

Låt dig inspireras! 

© 2008 Leader+ Gotland, Lövsta, 622 54 Romakloster 

info@leadergotland.org, www.leadergotland.org 

Leader+ Gotland finansierar projekt som ökar värdet av lokala produkter genom 

samverkan mellan mindre företag, ideella föreningar och offentlig sektor för att skapa 

tillgång till nya marknader. 

Detta är en publik version av slutrapporten. Den som vill ha exakta siffror och se 

närmare på varje projekts utvärdering ombedes att kontakta Leader+ Gotland. 

Textproduktion: Åsa Stenström, stenstrominfo.se 

Grafisk produktion: Roine Andersson, stenstrominfo.se 

Foto: Diana Eriksson, Roland Hejdström, Katarina Grip Höök, Torsten Kvarnsmyr, 

Åsa Stenström, Claes Söderblom, Tobias Wallström samt privata bilder från deltagare i 

de olika projekten 

Tryck: Grafiska Punkten Växjö, 1 000 ex

Innehåll 

om Leader+ 

Leader+ på Gotland............................................................................................... 5 

Uppfinnare och innovatörer – landsbygdens utvecklare........................................ 8 

Att arbeta i ett beslutande partnerskap: LAG – Lokal Aktionsgrupp....................... 9 

Vi har varit med och startat en spännande utveckling på Gotland....................... 11 

Leader+ i Europa................................................................................................. 14 

mat och dryck, 16 

Gotländsk tryffel – stärka försäljningsledet......................................................... 18 

Säljbolag för livsmedelsprodukter...................................................................... 20 

idrott, 22 

Ishall Slite – spillvärme blir till is....................................................................... 24 

Utveckla Idrottsturism på landsbygden............................................................... 26 

internationellt, 28 

Tovningstekniker – nätverk och samverkan......................................................... 30 

Rikö Krusvinbär – tänkbara användningsområden.............................................. 32 

Gotland–Galicien – utbyte av regional matkultur................................................ 34 

Bioskinn – vegetabilisk garvning........................................................................ 36 

miljö & ekologi, 38 

Levande Vägg – biologisk rening av vatten......................................................... 40 

Eko-ön Furillen – ekoturism och miljövård......................................................... 42 

Ekokraft – provproduktion av vallpellets............................................................. 44

upplevelseturism, 46 

Gotland Upplevelseön......................................................................................... 48 

Bada Mitt På – Varplöse Vattenpark.................................................................... 50 

kultur, 52 

Öppna Ateljéer.................................................................................................... 54 

Hamlett på Roma Slott........................................................................................ 56 

Filmcentrum – en förstudie................................................................................. 58 

ungdom, 60 

Guldpengen – en Ungdomssatsning................................................................... 62 

Fyra av de 18 ungdomsprojekten........................................................................ 64 

teknik, 66 

Moving Floor – samarbete med Skottland.......................................................... 68 

Memo Comai – webbversion av minnesstöd...................................................... 70 

sockenutveckling, 72 

Levide – Årets socken......................................................................................... 76 

Bottarvegården – kulturcentrum på Storsudret................................................... 78 

Museijärnväg – Gotlands Hesselby Jernväg....................................................... 80 

samverkan, 82 

Lamm Gotland – utveckling av lammnäringen.................................................... 84 

Skinn från havet – gammalt hantverk i ny form................................................... 86 

60+ Kooperativt boende – seniorforum Måsen i Slite......................................... 88 

projektresultat, 90 

Hur gick det?...................................................................................................... 92 

Att driva projekt.................................................................................................. 97 

Ordlista............................................................................................................... 99

Leader+ på Gotland 

Leader+ är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och ska 

främja utveckling på landsbygden. Med utgångspunkt 

i lokala förutsättningar och initiativ ska Leader+ 

stödja nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. 

Programmet har funnits sedan 1990 och varit EU:s 

program för att finna nya metoder för landsbygdsutveckling. 

Leader+ Gotland har sedan år 2000 varit ett av tolv 

områden i Sverige som genom programmet medverkat 

till att trygga landsbygdsområdenas framtid genom att 

bevara och skapa nya arbetstillfällen. 

Den ideella organisationen Leader+ Gotland 

Leader+ Gotland har verkat i formen av en ideell förening. 

Organisationsmodellen är en förutsättning för att 

möjliggöra trepartnerskapet. 

Ur stadgarna, Leader+ Gotland, Ideell förening: 

”Föreningens ändamål är att med utgångspunkt i den 

fastställda planen för Leader+ Gotland skapa nya försörjningsmöjligheter 

och livskvalitet åt befolkningen i 

en landsbygd under stark förändring, genom att medverka 

till att åstadkomma bättre förutsättningar för 

såväl nya som befintliga arbetstillfällen. Detta skall ske 

genom ett utnyttjande av den stora mängden genuina 

lokala resurser som finns på Gotland i samverkan med 

ett starkt lokalt engagemang. Insatsområden är näringslivet, 

lokalt engagemang och natur och kultur.” 

Den lokala Leaderplanen för Gotland som styrt verksamheten 

fastställdes i juni 2000. Genom att planen är 

framtagen lokalt på Gotland har den ett underifrånperspektiv 

som bygger på analysen av det egna området. 

Arbetet leds av en lokal aktionsgrupp, LAG, som 

bygger på partnetskapet med representanter från privat, 

ideell och offentlig sektor, där privat sektor tillsammans 

med ideell sektor måste utgöra över 50 procent. 

En unik metod för landsbygdsutveckling 

Leader är inte ett sätt att fördela projektmedel utan en 

metod för lokal utveckling där det lokala trepartnerskapet 

i LAG-gruppen har en central roll. LAG är ett 

aktivt, jämbördigt partnerskap där besluten utgår från 

de lokala förutsättningarna och lokala initiativ. 

Syftet med Leaderprogrammet är att det på olika sätt 

ska stödja hittills oprövade och innovativa utvecklingsstrategier 

som rör landsbygdens utveckling. Leader+ 

ska således vara något av en experimentverkstad för att 

finna nya vägar till en hållbar utveckling av landsbygden. 

Leader+ Gotland 2000–2007 slutrapport 5

Metoden kan beskrivas med följande fem ledord: 

• Innovativt: av pilotkaraktär, nytänkande som leder 

till utveckling. 

• Underifrånperspektiv: när drivkraften kommer 

från samma ställe där nyttan upplevs, uppstår ett 

underifrånperspektiv. 

• Lokal förankring: projekt ska ha en förankring på 

den plats det bedrivs 

• Samarbete: för att lyckas långsiktigt behövs gemensamma 

krafter från näringsliv, ideella föreningar och 

offentliga organisationer. 

• Överförbarhet: projekt ska kunna överföras på 

andra leaderområden inom EU. På samma sätt kan 

Gotland genomföra lyckade projekt som tidigare 

genomförts på andra platser inom EU. 

Stärka landsbygdsområdenas utveckling 

Människor som bor och verkar i ett område har de 

bästa idéerna för att sätta igång en utveckling i sin 

egen bygd. Genom att utnyttja den stora mängd genuina 

lokala resurser som finns på Gotland och det starka 

engagemang som finns, så kan man genom samverkan 

utveckla de lokala resurserna för att skapa nya aktiviteter 

som tryggar och utvecklar den egna bygden. 

Syftet är att trygga landsbygdsområdenas framtid 

genom att utveckla och skapa nya arbetstillfällen. 

Leaderplanen 

Den strategiska planen för Leader+ Gotland godkändes 

av Jordbruksverket i juni 2000. Leaderplanen är det 

styrdokument som Leader+ Gotland använt under hela 

programperioden, 2000–2006. Programmet förlängdes 

1 år då det nya programmet som skulle börja 2007 

försenades. Strategierna i planen har varit att: 

• Uppmuntra mångsyssleri, som gynnar företagaranda 

och entreprenörskap. 

• Skapa tillgång till nya marknader. 

• Skapa nya produkter och tjänster. 

• Upprätthålla lokala gruppers engagemang för en 

levande landsbygd. 

• Främja samarbetsprojekt med sektorsöverskridande 

arbetsformer mellan föreningar, företag och det 

offentliga. 

• Synliggöra kultur, natur och idrott i nya möjligheter 

till upplevelseturism. 

• Förstärka den positiva bilden av Gotland genom att 

höja produkternas kvalitet. 

Tema Gotland 

Inom Leaderprogrammet har det funnits fyra olika 

teman att arbeta utifrån: 

1. Användning av ny kunskap och teknologi för att 

göra landsbygdsprodukter, inbegripet tjänster, mer 

konkurrenskraftiga. 

2. Öka värdet i lokala produkter, inbegripet tjänster, 

särskilt genom att i samverkan underlätta för mindre 

företag att få tillgång till marknaden. 

3. Förbättring av livskvaliteten på landsbygden. 

4. Att på bästa sätt utnyttja natur- och kulturresurser, 

inklusive naturområden som i enlighet med Natura 

2000 är av intresse för hela EU. 

Som övergripande åtgärd valde Leader+ Gotland att 

arbeta med temat: Öka värdet av lokala produkter, inbegripet 

tjänster, särskilt genom att i samverkan underlätta 

för mindre företag att få tillgång till marknaden. 

Mätmetoder 

Leader + Gotland har löpande stämt av målen för programmet 

och för den lokala planen. Alla projektägare 

har rapporterat sina mål och utfall. Dessutom har en 

intervju genomförts med samtliga avslutade projekt, 

där vi även mätt andra effekter av projekten såsom 

antal gästnätter/besök, nystartade företag och hur de 

uppfattat stödet från Leader+. De programspecifika 

målen, dvs de mål som mäts i samtliga leaderområden 

är: arbetstillfällen, samarbetskonstellationer/nätverk, 

utbildningsinsatser, bevarande och utvecklande 

av natur- och kulturarvet samt jämställdhet. 

Vi har även under perioden mätt de indikatorer som 

är kopplat till de tema som Gotland valt, dessa är: 

Näringsliv 

• Nya produkter/marknader 

• Antal kampanjer/info 

• Utvecklade produkter 

Lokalt engagemang 

• Nya servicelösningar 

• Nya nätverk 

• Mötesplatser i Östersjön 

Natur och Kultur 

• Nya samarbetslösningar 

• Nya marknader 

Ungdomsinsatser 

• Nya ungdomsföretag 

• Ungdomsnätverk 

• Projekt med deltagande ungdomar 

Projektfinansiering och ekonomiskt stöd 

I samband med att den lokala Leaderplanen skrevs 

ansökte föreningen om medfinansiering från Gotlands 

kommun. Kommunstyrelsen beslutade att garantera 80 

procent av den nationella medfinansieringen. 

Fördelningen mellan de olika finansiärerna är 27 procent 

från EU:s Jordbruksfond, 40 procent nationella 

medel och 33 procent privata medel. Vad som skiljer 

Leader från andra EU-program är att inom Leader kan 

den privata medfinansieringen även bestå av ideell tid 

till ett värde av max 175 kr/timme. 

Budgeten för programperioden 2000–2006 har varit 

totalt 89 560 672 SEK. Den utökades under 2007 till 

100 423 748 SEK. 

För satsningar inom interregionala och transnationella 

projekt har avsatts drygt 6 miljoner. 

6 Leader+ Gotland 2000–2007 slutrapport

”Det unika med Leader+ är själva metoden 

för utvecklingsarbetet, där ”gräsrötternas” 

engagemang om den egna landsbygdens 

utveckling fångas upp och förverkligas.” 


Uppfinnare och innovatörer – 

landsbygdens utvecklare 

En uppfinning är en ny, och många gånger oväntad, lösning 

på ett problem. En innovation är en uppfinning som 

människor faktiskt använder, en uppfinning som tas i 

bruk. Då krävs oftast att uppfinningen blivit kommersiellt 

säljbar och att den är tillgänglig för marknaden. 

Innovationer leder till arbetsmöjligheter, förnyelse och 

utveckling, oberoende av geografisk ort. Innovatören 

är en person som utvecklar affärsmöjligheter, driven 

av en stark tro på sin idé, men som oftast har svårt 

med finansiering i starten av utvecklingsprocessen. Det 

är få av de traditionella finansiärerna som i ett tidigt 

startskede satsar på nya idéer och nya produkter, oftast 

måste innovatören först bevisa att det finns potential i 

produkten, till exempel att söka patent. 

En av strategierna inom Leader+ Gotland är att 

främja den småskaliga innovativa vidareförädlingen, 

med möjligheter att finansiera ett tidigt produktutvecklingsarbete. 

I den första fasen handlar det till största delen om 

rådgivning och mindre om finansiering. Uppfinnaren 

behöver någon som lyssnar och som kan bekräfta om 

idén är bra. I nästa fas behövs en liten summa pengar 

för att komma igång och göra en marknadsundersökning. 

Man kollar hos grossister om det finns ett behov 

av produkten, söker svar på frågan om tillverkningen 

ska utföras i ett eget företag eller om det ska göras på 

licens av ett annat företag. Nu måste man också se till 

att söka patent eller varumärkesskydd och ta beslut om 

att själv starta företag. 

På Gotland sjuder det av kreativitet och nyskapande, 

vi har träffat flera personer med både stora och små 

idéer och vi har i flera fall kunnat vara med och stötta 

så att uppfinningar har utvecklats till innovationer. 

Olof Berglund, 

handläggare på Leader+ Gotland 

”Det är människor, inte teknik, som utvecklar 

Sverige. De som har idéer och vill driva är 

oftast amatörer – de behöver hjälp för att nå 

målet.” 

Kaj Mickos, 

professor i innovationsteknik, 

Mälardalens Högskola 

”Idéer är som plantor, De måste vårdas ömt 

om de ska växa.” 

Uppfinnarprofilen Sven-Mikael 

”Mickel” Mickelsson 

”Utan innovationer stannar allting. Det som 

inte förnyas kommer att dö ut. Det är en never 

ending story.” 

Kaj Mickos, 

professor i innovationsteknik, 

Mälardalens Högskola 

”Innovativt: av pilot karaktär, nytänkande 

som leder till utveckling” 

ur Leader+ Gotlands strategi 


Att arbeta i ett beslutande partnerskap: 

LAG – Lokal Aktionsgrupp 

Leader är ett sätt att samarbeta. Den Lokala Aktionsgruppen, 

LAG, speglar det lokala samhället och dess 

aktörer. Aktörerna representerar den ideella, privata och 

den offentliga sektorn och deras uppdrag är att skapa 

ekonomisk utveckling på landsbygden. Denna partnerskapstanke 

präglar hela Leaderverksamheten och finns 

ofta även i de enskilda projekten; i projektplaneringen, i 

finansieringen och i genomförandet. 

Representativt partnerskap för Gotland 

LAG, kan liknas vid en styrelse. LAG-gruppen för 

Leader+ Gotland ska, förutom ordföranden, bestå av 

minst 14 och högst 24 övriga ledamöter. Dessa väljs på 

den ideella föreningens årsstämma där sammansättningen 

har följande kriterier: trepartnerskap där över 

50 procent ska representeras av privat och ideell sektor, 

gruppen skall ha en lokal förankring och vara representativ 

för Gotland, jämn fördelning mellan kvinnor 

och män (40-60 regel), minst en representant skall vara 

under 25 år, minst en representant i gruppen ska ha miljökompetens. 

Dessutom ska ledamöternas individuella 

och samlade kompetens vara i relation till planen. 

Totalt har 53 personer varit ledamöter i LAG under 

perioden. Under åren har ledamöter kommit och gått 

men över hälften har varit med sedan Leader+ startade. 

2007 års LAG har följande ledamöter och representantskap: 

Offentlig sektor: 

• Gotlands kommun: Eva Nypelius och 

Maj-Britt Henriksson 

• Högskolan: Rickard Elgán, Högskolan på Gotland 

• Länsstyrelsen i Gotlands län: Kjell Norman (vice 

ordförande) 

Privat sektor: 

• Gotlands Turistförening: Mats Jansson 

• Lantbrukarnas Riksförbund: Ola Lindvall och 

Jan Ekdahl 

• LO-distriktet: Kenth Lindqvist 

• Enskild ledamot, företagare: Göte Niklasson 

• Enskild ledamot: Gunnar Norrby 

Ideell sektor: 

• Länsbygderådet: Stig Hansson (ordförande) och 

Eva Gahnström (miljöansvarig) 

• Gotlands Hushållningssällskap: Mats Pettersson 

• Coompanion Gotland: Kenneth Eckard 

• Gotlands Idrottsförbund: Ann-Sofie Olsson och 

Åke Kahlbom 

• Enskild ledamot: Lena Thalin 

• Enskild ledamot: Lotta Pettersson (ungdomsrepr.) 

• Enskild ledamot: Bengt Jönsson 

• Enskild ledamot: Marie Barck (ungdomsrepr.) 

• Enskild ledamot: Inga-Maj Åkerblom (jämställdhetsansvarig) 

• Enskild ledamot: Jörgen Wessman 

• Enskild ledamot: Erika Henningsson (ungdomsrepr.) 


Ett LAG i ständig förnyelse 

Organisationen i LAG har under åren haft varierande 

struktur. Allt eftersom behoven förändrats har den 

anpassats och förbättrats. Inför beslut om medel till 

projekt har LAG haft en aktiv roll även under beredningen 

av ansökningarna. De första åren var LAG indelat 

i tre beredningsgrupper utifrån insatsområdena; 

lokalt engagemang, natur och kultur och näringsliv. 

Efter ett par år reviderades grupperna då man upptäckte 

att behov fanns att även följa upp leaderplanen 

och titta på effekterna av de insatser som gjorts. Därför 

formerade man om sina trupper och delade in sig i följande 

arbetsgrupper: 

• Projektgruppens ansvar är att bereda och lämna 

förslag till beslut på samtliga projekt. 

• Uppföljningsgruppen ska se till att planen för 

Leader+ Gotland följs upp, att insatser görs för att 

marknadsföra Leader+ samt att miljö och jämställdhetsfrågor 

blir synliga. 

• Insatsgruppen har till uppgift att fungera som ett 

lättrörligt arbetslag som kan sättas in där det krävs 

särskilt prioriterade åtgärder. 

Dessutom har ett Arbetsutskott bestående av ordförande, 

vice ordförande och en representant från respektive 

sektor utsetts för att på delegation ta beslut 

inom RAM-projekten Lyckoslanten, Glädjekällan och 

Vidgade Vyer – Hand i hand. Arbetsutskottet har även 

haft det formella ansvaret för personal och den dagliga 

driften. Antalet anställda på föreningens kansli har 

varit 2–4 stycken, varav en verksamhetsledare. 

Det har krävts mycket engagemang 

LAG:s arbete, rutiner och organisationsfrågor har tagit 

mycket tid och krävt stort engagemang. LAG-ledamöterna 

har även haft som uppgift att fungera som 

ambassadörer som informerat, entusiasmerat och väglett 

aktörer på landsbygden till att genomföra projekt. 

LAG har under åren haft 6 möten i snitt per år och tagit 

beslut i över 200 projektärenden. 

Från revirbevakning till samarbete 

I början gick LAG:s representanter in i sin uppgift med 

utgångspunkt ifrån den sektor eller intresseförening de 

representerade. Under tidens gång har ansvaret vuxit 

och vidgats och idag agerar ledamöterna utifrån Gotlands 

gemensamma strategier för tillväxt och utveckling 

av den gotländska landsbygden. 

Trepartnerskap 

Inom Leader har man tryckt hårt på det så kallade trepartnerskapet; 

att myndigheter, näringsliv och ideella 

krafter samarbetar. Det bygger på att de tre parterna 

ska tillföra sina styrkor: den offentliga genom sitt 

ansvarstagande, den privata med sin effektivitet och 

den ideella genom sitt engagemang. 

Det är viktigt att de olika parterna har någorlunda 

jämna mandat. Men det är också viktigt att partnerskapen 

är beslutande. Leader+ Gotland har hela tiden varit 

ett beslutande partnerskap, där man under perioden 

haft ansvar för leaderplanen och en budget på totalt 68 

miljoner kronor (Leader-medel). 

LAG har bred kompetens 

Trots att den enskilde ledamoten representerat en av 

de tre sektorerna har han/hon även haft kunskap och 

erfarenheter av de övriga sektorerna. Exempel: statstjänstemannen 

som har eget jordbruk och engagerar 

sig i hembygdsföreningen eller näringslivsrepresentanten 

som har lång yrkeserfarenhet inom offentlig förvaltning 

och även är aktiv i ett flertal ideella föreningar. 

Bland ledamöterna finns också kompetenser inom 

företagande, turism, industri, energi, miljö m m. Denna 

breda gemensamma kunskapsbas har varit en tillgång 

i besluten. 

främre raden: Inga-Maj Åkerblom och Ola Lindvall 

bakre raden: Mats Pettersson, Jan Ekdahl och Mats Jansson 


Annelie Söderström och Stig Hansson 

Vi har varit med och startat en 

spännande utveckling på Gotland 

Vi träffas en solig dag i början av april. Vid kontoret för 

Leader+ i Lövsta växer det påskliljor. Inne på kontoret 

råder febril aktivitet – den sista mars var det definitiva 

slutdatumet för de projekt som programmet Leader+ 

finansierat. Alla utvärderingar, slutrapporter och ekonomiska 

redovisningar ska nu inom kort vara inlämnade. 

Det är ”sista rycket” innan den nya Leaderperioden 

inleds med nyvald LAG-grupp. Varför gick de in i arbetet 

med Leader? Vad hade de med sig i bagaget och vad 

har de lärt sig under de här åren? Jag sitter med ordföranden 

Stig Hansson och verksamhetsledaren Annelie 

Söderström i köket och ställer mina frågor. 

Diversearbetare med stort lokalt engagemang 

Leader+ Gotlands ordförande Stig Hansson är född på 

ett jordbruk. Efter några år inom säkerhetsbranschen 

i Stockholm flyttade Stig tillbaka till Gotland, han kallar 

sig ”diversearbetare”. Förutom det egna jordbruket 

har han ett fastighetsbolag vilket innebär att han 

gör allt från att renovera och klippa gräsmattor. Stig är 

också engagerad inom kommunens socialtjänst och har 

familjehem för ungdomar. 

Han har jobbat ideellt hela livet. Stig är aktiv i Hela 

Sverige ska leva, Lantbrukarnas Riksförbund, Heligholm 

AB och inom frikyrkan. 

– Jag har varit ordförande i LAG-gruppen från start, 

och var med och skrev leaderplanen. Jag ville vara med 

och påverka utvecklingen på landsbygden. Jag tyckte att 

Leader+ verkade vara en bra metod att arbeta efter, men 

metoden var ny för oss alla. Idag vet jag vad metoden 

innebär och jag vet att det är en bra metod för landsbygdsutveckling. 

Drivkrafterna på landet 

Annelie Söderström har sedan oktober 2004 varit verksamhetsledare 

för Leader+ Gotland. Hon är marknadsekonom 

och har jobbat mycket inom försäljning och 

marknadsföring på Svenska Spel, som konsult på Proffice 

och även som projektledare. 

– Det är en bra kombination när man jobbar med 

projekt, jag kan se affären i idéerna, det är lätt att 

glömma bort den biten. Om projektet saknar en långsiktig 

affärsidé dör verksamheten när projekttiden löpt 

ut. Samtidigt ska inte alla projekt vara affärsinriktade. 

En del handlar om gemenskap, nätverk – att utveckla 

med nya konstellationer, våga gå utanför gränserna… 


Olof Berglund och Karin Wibom 

Från revirbevakning till samarbete 

– När vi började jobba med Leader gick LAG:s representanter 

in i sin uppgift med utgångspunkt i vilken 

sektor eller intresseförening de representerade. Under 

tidens gång har ansvaret vuxit och idag agerar LAG utifrån 

vad som är bra för Gotland. Projekten har blivit 

bättre och bättre och det beror bland annat på att vi blivit 

bättre på att kommunicera med projektägarna. 

När den nya Leaderperioden startar med en ny LAGgrupp 

är det till viss del nya strategier som gäller, men 

arbetssättet är i princip det samma. 

– Hoppas att vi kan bidra med våra erfarenheter så de 

nya aktörerna tar sig igenom startprocessen snabbare. 

Varje ny ledamot går in med sina erfarenheter, och efter 

en tid lär man sig vad det innebär att jobba med Leader, 

förklarar Stig. 

Trepartnerskap 

Vikten av att samarbeta i trepartnerskap gäller även i 

projekten. 

– Många tycker att det har varit jättejobbigt. De ideella 

har inte alltid samma affärsfokus som företagen 

eller de offentliga, och tar ofta längre tid på sig vilket 

ibland leder till frustration hos de övriga parterna, förklarar 

Annelie. 

Ett exempel på bra trepartnerskap är ishallen i Slite. 

Där har föreningen Graip IK varit projektägare, företaget 

Cementa har bistått med spillvärme och Gotlands 

Kommun har bidragit med att lösa markfrågan och ett 

extra ekonomiskt tillskott när projektet fördyrades. 

Ishallen kommer att ha stor betydelse för Graip IK, Solklintsskolan 

och det övriga samhället. Samtidigt skapar 

ishallen förutsättningar för framtida turistiska satsningar. 

Här kan man verkligen tala om att de tre parterna 

alla har varsin nytta av ishallen. 

Att para ihop människor med olika erfarenheter och 

som inte träffar varandra dagligen kan ge inspirerande 

och givande möten. Ibland kan det vara avgörande att 

se på sin verksamhet från en annan sida för att komma 

vidare. 

Nyttan av projekten 

– Det ligger i vår uppgift att bedöma om det finns ett 

underifrånperspektiv i projektidéerna. Det är de som 

har nytta av projekten som ska vara drivande. Ju fler 

som har nytta av det, desto högre engagemang i projekten, 

konstaterar Annelie. 

– I början var det ofta projektledare som kom till oss 

och sa ”det här är ett bra projekt” utan att det fanns 

någon förankring i bygden eller att det fanns någon 

som ville äga idén efter projektets slut. Det fungerar 

inte. Behovet måste komma underifrån. Projektet ska 

ha en lokal förankring först, sen kan rekrytering av projektledare 

göras – gör man tvärtom blir det en färdig 

agenda som ingen känner sig delaktig i. 

– Ibland behöver projekten mogna lite, inflikar Annelie. 

Projektägaren kanske inte har funderat på att skapa 

en långsiktig verksamhet med sin idé vilket vi vill att 

det ska bli. Vår roll är att stötta projektet, föreslå samarbeten 

och se till att projektet är bra för Gotland. 

Den egna insatsen 

I Leader kan man medfinansiera med sin egen tid till 

ett värde av 175 kronor/timme, ibland krävs även andra 


medel att finansiera med. I de projekt där man är beredd 

att satsa egna pengar har man ofta en högre grad av 

affärsmässighet, vilket också är en indikator på att man 

vill satsa för framtiden. 

– Egentligen kommer det hela tiden tillbaka till det 

personliga ansvaret, fortsätter Stig. Det är därför mikrolånen 

i Bangladesh fungerar. Man går in i dem personligen. 

– Under de senare åren har vi blivit bättre på att 

stötta små företag som i samverkan kommit fram med 

nya produkter. Det kan vara svårt att få tag i kapital hos 

de traditionella finansiärerna i de riktigt tidiga stadierna, 

särskilt på landsbygden. Där har Leader haft en 

viktig roll, understryker Annelie. Om vi hade haft ett 

par år till hade vi säkert kunna utveckla den delen till 

något väldigt bra för de små landsbygdsföretagen. Vi 

måste våga finansiera i ett tidigt skede. 

Följa upp med ansvar 

Stig och Annelie betonar vikten av att följa upp projekten. 

Man måste bry sig om projekten och hur det går. 

– Redan vid projektstarten gör vi en överenskommelse 

om hur ofta projektet behöver rekvirera medel, 

förklarar Annelie. Kommer det inte in någon rapportering 

kollar vi upp vad som hänt, där måste jag ge Karin 

Wibom en eloge. Karin är anställd som ansvarig för de 

rekvisitioner som kommer in. Med stor kunskap, tålamod 

och gott hjärta har hon varit ett bra stöd för projekten. 

Karin är den av oss som varit med från start och 

har ett förflutet i andra EU-program. 

När projekten avslutats har vi bestämt träff med projektet 

för att göra en utvärdering. Det är Olof Berglund 

hos oss som skött den delen. Mycket av det material 

och resultat som vi presenterar i den här slutrapporten 

kommer från dessa intervjuer. Förutom uppföljningen 

har Olof administrerat de internationella projekten. 

– Som finansiär har vi ett ansvar för projekten och 

därmed rätt att ställa krav, konstaterar Stig. Det gör att 

projekten blir bättre, vi är med och lyfter dem en nivå 

genom att fungera som bollplank och se till att det finns 

en fungerande styrgrupp. 

Betydelsen av de personliga kontakterna 

– Under åren har vi haft många kontakter, fortsätter 

Annelie. Under de mest intensiva åren 2004– 2006 

hade vi runt 40 informationstillfällen, runt om på Gotland, 

då vi träffade olika föreningar och organisationer. 

Dessa kontakter genererade nya projektidéer som 

ledde till nya kontakter. Projekten har i sin tur skapat 

nya samarbeten som i sin tur skapat nya projekt. Det är 

en snöboll som bara växer. 

Nätverken är företagens viktigaste investering! 

Vi avgår med flaggan i topp! 

– Nu är vi en organisation som blivit ett gäng som jobbar 

jämbördigt. Vi har gjort det tillsammans, säger en 

stolt Stig Hansson med eftertryck. 

Under de här åren har vi lyckats få, om inte alla så i 

alla fall en del gotlänningarna att förstå vad Leader är. 

Även om vissa var negativa från början, har många blivit 

positiva. Det märks bland annat på att det har blivit 

ett större tryck på att få vara med i organisationen. Nu 

lämnar vi över till nästa leaderperiod och hoppas att vi 

varit med och bidragit till en plattform som nästa gäng 

kan fortsätta att utveckla. Ännu har vi bara sett början 

av vad leadermodellen kan åstadkomma! 


Gotland? Nej, Ösel. 

Leader+ i Europa 

Med Leaderprogrammet ges många tillfällen till samarbete 

över gränserna, både nationellt och internationellt. 

EU-kommissionen uttalar vikten av att bygga ett internationellt 

nätverk och att utveckla samarbete med områden 

i Europa. Vi är en del av Europa – ett Europa som 

är i omvandling. Här på Gotland ligger vi före på vissa 

områden, men vi ligger också efter inom andra områden. 

Bakgrund 

Totalt finns det cirka 893 leaderområden inom de 15 

medlemsländer i EU som har varit verksamma under 

programperioden. Kontinuerligt bildas nya områden i 

de nytillkomna medlemsländerna. 

Inom EU:s organisation finns Contact Point med 

ansvar för att organisera former för att utbyta erfarenheter, 

så att de områden som inte kommit så långt 

kan ta del av vad som redan har uppnåtts av andra 

LAG-grupper med större erfarenhet inom ett specifikt 

område. Contact Point arrangerar även konferenser 

och seminarier med teman som är av gemensamt 

intresse för LAG. 

Leader+ Gotland och internationellt samarbete 

Leader+ Gotland har utformat en strategi för interregionalt 

och transnationellt samarbete. Samarbetet skall 

främja temat ”att öka värdet i lokala produkter, särskilt 

LEADER är en förkortning av franskans ”Liason Entre 

Action de Developpement de l’Economie Rurale” 

vilket betyder ”Länkar mellan åt gärder för att utveckla 

landsbygdens ekonomi”. 

genom att i samverkan underlätta för företag att få tillgång 

till marknaden”. Framförallt vill Leader+ Gotland 

vända sig till regioner som är duktiga på att marknadsföra 

och sälja lokala produkter utifrån likartade förutsättningar 

som de gotländska samt till områden som 

har en god potential att bli framtida marknader för gotländska 

produkter. 

I Leader uppmuntras vi att samverka, inte bara inom 

LAG-gruppen, utan framförallt på gräsrotsnivå i olika 

sammanhang, nationellt och internationellt. Det är när 

två parter som har nytta av varandra möts, som nya 

affärsförbindelser och samverkan kan växa. Leader+ 

Gotland har idag ett kontaktnät som, förutom Sverige, 

innefattar följande länder: Skottland, Irland, Polen, 

Estland, Lettland, Finland, Portugal, Spanien, Italien, 

Öster rike och Slovenien. 


Under Almedalsveckan 2007 anordnade Svenska 

Nätverket för Leader+ samt Leader+ Gotland ett seminarium 

med temat: ”Hur kan transnationellt samarbete 

i Östersjöregionen stärka landsbygdsutvecklingen?” 

Inbjudna var gäster från Finland, Åland, Estland, Lettland, 

Litauen, Polen samt en representant från EUkommissionen. 

Lika, fast olika traditioner 

Även om Gotland och de flesta andra leaderområden 

har liknande problem , så har vi alla olika traditioner 

som styr hur vi använder leadermetoden i praktiken. 

I vissa områden i Europa styrs insatserna väldigt hårt 

till att förbättra den offentliga och den sociala servicen 

på landsbygden. På Gotland har ingen finansiering gått 

till sådan verksamhet, vi har haft mer fokus på att öka 

värdet i lokala produkter, att samverka och att underlätta 

för småföretag att nå nya marknader. 

– Men det är just det som är tanken med Leader, att 

utgå från det egna områdets styrkor och svagheter säger 

Stig Hansson, Leader+ Gotlands ordförande. Inom flera 

regioner i Europa anser de att turism är det som ska ge 

utveckling på landsbygden i framtiden. Vissa områden 

använder 70 procent av sina medel för turismprojekt. 

Vi har satsat bredare, på det vanliga samhället och värderat 

det vanliga företagandet högt. Sen kan det ju vara 

så att ett projekt som ishallen i Slite förvisso ger en viss 

turismeffekt, men primärt är det en satsning som är till 

för dem som bor i bygden. 

– Andra leaderområden i Europa tycker att vi på 

Gotland har så otroliga fördelar i och med att vi har 

cirka 700 000 turister som besöker oss varje år, säger 

Annelie Söderström, verksamhetsledare Leader+ Gotland. 

”Varför behöver ni EU-medel, med ert fantastiska 

läge mitt i Östersjön”, undrar de som har betydligt tuffare 

förutsättningar än Gotland. 

När Stig Hansson varit ute i Europa och träffat andra 

leadergrupper har han mött fler likheter än olikheter. 

– Problemen är de samma, men i olika hög grad, det 

är glest med folk på landsbygden, en åldrande befolkning, 

svårt att få kapital till investeringar och bra samhällsservice, 

vilket är grunden för att bo bekvämt och 

att leva på landsbygden. 

Samarbete i Ungern 

– Genom att delta i internationella konferenser får jag 

möjlighet att både samla och att delge mina erfarenheter, 

berättar Stig. Jag höll ett föredrag i Ungern för ett 

par år sedan och besökte då två leaderområden, varav 

ett vindistrikt. Det var jättefint, ett högt berg med vinodlingar 

och en vingård på krönet. På vägen upp till vingården 

hade man ställt i ordning en fin vinkällare. Men 

ingen utnyttjade vinkällaren. Jag undrade varför de satsat 

på att renovera just vinkällaren på vägen upp, istället 

för att placera den hos någon vinproducent? Då svarade 

den lokala representanten från LAG att de lokala 

företagen inte ville samarbeta. 

Stig frågade då sonen på vingården om han kunde 

tänka sig att samarbeta med andra företag för att 

utveckla verksamheten och det kunde han gärna göra – 

men från LAG hade de aldrig ställt frågan… 

I leaderområdet Spreewald i Tyskland, som är 

känt för sin gurka, har man valt att bara jobba med 

att utveckla varumärket – Spreewälder Gurken. Man 

ansåg att alla skulle vinna på det stärkta varumärket: 

man skulle få sälja fler produkter och få fler turister. 

Varje höst arrangeras en gurkfestival. 

– De har fokuserat på ett område och lyckats bra. På 

Gotland hade vi kunnat göra likadant och få tydligare 

resultat om vi fokuserat på till exempel ull. 

Från fritidssyssla till företagande i Spanien 

– Sen har man förstås gjort satsningar på företagande 

även i andra länder, berättar Stig vidare. I Spanien 

byggde man om ett bussgarage till ett företagshus. Målet 

var att få hobbyverksamhet att växa till före tagande. 

– En fantastisk satsning! Det var några damer som i 

alla tider bakat småkakor och sålt till bekanta. När de 

flyttade in verksamheten i det här företagshuset, så slutade 

det med att de började exportera kakor och fick 

möjligheter att anställa fem personer. 

– Där fanns också ett företag som producerade kakel 

och klinker på beställning i vilka färger och mönster 

som helst. De hade sysslat med det i fem generationer, 

men bara lite vid sidan av. Nu fick de plötsligt beställningar 

från New York och Paris! 

– Hur tar vi till vara den lokala kunskapen på Gotland 

och får hobbyinkomster att bli företagande? Många som 

sitter på den här kunskapen betraktar sig inte ens som 

företagare. Därför har det varit bra att vi satsat på lokala 

produkter och tjänster istället för att göra en uppdelning 

i branscher, som turism eller lantbruk. 

Gotland? Nej, Grekland. 


▼▼Leader-projekt 

Maten på Gotland kännetecknas 

av en fantastisk kvalitet på 

bland annat rotfrukter, grönsaker, 

lammkött, frukt och bär. 

Mycket sol och milda höstar 

ger speciellt goda förutsättningar. 

Här finns exklusiva 

delikatesser som sparris, 

tryffel, handgjorda ostar, 

valnötter, gotlandsdricka, vin 

och rom. Vi har många små 

bagerier och en genuin brödkultur. 

Runt om på ön finns 

ett stort antal mycket duktiga 

året-runt-krögare som kan 

existera tack vare turismen. 

Gotlänningar är mest intresserade 

av lokalproducerad mat i 

hela Sverige. 

Jörgen Wessman 

LAG-ledamot, 

representant för ideell sektor 

Honung, inte bara en binäring 

Gotlands Biodlares förening tog fram två nya produkter med 

honumg som råvara. Produkterna marknadsfördes och prov såldes 

och förhoppningen är att biodlare ska kunna ta språnget från 

hobbyverksamhet till näringsverksamhet. Kontakt: Mats Norrby, 

Väskinde. 

Distributionsprojekt till butik och restaurang 

för lokala råvaror och livsmedel på Gotland 

Nätverket Produkt Gotland ville utveckla en lösning för att distribuera 

lokala råvaror och livsmedel från odlare/producent till butiker 

och restauranger. Kontakt: Dan Widegren, Atlingbo. 

Gotländsk tryffel 

Tryffel skörds på hösten och säljs som färskvara. Målet med 

projektet var att ta fram en förvaringsmetod och förpackning för 

djupfryst tryffel för att därmed kunna sälja tryffel året runt. 

Läs mer på sidan 18 >>> 

Matkasseprojektet 

LRF-avdelningen i När ville visa ungdomar från stadsmiljöer hur 

man på en lantgård producerar råvaror till livsmedel. Kontakt: Ilse 

Hallgren, Alva. 

Mat på Gotland 

Ett projekt som initierades av Leader+ Gotland med syfte att stödja 

utvecklingen av lokal råvaruproduktion och förädling inom livsmedelssektorn. 

Kontakt: Ola Lindvall, Dalhem. 

Mousserande rabarbervin 

Förstudie för att skaffa basinformation om marknaden för mousserande 

vin med rabarber som råvara samt vilka lagkrav som ställs 

på en produktion. Kontakt: Ragnar Olofsson, Ardre. 

Säljbolag för livsmedelsprodukter 

Det är svårt för små livsmedelsproducenter att ta sig in i de stora 

butikerna om man inte gör som företagen i Matön Gotland och 

samarbetar för att skapa uppmärksamhet runt gotländska matupplevelser 

i butiker. Läs mer på sidan 20 >>> 

Temanummer gotländsk mat 

Gotlands läns Hushållningssällskap gav ut en publikation ”Mat på 

Gotland” till alla hushåll på Gotland. Kontakt: Riina Noodapera, 

Gotlands läns Hushållningssällskap, Lövsta, Romakloster. 

Whiskytillverkning på Gotland 

I en förstudie önskade några företagare klarlägga frågor kring 

tillverkningsprocess, utrustning, lokalisering, tillstånd och finansiering 

med syfte att starta en småskalig whiskytillverkning. Kontakt: 

Bo Wikström, Visby.

Gotländsk tryffel – stärka försäljningsledet 

I slutet på 90-talet började man uppmärksamma att det 

finns tryffel av god kvalitet i de gotländska markerna. 

Sedan dess har flera intresserat sig för att utveckla 

tryffelnäringen med odling, sökning och uppfödning 

av tryffelsökande hundar. Britt-Louise Pettersson och 

Lena Bertholdsson ville ta fram förädlade, mer lättsålda 

tryffelprodukter och hitta ett sätt att få avsättning på en 

bredare marknad. 

Tryffel trivs på Gotland! 

Den första gotländska bourgognetryffeln hittades 1977 

i Fardhem på södra Gotland. Arten var klassad som 

utrotningshotad. Svampforskare Christina Wedén 

genomförde 1997 ett examensarbete i vilken hon drog 

slutsatsen att det finns ytterligare områden med tryffel 

på Gotland. Under hösten 1999 och 2000 inventerade 

hon tryffel på Gotland med hjälp av franska tryffelhundar 

och då ökade antalet fyndplatser från 3 till 31. Det 

här blev upptakten till att flera gotländska markägare 

började intressera sig för tryffelsök och tryffelodling. 

Den första odlade tryffeln skördades i november 2005. 

Hög kvalitet 

2001 genomfördes ett blindtest av tryffel i Frankrike. Då 

bedömdes den gotländska tryffeln vara av högsta kvalitet 

och omöjlig att skilja från den franska. Från början 

var det svårt att sälja den gotländska tryffeln, men 

2004 ökade efterfrågan och man kom upp i kilopriser 

på 8 400 kronor. 

För att kunna hitta tryffel av rätt mognadsgrad krävs 

att man använder tränade tryffelhundar och sedan 1999 

tränas sådana på Gotland. 

Färsk och fryst tryffel förlänger säsongen 

Tryffeln skördas på hösten och säljs sedan som färskvara. 

Många restauranger fryser in tryffel så att de kan 

ta fram och riva av den mängd tryffel som behövs. Ett av 

målen med projektet var att ta fram en förvaringsmetod 

och förpackning för djupfryst tryffel för att kunna 

sälja tryffel året runt. Men det behövdes också en attraktiv 

förpackning till den färska tryffeln. Mark Ingelse 

har hjälpt till med formgivningen. Resultatet blev 

en exklusiv presentförpackning som, förutom tryffeln, 

innehåller ett informationsblad som marknadsför Gotland, 

beskriver mystiken runt tryffel, ger enkla anvisningar, 

recept och webblänkar. 

Tryffelprodukter testades i Japan 

Framför allt med sikte på att kunna etablera export till 

Japan har man tagit fram flera tryffelprodukter, bland 

annat tryffelsalt, tryffel i whisky, konserverad tryffel, 

tryffelsmör, tryffelhonung, tryffelmajonnäs och ostkruka 

med tryffel. Produkterna har utvecklats med rådgivning 

av LivsTek. 

I slutet av mars 2008 reste Lena Bertholdsson (Bertholdsson 

& Holm), Olof Thomsson (Östergarn Tryffel), 

Susanne Welin-Berger (LivsTek) och Britt-Louise Pettersson 

(projektledare) till Japan för att undersöka möjligheterna 

till export. Målet med besöket var att se vilka 

tryffelprodukter som kan passa den japanska marknaden 

och att lära sig hur man gör affärer med japaner. 

Det vore mycket värdefullt för de gotländska tryffelodlarna 

att få tillgång till en så stor och exklusiv marknad 

som Japan är. 


Projektnamn Gotländsk tryffel • Projektägare Firma Britt-Louise Pettersson • Projektledare Britt-Louise Pettersson 

Projekttid juli 2006–mars 2008 • Hemsida www.ostergarntryffel.se • Leader-medel 237 032 SEK 

– Jag har ända sedan den gotländska tryffeln blev 

uppmärksammad haft viljan att ta fram förädlade tryffelprodukter. 

Träffen med japanska intressenter gav 

mig nya idéer och innebar även att jag kunde välja bort 

några idéer jag hade. Det är ett tufft arbete att utveckla 

nya produkter, ett steg fram och två steg tillbaka, sa 

Britt-Louise Pettersson vid hemkomsten. 

Extern marknadsföring 

Under projekttiden har man via nätverket Goda Gotland 

marknadsfört sig vid Smaklustmässan i Stockholm. 

Nätverket Produkt Gotland visade upp tryffelkonceptet 

i samband med utställningen ”Room for Gotland” på The 

House of Sweden i Washington DC. Vid två tillfällen har 

intervjuer gjorts i lokalradion, en kort notis i tidningen 

Restaurang & Storkök, lokala tidningar och internettidningar. 

Östergarn Tryffel har publicerat hemsidan 

www.oster garntryffel.se. 

Fortsatt utveckling 

Projektet har uppnått sina mål och kommer även i framtiden 

att samverka när det gäller produktutveckling och 

marknadsföring. Man räknar med att fyra nya produkter 

ska vara klara till säsongen 2008 och inom ytterligare 

ett par år är siktet inställt på att ha totalt åtta produkter. 

Två av dessa ska då säljas kontinuerligt i Japan. 

Exportförsäljningen kommer att ske via hemsidan. 


Säljbolag för livsmedelsprodukter 

Många vill handla småskaligt producerade livsmedel, 

samtidigt som dagens livsmedelsbutiker blir allt mer 

likformade. Det är svårt för små livsmedelsproducenter 

att ta sig in i de stora butikerna om man inte gör som 

företagen i Matön Gotland och samarbetar för att skapa 

uppmärksamhet runt gotländska matupplevelser i butiker. 

Genom att bygga personliga relationer till både 

affärs inne havare och kunder säkrar man efterfrågan av 

gotländska livsmedel. 

Småskaligt producerade livsmedel 

På Gotland finns flera producenter av livsmedel: grönsaker, 

bröd, charkprodukter, kött, lax, ost, saft, sylt, 

kryddor och drycker. Värdet ligger i det småskaliga 

och gotländska – samtidigt som just de faktorerna kan 

utgöra ett hinder för de livsmedelsproducenter som vill 

sälja mer utanför Gotland. Hur säljer man mer utan att 

tappa den gotländska känslan? 

Nya marknader utanför Gotland 

Sju gotländska livsmedelsföretag bildade Matön Gotland 

med huvudsaklig inriktning att tillsammans bearbeta 

marknader utanför den lokala. Målgruppen var 

stormarknader och tongivande butiker i Mälardalen. 

Genom projektet Säljbolag för livsmedelsprodukter 

gjorde man en gemensam satsning på olika marknadsaktiviteter. 

De företag som medverkade i projektet 

var Ejmunds Gårdskött, Eskelunds Hembageri, Swegro 

Gotland, Stafva Gårdsmejeri, Katthammarsviks Rökeri, 

Widegrens Gård och Gute Chark. Labans kvarn ingick 

i gruppen från början, men valde sen att träda ur och 

satsa på en egen säljare. 

Smaka på Gotland 

Tillsammans har man skapat gotländska matupplevelser 

direkt i butikerna i Mälardalen. Genom att vara på 

plats har kunderna lärt känna producenterna och knutit 

starkare band till de olika produkterna, än om de 

bara nåtts av sedvanlig reklam, butiksexponering eller 

produktdemonstrationer, utförda av säljare utan egentlig 

anknytning till produkterna. Här har bonden stått 

på plats och pratat om sitt kött eller sina morötter. Man 

har bjudit både på smakprov och en pratstund. Affärsinnehavarna 

har sett kundernas positiva respons och 

känt sig motiverade att ta hem de gotländska produkterna. 

Man har också genomfört mässaktiviteter både på 

fastlandet och på Gotland, samt bjudit ner ett antal 

journalister till en Kulinarisk Gotlandsresa. Det här har 

lett till stor uppmärksamhet i matpress, TV och radio. 

Bland annat gjorde Coop ett gotlandsnummer av tidningen 

Mersmak och Allt om Mat hade ett gotlandstema 

i ett nummer efter projektets avslutande. 


Projektnamn Säljbolag för livsmedelsprodukter • Projektägare Ejmunds Gård & Såg AB 

Projektledare Odd Norman • Projekttid maj 2005–mars 2007 • Hemsida www.matongotland.se • Leader-medel 1 303 333 SEK 

Ett tjugotal butiker 

Företagens produkter finns nu representerade i ett tjugotal 

butiker i Stockholmsregionen och hos de större 

medverkande företagen har omsättningen ökat med 

minst 10 procent. 

Ejmunds Gård utnämndes till 2006 års bästa marknadsförare 

i Sverige. Tillsammans med Stafva Gård har 

de investerat mer än 20 miljoner kronor i en gemensam 

anläggning för 2 000 biffrasdjur. Eskelunds Hem bagari 

erbjuder under varumärket Bonjour bake-off-produkter 

som jämnar ut sysselsättningen under året. Swegro 

Gotland marknadsför potatisprodukter som märks 

med gotländskt ursprung. Stafva Gård har etablerat 

sina ostar på Stockholmsmarknaden. Katthammarsviks 

Rökeri har fått tillstånd att sälja på stora Coop Forumbutiker 

i Stockholm, men har drabbats av brist på råvaran 

viltfångad lax. Widegrens Gård har byggt upp ett 

starkt varumärke så att de kan hålla stånd mot EMVprodukter 

(Egna Märkesvaror) i Stockholms Coop 

Forum. 

Nätverksarbete och gemensamma aktiviteter 

Företagen har bildat det gemensamma bolaget Matön 

Gotland Ekonomisk Förening och har bland annat köpt 

in gemensamt släp för förvaring av utrustning, vepor 

och demonstrationsbord. 

Det har varit svårt att hitta rätt person till att hålla i 

gemensam marknadsföring och idén att samordna försäljning 

av produkterna visade sig vara svår att realisera. 

Gruppens sortiment skiljer sig allt för mycket och 

kräver olika former och omfattning för distribution. 

Satsningen har fortsatt efter projekttiden men inte 

riktigt i den form man trodde när projektet startade. 

Det som framför allt håller ihop gruppen är de gemensamma 

butiksaktiviteterna – för många av företagen 

har just detta varit nyckeln till framgång. Drivkraften 

ligger i att jobba med det egna varumärket. 

Årets Leader-projekt Gotland 2005 

Det här projektet har varit framgångsrikt och fick 2005 

utmärkelsen Årets Leader-projekt Gotland. I motiveringen 

står att projektet stämmer väl med Leader Gotlands 

tema att ”öka värdet i lokala produkter, särskilt 

genom att i samverkan underlätta för mindre företag att 

få tillgång till marknaden”. Leader+ har särskilt framhållit 

den stora drivkraft och det starka engagemang 

som visats i projektet. 



Den gotländska idrotten har 

stor betydelse för utvecklingen 

av den gotländska landsbygden. 

Idrotten är en stor aktör 

inom turismnäringen omfattande 

25 idrottsanläggningar 

med övernattningsmöjligheter, 

utanför visbyområdet. Idrottsturismen 

är en viktig del i 

det lokala näringslivet men 

också en grund för en levande 

landsbygd för ungdomar. 

Endre Idrottshall 

Endre idrottsförening ville tillsammans med samverkande organisationer 

undersöka intresset för och ta fram beslutsunderlag till en 

miljö- och handikappsanpassad idrottshall i Endre. Kontakt: Harald 

Hoffman, Endre. 

Ishall Slite 

Med hjälp av värmeväxlare kan man omvandla spillvärme från 

Cementa till kyla vilket gjorde det intressant att bygga en ishall med 

mycket låga driftskostnader. Läs mer på sidan 24 >>> 

Romerska Ringar 

Roma Idrottsförening ville anpassa sockersilon på nedlagda Roma 

Sockerbruk, så att den kan användas till evenemang och upplevelser. 

Kontakt: Mona Snäckerström, Roma. 

Utveckla Idrottsturism 

I det här projektet skapades möjligheter att utveckla och marknadsföra 

nya former av idrottsturism på landsbygden. 


Åke Kahlbom 

LAG-ledamot, 

representant för Gotlands Idrottsförbund

Ishall Slite – spillvärme blir till is 

Med hjälp av värmeväxlare omvandlas spillvärme från 

Cementa till kyla som gör det intressant att bygga en 

ishall med mycket låga driftskostnader. Projektet har 

engagerat lokalbefolkningen och man har anlitat lokala 

företag. Ishallen har gett en nytändning till Slite och 

nu återstår att ta fram besöksprodukter kopplade till 

is hallen, som till exempel träningsläger. 

Ett samhälle med sportintresse 

Idrottsklubben Graip har sedan länge varit aktiv i Slite 

och engagerat många ungdomar i bland annat ishockey 

och fotboll. Man har fostrat flera talanger varav den 

mest kända är Håkan Loob som är den ende svensk 

som gjort 50 mål under en säsong i NHL – National 

Hockey League. Sedan lång tid tillbaka har en grupp 

inom IK Graip varit övertygade om att en ishall skulle 

vara positivt för Slite samhälle. På ett av Leader Gotlands 

informationsmöten uppmanades föreningen att 

lämna in en ansökan om bidrag till en förstudie. Förstudien 

ledde till att man sedan lämnade in en ansökan om 

stöd till att bygga sin efterlängtade ishall. 

Samarbete mellan tre sektorer 

Första spadtaget till bygget av ishallen togs i juni 2005. 

I oktober 2006 spolade man på vattnet till den första 

isen. 

Ishall Slite är ett samarbetsprojekt mellan det ideella, 

offentliga och näringslivet. IK Graip har engagerat 

sina medlemmar och andra entusiaster till att köpa 

aktier för 1,5 miljoner och att lägga ner drygt 15 000 ideella 

arbetstimmar vilket motsvarar nästan 3 helårsanställningar. 

Det är ett uppseendeväckande stort engagemang! 

Gotlands Kommun har bidragit med en hel del investeringsmedel 

(6,2 miljoner kronor) och multinationella 

Heidelberg Cement – som driver Cementa – står för 

spillvärme och en del maskintjänster. Därutöver har ett 

stort antal lokala företagare bidragit med sina tjänster. 

Smart teknik ger låg driftskostnad 

Genom att konvertera spillvärmen från Cementa till 

kyla får man lägre kostnader för att ha is i hallen året 

runt, än vad man tidigare hade för att få is på den gamla 

hockeyrinken vintertid. Energibesparingen beräknas 

bli 300 000 kWh el/år vilket motsvarar vad som årligen 

förbrukas i 100 lägenheter eller 15 eluppvärmda villor. 

Tekniken kan användas på andra orter där man har 

industri eller andra anläggningar som genererar spillvärme. 

Sammanfattningsvis kan man säga att Ishall Slite är 

ett projekt som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt 

hållbart och där delaktigheten från olika samhällssektorer 

borgar för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet 

på norra Gotland. 

Isträning eller solbad? 

Den nya tekniken gör att det blir ekonomiskt lönsamt 

att ha is i hallen på sommaren, vilket är unikt i Sverige. 

Slite ligger vid havet och har en härlig badstrand 

precis i samhället och endast 1 kilometer från ishallen. 

Här finns en semesterby och camping som står inför 

en omfattande upprustning och det finns också planer 

på att bygga en stor badanläggning. Nära ishallen finns 

fotbollsplaner och idrottshall. Sammantaget ger det 

mycket bra förutsättningar att utveckla olika produkter 

inom idrottsturism. 


Projektnamn Ishall Slite • Projektägare IK Graip • Projektledare Yngve Hult 

Projekttid oktober 2004–mars 2008 • Hemsida www.graip.se • Leader-medel 6 184 000 SEK 

Nominerades som Årets Leader 2006 

Leader+ Gotland nominerade Ishall Slite till Årets 

Leader 2006. Projektet stämmer väl in på Leaders 

intentioner om nytänkande, samverkan, nätverkande, 

överförbarhet och underifrånperspektiv. 

Bland de tolv nominerade till titeln Årets Leader, 

gick projektet vidare till final. Tyvärr fick gotlandsprojektet 

se sig slagna av projekt Hälsingegårdar. 

Fortsatt utveckling 

Genom bygget har Graip skapat möjligheter för flera 

nya produkter som träningsläger från hela Sverige, 

utbildningar i ishockey och konståkning för elever på 

Solklintskolan och kälkhockey inom ramen för handikappidrotten. 

Föreningen planerar att anlägga en uppvärmd fotbollsplan 

med konstgräs och man ska ut veckla restaurangdelen. 

Man kommer att utvärdera nya aktiviteter 

som curling. På sikt räknar man också med att kunna 

använda ishallen till kulturaktiviteter som exempelvis 

konserter. 


Utveckla Idrottsturism på landsbygden 

Det är många som gärna reser till Gotland och så även 

inom idrottsrörelsen. Men trots att det finns god kapacitet 

att ta emot idrottsgäster på landsbygden har cirka 

80 procent av arrangemangen bedrivits i Visby med 

omnejd. I det här projektet har man skapat möjligheter 

att utveckla och marknadsföra nya former av idrottsturism 

på landsbygden. 

Förändrade villkor för idrottsföreningar 

Flera idrottsanläggningar på Gotland har börjat intressera 

sig för att satsa på idrottsturism. 27 gotländska 

idrottsanläggningar – varav 25 på landsbygden, kan 

erbjuda boende på eller i nära anslutning till anläggningen 

och har i nätverket Idrottens Ö jobbat tillsammans 

med besöksnäringen för att öka beläggningen. 

I och med att verksamheten till största delen bygger 

på ideella insatser har det varit svårt att få tid att 

utveckla idéer eller att marknadsföra anläggningarna. 

Introduktion till utvecklingsarbete 

En person anställdes med uppgiften att skapa ett nätverk 

av de befintliga anläggningarna och samverkande 

arrangörer inom Idrottens Ö. Man startade med tre 

upptaktsträffar; en på norra, en på mellersta och en 

på södra Gotland. Syftet med träffarna var att ”spåna 

fram” olika idéer om arrangemang. De idéer som man 

valde att arbeta vidare med var 24-timmars fotbollsturnering, 

Marathon , Gotland Runt, SM och träningsläger 

för funktionshindrade, Träningsläger, Solberga 

Open, Gotlands Rullskidsvasa, Arrangemang 2005 och 

Kneippbyn Sports Week. 

Alla de medverkande föreningarna jobbade vidare på 

idéerna och försökte finna samordningsvinster mellan 

de olika föreningarnas anläggningar, andra organisationer 

och arrangemang. 

Utvecklingsarbetet 

I den här fasen besökte man alla anläggningar för att 

tillsammans gå igenom förutsättningarna för att öka 

beläggningen och samtidigt visa på hur man kan intressera 

det lokala näringslivet för projektet. 

Man jobbade också med att utveckla föreningarnas 

respektive organisation. För att få kraft i arbetet med 

upplevelseturism behövde man bilda arrangemangsgrupper 

med personer som inte var fullt upptagna med 

den vardagliga idrottsverksamheten. 

Som ett led i produktutvecklingen har man haft planeringsdagar 

och träffar tillsammans med olika arrangörer 

som Destination Gotland, Gotland Convention 

Bureau, Gotlands Turistförening och Kneippbyn AB. 

Intern marknadsföring 

Projektet har erbjudit flera olika utbildningar; seminarier 

och föreläsningar på Högskolan, föreläsningar 

för idrottsarrangörer, föreläsning med Jessica Hallros 

(marknadsansvarig för Vätternrundan), föreläsning 

med Björn Swartswe (World Cup i bandy och VM i 

tuppgalning) och i samverkan med SISU Idrottsutbildarna 

genomfördes 20 studiecirklar. Totalt omfattades 

212 personer av utbildningsinsatserna. 

Man genomförde en bussresa med anställda på Gotlands 

Turistförening och Destination Gotland, för att 

de skulle få en bild av vad landsbygden kan erbjuda vad 

gäller idrottsanläggningar och boende. 


Projektnamn Utveckla Idrottsturism på landsbygden • Projektägare Gotlands Idrottsförbund • Projektledare Anita Gandå och 

Åke Kahlbom • Projekttid januari 2001–september 2005 • Hemsida www.rf.se/gotland • Leader-medel 425 000 SEK 


Elva föreningsutvecklare från Stockholms Fotbollsförbund 

bjöds på en resa till Gotland då man visade upp 

idrottsanläggningar och boende. 

Man planerade och genomförde nordiska mötet för 

149 personer från Riksidrottens vänner, då bland annat 

deltagarna fick tillbringa en heldag på Sudret. 

SISU Idrottsutbildarna arrangerade en konferens för 

ett 40-tal utbildningskonsulenter. 

Man har tagit fram informationsmaterial som trycksaker, 

roll-ups, banderoller, vepor och västar. Man har 

gjort en katalog över boendeanläggningar i närheten av 

idrottsplatser. Denna har skickats ut till olika intressenter 

och lagts ut på www.rf.se/gotland. 

Lokalpressen har rapporterat om projektet i ett antal 

artiklar, man har annonserat i Gotlands Turistförenings 

folder ”Upptäckarlandet” och alla som finns på 

Riksidrottens e-postlista har fått information om olika 

arrangemang och erbjudanden. 

På Gotlands Idrottsförbund har man nu en 25-procentstjänst 

som sysslar med idrottsturism och arbetet 

går vidare med att utveckla några av de produkter som 

man tog fram under projektet. Det har dock visat sig att 

det antagligen behövs minst tre år för att en sådan här 

verksamhet ska bli självfinansierande. 

Erfarenheter att lämna vidare 

Bokningssystem och regler för paketresor har försvårat 

arbetet med att skapa nya aktiviteter. 

Man bör också ta hänsynt till att idottsrörelsen lägger 

ner många timmar ideellt i ordinarie verksamhet 

vilket påverka antalet timmar som kan läggas i projekt. 

Idrottsturism har blivit ett begrepp på Gotland 

–Den största vinsten är att projektet lyft upp frågan 

om idrottsturism på den gotländska landsbygden så att 

både aktiva i de olika idrottsföreningarna, boendeanläggningar 

och reseförsäljare har insett att idrottsturism 

är värt att satsa på, säger projektledaren. Man har 

börjat prata med varandra över sockengränserna och 

öppnat upp för samarbeten. Projektet har gett intryck 

på idrottssverige. 



Gotland har historiskt sett 

varit en ledande marknadsplats 

med internationellt 

utbyte, men har idag tappat 

den positionen. Leader+ Gotland 

har i sitt program ett specifikt 

avsnitt för att utveckla 

internationella kontakter med 

regioner i Europa. Regionerna 

skall vara duktiga på att 

producera, marknadsföra och 

sälja lokala produkter, med 

likartade förutsättningar som 

de gotländska. 

Olof Berglund 

handläggare på Leader+ Gotland 

Aktivitets- och landsbygdsturism 

Leader+ Gotlands eget projekt som syftade till att skapa nya turistprodukter 

i samverkan med Leader-områden i Småland, Irland och 

Lettland. Kontakt: Olof Berglund, Leader+ Gotland. 

Bioskinn 

Eva Samuelsson har tillsammans med ett garveri i Portugal utvecklat 

metoder att garva skinn ekologiskt med frukter från Taraträd 

och bark från Mimosa. Läs mer på sidan 36 >>> 

Brödtraditioner för moderna människor 

En förstudie med syftet att utveckla traditioner och kvalitet på 

stenugnsbakat bröd på Gotland och Ösel samt att utveckla företagens 

affärsmässighet. Kontakt: Riina Noodapera, Gotlands läns 

Hushållningssällskap, Lövsta, Romakloster. 

Gotlandssnus 

Företaget Gotlandssnus utförde en förundersökning med syfte att 

undersöka möjligheterna för att odla tobak på Gotland. 

Kontakt: Henrik Jakobsson, Ekeby. 

Gotland – Galicien 

Under resan till Galicien i Spanien fick medlemmarna i Regional 

Matkultur Gotland ta del av hur Galicien marknadsför och utvecklar 

lokala livsmedel och matupplevelser. Läs mer på sidan 34 >>> 

Internationellt patent för Memo Comai 

Comai AB fick ekonomiskt stöd till en internationell patentansökan 

för produkten Memo Comai. 

Kontakt: Anna-Karin Bergius, Follingbo. 

Internationellt utbyte Irland och Skottland 

Projekt som initierats av Leader+ Gotland och som riktade sig 

till lantbrukare med syfte att överföra kunskap och idéer för att 

utveckla nya produkter och/eller marknader. 

Kontakt: Olof Berglund, Leader+ Gotland. 

Internationellt utbyte Polen 

Ett projekt som initierades av Leader+ Gotland med syfte att 

studera projekt med inriktning på historieturism. 

Kontakt: Olof Berglund, Leader+ Gotland. 

Internationella ungdomscamper 

En förstudie som undersökte möjligheterna att årligen kunna 

genomföra en internationell ungdomscamp med ca 50 deltagare. 

Kontakt: Patrik Oscarsson, Gotlands Idrottsförbund, Visby. 

Rikö Krusvinbär 

Maria Legath utvecklade användningsområdet för det nya bäret 

Rikö i olika produkter. Läs mer på sidan 32 >>> 

Tovningstekniker 

Genom att ta del av hur man jobbar på Ösel i Estland, fick en grupp 

gotländska kvinnor i nätverket Tovningsakademin, både inspiration 

och praktiska kunskaper om hur man kan jobba mer företagsmässigt 

med tovning. Läs mer på sidan 30 >>>

Tovningstekniker – nätverk och samverkan 

Intresset för tovning är stort på Gotland, men om man 

ska kunna göra det till sitt levebröd krävs utveckling av 

tekniker och industriell produktion. Genom att ta del av 

hur man jobbar på Ösel i Estland fick en grupp gotländska 

kvinnor i nätverket Tovningsakademin, både inspiration 

och praktiska kunskaper om hur man kan jobba mer 

företagsmässigt. En satsning på tovade produkter skulle 

ge ett bättre utnyttjande av den gotländska ullen. 

Fler professionella tovningsföretag! 

De tolv deltagarna i nätverket Tovningsakademin har 

drömmar om att kunna utveckla sitt intresse för tovning 

till en professionell inkomstkälla. Idag är det tre av 

deltagarna som på allvar satsar på en heltidsförsörjning 

från tovning, övriga har andra sidoinkomster. Flera av 

deltagarna håller i tovningskurser, vilket är ett viktigt 

komplement till produktionen. Andra exempel på hur 

deltagarna arbetar är Külli Bergbohm som har tillgång 

till material och som under projektet fördjupat sina estniska 

kontakter. Hon kommer sannolikt att ha en del 

av sin inkomst från hantverket, men också genom att 

arrangera resor med hantverkstema till Estland. Åsa 

Ganell jobbar målinriktat på att ta fram nya produkter 

för den amerikanska marknaden. Upparbetade kontakter 

finns, nu vill hon exportera både sina och andras 

produkter. 

Utbyte av tovningstekniker 

Under projektet har man kontinuerligt haft olika workshops 

på Ösel och på Gotland. 

Under besöken i Estland har gruppen lärt sig tova 

med fibrer från nässlor och torv, tovning av mattor, 

intarsiabroderi och skulptural tovning, sådant som inte 

hör till den gotländska traditionen. Vid en av träffarna 

gav den estniska textilkonstnären Anu Raud alla i gruppen 

till uppgift att formge sitt eget ”familjemärke”. Verken 

presenterade vid nästa workshop på Gotland. 

Kadi Pajupuu föreläste om marknadsföring och 

visade på flera lyckade projekt i Estland. 

När de estländska gästerna varit på Gotland har 

workshopen handlat om hur man tovar fällar, tovar med 

lockar och tekniken att tova vått-i-vått. Birgitta Nygren 

höll i en workshop om gotländska mönsterformer. 

Gotländsk ull behöver användas! 

Trots att Gotland i så hög grad förknippas med fåruppfödning, 

är det förvånansvärt lite av ullen som används. 

Särskilt med tanke på att värdeökningen vid förädling 

är mycket hög! I det här projektet har man undersökt 

möjligheterna att exportera gotländsk ull till Estland. 

Det finns en marknad eftersom den estländska ullen 

är av ganska dålig kvalitet och behöver blandas upp 

med en ull av högre kvalitet. För att exportera ull till 

Estland finns miljökravet att den ska vara tvättad. Man 

fann också att det än så länge är för kostsamt att frakta 

gotländsk ull till Estland för att man ska kunna få lönsamhet 

i beredningen. 


Projektnamn Tovningstekniker för nätverksbygge och samverkan • Projektägare Gotlands läns Hemslöjdsförening 

Projektledare Birgitta Nygren • Projekttid mars 2006–mars 2008 • Hemsida www.hemslojden.org • Leader-medel 302 056 SEK 


Den 7 juli 2006 gjordes en utställning på SIDA:s Östersjöcentrum 

i samband med Almedalsveckan. Gruppen 

visade upp olika tovade produkter, bildspel från workshopen 

i Estland och under hela utställningen visades 

tovning i praktiken och besökarna gavs möjlighet att 

prova på att tova. Utställningen var mycket uppskattad 

och ledde till att SIDA gjorde en beställning av tovade 

flaggor från länderna runt Östersjön. 

I oktober 2006 genomfördes en utställning som 

började i Gotlands läns Hemslöjds lokal Langska huset 

i Visby och avslutades på den svenska Ambassaden i 

Tallinn. Vid utställningen i Tallinn deltog två projektmedlemmar 

från Gotland som även medverkade på 

den estniska hantverksmässan 8–11 november. 

Under Lammdagar i Kil, deltog fem projektmedlemmar, 

däribland Gunilla Östbom, som höll en bejublad 

föreläsning och Laila Lundström som ansvarade för en 

workshop. Flera av plaggen i modevisningen kom från 

deltagarna i Tovat-projektet. 

Tovningsakademins verksamhet har vuxit och de 

erhöll Wisborg Rotaryklubbs verksamhetspris 2007. 

Ett långsiktigt arbete 

Det är ännu långt kvar till att tovning utvecklats till en 

lönsam näring på Gotland, men med det här projektet 

har man kommit en bra bit på väg. Flera av deltagarna 

håller i kurser och det är sannolikt något som kommer 

att ha betydelse som kompletterande inkomstkälla. 

Gruppen kommer fortsatt att delta på utställningar 

och workshops, visa upp produkter och föreläsa. Man 

kommer att arrangera symposium på Folkhögskolan 

i Hemse där man förväntar sig deltagare från Europa 

och USA. Tovningsakademins verksamhet kommer 

att expandera och uppskattningvis har sex företag full 

verksamhet baserad på tovning och försäljning om tre 

år, inklusive viss export. 


Rikö Krusvinbär – tänkbara användningsområden 

För flera år sedan utvecklade ungerska forskare ett nytt 

bär, Rikö – en korsning mellan svarta vinbär och krusbär. 

Maria Legath innehar patentet till bäret men visste 

mycket litet om hur man skulle kunna använda bäret. I 

projektet har man med framgång testat Rikö både som 

sås, marmelad och kakfyllning. 

Ett ungerskt bär 

Maria Legath kom till Sverige som flykting efter revolten 

i Ungern 1956. Via sin man kom hon i kontakt med 

ungerska vetenskapsmän som höll på att utveckla ett 

bär, men som inte hade pengar att fortsätta. Maria 

köpte rättigheterna och idag är det hon som innehar 

patentet. Bäret har en syrlig smak och liknar vinbär och 

krusbär till utseendet. C-vitaminhalten är mycket hög 

och innehållet av omättade omega-6 fettsyror sägs vara 

högt i de små fruktkärnorna. 

Vidgade vyer – Hand i Hand 

Projektet är ett RAM-projekt som stödjer Leader+ Gotlands 

tema: ”Öka värdet i lokala produkter, särskilt genom att i 

samverkan underlätta för mindre företag att få tillgång till 

marknaden”. 

Projektet ska främst ge stöd och rådgivning till producenter 

av varor och tjänster på Gotlands landsbygd, med en 

viljeinriktning att öka sin produktion genom att expandera 

till marknader utanför Gotland och/eller att utveckla nya 

produkter. Maxbelopp 50 000 kronor till varje delprojekt. 

Trivs på gotländsk mark 

Riköbäret är utvecklat i Ungern och trivs bäst i ett inte 

allt för varmt klimat. När Maria gjorde ett kort besök 

på Gotland insåg hon att ön har ett perfekt klimat för 

Riköbäret. Hon hade länge sökt efter en odlare och fick 

kontakt med Lars Kebbe på Gotland. 

På Käbbes fruktodlingar i Eksta planterades 1200 

plantor med Riköbär 2005. Plantorna trivs bra i den 

kalkrika jorden och klarade den ovanligt torra sommaren 

2006. Tyvärr hade de otur med att ett slagregn 

slog hälften av bären från buskarna precis när det var 

dags att skörda. Året efter var det frost i samband med 

blomningen, följt av en ovanligt regnig sommar, varför 

skörden blev liten. Men de bär som skördats har varit 

stora och fina. 

Ett samarbete på flera plan 

I projektet ville man undersöka de tekniska, sensoriska 

och näringsmässiga förutsättningarna för användning 

av Riköbäret. Man ville också bedöma odlingsförutsättningarna. 

Arbetet har genomförts i samverkan med Maria 

Legath (Marikas International Export & Import AB), 

och flera småföretagare såsom Eva Olsson (Örtverket), 

Lena Bertholdsson (Bertholdsson & Holm), Peter 

Gudinge (Gutebollen), Lars Kebbe (Käbbe Gård), Britt- 

Louise Pettersson (Firma Britt-Louise Pettersson) och 

Susanne Welin-Berger (LivsTek). 

Tillsammans har man tagit fram och testat olika produkter. 

När en produkt fått godkänt av en företagare, 

har produkten testats mot kund. 


Projektnamn Rikö Krusvinbär • Projektägare Örtverket, Eva Olsson • Projektledare Susanne Welin-Berger, LivsTek 

Projekttid juni 2006–augusti 2007 • Kontakt Susanne Welin-Berger, 0498-20 28 88 • Leader-medel 50 000 SEK 

Vad kan man använda Riköbäret till? 

Testerna av Riköbäret i olika livsmedelsprodukter utföll 

över förväntan. Riköbäret har provats i en Cumberlandsås, 

i Selma Lagerlöfs favoritkakor och andra kakor, i 

marmelad och gelé, även som juice och saft. Kunderna 

har uttalat sig positivt om produkterna och om det funnits 

mer att köpa, hade de handlat igen. Efterfrågan har 

varit större än tillgången. Cumberlandsåsen/Rikösåsen 

visade sig passa till både paté och glass! 

Hoppas på att kunna odla mer 

Idag odlas ingen större mängd med Riköbär i Ungern 

och där finns heller ingen dokumenterad erfarenhet 

av förädling. Det finns företagare på Gotland som 

är intresserade av att öka produktionen av produkter 

med Riköbär. 


Gotland–Galicien – utbyte av regional matkultur 

Genom att resa till Galicien i Spanien och besöka lokala 

matproducenter ville Regional Matkultur Gotland stimulera 

sina medlemmarna att utveckla sina verksamheter. 

Under resan fick man ta del av hur Galicien marknadsför 

och utvecklar lokala livsmedel och matupplevelser. 

Flera idéer plockades hem till Gotland och spreds även 

utanför projektgruppen. 

Inledande möten 

Regional Matkultur började projektet med att genomföra 

ett antal möten för att informera, hämta in deltagarnas 

förväntningar och planera resan. Resan till Galicien 

genomfördes 16–19 oktober 2007. 

Resemässan i Santiago 

En vecka innan resan till Galicien fick gruppen veta att 

de skulle få ha en monter på den lokala, halvstora resemässan 

i Santiago. Gruppen tog med sig honung från 

Hejde Honungshus och ost från Stafva Gård och bjöd 

på provsmakning till besökare från Spanien och Portugal. 

Smakkombinationen upplevdes som mycket intressant. 

Stafvas ost har mer karaktär än de mycket milda 

ostar som annars bjöds i Galicien. 

Fler produkter av honung 

Honung är en mycket efterfrågad lokal delikatess. I 

Galicien besökte gruppen en honungsproducent som 

utvecklat många produkter, till exempel valnötter i 

honung, pollen i lösvikt och honungsgodis i tre smaker. 

Utöver detta hade man med stöd från Leader i Galicien 

byggt en upplevelseanläggning där man visade 

honungstillverkning i ett historiskt perspektiv och även 

hela processen från blomma till färdig honung. En viktig 

del i anläggningen var den mycket attraktiva trädgårdsmiljön 

som inramade anläggningen. Modellen 

skulle kunna överföras till den gotländska binäringen 

eller någon annan näring. 

Tårtor i TV 

Det amerikanska TV-programmet Good Morning 

America gjorde en sändning om mat från Galicien med 

en spansk-amerikansk skådespelerska. I sändningen 

fanns ett inslag om den lokala mandel- och äggtårtan 

som tack vare programmet fick mycket PR och uppmärksamhet 

i spansk massmedia. Den galiciska tårtfabriken 

exporterade till flera länder och hade därför 

information och hemsida även på engelska. 

Den här idén gick vidare till gotländska Bertholdson 

& Holm och deras tårtor, samt till Gutebollen som 

gör kaffebröd. 

Vidgade vyer – 

Hand i Hand 




marknaden”. 







Projektnamn Gotland–Galicien • Projektägare Regional Matkultur • Projektledare Jörgen Wessman 

Projekttid juni 2007–december 2007 • Kontakt www.culinary-heritage.com • Leader-medel 46 417 SEK 

Ätbara souvenirer 

På den lilla internationella flygplatsen i Santiago finns 

en mycket attraktiv liten butik med regionala matprodukter. 

Det är ett alldeles utmärkt tillfälle för besökare 

att köpa med sig livsmedel som souvenirer. En produkt 

var mandeltårtan med Santiagos vapen i pudersocker 

på toppen. En liknande satsning skulle passa mycket 

bra på Visby Flygplats. 

Gotländsk-spansk ”cross over-mat”? 

Sjökrogen i Valleviken ville ha ett kockutbyte med Spanien 

och passade på att knyta kontakter under resan. 

Tanken var att få en chans till kompetensutveckling och 

att profilera Sjökrogen i Valleviken. 

Skyddat namn stoppade produktion 

Ett ysteri hade startat tillverkning av en smakrik ost 

som var en variant av den italienska parmesanosten. 

De kallade den också för parmesan när de lanserade 

den, men blev förbjudna att använda namnet. Trots att 

osten var fantastiskt god valde de att lägga ner tillverkningen, 

vilket förvånade de besökande gotlänningarna 

som tyckte att de istället kunde ha gett osten ett eget 

spanskt namn. 

Vandringsleder med tre dimensioner 

I Spanien har pilgrimslederna utvecklats till att bli tre 

olika produkter: en religiös vandring, en kulturvandring 

och en gastronomisk vandring. 

De här idéerna borde enkelt kunna appliceras på 

Gotland där det finns många kyrkor, avstånden är korta 

och terrängen oftast lättframkomlig. Idén vidarebefordrades 

till företag inom upplevelseindustrin. 

Gastronomiska bussresor 

Med på mötet i Galicien var också representanter från 

tyska Lüneburg och skånska Österlen. De berättade 

om sina positiva erfarenheter av att anordna endagars 

bussuflykter där man besöker lokala matproducenter. 

På Gotland har Regional Matkultur fått förfrågningar 

från bussföretag om att arrangera sådana utflykter. 

Kanske kan det bli en upplevelseprodukt? 

Bed & Breakfast med middag 

I Galicien har man vidareutvecklat Bed & Breakfast på 

landsbygden och lagt till möjligheten att äta middag tillagad 

med lokala råvaror tillsammans med värdfamiljen. 

De kallar konceptet Rural Houses och det har gett 

dem högre beläggning. På en av de större vingårdarna 

hade den ökade efterfrågan gjort att man nu byggde om 

sitt herrgårdsliknande hem till ett lyxigt hotell med en 

liten restaurang. 

Koordinering av idéer 

I Galicien har man under tre olika Leader-perioder 

jobbat med att utveckla den regionala matkulturen. 

Utvecklingen har präglats av nyskapande och strategiskt 

tänkande. Idéer har fångats upp och koordinerats 

centralt – att jämföra med Gotland där man jobbat med 

fler parallella nätverk, olika finansiärer och ad-hoc-tänkande. 

Detta har gruppen tagit med hem till nätverket 

Goda Gotland, Leader+ och Gotlands Kommun. 

Efter hemkomsten har Jörgen Wessman berättat om 

resan i Radio Gotland och skrivit en artikel som publicerats 

i Gotlands Allehanda. 


Bioskinn – vegetabilisk garvning 

Sedan länge har det nästan enbart funnits fårskinn som 

garvats med krom och/eller aldehyd. Det innebär att 

skinnen innehåller gifter och andra kemikalier som naturen 

inte kan bryta ner. Eva Samuelsson har tillsammans 

med ett garveri i Portugal utvecklat metoder att garva 

skinn med frukter från Taraträd och bark från Mimosa. 

Skinnen blir lättare och mjukare och passar till exklusivare 

skinnprodukter. 

Idén föddes i Västerbotten 

På 1970-talet besökte Eva samerna i Västerbotten. Hon 

deltog vid märkningen av renkalvar och såg då en kalv 

som blev ihjälsprungen. Eftersom det var Eva som hittade 

djuret, fick hon behålla skinnet. Då testade hon att 

garva skinnet efter ett samiskt recept som hon hittade i 

boken Linnés lappländska resa. 

När Eva strax därefter flyttade till Gotland uppmärksammade 

hon att många gotländska lammskinn brändes 

för att ingen ville ha dem. Hon såg också Kerstin 

Boulogners kappor och tänkte att Kerstin skulle kunna 

göra riktigt fina plagg av vegetabiliskt garvade skinn. 

Vidgade vyer – Hand i Hand 




marknaden”. 






Höja statusen på det gotländska lammskinnet 

Projektet syftade till att få hela kedjan från uppfödare 

till slutkund att fungera. Genom att höja miljövänligheten 

och kvaliteten kommer man att kunna ta fram 

skinnprodukter och öka lönsamheten i branschen. 

I projektet har man fastställt kriterier och metoder 

för beredning och tagit fram rutiner för kontroll av 

skinnen. Man har skrivit avtal med både fåruppfödare 

och skinnköpare samt återförsäljare och skinnberedare, 

vilket innebär att man kan jobba med bättre kontinuitet 

och 2007 kunde man bereda cirka 4 000 hudar med 

ekologiska metoder. 

En fördel med metoden är att skinnen blir lättare, 

mjukare och att man kan använda mer av skinnen, så 

att man inte behöver ha hela stora skinn för att kunna 

skapa exklusiva produkter. 

Samarbete med portugisiskt garveri 

Eftersom inget svenskt garveri nappade på Evas idéer 

startade hon ett samarbete med garveriet Curtisan i 

Alcanena, strax norr om Lissabon i Portugal. Curtisan 

hade vid projektstarten redan påbörjat ekologisk garvning 

och ville fortsätta att utveckla metoden. 

Under projekttiden har Eva hämtat in önskemål och 

krav från kunder och tillsammans med garveriet experimenterat 

med olika metoder för att få fram rätt kvalitet. 

Man har gjort en provtillverkning och testat gränsvärden 

av olika kemikalier i skinnen. 


Projektnamn Bioskinn • Projektägare Eva Samuelsson • Projektledare Eva Samuelsson 

Projekttid maj 2006–december 2007 • Hemsida www.bioskinn.com • Leader-medel 50 000 SEK 

foto Katarina Grip Höök 


Det är viktigt att skapa en berättelse om skinnberedningen 

som kan användas i marknadsföringen. Den 

som köper produkter tillverkade av Bioskinn ska känna 

till med vilken metod skinnet har behandlats och vad 

det innebär rent faktiskt mätt med KRAV:s fastställda 

gränsvärden. Konsumenterna får också veta hur man 

sköter skinnet, hur den ekologiska garvningsmetoden 

uppkommit och gotlandsfårets historia. Alla produkter 

som tillverkas av Bioskinn får med sig den här dokumentationen. 

Produktionen med Bioskinn är igång! 

Våren 2008 finns flera produkter gjorda av Bioskinn att 

köpa. Kuddar, mattor, västar, mössor, kappor, vantar 

och till och med en skål utskuren i skinn. En del av produkterna 

tillverkas av Bioskinn, men det finns också ett 

samarbete med tre olika designers: Kerstin Boulogner, 

Eva Jansson och Anita Söderlind. 

Bioskinn tar även emot skinn från producenter som 

enbart vill ha dem ekologiskt garvade. 

Upparbetat samarbete med uppfödare 

Under projektet har diskussioner med enskilda uppfödare 

förts om möjligheterna med ekologisk garvning 

och vidareförädling av skinnen. 

Man har tecknat avtal i syfte att säkerställa tillgången 

på skinn så att man kan få kontinuitet i produktionen. 



Gotland är en eko-kommun 

som aktivt arbetar för att 

bli uthållig genom att målmedvetet 

nyttja förnybara 

energikällor. Vindkraften står 

för 20 procent av Gotlands 

el-försörjning. Gotland har ett 

artrikt och varierat odlingsoch 

skogslandskap, som är 

värdefullt för djurens, växternas 

och människornas välfärd. 

Eva Gahnström 

LAG-ledamot, 

representant för Länsbygderådet 

Göte Niklasson 

LAG-ledamot, 

representant för privat sektor 

Biosfärsområde 

Projektdeltagarna ville undersöka om ett markområde på Östergarnslandet 

kan bli biosfärsområde enligt UNESCO:s program. 

Kontakt: Iris Ronqvist, Visby. 

Ekokraft 

Genom att förädla ekologiskt odlade vallväxter till pellets skulle 

man kunna erbjuda bra foder till djuruppfödning. 


Ekobyportalen 

Skapa en mötesplats på nätet för information till personer som är 

intresserade av ett ökat ekologiskt boende på Gotland. Kontakt: 

Peter Assar Monsen, Visby. 

Eko-ön Furillen 

Projektet handlade om att utveckla ön Furillen till en plats för 

ekologiskt hållbara upplevelser. Läs mer på sidan 42 >>> 

Fjärrvärme som Närvärme 

Trösk- och sågbolaget i När ville undersöka förutsättningarna och 

behovet av en central fjärrvärmeanläggning som eldas med träflis. 

Kontakt: Anders Lindström, När. 

Grogarnsvägen 

I en förstudie ville boende vid Grogarnsvägen pröva om nya 

material, t ex lignosulfonater kan användas som beläggning på 

vägen över Grogarnsberget för att skapa en dammfri och underhållsfri 

väg. Kontakt: Olof Thomsson, Östergarn. 

Levande Vägg 

En entreprenör i Gammelgarn ville testa en innovativ, småskalig 

anläggning för biologisk rening av gråvatten, en Levande vägg. 


Vindkraft utan elnät 

En förstudie i syfte att undersöka kostnader för investering och 

drift av en anläggning i vilken man omvandlar el från vindkraft till 

lagringsbar vätgas. Kontakt: Lennart Blom, Lövsta, Romakloster.

Levande Vägg – biologisk rening av vatten 

Vårt livsnödvändiga vatten lever farligt och har på många 

platser blivit en bristvara. I projektet Levande Vägg ville 

man testa en biologisk reningsanläggning av så kallat 

gråvatten. Genom reningen har vattnet kunnat återanvändas 

till dusch, disk och tvätt och näringsämnena har 

tagits upp av köksväxter som odlats i den levande väggen. 

Många är intresserade av anläggningen och under 

projekttiden kom fler än 600 personer på studiebesök! 

Naturens eget kretslopp 

Om vattnet ska räcka till för alla i framtiden, måste vi 

bli bättre på att spara, ta hand om och vårda vatten 

inför framtida behov. 

”I naturens stora cirkulationssystem kommer samma 

vatten ständigt tillbaka. En munfull vatten i en fjällbäck 

innehåller droppar som varit i Abrahams brunnar, 

Kleopatras badkar eller en kärnreaktors kylsystem.” Ur 

”Droppar av vatten, droppar av år” av Rolf Edberg. 

Projektet Levande Vägg syftade till att testa en småskalig, 

biologisk reningsanläggning, men också att 

sprida kunskap om vattenrening och göra fastighetsägare 

medvetna om att vatten är en ändlig resurs. En referensgrupp 

från Gotlands Kommun, Högskolan på Gotland 

och ekologen Folke Günther medverkade för att ge 

en garanti för oberoende utvärdering av resultatet. 

Anläggningsarbete 

Projektledaren Lennart Svärd har utfört största delen 

av det praktiska arbetet på sin fastighet i Östergarn i 

samverkan med lokala entreprenörer. 

I april 2006 var de två dammarna klara och ledningarna 

dragna. Den Levande Väggen kopplades in i systemet 

i juni. Växter planterades i den Levande Väggen 

och runt dammarna. I första dammen planterades även 

in några kräftor för att få ytterligare rening. 

Allt vatten återvinns 

Grundförutsättningen för den här biologiska re ningen 

är att vattnet inte är förorenat av urin och fekalier och 

att man har tillgång till växtlighet, solljus, luft och 

rörelse. Det är alltså vatten från disk, tvätt och dusch, 

så kallat gråvatten, som renas. 

Anläggningen består av en trekammarbrunn, en 

Levande Vägg och två dammar som skiljs åt med en 

grusbädd. Först går gråvattnet till första kammaren i 

trekammarbrunnen och pumpas sen till den Levande 

Väggen. Vattnet fördelas jämnt inuti väggen, bevattnar 

växterna och tar upp näringsämnen. När vattnet runnit 

igenom lecastenar via växthyllor och växtlighet går 

vattnet till den andra kammaren och tredje kammaren 

i trekammarbrunnen. Därifrån går vattnet vidare 

och fördelas via en grusbädd i den första dammen. Sen 

rinner vattnet sakta vidare genom nästa grusbädd till 

damm nummer två. Det renade vattnet pumpas till en 

uppsamlingstank och tas tillbaka till hushållet. 


Projektnamn Levande vägg • Projektägare Föreningen Österut • Projektledare Lennart Svärd 

Projekttid april 2005–december 2006 • Kontakt 070-483 44 90 även www.holon.se • Leader-medel 171 000 SEK 

Tomater, kryddörter och kräftor 

Förutom att vattnet renas och återvinns, kan husets 

ägare också njuta av egenodlade tomater, kryddörter 

och prydnadsväxter. I dammen har man satt ut kräftor. 

Det är viktigt att inte mata kräftorna eller göda växterna 

runt dammen, då förstörs den renande effekten. 

Allt vatten återvinns, men ca 10 m 3 har avdunstat 

från dammarna och måste därför ersättas med nytt vatten. 

Uttaget av grundvatten har minimerats till max 20 

liter per person och dygn – att jämföra med det svenska 

genomsnittet på 180–200 liter per person och dygn. 

Det renade vattnet har hållit en jämn kvalitet i stort 

sett oberoende av föroreningsgrad i det inkommande 

gråvattnet. Det renade vattnet är godkänt för användning 

till disk, tvätt och dusch, men skulle troligen nå 

upp till kraven även för dricksvatten om man inskaffar 

ett UV-filter. 


Mer än 600 personer, både enskilda och grupper har 

besökt anläggningen under 2006, däribland politiker, 

tjänstemän och forskare. I juni kom EU:s ordförande i 

kommissionen för jordbruksfrågor, Antonio Constantinos 

på besök. 

Vid ett Leader-seminarium hösten 2006 presenterades 

projektet och sedan användes Levande Vägg som 

ett av fyra visningsprojekt från Sverige vid en Leaderkonferens 

i Ungern. 

Projektet har uppmärksammats flera gånger i lokala 

media och reportage har även gjorts i facktidningen 

Betong samt i Vi i Villa. 


Flera personer som står i begrepp att bygga hus har 

hört av sig och velat ha hjälp med att bygga liknande 

anläggningar. 

Hälsoskyddsnämnden har beslutat att inte tillåta fler 

anläggningar innan den första är prövad i 5 år, vilket har 

försenat möjligheter till produktion och försäljning. 

Om man bara vill använda vattnet för bevattning 

av köksodlingar skulle man enligt Naturvårdsverkets 

nya Allmänna råd om små avloppsanordningar kunna 

använda en Levande Vägg utan dammar, men kombinerad 

med en föregående slambrunn. 

Påverkar framtiden 

Projektet kan ses som ett inlägg i diskussionerna om 

VA-planer för landsbygden, presenterade i Gotlands 

kommuns Vattenplan 2005, där man efterlyser småskaliga 

metoder för vattenrening. 

En Levande Vägg finns hos Hassela i Klintehamn 

och under politikerveckan 2007 ställde man upp en 

Levande Vägg i SIDA:s trädgård i Visby, där den fick 

stor uppmärksamhet. 


Eko-ön Furillen – ekoturism och miljövård 

Vi befinner oss i ett globalt utvecklingsskede då allt fler 

kommer till insikt om att vi måste bygga vår tillvaro på 

ekologiskt hållbara principer. Projektet Eko-ön Furillen 

handlar om att undersöka möjligheterna för att göra 

Furillen till en plats där man kan uppleva naturen på 

nära håll utan att belasta miljön. Fånga fisk och delta 

i naturvården – kan man utveckla det till en kommersiell 

produkt? 

En ö med plats för nytänkande 

På Furillen härskar minimalismen i designhotellets 

strama elegans sida vid sida med härliga stränder, kalkbrott 

och våtmarker. Vattnen runt Furillen är en av få 

platser på Gotland där det är god tillgång på gäddor, 

trots att de försvunnit från andra platser. Per Jobs blev 

intresserad av att starta ett gäddmärkningsprojekt för 

att lära sig mer om vilka faktorer som påverkar gäddbeståndet. 

Ur detta växte idén om Eko-ön Furillen. 

Bygga in miljöhänsyn i verksamheten 

Projektet syftade till att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågor 

och testa modeller för hur man kan anpassa turismen. 

I och med att Furillen är ett avgränsat område 

med få markägare passade det bra att testa olika idéer 

där. Ur gäddperspektivet var det smart att begränsa 

studien till ett litet område där det skulle vara förhållandevis 

lätt att märka många individer. 

Per Jobs har med sitt företag FishYourDream.com 

tagit initiativet till projektet. De andra medaktörerna är 

Fabriken Furillen AB, Länsstyrelsen på Gotland, Fårösunds 

Sportfiskeklubb och Rute Hembygdsförening. 

Projektet har bestått av flera delprojekt. 

Gäddmärkningsprojektet 

Initialt tog det mer tid än förväntat att få det djuretiska 

tillståndet för infångning och märkning av gäddorna, 

vilket orsakades av att Djurskyddsmyndigheten lades 

ner under projektet och ansvaret flyttades över till Jordbruksverket. 

Det ställs samma krav för forskning på 

gäddor i naturen, som för försöksdjur i laboratorium. 

Tillståndet erhölls den 28 september 2007. Därefter 

åkte åtta gotländska projektdeltagare från Fårö sunds 

Sportfiskeklubb till Älvkarleby för att genomgå Fiskhälsan 

AB:s utbildning. Dessa personer har nu rätt att och 

kunskap om, att märka och fenklippa fisk i vetenskapligt 

syfte. 30 gäddor är nu märkta med www.fishyourdream.com. 

Om någon får upp en märkt gädda är tanken att man 

sen ska gå till hemsidan och rapportera bland annat 

fångstdatum, fångstplats, gäddans ID-nummer och 

längd. Återutsätts gäddan får man ett diplom. 

Utplantering av karp 

Som ett led i att utveckla intressant fiske även i sötvatten 

på Gotland, har man i projektet planterat ut karp 

i ett kalkbrott. 

– Det känns kul att vi har satt ut de här karparna. De 

kan leva i upp till fyrtio år och är roliga att fiska, berättar 

Per Jobs. Karparna kommer att fiskas och återutsättas. 

För att inte riskera kräftpest-smitta har man köpt 

fiskarna från en damm på Gotland. 


Projektnamn: Eko-ön Furillen • Projektägare Per Jobs • Projektledare Per Jobs 

Projekttid mars 2007–mars 2008 • Hemsida www.fishyourdream.com • Leader-medel 462 800 SEK 

Studieresa till Venezuela 

I syfte att studera ekoturism-aktiviteter, fiskforskning 

och ekologiskt boende åkte Per Jobs och fiskeguiden 

Nicka Hellenberg till Venezuela hösten 2007. På det 

besökta ekohotellet jobbar man med visionen att turismen 

ska påverka den lokala utvecklingen positivt, såväl 

ekonomiskt som miljömässigt. De jobbar med lokala 

råvaror, utnyttjar regnvatten och solceller, innovativa 

sätt att kompostera och sprider kunskap om det känsliga 

eko-systemet. De tar endast emot små grupper för 

att minska miljöpåverkan. 

Per och Nicka gav sig också ut att fiska billfish. The 

Billfish Foundation, TBF, jobbar med ett globalt märkprogram 

där sportfiskaren hjälper till att märka och 

återfånga fisk. Programmet har gett inspiration till 

detta projekts märkning av bland annat gäddor. 

Miljöanpassat boende 

Under sommaren placerade man ut fyra eremitkojor på 

lämpliga platser på Furillen. Per Jobs, Johan Hellström 

och Rute Hembygdsförening har tillsammans diskuterat 

hur man kan göra Furillen till en bilfri ö med parkering, 

cykeluthyrning, leder och grillplatser. Hotellet 

Fabriken Furillen kan idag erbjuda ett miljövänligare 

alternativ till de gäster som vill. Projektet har startat en 

ekologisk tankeprocess som fortgår även efter projektets 

avslutande. 


Kanske borde man redan från start ha begränsat projektet 

mer och haft en tydligare ansvarsfördelning? 

Rute Hembygdförening har vid projektets slut inte hunnit 

märka ut en vandringsled på Furillen och eventuellt 

ska man istället satsa på att via IT-teknik förmedla 

information via mobilen eller annan handburen enhet. 

Förstudierna om att handikappanpassa någon av eremitkojorna 

respektive möjligheten att initiera jaktturism 

på och kring Furillen har inte heller kommit så 

långt. Det verkar svårt, eftersom man måste diskutera 

med flera markägare. 

Nya fiskeprodukter 

Projektet har lyckats bra med att skapa fisketurismprodukter 

och ekologiskt boende. Som en förlängning av 

projektet utförs, med dispens från Länstyrelsen, provfiskning 

på Gotska Sandön med hopp om att kunna 

utveckla riktigt exklusiva fiskesresor. 

FishYourDream.com har vid projektets avslutande 

hunnit ta emot ett par sällskap. Det är nu den riktigt 

spännande delen börjar med att se om idén kommer 

att fungera! 


Ekokraft – provproduktion av vallpellets 

Efterfrågan på ekologiskt kraftfoder ökar i takt med att 

man konsumerar mer ekologisk mjölk och ekologiskt 

kött. Det finns flera ekologiska odlare av vallväxter på 

Gotland, men transporter av hö eller ensilage är kostsamma. 

Genom att förädla vallväxterna till pellets kan 

man erbjuda en bra produkt med god resurshushållning 

för lagring och transport. 

Torkning en förutsättning för ökad produktion 

Svante Bendelin var eko-bonde och såg att det gick bra 

att odla vallväxter, men frakten var för dyr. Genom att 

torka växterna och behålla näringsämnena, så skulle 

man kunna frakta 35 ton vallpellets på en lastbil, istället 

för att frakta motsvarande mängd av hö eller ensilage 

på 5–6 lastbilar. 

I föreningen Gotlands Ekologiska odlare insåg man 

att det snart skulle uppstå brist på ekologiskt proteinfodermedel. 

Resurser på den nedlagda sockerfabriken 

En förutsättning för projektet var att Roma Sockerbruk 

hade lokaler och utrustning som man skulle kunna 

anpassa till torkning av vallväxter. 

Anläggningen har konverterats från direkttorkning 

(eld och rökgaser) till indirekt torkning genom att montera 

en värmeväxlare som matas med ånga från ångpannan. 

Projektet syftade till att göra en provproduktion då 

man undersökte metoder för att skörda gräs, torka 

ensilage och tillverka vallpellets och samtidigt få ekonomisk 

bärighet i produktionen och en slutprodukt 

med hög närings- och hygienisk kvalitet. 

Från gräs till vallpellets 

Under projektet har man kommit fram till följande 

metod: Man skördar gräset och lägger det i lufttät miljö. 

Det bästa är om man kan torka gräset direkt, då slipper 

man spill från eventuellt mögel och kostnaden för ensilering. 

Vid direktskörd kan materialet förtorkas mer 

och produktiviteten i torken höjs. Slutprodukten får en 

doft av gräs eller hö, istället för en doft av ensilage, vilket 

särskilt är en fördel vid försäljning i småpåsar som 

foder till smågnagare. Men eftersom man inte hinner 

processa lika snabbt som gräset växer, krävs också lagringsalternativ. 

I projektet har man kommit fram till att ensilering i så 

kallade plastkorvar fungerar bäst om gräset måste lagras. 

Det gör att det är enkelt att hålla ordning på varifrån 

råvaran kommer, vilket är viktigt eftersom växtplatsen 

påverkar näringsinnehållet. Då kan man välja 

råvara efter önskad slutprodukt. 

Genom att ha kort hackelselängd packar sig materialet 

bättre i plastkorvarna, vilket minskar transportkostnaden 

samt ger en störningsfri pelletstillverkning. Med 

extremt kort hackelselängd möjliggörs också höga halter 

av torrsubstans vid ensilering i plastkorvar. 


Projektnamn Ekokraft • Projektägare Gotlands Ekologiska Odlare • Projektledare Svante Bendelin 

Projekttid april 2002 – juni 2003 • Hemsida www.sockerbruket.com • Leader-medel 640 500 SEK 

Torkning under sommarhalvåret 

Anläggningen kan köras året runt, men det är bara 

under sommarhalvåret som processen blir ekonomisk. 

Under produktionstiden bör man köra 24 timmar om 

dygnet eftersom det är kostsamt att stänga ner på natten, 

samtidigt som det skulle innebära lägre produktivitet. 

För att kunna hålla torken igång dygnet runt tar man 

direktskördat gräs på dagarna och ensilage på nätterna. 


Den anläggning som man testat har fungerat. Man kan 

tillverka önskad vallfoder-produkt och man kan också 

tillverka träpellets. Det är viktigt att utbilda personal så 

att de kan optimera torkprocessen under drift. 

Det är många som är intresserade av olika former av 

torkning, men investeringen blir oftast för dyr. Därigenom 

har man skaffat sig en unik ställning på Gotland. 

Framtiden för foderpellets 

Marknaden för ekologiskt odlat ökar konstant och priserna 

på spannmål ökar. Marknaden inom gnagarfoder 

och hästfoder är intressantast. Man kan också tänka 

sig att producera rotfruktsblandningar. Vallpellets kan 

även säljas som delkomponent till mjölkkofoder, samt 

direkt till lantbrukare då grovfoderbrist uppstår för nöt, 

lamm och höns. 

Nu när de utvecklat den här processmetoden i Roma 

kommer sannolikt fler att vilja odla ekologiska vallväxter. 

Ett bolag har bildats och verksamheten pågår dygnet 

runt med ett antal anställda. 

Framtida produktion påverkas mycket av olika 

bestämmelser som exempelvis EU:s stöd för vallfodertorkning 

och stöd till odling, kommande krav på 100 

procent ekologiskt foder och KRAV:s regler för torkning. 

–När KRAV kommer med sina nya regler för torkning, 

kommer vi att ha ett försprång! 



Gotland är en upplevelse värd 

en resa. Från det besökaren 

bordar färja eller flygplan 

tills man vänder hem igen 

fylls tiden av nya intryck 

och upplevelser. Det gäller 

alla besökare oavsett om 

reseanledningen är familjens 

sommarsemester eller 

deltagande i en kongress. Vår 

utmaning ligger i att förpacka 

våra naturliga förutsättningar, 

miljö, historia, natur och 

kultur i säljbara paket som ger 

kunden ett mervärde. 

Mats Jansson 

LAG-ledamot, 

representant för Gotlands Turistförening 

Bada Mitt På 

Sockerbrukets gamla kylvattendammar har stått oanvända sedan 

driften lades ner och nu ville man bygga en vattenpark enligt ett 

helt nytt koncept med en bassäng i en badsjö och en äventyrssjö! 


Discover Gotland 

Företagare i turismbranschen undersökte i en förstudie möjligheter 

att etablera aktiviteter och upplevelser för besökare i samband med 

kongresser på Gotland. Kontakt: Lars Fredriksson, Visby 

Förstudie ökade bondeturismintäkter 

Bondestugan Ekonomisk Förening ville utveckla olika aktivitetspaket 

för sina gäster för att därigenom bredda verksamheten och 

öka lönsamheten. Kontakt: Björn Dahlström, Lärbro 

Gotland Upplevelseön 

Medlemmarna i föreningen Upplevelser på Gotland har under 3 år 

lärt sig mer om hur man sätter ihop upplevelsepaket, marknadsför 

och hittar kraften i samverkan. Läs mer på sidan 48 >>> 

Hovleden 

Projektet syftade till att binda samman de olika rid- och körlederna 

på Gotland till en sammanhängande led runt hela ön. Kontakt: 

Ramona Numelin, Visby 

Lännaskolans vikingaprojekt 

Lännaskolan Slite (nuvarande Solklintsskolan), ville genom 

projektet stimulera till utökad samverkan mellan skola, arbetsliv 

och samhälle med sikte att marknadsföra Slite med inspiration från 

Spillingsskatten. Kontakt: Leif Ahlquist, Slite 

Medeltidscentrum 

Stiftelsen Medeltidsveckan på Gotland tog fram beslutsunderlag för 

att uppföra ett medeltida upplevelsecentrum på Gotland. Kontakt: 

Marie Flenström, Visby 

Romariket 

Föreningen Bildverk Gotland och Roma Kungsgård ville i samverkan 

skapa kulturhistoriska upplevelser vid Roma Kungsgård. 

Kontakt: Kenneth Täckenström, Roma 

Stenhuggeri 

I projektet ville man bygga upp en visningsverkstad och en basutställning 

över stenhuggeriet som hantverk. Kontakt: Linus 

Alfredsson, Västerhejde 

Ull & Besökscentrum södra Gotland 

Syftet med projektet var att göra en affärsplan för ett nytt Ull- & 

Besökscentrum på södra Gotland. Kontakt: Lotta Carsbo-Niklasson, 

Fardhem

Gotland Upplevelseön 

Hur sätter man Gotland på kartan som en plats dit man 

åker för att uppleva spännande och intressanta saker? 

Medlemmarna i föreningen Upplevelser på Gotland har 

under ett treårigt projekt lärt sig massor om hur man sätter 

ihop upplevelsepaket, marknadsför och hittar kraften 

i samverkan. Det har varit en tuff och omständlig resa 

som gett resultat i proportion till den egna insatsen. 

Upplevelseturism som en framtidsverksamhet 

Gotland har sedan länge varit ett inarbetat och uppskattat 

turistmål, men kapaciteten att ta emot gäster 

har utnyttjats dåligt då verksamheten koncentrerats till 

sommaren. Många ser en satsning på upplevelseturism 

som ett sätt att få besökare året om. Projekt Gotland 

Upplevelseön syftade till att realisera tankar om att 

utveckla upplevelseturism till en lönsam näring. Tanken 

var att Upplevelser på Gotland Ekonomisk Förening 

skulle rikta in sig på marknadsföring och utveckling 

av upplevelseprodukter. 

Eftersom flera försök redan gjorts på området ville 

man i projektet undanröja de problem som brukat uppstå. 

Företagarna har problem med att få tid till utveckling 

av upplevelseprodukter, de har ofta för lite resurser 

att använda till marknadsföring och bristande kunskap 

om marknadsföring och de vill komma ifrån att själva 

ansvara för bokning och resegaranti. För att komma 

runt de problemen valde projektet att samarbeta med 

Upplevelsefabriken som försäljningsagent. Därmed 

skulle projektet också få betydande faktisk finansiering 

vilket hade stor betydelse för projektbudgeten. 

En stor fördel med samarbetet var att det därmed 

fanns ett företag med eget vinstintresse som om projektet 

utföll väl, skulle säkra att det fanns en fortsättning 

på verksamheten efter projekttiden. Ett säljsystem 

som skulle samla alla samverkande upplevelseföretag. 

Haltande projektstart 

Beslutet om projektstöd drog ut på tiden då LAG-gruppen 

var oense och inte kunde komma till beslut. När 

LAG-gruppen äntligen kom till beslut ställdes bland 

annat krav på att medlemmarna i föreningen fritt skulle 

kunna välja vem och hur deras upplevelsepaket skulle 

säljas. Under denna process hoppade eldsjälen, tillika 

ordförande i föreningen, av. 

Efter många turer tog projektet ny sats i januari 2006. 

Dåvarande projektledare Åsa Stenström sade upp sig 

och nya projektledare blev Niclas Larsson och Kickan 

Karlsson. 

Ursprungligen skulle projektet rymma 30 företag, 

men i turbulensen hade en del företag hoppat av och 

nu ville man fokusera på de 16 företag som valt att fortsätta 

projektet. Med färre medlemmar krymptes också 

projektbudgeten. 

Marknadsplanering och kvalitetssäkring 

Under första halvåret 2006 genomförde 9 företag konsultledd 

marknadsplanering med regelbundna gruppträffar, 

5 företag gjorde individuella marknadsplaneringar. 

8 företag deltog på en utbildningsdag i marknadsföring 

och försäljning i Stockholm. Kvalitetssäkring 

gjordes i samarbete med extern konsult. 

Under 2006 genomfördes också en inventering av 

kortare dagsaktiviteter vilket resulterade i en meny 

med närmare 200 upplevelser. 


Projektnamn Gotland Upplevelseön • Projektägare Upplevelser på Gotland Ekonomisk Förening 

Projektledare Åsa Stenström t o m mars 2006, därefter Niclas Larsson och Kickan Karlsson • Projekttid sep 2004–dec 2007 

Hemsida www.exploregotland.se • Leader-medel 3 105 019 SEK 


Kopplingen till försäljningssystemet Upplevelsefabriken 

bröts i januari 2006, men man behöll namn och 

domän i sin marknadsföring ytterligare ett år. Under 

projekttiden har hemsidan och det gemensamma varumärket 

genomgått ett par förvandlingar både utseendemässigt 

och vad gäller namnet. I januari 2007 bytte man 

till namnet exploregotland.se och ändrade designen till 

den som fortfarande gäller efter projektets avslutande. 

Man har gjort sökmotorsoptimering och 2007 översattes 

hemsidan till engelska. 

Annonsering har skett övergripande i Aftonbladet, 

Metro, Gotlandsguiden, Upp&Ner samt Airport. 

Under 2006–2007 visades upplevelsepaket i Gotland 

Citys skyltfönster. I samband med detta togs det också 

fram roll-ups som har kunnat användas även efteråt. 

2007 gjordes en folder till varje upplevelsepaket som 

har exponerats på Gotlands Turistförening, Gotland 

City och hos medlemsföretagen. 

Några av medlemsföretagens upplevelser har exponerats 

i resereportage både i svensk och finsk TV. 

Medlemsföretagen har via projektet kunnat delfinansiera 

marknadsaktiviteter för enskilda upplevelsepaket 

med exempelvis annonsering i fackpress, trycksaker 

och PR-aktiviteter och den möjligheten har också 

utnyttjats. 

Medlemsföretagen har också producerat 7 reklamfilmer 

som visats i Stockholm på Gotland City och storbildsskärm 

på Fridhemsplan samt i Visby på Gotlands 

Turistförening och i Gästhamnen. 

Explore Gotland lever vidare 

Gotland Upplevelseön har skapat en högre medvetenhet 

om vad det innebär att satsa på upplevelseturism. 

En del av de problem som förutsågs vid projektets start, 

har förblivit olösta projektet igenom, eftersom samarbetet 

med Upplevelsefabriken fick avbrytas. Det innebar 

bland annat att varje medlemsföretag måste satsa 

mer av sin tid. Nu söker Explore Gotland efter en eller 

flera försäljningskanaler. En styrka är att man tagit fram 

en modell för kvalitetssäkring. Idag finns 60 dagsaktiviteter, 

26 upplevelsepaket och 200 upplevelsekomponenter. 

Den största positiva effekten av projektet är att man 

byggt upp ett nätverk inom föreningen och att de företag 

som haft tid att satsa mycket på upplevelseturism 

under projektet, också fått stort stöd av projektet. 


Bada Mitt På – Varplöse Vattenpark 

Sockerbrukets gamla kylvattendammar har stått oanvända 

sedan driften lades ner. Närboende har brukat 

bada i dem och det har pratats om att man borde göra 

något av dem. Ur detta växte idén om att bygga en 

vatten park enligt ett helt nytt koncept med en bassäng 

i en badsjö och en äventyrssjö! Anläggningen invigs 

sommaren 2008. Då kommer man äntligen att kunna 

Bada Mitt På Gotland. 

Ett nedlagt sockerbruk ger nya idéer 

I spåren efter att Roma Sockerbruk lades ner har man 

i Roma arbetat för att fylla fabriksområdet med nya 

verksamheter. Ägarna till Klosterfastigheter, bildade 

tillsammans med Brukshotellet AB, Romaföretagarna, 

Roma IF och Wisby Simsällskap en intresseförening i 

syfte att utveckla idén om att bygga en vattenpark av 

de befintliga kylvattendammarna. När projektet startade 

hade dammarna stått vattenfyllda utan cirkulation 

i några år. 

Man började med att formulera visionen i ord och 

ritningar, samtidigt som man förankrade idén bland 

Romaborna. 

Gjuten bassäng och anlagd sjö 

Vattenparken kommer att bestå av ett stort familjebad 

med strand vid den mindre dammen samt en 50-meters 

simbassäng för träning och tävlingar. Den större dammen 

skall på sikt bli en äventyrssjö med naturlig inramning. 

Det praktiska arbetet inleddes med att torrlägga den 

mindre dammen, varefter själva anläggningsarbetet 

tagit vid med röjning, grävning och gjutning. 

Förseningar av flera slag 

Projektet har kämpat mot flera olika förseningar. Det 

visade sig att den kompetens och kapacitet som krävdes 

hos konstruktörer måste sökas på fastlandet. Leverans 

av material har orsakat förseningar. I och med att det 

samtidigt med projektets genomförande rått byggboom 

i hela landet har det varit svårt att få fatt på arbetskraft 

och entreprenadmaskiner. 

Som om inte det vore nog, drabbades projektet också 

av den extremt regniga sommaren 2007 – marken blev 

så lös att det inte var möjligt att varken köra eller gå på 

arbetsplatsen. 

På grund av alla förseningar blev det omöjligt att 

inviga vattenparken sommaren 2007, utan den kommer 

istället att invigas under försommaren 2008. 

Det närmar sig slutfinish 

Man har stängslat in området, anlagt parkering, ordnat 

med vägskyltning samt inrättat ett servicehus med 

utrymmen för dusch och omklädning. Bassängen är 

gjuten med fundamenter för en kommande läktare. 

Ytor för rekreation har iordningsställts och man har 

köpt in utrustning. Anläggningen har anslutits till det 

kommunala avloppet. 

Hela anläggningen har dimensionerats för att räcka 

för kommande utbyggnader både vad gäller el, vatten 

och avlopp. 

Nu återstår att gjuta runt bassängen och att trimma 

in anläggningen. 


Projektnamn Bada Mitt På • Projektägare Varplöse Vattenpark • Projektledare Mona Snäckerström 

Projekttid april 2006–december 2007 • Hemsida www.vattenparken.com • Leader-medel 4 161 678 SEK 


Anläggningen marknadsförs i turistpublikationer och 

på hemsidan www.vattenparken.com. 

Under projektet har man ofta bjudit in till visningar, 

delat ut informationsblad och också tagit personlig 

kontakt med företag och intressegrupper. 

När det gäller idrottsdelen finns det väl upparbetade 

kanaler både lokalt och regionalt. 

Media har givit positiva rapporter om projektet och 

man kommer att fortsätta att bearbeta media. 

Eldsjälar och ideella insatser 

Varplöse Vattenpark hade aldrig kunnat genomföras 

utan mångas insatser. Roma samhälle har ställt upp på 

det här projektet främst genom att idrottsföreningar 

bildat arbetslag och hjälpt till med att till exempel röja 

buskar. Wisby Simsällskap har dessutom utbildat 15 

ungdomar som ska tjänstgöra som badvakter/värdar. 

Mona Snäckerström har varit projektledare på ungefär 

65 procent ”men det här är ju ett projekt som man 

lever med dygnet runt och ibland har jag jobbat både 

helger och kvällar utanför betald tid”. 

Jonny Nilsson i ägargruppen och Kjellåke Norström 

från Wisby Simsällskap har varit de pådrivande eldsjälarna. 

Jonny har varit arbetsledare, problemlösande 

konstruktör, och själv brottats med maskiner i både 

regnvåt lera och gassande hetta. Kjellåke har bidragit 

med sitt stora kunnande om badanläggningar och sin 

vision. 

Det som kostat mest i tid och pengar är utgrävningen 

av dammen och det dyraste inköpet är betongblocken 

till bassängen samt att lägga ledningar. Klosterfastigheter 

har utanför projektredovisningen bidragit med ”allt 

möjligt material” som funnits på området. 

Vattenparken invigs under försommaren 2008 

Det här är ett projekt som verkligen tänjt gränserna för 

vad som är möjligt att göra i en före detta bruksort som 

Roma. Alla förseningar som drabbat projektet har å sin 

sida tänjt på de inblandades tålamod. Eftersom Leaderprojektet 

avslutats innan Vattenparken är klar, kan man 

bara gissa att den här idén kommer att betyda mycket 

för romaborna och utomståendes bild av Roma, plus att 

fler besökare bör ge tillskott till affärer och matställen 

i Roma. 



Gotlands unika natur, kultur 

och historia är ett starkt varumärke 

och har en stark dragningskraft 

på såväl turister 

som bofasta. Att synliggöra 

kulturen ger möjligheter till 

upplevelseturism, nya arbetstillfällen 

eller diversifiering för 

landsbygdsföretag. 

Rickard Elgán 

LAG-ledamot, representant för 

Högskolan på Gotland 

Animationsverkstad Fårösund 

Samling av kompetens för specialeffekter och animation inom 

filmskapande samt samarbete med skolor för att sprida kunskap 

om animationsfilmer. Kontakt: Finn Engström, Rute. 

Besöksplats Fröjel 

Hembygdsföreningen skapade nya aktiviteter baserade på de 

arkeologiska utgrävningarna av den gamla vikingahamnen i Fröjel. 

Kontakt: Jerker Eneqvist, Fröjel. 

Filmcentrum 

En förstudie för att samla in idéer inför bildande av ett Filmcentrum 

på norra Gotland. Läs mer på sidan 58 >>> 

Guiden till Gotländskt konsthantverk 

Skapande av en årlig guidebok om gotländska konsthantverkare, bildkonstnärer 

och formgivare. Kontakt: Kerstin Leonette, Kräklingbo. 

Hamlett på Roma slott 

Genom att utveckla en ny samarbetsform mellan teater, skola och 

företag skapade Unga Roma en attraktiv och lönsam upplevelseproduktion. 


Havdhems lantbruksmuseum 

Öka möjligheterna för museet att kunna ta emot, renovera och 

lagra objekt som har historiskt värde för utvecklingen inom lantbruket. 

Kontakt: Jens Eriksson, Grötlingbo. 

Konst och kulturcentrum i Alskog 

Föreningen ville i samverkan med etablerade konstnärer och 

hantverkare i Alskog med omnejd, utveckla nya aktiviteter. Kontakt: 

Hans Ahnell, Ljugarn. 

Kulturmötesplats Jungfrun 

Lummelunda-Stenkyrka sockenutvecklingsgrupp genomförde en 

förstudie för att undersöka möjligheterna att skapa en kulturmötesplats 

i Lickershamn. Kontakt: Britta Calamnius, Stenkyrka. 

Kulturreservatet Norrbys i Väte 

Länsmuseet och Gotlands Fornvänner planerade i samarbete med 

Väte hembygdsförening för en framtida användning av Gotlands 

första kulturreservat. Kontakt: Birgitta Strandberg-Zerpe, Visby. 

Kvinnorna i stenindustrin 

Bläse Kalkbruk Intresseförening ville belysa kvinnornas roll i 

historien om och kring Bläse Kalkbruksmuseum. Kontakt: Poul 

Bergesen, Fleringe. 

Landsortsbio på Gotland 

Film på Gotland ville stimulera, stärka och förnya biokulturen på 

landsbygden. Kontakt: Paula Ciliberto, Visby. 

Roma Allting 

Hembygdsföreningen har utvecklat modeller för samverkan mellan 

Romabygdens företagare och föreningar, bl a genom ett årligt Allting 

enligt gammal tradition. Kontakt: Kenneth Täckenström, Roma. 

Öppna Ateljéer 

Galleriföreningen, konstnärer och en Gotlandstidning utvecklade 

konceptet Öppna Ateljéer som fått konstentusiaster att vallfärda 

runt hela ön. Läs mer på sidan 54 >>>

Öppna Ateljéer 

Med inspiration från Österlen och Öland har konstnärerna 

på Gotland utvecklat konceptet Öppna Ateljéer. 

Ett succéprojekt som tredubblat antalet ateljébesökare 

under pingsthelgen och som fått konstentusiaster att 

vallfärda runt hela ön. Arrangemanget har fortsatt att 

utvecklas efter projektet och antalet deltagare ökar för 

varje år. 

En hög andel bofasta konstnärer 

Gotland har länge attraherat konstnärer och här finns 

en hög andel bofasta och yrkesverksamma konstnärer 

och konsthantverkare. Lokaltidningen Gotlands Allehanda 

har under flera år jobbat med det uppskattade 

konceptet Öppna Ateljéer, som genomförts i mitten av 

juli. I rapporten ”Konstnär på Gotland” framkom att 

konstnärerna önskade en professionell utveckling av 

satsningen. Den ursprungliga satsningen hade vuxit ur 

sina kläder och nu ville man utveckla idén vidare och 

höja kvalitetsnivån. 

2004 bildades en referensgrupp med Gotlands Allehanda, 

Konstkonsulenten på Gotland, Galleriföreningen, 

Länsmuséet och Gotlands Turistförening. De 

formulerade ett projekt med syfte att genomföra Öppna 

Ateljéer som ett återkommande arrangemang varje 

pingsthelg och därmed bidra till att förlänga turistsäsongen. 

Kliv in i ateljén! 

Genom att konstnärerna öppnar sina ateljéer ger arrange 

manget en mer personlig kontakt mellan konstnär/konsthantverkare 

och publik. Det ger en större 

glädje i mötet, jämfört med utställningar på gallerier 

eller muséer. 

87 procent av Gotlands yrkesverksamma konstnärer 

bor på landsbygden. Konceptet Öppna Ateljéer gör det 

mer lockande för besökarna att åka runt på hela ön. 

Fler besökare än förväntat 

Arrangemanget har varit mycket uppskattat och välbesökt. 

Målet var 8 000 fler besökare till Öppna Ateljéer 

eller genomsnitt 60 besökare per ateljé, i själva verket 

kom det tredubbla! 

2005 kom i genomsnitt 200 besökare per ateljé, 2006 

ökade det till i genomsnitt 380 – vissa ateljéer hade över 

800 besök! Konstnärerna har uppfattat att många besökare 

varit hitresta. 

På Gotlands Konstmuseum visades 2006 en samlingsutställning 

med start två veckor innan Öppna 

Ateljéer för att ge ett smakprov på vilken konst som 

skulle visas. Dit kom 1 000 personer. Nu startade man 

också ett konstlotteri som visade sig ge ett bra tillskott 

till ekonomin. 


Projektnamn Öppna Ateljéer • Projektägare Galleriföreningen på Gotland • Projektledare Mia Grönkvist-Olsson 

Projekttid dec 2004–juni 2006 • Hemsida www.oppna_ateljeer.se • Leader-medel 450 916 SEK 

Många konstnärer vill vara med 

Självklart har Öppna Ateljéer blivit en succé bland 

konstnärerna. 

– Det har varit spännande att upptäcka hur många 

proffsutövare som finns på den här lilla ön, berättar 

projektledaren Mia Grönkvist-Olsson. 

Från början satte man upp målet att få med 60 konstnärer; 

redan första året var de 89 och följande år 90. 

Alla som är medlemmar i KRO (Konstnärernas Riksorganisation) 

eller KIF (Sveriges Konsthantverkare & 

Industriformgivare) kan delta och övriga måste prövas 

av en jury. Det innebär att man sagt nej till runt 20 ansökande 

som inte uppfyllt kraven på kvalitet och genomförande. 

Det här är en garanti som gör besökarna mer 

motiverade att komma och det har gett utdelning i ett 

ökat antal besökare. 


Hemsidan har utvecklats under projektet. 

Man har genomfört en massiv annonskampanj i 

lokalpressen. Form och Design Gotland, Airport Gotland, 

Gotland 2006, Gotlandsmagasinet, Gotland Just 

Nu, Allt i Hemmet, Allt om resor och Antik-världen 

har publicerat artiklar om Öppna Ateljéer. Gotlandsfärjorna 

har haft en informationsslinga om Öppna 

Ateljéer på sina monitorer. Gotland Promotion och 

Gotland City har satt ihop resor. 

På plats har varje konstnär förfogat över flaggor och 

annat skyltmaterial. 

Gränsöverskridande samarbete 

Det har varit lätt att få till samarbete med Gotlands 

Allehanda, Destination Gotland, GTF, övrig besöksnäring, 

länsstyrelse och kommun. Det finns bara vinnare 

och särskilt glada har restauranger och boendeanläggningar 

varit. 

Konstnärerna har erbjudits gemensam utbildning 

och det har blivit ett naturligt nätverk, vilket varit 

mycket positivt då livet som konstnär annars präglas av 

mycket ensamhet. 


Om man inte har erfarenhet från liknande projekt, kan 

det vara svårt att förstå hur finansieringen fungerar. 

För att projektet ska kunna flyta på smidigt bör man 

ha ett grundkapital att betala räkningar med, eftersom 

bidragspengarna betalas ut först när man skickat in 

bevis på att man betalt fakturor. 

– Leader har varit otroligt samarbetsvilliga och hjälpt 

oss att förstå formuleringar och annat, säger Mia. 

Utvecklingen fortsätter 

Öppna Ateljéers Leader-projekt avslutades 2006, men 

arrangemanget fortsätter att växa. Under våren 2008 

bildar man föreningen Öppna Ateljéers Vänner där 

vem som helst kan gå med för att stödja satsningen. 

Antalet medverkande konstnärer har nu ökat till 115, 

vilket gör det ännu intressantare för folk att ta sig hit. 

Kanske kommer man att kunna utöka arrangemanget 

till att omfatta en hel vecka från Kristi Himmelsfärdshelgen 

till Pingsthelgen? 


Hamlett på Roma Slott 

Teatern är basen 

Teateruppsättningen Lilla Hamlett utgör basen för idén. 

Föreställningen framfördes på en scen i nära anslutning 

till Romateaterns scen. Roma Kungsgård har blivit ett 

kulturellt centrum bland annat tack vare framgångar 

med uppsättningar av Shakespeares olika verk. 

Lilla Hamlett har utgått från de stråk i Shakespeares 

dramatik där unga människor kan känna igen sig och ur 

det har de skapat nyskriven, allvarligt lekfull och musikalisk 

dramatik för barn och ungdomar. 

Genom att utveckla en ny samarbetsform mellan teater, 

skola och företag har Unga Roma skapat en attraktiv, 

lönsam upplevelseproduktion som håller hög konstnärlig 

nivå. Teaterföreställningen Lilla Hamlett har fått positiv 

uppmärksamhet i nationell media och väckt nyfikenhet 

ända bort till Bryssel och Paris! 

Hur göra barnkultur lönsamt? 

Teater är ett fantastiskt verktyg för att engagera barn. 

Barn bär lusten till delaktighet vilket gör att barnteaterföreställningar 

oftast är mer interaktiva än föreställningar 

för vuxna. Genom att bygga vidare på barnens 

engagemang kan man skapa en ännu större totalupplevelse. 

Unga Roma tog fram en idé som bygger på samverkan 

mellan Atheneskolan och Ilses Lek & Saker. En 

modell som kan öka lönsamhet och attraktion för alla 

inblandade parter. 

Forska och samtala 

I samband med föreställningen arrangerades en aktivitetspromenad 

i samarbete med Atheneskolan och Ilses 

Lek & Saker. Varje station har motsvarat ett tema som 

gestaltats i föreställningen och barnen har getts möjlighet 

att utforska och samtala om fenomen som berörts 

i pjäsen. 

Ilse Alskog (Ilses Lek & Saker) har ansvarat för ut - 

form ningen av promenaden och utvecklat och köpt in 

lämpligt arbetsmaterial. 

Elever från Atheneskolan har utbildats till att ansvara 

för ett par av stationerna. En av eleverna fick ett 

treveckors sommarjobb med ansvar för att koordinera 

de 16 medverkande eleverna, samt iordningställa och 

övervaka promenaden. 


Projektnamn Hamlett på Roma Slott • Projektägare Unga Roma • Kontaktperson Karin Kickan Holmberg 

Projekttid mars 2005–jan 2006 • Hemsida www.ungaroma.com • Leader-medel 197 590 SEK 

foto Roland Hejdström 

Samarbetspartners med kvalitetsambitioner 

I valet av samarbetspartners har det varit viktigt att hitta 

partners som passar in i helheten och som har en kvalitetsambition 

som ligger i nivå med Unga Roma. Atheneskolan 

är en friskola där konstarter och samarbete 

med näringslivet ingår i profilen. Ilse Alskog är barnpedagog 

som specialiserat sig på klassiska och nyproducerade 

leksaker av hög kvalitet. 

Biljettförsäljningen motsvarade förväntningarna 

Trots regnskurar lyckades man genomföra de planerade 

sexton föreställningarna. Besökssiffrorna till Roma 

Kungsgård ökade med 25 procent under föreställningsdagarna. 

Ilses Lek & Saker ökade sin omsättning med 10 procent 

bland annat genom att ha ett marknadsstånd med 

försäljning på området. 

Under kommande år kan Atheneskolan erbjuda sina 

elever teaterutbildning i sin ordinarie skolverksamhet, 

då Unga Roma gått in på en teaterlärartjänst. 


• Information om föreställningen lades ut på 

www.ungaroma.com. 

• Man har också annonserat, affischerat och synts i 

lokala media. 

• I lokalradion spelades musik från föreställningen i 

samband med evenemangstipsen under hela sommaren. 

• Biljetterna har sålts via Turistbyrån i Visby och på 

Roma Kungsgård. 


Det var besvärligt och krångligt förarbete innan projektet 

godkändes och man har tvingats att tänka på nya 

sätt, vilket har varit lärorikt. 

Projektorganisationen var för liten för att hantera 

barnamatörer och skådespelarproffs samtidigt och det 

hade varit bättre att skilja på den konstnärliga processen 

och projektadministrationen. 

Transporter för barn har varit ett problem. Kollektivtrafikens 

tidtabell har inte fungerat ihop med repetitionstiderna 

och därför har transporterna fått lösas på 

andra, orimligt kostsamma sätt. 

Arbetsprocessen och mottagandet blev bättre än vad 

man hoppats på, men däremot har man inte fått sälja 

pedagogiska tjänster till skolorna, trots att de tidigare 

visat intresse. 

Projektledare Kickan Holmberg skriver i slutrapporten: 

”Ett brett och givande kontaktnät har skapats med 

många framtida samarbetspartners. Inte minst tillsammans 

med Roma Kungsgård kan vi konstatera att det 

går att skapa nya evenemang som bidrar till ekonomiska 

förutsättningar och vidgade vyer.” 


Filmcentrum – en förstudie 

Ingmar Bergmans närvaro på Fårö har gett en självklar 

anknytning till film som under senare år förstärkts med 

Kustateljén – en av Sveriges största filmstudios belägen 

i Kustparken, Fårösund. Under förstudien skulle ett antal 

idéer samlas in och utvärderas om hur man skulle kunna 

bygga upp ett Filmcentrum på norra Gotland. Några av 

idéerna har omsatts och mest framgångsrik är den uppmärksammade 

Bergmanveckan. 

Ingmar Bergman startade utvecklingen 

När Ingmar Bergman letade efter en inspelningsplats 

till Såsom i en spegel 1960, inleddes en period då Fårö 

skulle komma att betyda mycket både som inspiration 

och inspelningsplats för den världskända regissören. 

Sju av Bergmans filmer har spelats in på Fårö. Hans 

filminspelningar engagerade lokalbefolkningen och 

ledde bland annat till att fårösonen Arne Carlsson blev 

först stillbildsfotograf och sedan filmfotograf. 

Arne är initiativtagare till att omvandla KA3:s fredsförråd 

i Fårösund till Kustateljéns filmstudio och produktionscentrum. 

Ombyggnaden skedde 2002 och den 

första filmproduktionen påbörjades 2003. Filmstudion 

förfogar över 1 000 kvadratmeter studioyta och är en av 

norra Europas största. 

Sammantaget har Fårösund genomgått en stor förändring 

och en viktig del av förändringen hänger ihop 

med filmproduktion. 

Skapa filmrelaterade upplevelseprodukter 

När förstudien Filmcentrum startade rymde grundförutsättningarna 

både filmhistoria och dagsaktuella filminspelningar. 

I Fårösund och på Fårö kunde man hitta 

inspiration, kunskap och teknik. I Visby fanns Filmgymnasiet, 

Film på Gotland och Högskolan som alla 

gav utbildningar med filmanknytning. 

Förstudien skulle inventera resurser, ta fram konkreta 

förslag till ett Filmcentrum och skissa på olika 

aktiviteter. En svårighet i uppstarten var att det uppstod 

en maktkamp bland de olika intressenterna där 

vissa representanter från det offentliga verkade ta för 

givet att de hade förtur till ”ägandet”. 

Fårö Filmcenter 

Under projektets gång bildades den ideella föreningen 

Fårö Filmcenter. Föreningen kom att utgöra stommen 

för den idé om Filmcentrum som projektet ville initiera. 

Styrelsen i föreningen har jobbat fram fem konkreta 

idéer rörande utbildning, Bergmanvecka, guidade 

turer, sommarakademi och International Bergman 

Award. 


Projektnamn Filmcentrum • Projektägare UNG – Utveckling Norra Gotland, ideell förening 

Projektledare Annelie Söderström • Projekttid oktober 2003–juli 2004 • Hemsida www.bergmanveckan.se • Leader-medel 66 798 SEK 

Utbildning 

Elisabeth Edlund på Högskolan på Gotland har förlagt 

en 5-poängs utbildning om ”Ingmar Bergman – auteuren 

och berättaren” till Fårösund, i nära samarbete med 

Kustateljén och Fårö Filmcenter. 

Filmregissören Alexander Moberg och filmpedagogen 

Monika Wigren-Blomquist har skapat en ”Särskild 

utbildning för hantverksyrken inom Film- och TV-produktion” 

som startade efter projektet, i januari 2005. 

Utbildningen gavs på Gotlands Folkhögskola i Fårösund 

i direkt anslutning till Kustateljén. 

Bergmanvecka 

Man arbetade fram ett förslag till Bergmanvecka som 

sedan invigdes den 28 juni 2004. Reaktionerna var 

mycket positiva och kulturreporten i P1, Lars Lönnrot 

sa att ”det här var den bästa veckan under hans 39 år 

som kulturreporter”. 

Konceptet Bergmanveckan arrangeras för fjärde året 

2008. Intresset från massmedia har ökat och likaså 

antalet deltagare. 

Guidade turer 

Inspelningsplatserna har inventerats och i samband 

med Bergman-veckan testades turen ”Skammen” respektive 

”En Passion”. Båda turerna lockade ett 50-tal 

betalande deltagare. 

Filmkritikernas Sommarakademi 

Almedalsveckan är en mötestradition som blivit en 

naturlig samlingsplats för politiker och journalister. 

Filmbranschen skulle behöva något liknande för att 

skapa ett forum för kulturpolitik. Fårö Filmcenter jobbade 

vidare med idén efter projektets avslutande. 

Ingmar Bergman International Debut Award 

I samarbete med Göteborgs Filmfestival och Jannike 

Åslund vill man skapa ett internationellt pris som ska 

delas ut till en regissör som ”på ett intelligent och konstnärligt 

fullödigt vis reflekterar över moraliska och/eller 

existentiella spörsmål i Bergmans anda”. Efter projektets 

avslutande har man jobbat vidare med idén som 

idag, 2008, kallas Ingmar Bergman International Debut 

Award. 

Filmcenter blir Bergmancenter? 

Intresset för Ingmar Bergman har hamnat i nytt ljus 

efter hans bortgång sommaren 2007. Många journalister 

sökte sig till Fårö för att göra reportage och för 

andra blev det viktigt att besöka den plats som betytt så 

mycket för en så tongivande filmkonstnär som Ingmar 

Bergman var. 2007 drog Bergmanveckans styrgrupp 

upp riktlinjerna för ett Bergmancenter med plats för 

forskning, besök och filmaktiviteter. 

– Det ligger helt rätt i tiden att få till stånd ett sådant 

center – hur skulle vi kunna förklara för omvärlden 

om vi inte satsar på ett Bergmancenter? säger Annelie 

Söderström. 


Närmsta kiosken 

Två ungdomar testade kioskverksamhet i När och tog ansvar för 

havspoolen sommaren 2004. 

Phaser Film 

Den ideella föreningen Phaser ville lära ungdomar att göra film 

med tillhörande musik. 

Sproge paintball 

Tre grabbar i Hemse ville öka gemenskapen mellan ungdomar i 

bygden och också bygga broar mellan olika gängbildningar genom 

att bygga en paintballpark i Sproge. 

Studio 13 

Ungdomar i Slite rustade upp en lokal för att bedriva discoverksamhet 

med och för ungdomar i Slite. 

TV- teater, del 1 

Teatersällskapet ”En ocean av begrepp” fick stöd till rekvisita i 

samband med inspelning av en TV-teateruppsättning med tema 

skräck. 

Underground 

Ungdomar från Hassela Gotland skapade en långfilm med temat 

ungdomsvåld – en film om ungdomar, för ungdomar och av ungdomar.


I ett aktivt samhällsbyggande 

har det visat sig svårt att 

få in ungdomar i befintliga 

samhälle liga strukturer och 

institutioner. Men genom 

projektet Guldpengen har vi 

haft möjlighet att lära oss 

mycket om hur ungdomar 

fungerar och hur intensivt 

engagemang de kan ha 

samt hur olika skeden i livet 

påverkar detta engagemang. 

Bengt Jönsson 

LAG-ledamot, 

representant för ideell sektor 

Antimobbingturné 

Turné till alla fritidsgårdar på Gotland med konsert och cd som 

berör och lyfter fram problemen med mobbing. Projektet drevs 

06/07 av bandet ”A friend of Harrys”. 

Arrangutangh 

Ungdomskonferens för hästintresserade i februari 2006 på 

Suderbys Herrgård med ca 100 deltagare. 

Austur Islandshästar 

Antalet ungdomar i Austur Islandshästklubb har ökat och syftet 

med projektet var att stärka ungdomsverksamheten och få ungdomarna 

själva att börja anordna träffar och ritter. 


Bosnien, bygga en lekplats 

Elever från Donnergymnasiet i Klintehamn ville utveckla ett 

samarbete med bosniska ungdomar och bygga en lekplats i 

staden Maglaj. Läs mer på sidan 64 >>> 

Café Unik 

Ett sommarcafé, Café Unik, skapades sommaren 2004 vid 

f d skolan i Hellvi. 

Cirkusskola 

Projektgruppen ville skapa intresse för nycirkus med akrobatik, 

jonglering och dramaövningar hos ungdomar i åldern 13–18 år på 

landsbygden. 

Dansshow 

Elever i årskurs 3 på estetiska programmet satte våren 2006 upp 

en show med 30 medverkande aktörer. Föreställningar gavs på 

skolor i Lärbro, Slite och Fårösund. 

Forum Française 

Gymnasieelever som alla har varit utbytesstudenter i Frankrike 

under ett år, ville skapa ett nätverk och en mötesplats för fransktalande. 


IdéEntrén 

Styrgruppen för Guldpengen genomförde eventet IdéEntrén för att 

med kraft nå ut till många ungdomar, informera och inspirera till att 

starta företagsinriktade projekt. Läs mer på sidan 65 >>> 

J B Windsurfing 

J B Windsurfing arrangerade sommaren 2006 en vindsurfingskola 

för ungdomar, främst på norra Gotland. 

Kiteskola 

I Tofta testades kursverksamhet inom kitesurfing för att undersöka 

förutsättningarna för ett företag i branschen. 

Mexico 

Två ungdomar som varit fredsobservatörer i Mexico genomförde 

en serie föreläsningar om förhållandena i Mexico, på de gotländska 

gymnasieskolorna under 2005. 

Motorsport 

Några ungdomar startade motorcrosscykelverksamhet för ungdomar 

på norra Gotland.

Guldpengen – en Ungdomssatsning 

Landsbygden behöver ungdomar för att leva. Ungdomar 

är fulla av idéer, men kan behöva hjälp med att få struktur 

på genomförandet. Guldpengen är ett projekt som syftat 

till att uppmuntra ungdomarnas engagemang. Det har 

varit en lärorik resa för samtliga inblandade. Ungdomar 

kan åstadkomma mycket om de får ta ansvar och de kan 

lära vuxna mycket om entreprenörsskap och drivkraft. 

Ett samhälle för ungdomar 

I Leader+ nationella plan har man som strategi att bidra 

till att ungdomar uppfattar sig som delaktiga i samhällsutvecklingen. 

Det ska man göra genom att skapa 

nya arbetstillfällen, ungdomsfora, ungdomsnätverk och 

nya ungdomsföretag. Man vill se deltagande, engagerade 

ungdomar som involverar sig i projekt och verksamheter 

som startas av ungdomar. 

Leader+ Gotland startade ramprojektet Guldpengen 

för att ge ungdomar på den gotländska landsbygden 

möjlighet att själva föreslå och genomföra lokala projekt 

inom LAG:s tema. I syftet låg också att stimulera 

ungdomar till att reflektera över sin egen situation och 

att försöka höja aktivitetsnivån för sig själv och hos 

andra ungdomar, samt att sprida Leader-metoden. 

Ungdomscheckar 

Maxbeloppet för projektsstöd har varit 15 000 kronor. 

Avsikten har varit att stödet skulle kunna användas till 

mindre projekt som till exempel förundersökning eller 

studieresa. Projektet ska följa LAG-gruppens tema att 

”öka värdet i lokala produkter, inbegripet tjänster, särskilt 

genom att i samverkan underlätta för mindre företag 

att få tillgång till marknaden”. Målgruppen har varit 

ungdomar 15–25 år i grupper på minst 5 personer. 


Projektnamn Guldpengen (Leader+ Gotland ramprojekt) • Projektägare Leader+ Gotland 

Projektledare Karin Svensson t o m februari 2005, därefter Lotta Pettersson • Projekttid oktober 2003–december 2007 

Hemsida www.guldpengen.se • Leader-medel 1347 700 SEK 

Styrgruppens arbete 

Projektet har haft en styrgrupp som bestått av ungdomar. 

Dessa har tillsammans berett ansökningarna. 

Totalt har 15 personer, 18–20 år, varit aktiva som 

ledamöter i styrelsen för Guldpengen. I styrelsen har 

också ingått två representanter från LAG-gruppen, 

Bengt Jönsson och Karin Svensson. 2005 ersattes Karin 

av Lotta Pettersson. 

Arbetet i styrgruppen har varit en lärprocess där 

ungdomarna suttit med i 1–2 år och sedan bytts ut. Det 

har inneburit att varje ny styrgruppsmedlem behöver 

ett visst antal möten på sig för att lära sig idén, rutiner 

och principer för Leader+ och Guldpengen. Möten 

har varit som en kombination av traditionella styrelsemöten 

och direkta arbetsmöten då man berett ansökningar 

med mera. 

Extern Marknadsföring 

Några av styrgruppsledamöterna har haft olika aktiviteter 

ute på skolor och fritidsgårdar där de informerat 

och marknadsfört Guldpengen. Båda projektledarna 

har genomfört olika informationsaktiviteter, på 

Fenix – Ungdomens hus i Visby. Lokalradion har sänt 

två reportage om Guldpengen och lokalpressen har 

skrivit om projekten Phaser film, Forum Française och 

Arrangutangh. 

Den viktigaste marknadsföringsaktiviteten var eventet 

Idé Entré på Warfsholm. Man annonserade om Idé- 

Entré i tidningar, med radiojinglar och annonser på 

lunarstorm.se. 

Genomförda projekt 

Sammanlagt har 50 projektansökningar kommit in för 

behandling under projekttiden, av dessa beviljades och 

genomfördes 18 projekt: Café Unik, Närmsta kiosken, 

Mexico, Bosnien, Cirkusskola Sus&Dus, Sproge Paintball, 

Kiteskola Gotland, Phaser film/musik, JBWindsurfing, 

Arrangutangh, Motorsport, Studio 13, Dansshow, 

Underground, Austur Islandshästar, TV-teaterns återfödelse, 

Forum Française och Anti-mobbingturné. 

Minst 200 ungdomar har på något sätt varit i aktiv 

kontakt med projektet Guldpengen och flera har i sig 

påverkat många andra ungdomar med sin aktivitet. 

Att lära av varandra 

Ledmöterna i styrgruppen har lärt sig mycket om hur 

ungdomar fungerar, hur intensivt engagemang de kan 

ha och hur deras respektiva livsfaser påverkar deras 

engagemang. Man har också fått lära sig mycket om 

innovation och drivkraft. Ungdomarna å sin sida har 

fått lära sig hur det fungerar att driva ett projekt, men 

ibland även att söka olika vägar för att nå sitt mål. Ungdomarna 

har mognat och så även deras idéer. 

– Guldpengen har varit ett aktivt lärande, en genomförandeverkstad 

för ungdomar och för oss i styrgruppen, 

säger Bengt Jönsson. 

Styrgruppen har tagit sig tid och lagt ner kraft på 

varje ansökning och stöttat de unga innovatörerna. 

Ung har hjälpt ung. 


Fyra av de 18 ungdomsprojekten 

Austur Islandshästar 

stärka ungdomsverksamheten 

Austur Islandshästklubb har funnits sedan 1991. 2006 

hade klubben cirka 100 medlemmar på Gotland, varav 

3–4 stycken var ungdomar. Målet i projektet var att 

stärka ungdomsverksamheten och idag har antalet 

ungdomar mångdubblats och de anordnar själva sina 

träffar och ritter. 

12 november 2006 genomfördes en ungdomsträff 

utan hästar för att diskutera vilka aktiviteter man ville 

hitta på tillsammans samt möjligheterna att delta i Ungdoms 

Lag-SM sommaren 2007. Senare under november 

deltog tre av Austurs ungdomar på en nationell 

ungdomsträff och vid hemkomsten arrangerade de en 

ungdomskväll, en Luciaritt och en nyårsritt. 

Under våren 2007 red ungdomarna dressyr med 

Grand Prix-ryttaren Camilla Lamm och hennes dotter 

Katja Berg. Den 21–22 april höll Petra Jägmo kurs för 14 

ungdomar på Sindarve Gård i Garda. 

Fyra ungdomar från Stockholmsklubben Stormur 

besökte Austur på påsklovet. Då hade man lånat in hästar 

så att man kunde ge sig ut på ridturer tillsammans. 

I maj genomfördes Austurs vårtävling och ungdomarnas 

kval till Lag-SM. 7 ungdomar garanterades en 

plats i Lag-SM – totalt tävlade 11 ungdomar, vilket kan 

jämföras med 2004 då endast 2 ungdomar deltog. 

Under sommaren genomfördes regelbundna ungdomsträningar. 

Man har också tagit fram en egen ungdomslogotype 

och startat en blogg där man kan följa 

varandras rid- och träningsdagböcker. 

Bosnien 

bygga en lekplats 

Elever från Donnergymnasiet i Klintehamn hade 

besökt Bosnien och sett hur barnen där har det. De kan 

inte leka på gräsmattor och fält eftersom där kan finnas 

minor från kriget. Istället leker barnen på vägarna bland 

bilarna. Det blev upptakten till projektet där eleverna 

ville få till stånd ett samarbete med bosniska ungdomar 

och bygga en lekplats i staden Maglaj. Hösten 2004 bildades 

föreningen Projekt Bosnien och så öppnades ett 

sparkonto dit alla insamlade pengar har gått. Pengarna 

har – förutom det stöd man fick från Leader+ – samlats 

in från olika fonder, Operation Dagsverke, föreningar, 

privatpersoner och pantning av burkar. 

I februari 2005 kunde man bjuda 5 bosniska gymnasieelever 

och en lärare till Gotland. De guidades runt på 

ön och fick inblick i hur man lever på Gotland. Tillsammans 

planerade man lekplatsprojektet. 

Under våren 2005 begav sig ungdomarna till Bosnien 

för att förverkliga idén om en lekplats. 

Kommunen i Maglaj stod för sand och betong. Den 

gotländska insamlingen bekostade lekplatsutrustningen 

med gungor, karusell etc som gick på 45 000 kr. Det tog 

en dag för de gotländska och bosniska ungdomarna att 

montera och färdigställa lekplatsen. Många barn följde 

arbetet. 

– När vi var klara fick jag ett kort av en liten kille. Det 

stod ”Thank You” på det, berättade Tobias Stuxberg i en 

intervju i Gotlands Tidningar. 

Två av gruppmedlemmarna flyttade hösten 2006 ner 

till Sarajevo för att under ett år arbeta som volontärer 

på ett handikappcenter. 


Idé Entré 

stärka ung företagsamhet 

Styrgruppen för Guldpengen, vilket är en ungdomssatsning 

inom Leader+ Gotland, genomförde eventet 

Idé Entré för att med kraft nå ut till många ungdomar, 

informera och inspirera till att starta företagsinriktade 

projekt. En projektledare, Helena Coughlin, anställdes 

för att samordna aktiviteterna. Eventet ägde rum på 

Warfsholms pensionat i Klintehamn den 15 september 

2006. Biljetterna kostade 50 kr och ungdomarna hämtades 

med buss vid flertalet ungdomsgårdar runt om 

på Gotland. 

Under eventet kunde ungdomarna ta del av hur 

andra ungdomar genomfört olika projekt, samtidigt 

som de hade kul, träffade andra ungdomar, lyssnade på 

olika artister eller dansade i discot. Ett dragsplåster var 

bandet Snook som uppträdde under kvällen. 

Eventet arrangerades i samarbete med Almi Gotland, 

Bilda studieförbund, Studio tretton, PA Kompaniet, 

Visby Hyrtält, Kultur- och Fritidsförvaltningen 

och fritidsgårdarna på Gotland. 

För att väcka intresse annonserade man på den virtuella 

ungdomsmötesplatsen Lunarstorm, hade en radioslinga 

på Mix Megapol och Rix FM, annonserade i lokaltidningarna 

och delade ut flygblad på skolorna. 

Det kom 408 betalande ungdomar och totalt engagerades 

450 ungdomar. Efter eventet ökade antalet ansökningar 

för att få en sk Guldpengencheck – ett lyckat 

projekt! 

Forum Française 

mötas med franska språket 

Ett gäng gymnasieelever som alla har det gemensamt 

att de varit utbytesstudenter i Frankrike under ett år, 

ville skapa ett nätverk och en mötesplats för fransktalande 

på Gotland. Syftet med projektet var i första hand 

att kunna vidmakthålla en flytande franska, men också 

att locka andra ungdomar att studera i Frankrike. Målet 

är en mötesplats för alla med intresse för franska språket 

och Frankrike som land – unga som gamla, infödda 

gotlänningar och tillfälliga gäster på Gotland. 

Under den åttamånadersperiod under 2006 som 

projektet drevs skapades en fransk förening där 30 personer 

engagerats. Dessa skapade en hemsida, lade upp 

ett bibliotek av fransk litteratur och filmer, ordnade lördagsträffar, 

picnic i Almedalen och filmkväll på Roxy. 

Föreningen kommer förhoppningsvis att fortleva. 

Årligen väljer 4–5 gymnasieelever att bli utbytesstudenter 

i Frankrike så underlaget ökar succesivt. 

En av fransmännen som var med på den första träffen 

var noga med att ett foto skulle tas på gruppen. ”Vi 

kommer kanske att finnas om hundra år och då kan det 

vara kul att ha ett kort.” Vi hoppas att han får rätt! 



Inom lantbruket har växtodlarna 

sedan lång tid tillbaka 

visat att man är snabbt ute 

och nyttjar senaste kända 

teknik. Effektiviteten inom 

djurproduktion och annan 

inomgårdsverksamhet har 

däremot satt fart under senare 

år. 

I och med nedläggningen av 

Flextronic och försvaret har 

den tekniska utvecklingen 

på Gotland tappat betydande 

teknikutvecklingsresurser. Det 

finns dock positiva inslag som 

Svenska Spel, Payex och ett 

antal mindre aktörer som tagit 

fram innovationer. 

Bredband i Ljugarn 

Några företagare ville genom en kombination av olika distributionstekniker 

nå en bättre bredbandstäckning på landsbygden. Ljugarn 

var försöksområde. Kontakt: Hillar Loor, Visby. 

Clean Depo 

En entreprenör har utvecklat ett nytt sätt att ta hand om avfall på 

allmänna platser. Soppåsar matas för en billig penning in i en stor 

behållare. Kontakt: Lars-Olof Andersson, Visby. 

Memo Comai 

I takt med att mobiltelefontjänsten Memo Comai utvecklats har 

behovet av en webbversion ökat och Comai AB har fått stöd för 

utveckling av systemet. Läs mer på sidan 70 >>> 

Moving Floor 

Tommy Lindvall har länge jobbat på att utveckla en självrengörande 

box för djurhållning. Hans prototyper har nu utvecklats till en form 

som är enkel att tillverka på olika platser, enkel att frakta och enkel 

att montera. Läs mer på sidan 68 >>> 

Nya fordonsbränslen 

Lövsta landsbygdscentrum genomförde en studieresa till Skåne 

och Värmland för att skaffa fördjupad information om projekt med 

inriktning på att ersätta fossila fordonsbränslen med biogas och 

vätgas. Kontakt: Lennart Blom, Lövsta, Romakloster. 

Ola Lindvall 

LAG-ledamot, 

representant för LRF

Moving Floor – samarbete med Skottland 

Tommy Lindvall har länge jobbat med att utveckla en 

självrengörande box för djurhållning. Tack vare Leaderprojektet 

har hans prototyper nu hittat fram till en form 

som är enkel att tillverka på olika platser, enkel att frakta 

och enkel att montera. Nu lanseras Moving Floor i Skottland 

där man har ett samarbete med ett företag som tillverkar 

hanteringsutrustningar för nötkreatur. 

Den problemlösande bonden 

Tommy Lindvall älskar att lösa problem, att försöka 

hitta nya metoder som fungerar bättre än de gamla. 

Han har svårt att förstå varför välutbildade bönder ska 

behöva lägga så mycket tid på att gå med skyffeln och 

göra rent i ladugården eller varför djur ska behöva vistas 

i sin egen avföring. Det borde gå att göra smartare 

och mycket riktigt: nu har han utvecklat sin produkt 

Moving Floor som förbättrar arbetsmiljön för människor 

samtidigt som djurmiljön blir bättre. 

Rullband i ladugården 

Tommys idé bygger på en kalvbox byggd av trä som 

har ett rörligt golv av gummi. Golvet förflyttar sig hela 

tiden en liten bit och tar med sig gödseln. Sedan tvättas 

golvet rent och får ett lager strö på sig. Moving Floor 

har flera fördelar. Kalvarna får en mjuk yta som är snäll 

mot deras klövar. Deras liggplats blir renare och torrare 

än med andra metoder. I och med att det bildas mindre 

ammoniak, minskar också lukten vilket är positivt för 

de som sköter djuren. 

Tommy beräknar att tiden för skötsel minskar från 4 

timmar till en halv timme med Moving Floor. Det gör 

att man får tid över till annan djuromsorg. 

Kalvboxen är tillverkad av delar som är lätta att massproducera 

och måtten är anpassade till frakt med lastbil. 

Fräschare för hundvalparna 

Alla som föder upp valpar känner till röran med valpar 

och tidningspapper över golvet. Moving Floor har 

utvecklat en bur lämplig för valpkullar. I ena änden finns 

en mjuk och varm plattform där valparna kan sova och 

dia sin mamma. Sen kan de gå runt på gummigolvet, 

leka och uträtta sina behov. Golvet går runt, tvättas och 

kommer upp fräscht och fint. Skulle en valp råka trycka 

in tassen vid kanten, stannar bandet omedelbart. 

Buren är i storlek lagom att kunna placeras i ett rum 

i den egna bostaden. 

Dags att sälja! 

Leader-projektet har varit tydligt inriktat på att få igång 

försäljningen av produkter från Moving Floor. Via 

Leadergruppen i Dumfree & Galloway i Skottland har 

kontakter skapats för att utveckla affärsmöjligheterna. 

Förutom ett företag som ska fungera som försäljningsagent, 

har ett landbruksuniversitet, Barony Collage, visat 

intresse att praktiskt prova produkterna i sina anläggningar. 

Detta samarbete kommer att vara en viktig referens 

i det fortsatta arbetet med marknadsföring runt om i 

världen. 

Buren för valpuppfödning installeras i en kennel i 

Melrose, Skottland, för att senare delta i en mässa för 

hundprodukter i Edingburgh under maj 2008. 


Projektnamn Moving Floor etablerar samarbete i Skottland • Projektägare Moving Floor AB 

Projektledare Tommy Lindvall • Projekttid mars 2007–mars 2008 • Hemsida www.movingfloor.se • Leader-medel 1 050 000 SEK 

Moving Floor har framställt marknadsföringsmaterial 

i form av en hemsida och produktblad på både svenska 

och engelska. 

En gotländsk utvecklargrupp 

Det har krävts flera samarbetspartner för att utveckla 

Moving Floors boxar. Gotlands El- och Automation har 

skött allt som har med datorer och el att göra. Gotlands 

Svets- och Smide vattenskär plåtdetaljer. Mix Formplast 

tillverkar och levererar plastdetaljer. Gotlandsflis levererar 

trä till bottnarna. Siltbergs Smide gör inredningsdetaljer. 

Källunge Verkstad har hand om montering och 

tillverkning. Längre fram kommer fler samarbetspartners 

att behövas. 

Under projekttiden höjdes materialpriset för vissa 

ingående komponenter kraftigt, vilket gjorde att projektet 

tvingades titta på mera kostnadseffektiva lösningar. 

Detta medförde viss försening i projektet. 

Med siktet på hela världen 

Efter projektets slut handlar det om att få fart på försäljningen 

och säkerställa distributionskanalerna i Skottland. 

I november 2008 ska Moving Floor visas upp på en 

mässa i Hannover. Tommys vision är att Moving Floor 

ska vara bland de 10 största företagen i sin bransch om 

tre år och att man i fortsättningen ska jobba med att ta 

fram ännu fler nya produkter inom djurhållning. 


Memo Comai – webbversion av minnesstöd 

Memo Comai är en mobiltelefontjänst för personer 

som behöver stöd med påminnelser och planering i sitt 

dagliga liv. Produkten har uppmärksammats av Hjälpmedelsinstitutets 

EU-projekt Mon AMI och har även 

vunnit tredjepris i SKAPA:s riksfinal för innovationer 

i Sverige 2005. I takt med att tjänsten utvecklats har 

behovet av en webbversion ökat och till detta har Comai 

fått stöd från Leader+ Gotland. Den nya webbtjänsten 

lanseras under våren 2008. 

Teknik som ökar tryggheten 

Anna-Karin Bergius är arbetsterapeut. Hon började 

intressera sig för möjligheten att använda datorn som 

träningsverktyg och ur detta växte idén om att utveckla 

en tjänst som via dator och mobil fungerar som ett stöd 

för personer som har svårt med till exempel närminne 

och tidsuppfattning. 

Orsaken kan vara en skada i hjärnan i samband med 

olycka, lättare utvecklingsstörning, Aspergers syndrom 

eller något annat som påverkar de kognitiva funktionera. 

Utan stöd får personer med kognitiv funktionsnedsättning 

svårt att passa tider, veta när de ska ta sin 

medicin eller när det är dags att äta och liknande. Det 

påverkar självkänslan negativt att ständigt ha någon 

annan som kontrollerar ens förehavanden och för de 

anhöriga är det en otrygghet att behöva utöva kontrollen. 

Genom att använda en mobiltelefon och programvaran 

Memo Comai kan användaren vara med och planera 

sina dagar. När det är dags för en viss aktivitet 

ljuder en signal och när användaren kvitterar aktiviteten 

kan en kvittens gå som ett sms till den anhörige. På 

så vis blir båda parter tryggare och användaren växer i 

självkänsla. 


Projektnamn Webversion av Memo Comai • Projektägare Comai AB 

Projektledare Anna-Karin Bergius • Projekttid maj 2007–mars 2008 • Hemsida www.comai.se • Leader-medel 215 000 SEK 

Mer användarvänligt med webben 

Den första versionen av Memo Comai utgick från en 

programvara som man lade in i sin internetanslutna 

dator. Programvaran är kompatibel med operativsystemet 

Symbian som används i fler mobiltelefoner från 

Nokia. Symbian i sin tur använder en programvara som 

inte längre kan tillhandahållas, vilket gör att användningen 

av Memo Comai snabbt skulle begränsas till ett 

antal utgående mobiltelefonmodeller. 

Därför behöver Memo Comai utvecklas för en applikation 

som inte begränsas av vilken mobiltelefonmodell 

man har. Genom att bygga en webblösning med 

programmeringsspråket Java ökar man både användarvänlighet 

och tillgänglighet. Nu kommer man att 

kunna använda Memo Comai från vilken mobiltelefon 

som helst, under förutsättning att den går att koppla 

upp mot internet. Rent praktiskt kan både användare 

och anhöriga gå in i kalendern via internet och göra 

ändringar eller tillägg – den delen kan alltså skötas distansoberoende. 

Det blir också lättare för utvecklaren att genomföra 

förbättringar av tjänsten då allt sker i webblösningen – 

man behöver inte skicka ut programuppdateringar som 

innan. 

att få del i de framtida intäkter som produkten kommer 

att generera. En extern konsult har anlitats för grafisk 

form och webbgränssnitt. Gotlands Kommun genomför 

skarpa tester av den nya webbversionen i autentisk 

miljö. De noterar buggar, sammanställer synpunkter 

och föreslår förbättringar. 

Internationell patentansökan 

Samtidigt med utvecklingen av webbversionen har 

Comai AB ansökt om ett internationellt patent. I första 

hand är man intresserad av att lansera produkten 

inom EU, men också USA och Japan är intressanta 

marknader. 

Memo Comai i framtiden 

När försäljningen av Memo Comai kommit igång planerar 

man att anlita lokala leverantörer av förpackningstjänster 

och supporttjänster. Det behövs också 

återförsäljare. 

Anna-Karin Bergius har siktet inställt på att vidareutveckla 

tjänsten och att även utveckla andra liknande 

produkter för försäljning i Europa. 

Lokala samarbetspartners 

Utvecklingen av Memo Comai sker i samarbete mellan 

tre lokala företag och Gotlands Kommun. Comai 

AB äger produkten och ansvarar för kravspecifikation, 

är aktiv part i utvecklingen, kontrollerar kontinuerligt 

kvaliteten och gör omfattande tester. Hablingbo Gård 

och Data ansvarar för den tekniska utvecklingen. De 

räknar sin insats som en investering och har avtal på 



Gotland kännetecknas av 

stort engagemang för det lilla 

geografiska närområdet, det 

vill säga socknen. Man känner 

ofta en stor samhörighet 

med andra sockenbor, även 

om man arbetar eller har 

intressen inom vitt skilda 

områden. Samtidigt finns en 

öppenhet för att samarbeta 

över sockengränser med 

andra sockenbor. Sockennivån 

och socken begreppet har stor 

betydelse på Gotland. 

Mats Pettersson 

LAG-ledamot, representant för 

Gotlands läns Hushållningssällskap 

Alskog Park 

Kan man skapa ett regionalt center för hälso- och miljöarbete i 

anslutning till Gotlands Djurpark i Alskog? Det var frågeställningen 

i en förstudie genomförd av Hassela Gotland. Kontakt: Wolfgang 

Brunner, Visby. 

Bottarvegården 

Hoburgs hembygdsförening har vidareutvecklat verksamheten på 

Bottarve museigård med hantverksbutik, informationscentrum, 

sommarprogram och uthyrning. Läs mer på sidan 78 >>> 

Dalhem satsar på utveckling 

Dalhem sockenutvecklingsgrupp ville stärka ortens attraktionskraft 

för boende och företagande. Kontakt Ola Lindvall, Dalhem. 

Film om Storsudret 

Med en film om Storsudret ville man visa ett kreativt område och 

därigenom bidra till en positiv utveckling av en glesbygd. Kontakt: 

Per Gunnar Gabrielsen, Vamlingbo. 

Företagsutställning ”Sudret i fokus” 

Gotlands Föreläsningsförbund presenterade i en utställning företag 

inom elva socknar på södra Gotland. Kontakt. Karl-Axel Pettersson, 

Havdhem. 

Hejde och Väte tillsammans 

Föreningen Hejde och Väte tillsammans ville öka underlaget för 

Hejde skola och marknadsförde socknarna för att locka barnfamiljer 

att flytta dit. Kontakt: Tomas Björkqvist, Väte. 

Herrviks Hamn 

Nygarn Utveckling AB tog fram konkreta planer för nya verksamheter 

i Herrviks Hamn. Kontakt: Gunnar Bendelin, Östergarn. 

Kooperativa Loket 

Föreningen Kooperativa Loket i Burgsvik tog genom en enkät reda 

på intresset för äldreboende i Burgsvik och diskuterade finansieringsmöjligheter 

för ett nybygge. Kontakt: Mats Björck, Sundre. 

Kvarnar på Sudret 

Hoburgs Hembygdsförening inventerade och dokumenterade 

kvarnarna på södra Gotland. Kontakt: Britta Holm, Vamlingbo. 

Levide Årets socken 

Genom att bygga uthyrningsstugor vid bygdegården ville Levide IF 

skapa ett komplement till verksamheten i bygdegården. 


Museijärnväg Gotlands Hesselby Jernväg 

Föreningen Gotlandståget har undersökt möjligheter och kostnader 

för att bygga ut sin museibana i Dalhem till Roma Kungsgård. 


Nya mötesplatser Roma 

Romaföretagarna Forum Roma inventerade lokaler i Roma lämpliga 

för företagare med varierande aktiviteter, främst på f d Sockerbrukets 

område. Kontakt: Mona Snäckerström, Tofta. 

fler projekt

fortsättning från föregående sida 


När – en socken att må bra i 

En grupp boende i När arrangerade en må-bra-vecka med friskvårdande 

aktiviteter i anslutning till höstlov för Gotland och 

Stockholm. Kontakt: Katarina Blom, Stånga. 

Resurscentrum i Fårösund 

Bunge Sockenförening ville skapa en mötesplats i Fårösund för 

boende och verksamma i trakten. Kontakt: Inger Svenserud, 

Fårösund. 

Rone Bod och Bad 

En grupp bastubadare i Rone föreslog åtgärder för att göra Rone 

till en attraktiv socken för boende och besökare. Kontakt: Jan 

Trunehag, Rone. 

Sandvikenkolonin i Östergarn 

Sandvikens IK ville utveckla privat företagsverksamhet i området 

vid Sandvikens barnkoloni. Kontakt: Torsten Bäckstrand, Östergarn. 

Storsudrets kurs och lägerskola 

Öja Bygdegårdsförening ville öka beläggningen i bygdegården 

genom att utveckla produkter för ekoturism, innehållande lägerverksamhet, 

rekreation och meditation. Kontakt: Per Gunnar 

Gabrielsen, Vamlingbo. 

Stånga – idrottssocken 

Föreningen Gutnisk Idrott ville skildra idrotten som en del av 

bygdens liv och utveckling genom att sammanställa och skriva en 

bok om de gutniska idrotterna. Kontakt: Lennart Blom, Stånga. 

Utveckling av Loket och Lokrume 

Lokrume Bygdegårdsförening ville i samverkan med föräldrakooperativet 

Loket undersöka förutsättningarna för att bibehålla 

och utveckla verksamheten vid förskolan Loket. Kontakt: Eva 

Nypelius, Lokrume. 

Utveckling Kappelshamn 

Två företagare i Kappelshamn ville utveckla en modell för utveckling 

och marknadsföring som bygger på samverkan mellan företag, 

intresseföreningar och studieförbund. Kontakt: Åsa Stenström, 

Kappelshamn. 

Äldreboende Ekängen, Garda 

Garda Hembygdsförening bildade en intressegrupp för att utreda 

förutsättningarna att överta fastigheten Ekängen och driva det 

vidare som äldreboende. Kontakt: Bo Mattsson, Stånga. 

Äldreboende i Sjonhems prästgård 

Inför planerna att sälja prästgården i Sjonhem undersökte en grupp 

boende i trakten möjligheterna att behålla prästgården som en 

resurs för bygden. Kontakt: Mona Snäckerström, Tofta. 

Öja bygdegård 

Öja Bygdegårdsförening genomförde en förstudie med syfte att 

göra Öja Bygdegård till kursgård med logi. Kontakt: Per Tellström, 

Öja.

Levide – Årets socken 

I Levide ligger bygdegården och idrottsplatsen på 

samma område. Genom att bygga uthyrningsstugor har 

man förstärkt synergieffekten så att man får in intäkter 

som betalar kostnaden för underhåll. Resultatet är ett 

ovanligt väl utbyggt centrum för både idrott, festarrangemang, 

läger och vissa andra servicefunktioner som gagnar 

hela socknen. 

Den stora anläggningen i den lilla socknen 

Man kan undra hur en liten socken med ungefär 400 

bofasta har lyckats bygga en bygdegård i tre våningar 

med scen, festsal och matsal samt en idrottsplats med 

två fotbollsplaner, varpaplaner, motionsspår och bouleplan. 

Så var utgångsläget när projektet startade våren 

2003. Då insåg Levide IF och Levide Bygdegårdsförening 

att allt det här var för mycket att sköta ideellt och 

idén om att bygga uthyrningsstugor väcktes. Med högre 

intäkter skulle de kunna ha råd att ha en anställd som 

svarade för underhåll. 

Stugor ökar möjligheten till intäkter 

Genom att bygga fem fristående stugor har de fått möjligheter 

att härbärgera 22 nattgäster. Nu kan de ta emot 

lägerskolor, idrottsläger och gäster i samband med 

bröllop och andra fester. Stugorna genererar därmed 

intäkter både till idrottsföreningen och bygdegårdsföreningen. 

Från början var siktet inställt på idrott och läger, 

men det har visat sig att bröllopsfester också genererar 

intäkter. Man är glatt överraskad av att även personer 

som inte bor i Levide eller i grannsocknarna väljer att 

hyra bygdegården till bröllop. Det är inte så vanligt 

med festlokaler för upp till 299 personer precis bredvid 

möjlighet till logi och det har gjort att flera ”utsocknes” 

bokar in bröllop. 

Något man inte visste från början var att uthyrningen 

klassades som hotellverksamhet och att man 

därför blev skyldig att följa vissa regler, vilket orsakade 

en fördröjning i starten. 

Ett bra lag 

De som har arbetet med projektet har varit väl förankrade 

i bygden och de har genom projektet utvecklat sina 

tidigare kunskaper och byggt på med nya. Under projekttiden 

har Jan Nilsson arbetat tio timmar i veckan, 

Pär Larsson har varit anställd till 75 procent och så har 

de under ett år haft en person på praktikplats. 

Jan har en gård där han har avvecklat mjölkkorna 

och det har passat bra att ansvara för projektet. Han var 

redan innan van vid att sköta administration och bokföring. 

Pär är bilmekaniker som varit van att sköta sig 

själv, men under projektet fick han ansvar för både sig, 

praktikanter och ideell arbetskraft. Han har också haft 

kontakt med bygg- och markentreprenörer och underleverantörer. 


Projektnamn Levide Årets socken • Projektägare Levide IF och Levide Bydegårdsförening 

Projektledare Jan Nilsson • Projekttid april 2003–april 2006 • Hemsida www.levide.nu • Leader-medel 505 025 SEK 

Om man ska hålla en sådan här anläggning igång är 

det viktigt att det finns någon på plats varje dag. Även 

om det är tacksamt med ideella insatser på kvällar och 

helger, så kräver det också en del merarbete med att 

sätta dem in i arbetet. Det går inte att bygga en smidig 

verksamhet på ideell bas, det måste finnas någon som 

har ”vaktmästaransvar”. 

Enkel organisation 

Det är många från bygden som bidragit med ideella 

timmar. Jan har bestämt vad som ska göras, Pär har 

förberett och sen har folk kommit och jobbat. Det har 

flutit på bra, möjligen var det en dispyt runt färgsättningen 

av stugorna – den slutade med att de blev rosa 

och gröna. 


Genom projektet har resurser och möjligheter med 

idrottsplatsen och bygdegården synliggjorts. Fler har 

börjat nyttja lokalen till fester, lokala småföretagare kan 

använda lokalen till möten eller konferenser. 

Bygdegården har blivit en vardaglig träffpunkt där 

man också kan bistå med exempelvis kopiering. På det 

viset är det alltid liv i huset. 


Under projektet startades en hemsida, www.levide.nu 

och man tecknade avtal med gotland.net för att synas 

med klickbara webbannonser för dem som söker på 

vandrarhem, skolresor eller idrottsresor. 

Man har delat ut flygblad, omskrivits i lokalpress och 

försöker på fler sätt sprida information. 

En bra insats mot framtiden 

Efter projektet klarar man att sysselsätta en person. 

Omsättningen har ökat från 56 000 kronor 2004, till 

170 000 kronor under säsongen 2007. Nu ska man 

inreda ett separat servicehus som komplement till de 

serviceutrymmen som finns i bygdegården. Det är nödvändigt 

för att arrangemang inte ska krocka med uthyrningen. 

– Vi har varit glada varje dag. Det här projektet har 

lyckats över förväntan. Det är vansinnigt spännande 

när vi får bröllopsbokningar som vi inte kan härleda till 

socknen, säger Jan och Pär. 


Bottarvegården – kulturcentrum på Storsudret 

Den gamla sydgutniska bondgården från 1800-talet har 

en spännande historia. Med sin karaktäristiska byggnadsstil 

och material har den rönt intresse och inspirerat 

människor som intresserar sig för byggnadstradition. 

Redan 1918 bildades Hoburgs hembygdsförening för att 

rädda gården från rivning. Det lokala engagemanget har 

levt kvar under åren och med det genomförda Leaderprojektet 

har man kunnat vidareutveckla verksamheten. 

En museigård i förändring 

På Bottarvegården, numera kallad Bottarve Museigård, 

har man sedan starten arbetat med att levandegöra 

förhållanden på en sydgutnisk bondgård från mitten 

av 1800-talet och fram till sekelskiftet. Här tillvaratas 

människornas levande minnen och förs vidare till 

besökare. 

Med den fasta förankringen i sydgutnisk tradition 

har man i projektet vidareutvecklat Bottarvegården till 

att bli en naturlig mötesplats för alla kringboende, ett 

”visiting center” för alla besökare som kommer till Storsudret 

och en utställningsplats och inspirationskälla för 

lokala företag och entreprenörer. 

I november 2001 lämnade man in sin ansökan om 

Leader-medel till ett treårigt projekt och i februari 

2002 beviljades projektet nästan 1,5 miljoner. För att 

kunna genomföra utvecklingsarbetet har också omfattande 

restaureringar krävts och till dessa har medel 

från andra ställen sökts. 

Leader-medlen har använts till att pröva nya verksamheter, 

anställa projektledare och personal och nätverksskapande 

aktiviteter. 

Levande kulturarv 

Ladugården från 1890 eldhärjades svårt 1985, året därpå 

byggdes den upp på nytt och 1996 inreddes en del av 

lokalen till en enkel teaterlokal. Med hjälp av Leadermedel 

har större delen av ladugårdsbyggnaden ställts 

i ordning till infocenter, hantverksbutik och lagerlokal. 

På så sätt har Bottarve kunnat bli ett av sex besökscenter 

som ingår i Länsstyrelsens Mål 2-projekt Gotländska 

Besöksplatser. 

Ett myller av verksamheter 

Hantverksbutiken har blivit en plattform för gotländska 

hantverkare med ett femtiotal leverantörer. Man har 

etablerat ett omfattande sommarprogram med föreläsningar, 

konstutställningar och bussutflykt och fortsatt 

med konceptet ”Bröd och Skådespel” som var etablerat 

redan innan projektet. 

Från att ha bedrivit uthyrning av festlokal inklusive 

utrustning och gammaldags klädd serveringspersonal, 

har man övergått till att enbart hyra ut lokalerna. I och 

med att eldstäderna renoverats kan nu uthyrning ske 

året runt. 

Under projekttiden har ett omfattande kontaktnät 

byggts upp med bland annat kulturarbetare, hantverkare, 

besöksnäringen, näringsliv, föreningar, kringboende 

och återkommande besökare. 


Projektnamn Bottarvegården – ett kulturcentrum på Storsudret • Projektägare Hoburgs Hembygds förening 

Projektledare Ing-Marie Tellström • Projekttid februari 2002–juni 2005 • Hemsida www.bottarve.se • Leader-medel 1 495 458 SEK 


Sommarpersonal, styrelsen och projektledaren har 

genomgått olika former av kompetensutveckling i form 

av studieresor, studiebesök, seminarier och föreläsningar 

i syfte att dels lära känna närområdet men också 

att hitta inspiration från andra projekt, muséer och 

turistbranschen. 


Första projektåret gjordes en satsning på att bjuda in 

folk från turistbranschen för att presentera olika upplevelseprodukter 

såsom gammaldags kalas och bröllopsfester. 

När Gotlandsbåten låg i Stockholm 2003 passade 

Bottarve på att visa upp smakprov av sitt skådespel 

samt presenterade gårdens verksamhet. 

Man har tryckt upp sommarprogrammet, annonserat, 

affischerat och lämnat evenemangstips till radio 

och tidningar. 

Under projektets sista månader har man satsat på att 

skapa en grafisk profil och gjort en professionell hemsida. 

Antalet besökare har under projekttiden ökat från 

5 000 till cirka 15 000 personer per år. Hembygdsföreningen 

har dubblerat antalet medlemmar under projekttiden. 

Ideella krafter och eldsjälar 

För att åstadkomma allt detta har ett hundratal personer 

lagt ner flera hundra timmar varje år i ideellt arbete. 

Vävgruppen har försett gården med tidstypiska inredningstextilier, 

andra grupper har sytt upp kläder, lagt 

stenvast, skött om byggnaden, bakat bröd, lagat mat 

och ansvarat för alla andra sysslor som krävs för att 

hålla igång gården. 


Tack vare projektet har man kunnat sätta Bottarve på 

kartan som ett kulturcentrum, även om det bara är 

någon enstaka aktivitet som fått ekonomisk bärighet. 

Det är vanskligt att bygga upp ett företag på en så stor 

andel ideella krafter, samtidigt som det måste finnas 

flera eldsjälar för att nå resultat. 

Under projektets gång visade det sig att det är störst 

efterfrågan på lättkonsumerade produkter. Besökare 

stannar gärna till för att handla, äta och lyssna – men 

vill inte lägga en halv dag på sådant. 

Man har från start fått positivt gensvar från alla 

inblandade, inkl myndigheter, föredragshållare och ideella 

medarbetare. Däremot har det varit svårt att beräkna 

hur nya produkter ska tas emot och hur många besökare 

som kommer. I och med att verksamheten är mycket 

personalkrävande kan det vara svårt att driva den verksamhet 

man egentligen vill ha. 


Museijärnväg – Gotlands Hesselby Jernväg 

Föreningen Gotlandståget har sedan starten haft en 

vision om att kunna bygga ut sin museibana till att 

omfatta sträckan Dalhem–Roma, totalt sex kilo meter. 

Under den här förstudien har föreningen grundligt 

undersökt möjligheter och kostnader för en sådan satsning, 

samt lagt en plan för genomförandet. Lyckas man 

kommer mellersta Gotland att få en attraktion som knyter 

ihop två spännande besöksmål. 

En förening som gillar tåg 

Järnvägen på Gotland lades ner på 1960-talet. Föreningen 

Gotlandståget bildades 1972 och har sedan dess 

ägnat sig åt att rusta Hesselby stationsområde i Dalhem. 

Sedan 1975 trafikerades föreningens 970 meter långa 

tågbana – men det har hela tiden funnits en önskan om 

att kunna trafikera en längre sträcka. 1982 köpte man 

in Tule station som är en station längs den tänkta bansträckningen 

till Roma. Det har varit svårt att komma 

vidare i planerna beroende på att det rör sig om 15 olika 

markägare och på bristande ekonomiska resurser. 

Trots detta har man byggt upp ett av Gotlands mest 

välbesökta turistmål med Jernvägscafé, tågtur, cykeldressin 

och till jul traditionen med Tomtetåg. 

Vad behövs för att bygga ut järnvägen? 

Det går åt en hel del räls när man ska bygga 5,8 kilometer 

järnväg och det med räls av utgången modell 

dessutom. Lämplig räls för 5 kilometer kan man få ihop 

från det egna lagret och köpoption på räls i Ystad. 

Utbyggnaden kräver också vändskivor. En sådan 

fanns i Dalhem och ytterligare en har skänkts av Anten– 

Gräfsnäs Jernväg. 

För att kunna bygga en ny slutstation i Roma behövs 

en gammal stationsbyggnad. Under projekttiden har 

man hittat två lämpliga alternativ: den gamla hållplatskuren 

från Boge eller stationshuset från Österport 

i Visby. Kontakter med nuvarande ägare av dessa byggnader 

togs, men vid projektets slut hade inga konkreta 

resultat uppnåtts. 

Två broar längs sträckan har inspekterats med relativt 

gott resultat. Det är inga större renoveringar som 

behöver göras. 

Vid plankorsningar behövs signaler och vid en av 

dessa även bommar. Två personer från Banverket kommer 

att hjälpa till med vägskyddsanläggningen och 

äldre signalmaterial har föreningen bytt till sig från 

Östra Södermanlands Jernväg i Mariefred. 


Projektnamn Museijärnväg Gotlands Hesselby Jernväg, förstudie • Projektägare Föreningen Gotlandståget 

Projektledare Anders Svensson • Projekttid oktober 2004–september 2005 • Hemsida www.gotlandstaget.se • Leader-medel 235 440 SEK 

Var ska stationen i Roma ligga? 

Man har diskuterat tre alternativ för var stationen i 

Roma ska ligga. Man har valt att placera stationen inne 

vid Roma Kungsgård, vilket innebär att man måste 

bygga upp banvallen på nytt över åkrarna den sista biten 

fram till kungsgården. En av tre berörda fastighetsägare, 

Klosterfastigheter AB, är vidtalade och ställer sig 

positiva. 

En bärande del av visionen med en järnväg mellan 

Dalhem och Roma är att bygga en länk mellan två attraktiva 

besöksmål. Ur den aspekten är det självklart bra 

om järnvägen går just fram till Roma Kungsgård som 

är ett kulturcentrum med bland annat hantverkare och 

teater. 

Vad tycker markägarna? 

Tretton av femton markägare är positiva. Vissa behöver 

ersättningsvägar, men det kan ordnas. Däremot är 

det lite knepigare med de markägare som har åkrar där 

banvallen plöjts upp. 

Ett annat problem är att Telia har en optokabel i banvallen 

och i värsta fall måste den flyttas – ur kostnadshänseende 

vore det bra om det går att finna en annan 

lösning. I ett dike ligger en vattenledning, men den kan 

ligga kvar och framme i Roma korsas järnvägen av ett 

antal tele- och vattenledningar, vilka lätt kapslas in eller 

flyttas. 

Plan för genomförande 

Kostnaderna ligger runt 4 miljoner, men slutsumman är 

beroende på vilka material man väljer, om man måste 

flytta telekabeln och på vilka mängdrabatter man kan 

få. Kostnader för anställd arbets- och projektledning, 

lantmäteri och ändring av detaljplan ligger utanför kalkylen. 

Tag plats, stäng dörrarna, mot Roma station! 

– Är banbygget realistiskt? Ja, efter att ha genomfört 

det här projektet tror jag på vår idé, säger projektledaren 

Anders Svensson. 

Nu har de tagit ett helhetsgrepp och vet vilka kostnader 

och arbetsinsatser som behövs. Under projektet har 

de påbörjat inhämtandet av olika tillstånd, vilket kommer 

att snabba på förloppet. Bonusvinster är att de fått 

nya aktiva i föreningen, att andra föreningar tagit initiativ 

till att hjälpa Föreningen Gotlandståget och att man 

skapat en positiv anda med tillförsikt och engagemang! 

Efter Leader-projektets utgång beviljades föreningen 

EU-medel från Mål 2 Öarna och kunde bygga ut en första 

delsträcka på 320 meter inklusive en plankorsning 

med bommar. Arbetet med att hitta finansiering till 

resten av projektet fortgår. 


Sockenmöten norra Gotland 

Föreningen Utveckling Norra Gotland, UNG, genomförde ett antal 

möten med representanter från socknarna på norra Gotland för 

att utveckla samarbetet socknarna emellan. Kontakt: Arne Eklund, 

Fårösund. 

Utbyggnad Kupan i Slite 

Röda Korsets samverkansråd undersökte förutsättningarna för en 

utbyggnad av Kupan i Slite. Kontakt: Gunn Wallin, Slite. 

Änge 

Ett antal gotländska hantverksföretag fick med hjälp av en 

gotländsk kontakt deltaga i en säljmässa i Paris. Kontakt: Sara 

Kahlin, Paris. 

Öppet Ljugarn 

Föreningen Ljugarns företag och samhälle ville lyfta fram orten 

Ljugarn som turistort och ett modernt samhälle med åretruntverksamhet. 

Kontakt: Mikael Håkansson, Ljugarn.


Grunden för ett lyckat 

leaderprojekt är samarbete! 

Här på Gotland har vi haft ett 

bra samarbete mellan ideella 

organisationer, näringslivet 

och det offentliga som lett till 

många framgångsrika projekt 

som har stärkt och utvecklat 

landsbygden. Nya nätverk och 

samarbetskonstellationer har 

bildats som utvecklat affärsidéer 

både för den lokala, 

nationella och internationella 

marknaden. 

Eva Nypelius 

LAG-ledamot, 

representant för Gotlands Kommun 

60+ Kooperativt boende 

Ett bra seniorboende till en rimlig kostnad var målet för en 

kooperativ förening i Slite. Läs mer på sidan 88 >>> 

Craft Gotland 

Gotlands Läns Hemslöjdsförening ville prova en ny försäljningsform 

och nya kanaler för slöjd och konsthantverk. Kontakt: 

Frode Falkenhaug, Visby. 

Design på orten 

Projektet ville lyfta fram Gotländska Besöksplatser som bas 

för marknadsföring av gotländska produkter. Kontakt: Gunilla 

Stenbom, Fleringe. 

Eldrike – nätverk för hantverk och kultur 

Eldrike är arbetsnamnet på ett nätverk för samverkan mellan 

hantverkare och kulturarbetare för att skapa nya företag. 

Kontakt: Josefine Ringbom, Hamra. 

Framtidens handel 

Fabriken Furillen AB etablerade samarbete mellan olika leverantörer 

av produkter med skandinavisk design. Kontakt: Johan Hellström, 

Rute. 

Företagsutveckling på Norr 

Utveckling Norra Gotland, UNG, ville förverkliga idén om att 

skapa ett forum för företagarna i området. Kontakt: Arne Ekman, 

Fårösund. 

Innovationsdygn 

LRF och ALMI ville i samverkan med Leader+ Gotland genomföra 

ett arrangemang där deltagarna under 24 timmar utvecklar en 

innovativ tjänst. Kontakt: Jan Ekdahl, LRF, Visby. 

Lamm Gotland 

Lammnäringen har under projektåret jobbat med arbetsgrupper 

inom rationell produktion, kött, ull, skinn respektive turism i syfte 

att bättre ta till vara de möjligheter som lammnäringen erbjuder. 


Pollineringstjänst på Gotland 

Gotlands Biodlares förening har utvecklat metoder för vandringsbiodling. 

Kontakt: Anders Ljung, Lövsta, Romakloster. 

Samverkan Hästgotland 

Lövsta Landsbygdscentrum har byggt ett nätverk för samordning 

av information och kompetensutveckling inom hästnäringen på 

Gotland. Kontakt: Åsa Johansson, Lövsta, Romakloster. 

Skinn från havet 

Nätverket Fiskarkvinnorna väckte liv i en gammal tradition att garva 

fiskskinn som förädlas till olika produkter. Läs mer på sidan 86 >>> 

Sinnesfrid i Eke 

Eke ekonomiska förening utvecklade i samverkan med lokala 

entreprenörer produkten ”Sinnesfrid”, som avser att skapa ro och 

själslig frid. Kontakt: Elisabeth Qviström, Eke.

Lamm Gotland – utveckling av lammnäringen 

Lammnäringen är starkt förknippad med Gotland, men 

ändå utnyttjar man inte dess potential till fullo – man 

skulle kunna göra så mycket mer, men det krävs samordning. 

Man har under projektåret jobbat med arbetsgrupper 

inom rationell produktion, kött, ull, skinn respektive 

turism. Projektet har hjälpt till att öka lammnäringen 

på Gotland genom att ”surfa på den positiva 

våg som branschen upplever”. 

Lammnäring ligger rätt i tiden 

Mycket talar för att Gotland skulle tjäna på att öka 

lammnäringen. Efterfrågan på lokalproducerat, ekologiskt 

kött från frigående djur ökar och många som 

invandrat till Sverige konsumerar mycket lammkött. 

Inom design av både inredning och kläder uppskattas 

rena naturmaterial och det ligger i tiden att hitta nya 

sätt att använda både skinn och ull. Dessutom är får ett 

djur som passar väl i det gotländska landskapet. Turister 

som kommer till Gotland förväntar sig att få se får 

(eller lamb som man säger på gotländska). 

Lammet i datorn 

När man ökar antalet i sin lammbesättning ökar behovet 

av att rationalisera produktionen. Inom Lamm Gotland 

har man engagerat cirka 60 lammproducenter i 

olika möten och kompetenshöjande aktiviteter. En av 

de mest välbesökta aktiviteterna var Lammdagen i Barlingbo 

då nästan 150 personer kom till Digeråkre gård. 

Där fanns ett tjugotal lammungar som användes för att 

visa hur olika vågar och sorteringssystem fungerade. 

Vågarna är hopkopplade med fårdataprogram. Så snart 

ett lamm passerat vågen är det registrerat i datorn – om 

djuret är slaktmoget öppnas en grind till avdelningen 

för vidaretransport. 

Profilera lammkött 

Både bland restauranger och förädlare av lammkött 

finns ett stort intresse att producenterna profilerar sitt 

kött med eget varumärke på samma sätt som nötproducenterna 

Charolaise Gotland och Ejmunds kött. De 

gotländska KRAV-producenterna av lammkött knöts 

under projektet till Stockholms butikskött, men att 

bilda ytterligare en köttgrupp bedömdes vara en för 

stor uppgift för projektet Lamm Gotland. 

För att öka kvaliteten på det gotländska lammköttet 

måste man ta fram föräldradjur som producerar lamm 

med låg fettansättning och bra tillväxt. Till detta har 

man införskaffat en fett/muskelscanner som man tror 

ska vara ett bra hjälpmedel. 


Projektnamn Lamm Gotland • Projektägare Gotlands Läns Hushållningssällskap 

Projektledare Mats Pettersson • Projekttid september 2006–juni 2007 • Hemsida www.lammgotland.se • Leader-medel 888 926 SEK 

Tjäna pengar på ull! 

Av någon anledning är ull en dåligt utnyttjad inkomstkälla 

på Gotland, bara en mindre del av ullen samlas in 

och merparten av ullen går vidare till förädling utanför 

Gotland. Värdeökningen på förädling av ull är stor. Bara 

genom att sortera ull ökar man kilopriset från 6 kronor 

till 25–30 kronor. Går man vidare och tvättar, spinner 

och färgar ligger värdeökningen på flera hundra procent! 

För att bättra på situationen har arbetsgruppen för ull 

börjat utbilda ullsorterare, startat ullinsamling på Gotland 

och satt upp riktlinjer för utformning av platser 

för klippning och ullhantering. Man hoppas få igång ett 

nytt ulltvätteri med en kapacitet på 200 kilo per dag. 

Man diskuterar också nya samarbetsformer med 

designers, Folkhögskolan på Gotland och nålfiltstillverkare. 

Det behövs fler och bra skinn 

2005 slaktades 27 454 lamm på Gotland. Producenterna 

tar tillbaka 80 procent av skinnen och väljer då de 

skinn som har högst kvalitet. Eftersom det är de sämsta 

skinnen som säljs vidare ut på den öppna marknaden 

går bara drygt hälften av skinnen att använda för tillverkning 

av skinnprodukter, motsvarande cirka 3 000 

skinn. 

Arbetsgruppen menar att skinnen måste kvalitetsbedömas 

och prissättas så att det blir lönsamt för producenterna 

att lämna ifrån sig bra skinn. Idag kan fina 

skinn säljas som mattskinn istället för att förädlas till 

exklusiva skinnprodukter. 

Öppen Lammgård 

Tidigare års satsningar på festivaler och marknadsaktiviteter 

har det blivit svåra att rekrytera frivilliga till. 

I juli 2007 bjöd Lamm Gotland istället in till Öppen 

Lammgård då ett antal lammgårdar höll öppet. 

I framtiden hoppas man att fler kombinerar sin 

lammhållning med boende, butik och aktiviteter som 

lammsafari. Arbetsgruppen Turism vill förbättra samarbetet 

med restauranger, turistföreningar och länsmuséeet. 

De vill också locka branschfolk till Gotland med 

evenemang som SM i fårklippning, seminarier, riksstämma 

med mera. 

Nya samarbetsformer för lammproducenter 

Under projektet har sex nya producentgrupper/lammringar 

bildats av vilka samtliga är självgående. Man har 

analyserat nya marknadskanaler för lammkött och producenter, 

styckningsföretag och krögare har haft flera 

möten – men resultatet av det här kommer att dröja 

några år. Rådgivning och utbildning har också ingått i 

projektet. 

– Projektet har blivit ett flaggskepp som lyfts fram 

inom den egna organisationen genom att det haft en bra 

bredd med ca 50 personer engagerade, säger projektledare 

Mats Pettersson. Vi har kunnat ta tillvara styrkor 

och svagheter och har jobbat nära ”gräsrotsnivå”. 


Skinn från havet – gammalt hantverk i ny form 

Nätverket Fiskarkvinnorna har väckt liv i en gammal 

tradition att ta tillvara och garva fiskskinn för att 

an vända till olika produkter. Projektet startade för att 

bättre utnyttja de möjligheter som finns inom fiskeindustrin 

och bidra till ökad sysselsättning. Man har tillsammans 

lärt sig olika tekniker och tagit fram produkter som 

slipsar, smycken eller ljuslyktor. 

Vidareförädling av fisk 

Fiskarkvinnorna är ett nätverk av kvinnor som lever 

med yrkesfiskare. Det har startats för att skapa gemenskap 

och lyfta upp gemensamma intressen. 

Fisket på Gotland har under en följd av år visat en 

negativ utveckling samtidigt som man inte till fullo 

utnyttjat möjligheterna till vidareförädling av fiskskinn 

som annars räknas som en avfallsprodukt. För att bidra 

till att öka utkomsterna från fisket startade nätverket 

Fiskarkvinnorna ett projekt med syfte att lära sig att 

garva och bereda fiskskinn. Fiskskinnsberedning kan 

med fördel utföras vid bostaden och har låga investeringskostnader. 

Att ersätta skinn från utrotningshotade 

ödlor och ormar med fiskskinn är dessutom värdefullt 

av miljöskäl. 

Kurser och studieresor 

Fiskekvinnorna har lärt sig att bereda fiskskinn av Lotta 

Rahme från Sigtuna och därefter gått vidare med att 

lära sig skinnsömnad där både Lotta Rahme och Stina 

Jansson från Fröjel varit lärare. 

Man har gjort studieresor till Kustskinn i Uddevalla, 

Tranås och Orrefors för att se hur man jobbar med 

skinnberedning och till Åland även för att studera hantverkskooperativ. 

Traditionell metod utan kemikalier 

Lotta Rahme har lärt ut en metod att garva skinn 

med bark till mörka skinn eller fett/urin till naturfärgade 

skinn. För att få ett bra resultat måste skinnet 

vara färskt. Man fjällar och skrapar det råa skinnet och 

lägger det i ett garvbad. Därefter fettar man in skinnet, 

torkar och mjukgör det. 

Har man inte tillfälle att ta vara på skinnet direkt, kan 

man antingen frysa in det eller lägga det i saltlösning. 


Fiskarkvinnorna visade upp sina produkter under 

Medeltidsveckan 2003 och tilldelades då en av de fem 

Gyllene kransarna som går till ”förtjänstfulla krämare”. 

Samma år deltog ett par kvinnor i Fishy Catwalk med 

kläder sydda av fiskskinn vid prisutdelningen av Kungsfenan 

i Göteborg. 2004 fick Lotta Rahme priset Årets 

Skarpsill. 

Man har tagit fram en logotype, fått rådgivning om 

marknadsföring och skapat en broschyr och en hemsida. 

Första advent 2005 anordnades en utställning på 

Skansen i Herrvik. Invigningstalare var ordföranden i 

Österbottens Fiskarförbund, Lena Talvitie från Vasa i 

Finland. 


Projektnamn Småskalig och hantverksmässig fiskskinnsberedning på Gotland 

Projektägare Gunnel Edman Blom • Projektledare Gunnel Edman Blom • Projekttid augusti 2002–december 2005 

Hemsida www.skinnfranhavet.se • Leader-medel 200 247 SEK 

foto Torsten Kvarnsmyr 

Samarbete 

Gotlandia Rökeri i Dalhem, Ingar Hallgren i Stenkyrka 

och Fiskaffären i Hemse har bistått med fiskskinn. 

IFP Research AB i Mölndal har testat hållbarheten på 

skinnen med mycket gott resultat. 

Produktutveckling har skett i samarbete med snickare 

och glasblåsare. 

OSS Reklambyrå och stenstrominfo.se har tagit fram 

material för reklam. 

Flera produkter 

Målet var att få fram två produkter, men i själva verket 

har man tagit fram mellan femton och tjugo produkter. 

Olika klädesplagg och accessoarer som slipsar, 

smycken – ibland kombinerat med fossil, inredningsdetaljer 

som ljuslyktor. 

Man tar också emot fiskskinn för beredning. 

Ett problem har varit att överbrygga de mentala tveksamheter 

som många har till fiskskinn, eftersom man 

tror att de luktar fisk. När de får chansen att uppleva de 

färdiga produkterna har man dock helt ändrat attityd. 

Sammantaget har det varit ett ovanligt projekt med 

verkligt underifrånperspektiv som skapat en massa 

aktivitet och engagemang. 

Fiskarkvinnorna har fortsatt verksamheten i sin förening 

efter projektets slut. 


60+ Kooperativt boende – seniorforum Måsen i Slite 

I Slite tog en grupp seniorer tag i frågan om bristen på 

alternativt boende för personer fyllda 60 år. Gruppen 

bildade en kooperativ hyresrättsförening där målet är att 

skapa ett bra boende till en rimlig kostnad. I projektet 

har de gjort en marknadsundersökning för att ta reda på 

hur stort intresset är för den här boendeformen. Intresset 

visade sig vara stort nog att fylla två hyreshus. 

Brist på seniorboende 

Varken Gotlands kommun eller privata byggherrar verkade 

intresserade av att bygga särskilt boende på norra 

Gotland. På norra Gotland finns det 2025 personer som 

är över 60 år varav 92 procent bor i egna hem. Gotlands 

kommun stöder att kommuninvånarna tar egna 

initiativ till att lösa det framtida bostadsbehovet inom 

ramen för kooperativt boende. Den typen av boende 

finns i ett mycket stort antal i övriga Sverige, men inget 

på Gotland. 

De bostäder som byggs, är vanligen i Visby och då 

med priser som överstiger vad försäljning av eget hem 

på norra Gotland inbringar. För den som vill bo kvar 

bland vänner i invand miljö finns inget alternativ. 

PRO, SPF och Seniorer på Norra Gotland stödjer initiativet 

att bilda en intresseförening och sedan gå vidare 

för att bilda en kooperativ hyresrättsförening. Föreningsformen 

innebär att man betalar en insats för att få 

bo i en lägenhet och när man flyttar ut får man tillbaka 

insatsen. Man kan dock inte sälja insatsen och gå med 

vinst. 

Levande landsbygd 

När äldre säljer sina egna hem frigörs bostäder till yngre. 

Det gör att man får en generationsväxling i boendet 

och därigenom bidrar till att vidmakthålla en levande 

utveckling av landsbygden. För många äldre finns ett 

motstånd mot att flytta till Visby. Om man innan ålderdomen 

trivdes med att bo på en mindre ort så är det 

förstås naturligt att man vill fortsätta att bo i närheten 

av familj, släkt och vänner. 

Slite är särskilt lämpligt för äldre då man har nära 

till affärer och service som bibliotek, bank, apotek och 

vårdcentral. Här finns möjlighet till rekreation som teater, 

tennis, golf, badstrand och här planeras också en 

badanläggning. 

I Slite bor endast cirka 1 600 invånare. Det innebär 

dels att det är lugnare tempo och ett mer personligt 

bemötande, men också att en satsning på 60+boende 

har stor betydelse för näringsliv och offentlig service. 

Stort intresse för 60+ 

Genom att skicka ut enkäter till personer i åldersgruppen 

60+, som är målgrupp för boendet, fick man 

ett intresseunderlag på ett 50-tal personer som tagit 

steget att gå in i hyreskooperativet Måsen. 

Man har förhandlat fram ett muntligt tomträttsavtal 

med Gotland Kommun och tagit fram underlag för el 

och vvs samt gjort byggnadsritningar. 

Under april 2008 kommer föreningen att söka 

bygglov och gå ut med anbudsförfrågan till flera byggföretag. 


Projektnamn 60+ Kooperativt boende • Projektägare SeniorForum MÅSEN hyresrättsförening • Projektledare Anders Wallin 

Projekttid augusti 2006–augusti 2007, oktober 2007–mars 2008 • Kontakt Anders Wallin 0498-22 15 08 • Leader-medel 131 306 SEK 

Himmel, hav och härlighet 

I reklammaterialet för boendet skriver man att ”miljön 

och boendeformen kommer att inbjuda till en spännande 

livsstil präglad av aktivitet, gemenskap, livslust 

och bekvämt boende”. Vidare säger man ”Visionen med 

hyreskooperativ gör inte anspråk på att erbjuda det 

goda livet som en paketlösning. Tanken är att skapa en 

miljö där människor, utifrån sina egna behov, förutsättningar 

och drömmar, kan skapa sig ett gott liv.” 

Satsningen är helt ny för Slite, ja för hela Gotland och 

har förutsättningar att bli en spännande modell för hur 

man kan skapa ett modernt, funktionellt och trivsamt 

boende för seniorer utan att lägenheterna blir spekulationsobjekt. 


▼▼hur gick det? 

För mig personligen har 

projektet inneburit mitt livs 

stora tillfälle att få arbeta 

med den gotländska kulturen. 

Jag har känt att uppgifterna 

alltid har legat ett litet snäpp 

över min förmåga, speciellt i 

starten när jag inte visste vad 

ett projekt var för något. Att 

försöka skriva projektansökan 

var det svåraste jag har varit 

med om. Men projektet har 

fört med sig en personlig 

utveckling. 

Ing-Marie Tellström 

projektledare Bottarvegården – 

ett kulturcentrum på Storsudret 

101 Leader-projekt på Gotland 2000–2007: Hur gick det? 

Leader+ har fångat upp olika personers kreativitet och medverkat 

till att de kunnat genomföra sina idéer. 

Samlade siffror 

De sju åren med Leader omfattar bland annat… 

▼▼att driva projekt 

Tips från projektledarna till er som vill starta ett projekt 

De som redan slutfört sina projekt vet vad de hade kunnat göra 

bättre – ta hjälp av deras erfarenheter! 

Projektledarnas önskelista 

Hur skulle man kunna förbättra förutsättningarna för landsbygdsutveckling? 

Projektledarnas beröm 

Liten skrytlista med sådant som man tycker att vi på Leader har 

gjort bra! 

Ordlista 

Här kan du få en del förklaringar till ord och begrepp som används 

inom Leader.


Vi har beviljat stöd till 101 projekt. Vi har avslagit 206 

projektansökningar och ytterligare projekt har filtrerats 

bort redan i förfrågningsstadiet. Leader+ har fångat upp 

olika personers kreativitet och medverkat till att de kunnat 

genomföra sina idéer. Det har krävts mycket engagemang 

från varje ledamot i LAG att lotsa ansökningar 

igenom processen från första förfrågan till beviljande 

och genomförande. Vi har lärt oss mycket under den här 

Leaderperioden – kunskap som kommer att överföras till 

den nya LAG-grupp som tar vid från och med 2008. 

Leaderområdet 

Att ha hela Gotland utom Visby med 4 kilometers 

omnejd som Leader-område har fungerat bra. Under 

vissa förutsättningar har verksamma inom visbyområdet 

kunnat vara projektägare och deltagare av 

Leaderprojekt. Grundregeln är att nyttan av projektet 

ska hamna på landsbygden. 

Temat 

Till Leader+ Gotland valdes temat ”Öka värdet av lokala 

produkter, inbegripet tjänster, särskilt genom att i samverkan 

underlätta för mindre företag att få tillgång till 

marknaden” och det temat har fungerat bra att jobba 

med. 

Hur har organisationen fungerat? 

Under programperioden har flera utvärderingar av LAG 

genomförts. 2005 gjordes djupintervjuer med LAG och 

kanslipersonal – även tidigare ledamöter intervjuades. 

Under 2007 genomfördes interna utvärderingar av 

LAG i tre steg. Det första steget var en diskussion om 

vad deltagandet i LAG betytt för den enskilde individen 

och för den egna organisationen. I det andra steget 

gjordes en grundlig uppföljning av Leaderplanen. 

Vid det tredje tillfället genomfördes en processkartläggning 

över vad som hänt från start år 2000 fram till 

idag 2007. Ämnesområdena var grupputveckling, personlig 

utveckling, kulturmöten, projekten, leadermetoden, 

LAG:s mötesutveckling, samhällsnyttan, kansliet, 

ungdom och internationellt. 

På ett personligt plan har arbetet i LAG betytt att 

ledamöterna har fått ett bredare kontaktnät, bättre 

inblick i det engagemang som finns på landsbygden och 

större kunskap om att arbeta i en stor grupp. Vad de 

själva har tillfört LAG är kompetens; dels sin egen men 

man har också spridit kunskap om den egna organisationen 

till de övriga i LAG. Den viktigaste faktorn vid 

projektbeslut har varit att följa den strategiska planen 

och det allra viktigaste målet har varit att skapa arbetstillfällen 

och att arbeta utifrån leadermetodens tanke 

om trepartnerskap. 

Vid möten i LAG har representationen från olika 

samhällssektorer skapat en dynamik där ledamöterna 

fört intensiva, men verkningsfulla diskussioner som 

utmynnat i starka konsensusbeslut. 

Budget och utfall 

Under resans gång har budgeten justerats dels genom 

att Euron räknades upp och dels genom en omfördelning 

mellan Leaderområden i Sverige vilket innebar att 

Leader+ Gotland fick 2 994 716 SEK i extra EU-medel. 


Budget/Utfall 2000–2007, SEK 

Budget 

Reviderad 

budget 

Utfall 

EU-medel 24 083 968 27 078 684 27 307 437 

Gotlands Kommuns Garanti 28 900 762 31 892 671 31 806 931 

Övrig nationell finansiering 7 225 190 8 725 354 9 422 326 

Privata medel 29 350 752 32 727 039 45 721 737 

TOTALT 89 560 672 100 423 748 114 258 431 

Kostnader för LAG och administration får enligt 

regelverket maximalt utgöra 15 procent av budgeten. 

Enligt prognos kommer kostnaderna för LAG och 

administration att ligga 2 miljoner under budget. Under 

perioden har bemanningen på kansliet varierat mellan 

2–4 personer. 

Har vi nått våra mål? 

De programspecifika målen mäts av samtliga Leaderområden 

medan de planspecifika indikatorerna är ett 

instrument i uppföljningen och utvärderinge av planen 

för Leader Gotland. 

Programspecifika mål 

Indikatorer 

Mål 

Leader+ 

Gotland 

Resultat 

31 dec 2007 

Nya arbetstillfällen, män 30 21 

Nya arbetstillfällen, kvinnor 45 33 

Nya samarbetskonstellationer 14 23 

Deltagare i utbildningsinsatser, män 40 315 

Deltagare i utbildningsinsatser, kvinnor 60 300 

Planspecifika mål 

Insatsområde 

Näringsliv 

Lokalt 

engagemang 

Natur och 

kultur 

Ungdom 

Indikatorer 

Mål 

Leader+ 

Gotland 

Resultat 

31 dec 

2007 

Nya Produkter och/eller marknader 60 89 

Kampanjer/infoinsatser 10 427 

Utvecklade produkter 10 141 

Nya servicelösningar 2 2 

Nya nätverk 2 22 

Mötesplatser i Östersjön 5 3 

Nya samarbetslösningar 10 1 

Nya marknader 5 8 

Nya ungdomsföretag 5 2 

Nya ungdomsnätverk 4 5 

Projekt med deltagande ungdomar 10 20 

Vi har efter projektens avslutande gjort omfattande 

intervjuer med projektägare och/eller projektledare för 

samtliga projekt. Detta har gett oss en bra bild av hur vi 

nått våra mål och hur metoden har använts. 

Antalet bevarade arbetstillfällen har varit lika många 

som nya, projekten har genererat 34 000 nya gästnätter/ 

besökare, 50 procent av projekten har fortsatt verksamhet 

efter projektets slut, 67 procent har haft mycket hög 

samverkan med det lokala näringslivet medan 34 procent 

hade samverkat med bygdegårdsföreningar eller 

dylikt. 



När det gäller samverkan med en offentlig aktör så 

står Gotlands kommun högst på skalan medan bank, 

högskola och den lokala skolan samverkat minst i projekten. 

På frågan vilken betydelse projektet hade för den 

egna bygden, fick vi följande svar: 

Projektens betydelse för den egna bygden, % 

Stor förbättring Viss förbättring Ingen skillnad Försämring Kan ej svara 

Ej 

tillämplig 

Affärsmässighet 27 73 0 0 0 0 

Samarbetsklimat 39 50 11 0 0 0 

Kompetens 33 61 6 0 0 0 

Framtidstro 33 56 11 0 0 0 

Identitet 33 44 18 0 0 5 

Integration 0 5 10 0 0 85 

Entreprenörskap 22 62 11 0 0 5 

Samhällsservice 5 17 50 0 0 28 

Jämställdhet 0 28 56 0 0 16 

Bevarande av naturvärden 22 22 28 0 0 28 

Bevarande av kulturvärden 17 39 27 0 0 17 

Kretsloppsanpassning 11 33 28 0 0 28 

Ungdomars delaktighet 5 33 39 0 0 23 


Har vi jobbat med planerade insatsområden? 

Inom området Näringsliv har vi gjort stora insatser. 

Under 2005 skapade vi RAM-projektet Vidgade Vyer – 

Hand i hand, för att fokusera på satsningar för småföretagarna 

att ta fram nya produkter och skapa samarbeten 

på nya marknader. 

Inom Insatsområdet Lokalt Engagemang trodde vi 

att sockenutvecklingsgrupperna skulle generera många 

projekt, men det har i stor utsträckning varit större 

lokala grupper som genomfört projekten. Anledningen 

till det kan vara tillgången till kapital. Att genomföra 

projekt kräver ett rörelsekapital vilket de små sockengrupperna 

inte haft tillgång till. Vi har försökt lösa detta 

problem genom att vara generösa med förskott och prioriterat 

utbetalningar av medel till de projekt som inte 

haft kontanta medel att tillgå. Tack vare att Gotlands 

kommun har förskotterat den offentliga medfinansieringen 

varje år har vi haft stort handlingsutrymme. 

Den geografiska spridningen av projekten har varit 

ojämn men man kan tydligt se att de som genomfört 

ett projekt kommer igen och genomför flera projekt. Vi 

kan också se att områden som varit utsatta för stora förändringar 

som till exempel nedläggning av Sockerbruket 

i Roma och militäranläggningen i Fårösund har skapat 

ett ökat lokalt engagemang för att dra igång utvecklingsprojekt. 

Eldsjälarna har också haft betydelse för 

bygderna som skapare av goda exempel och drivkraft 

hos lokala grupperingar. Totalt har över 200 000 ideella 

timmar lagts ner i projekten vilket visar ett mycket 

stort engagemang. 

I första delen av programperioden var merparten av 

de beviljade av projekten inom insatsområdet Natur 

och Kultur, med tonvikt på kultur. Många av kulturprojektansökningarna 

har varit evenemang som saknat 

en långsiktighet vilket gjort att de avslagits. Men vi har 

också många bra exempel som visar att kulturprojekt 

kan vara både långsiktiga och ge landsbygden utveckling. 

På ungdomssidan har vi satsat mycket pengarna 

inom RAM-projektet Guldpengen. Där har två LAGledamöter 

och tre ungdomar utgjort en styrgrupp. 

Totalt har 50 idéer och ansökningar för ungdomsprojekt 

behandlats, varav 18 stycken har beviljats medel 

från Guldpengen. Maxbeloppet för varje projekt har 

varit 15 000 kronor. 

Har intentionerna om samarbeten uppfyllts? 

I planen förutsattes samarbete med ett antal nätverk 

både lokalt, nationellt och internationellt. Lokalt har 

vi haft representation i det lokala partnerskapet. Vi har 

även ingått i det lokala EU-samrådet där representanter 

från de olika strukturfonderna, regionala utvecklingsenheten 

och Lantbruksstöden diskuterat projektärenden 

och gemensam marknadsföring. På nationell nivå 

har vi haft representation i det nationella nätverket för 

Leader+ samt i den övervakningskommitté som har till 

uppgift att följa Leaderprogrammet. Internationellt har 

vi ett bra kontaktnät men vi ingår inte i något formellt 

nätverk eller sammanslutning. 


101 Leader-projekt på Gotland 2000–2007 – de sju åren med 

Leader omfattar bland annat: 1 000 idéer • 256 ansökningar 

• 101 genomförda projekt • 27 307 437 SEK EU-medel • 

41 229 257 SEK nationella medel • 45 721 737 SEK privata 

medel • 54 arbetstillfällen • 51 samarbetskonstellationer 

och nätverk • 89 nya produkter • 141 utvecklade produkter 

• 427 kampanjer • 615 deltagare i utbildningsinsatser 

• 2 nya servicelösningar • 3 mötesplatser runt Östersjön 

• 8 samarbetspartners inom Europa • 14 internationella 

träffar • 2 nya ungdomsföretag • 18 ungdomsprojekt • 

34 000 nya gästnätter/besökare • 200 015 ideella timmar 

• 2 000 projektdeltagare • 223 medverkande föreningar • 

Uppskattningsvis 1 650 möten med och inom projekten • 

Gissningsvis 763 kg kaffe • glada skratt • vilda diskussioner 

• sömnlösa nätter • jubelrop • lättnadens suckar • en himla 

massa positiv energi! 


Projektledarnas tips, önskelista och beröm 

Tips från projektledarna till er 

som vill starta ett projekt 

Administration och ekonomi 

• Planera in från start att administration kommer att 

ta en stor del av resurserna, anlita en professionell 

ekonom. 

• Se till att det finns tillräckligt med grundkapital i 

projektet – det måste finnas pengar att betala med 

tills att man får pengar från Leader. 

• Beräkna kostnader noggrant! Ta hjälp och tänk på 

att räkna med avtalsenliga löner, sociala avgifter. 

Fundera över kringkostnader som transporter, telefoni, 

utrustning, lokal osv. 

• Tänk på att om ni måste anställa i projektet så får 

projektägarna också arbetsgivaransvar. 

• 

Ideella insatser 

• Skaffa en bra och smidig rutin för att redovisa de 

ideella timmarna så att rapporterna inte blir liggande 

utan underskrifter… 

• Ett projekt behöver många engagerade och entusiastiska 

eldsjälar. Samtidigt får man inte nöta ut de ideella 

krafterna. 

• Det kan vara svårt att engagera frivilliga och ideella 

krafter. 

Affärsdrivande 

• Det kan vara svårt att efter projektet driva affärsmässig 

verksamhet om verksamheten i allt för hög 

utsträckning baserats på ideella insatser under projekttiden. 

• Satsa på ”lättkonsumerade” upplevelseprodukter, 

sådant som går att handla, äta eller lyssna på utan att 

aktiviteten är längre än en halv dag. 

Projektbeskrivning 

• Formulera projektet så att målen blir konkreta och 

greppbara! 

• Bra att inleda med en separat förstudie innan man 

ger sig på det stora projektet. 

• Var noga med att skriva in tidsplaner och 

ansvarsfördelning i projektet. 

• Skilj tidigt på projektets huvudverksamhet och 

administrationen, annars riskerar glöden att dö ut. 

Tidsaspekten 

• Ge projektet rejält med tid – mycket kommer att 

ta ännu längre tid, kräva ännu mer resurser än vad 

man planerar från start. Bra om man inte är för tidsoptimistisk. 

En tidplan är till stor hjälp att kontrollera 

tidsåtgången. 

• Många projekt kräver uthållighet innan man når 

fram till målet! 

Olika viljor och sätt 

• Det kan bli en strid mellan de olika intressenterna i 

ett projekt så att någon part tar för givet att de ”äger” 

resultatet. Var tydlig med vad som gäller från start. 

• För att driva projekt av mer övergripande karaktär 

krävs att man har förankrat väl och efterfrågat 

underlag. Arbetsmetoder och genomförande 

av olika delprojekt måste överensstämma med deltagande 

företags och personers idéer och sätt att 

arbeta. 


Projektledarnas tips, önskelista och beröm 

Personerna 

• Använd invandrare som resurs, de har ofta erfarenhet 

från småskaliga förhållanden. 

• Ta med flera nyckelpersoner i projektet från start så 

att projektledaren inte blir ”ensamseglare”. 

• Om man driver ett projekt som omfattar ungdomar 

krävs en annan, mer direkt, mötesprocess. 

• Ungdomar tillför dynamik och vitalitet till projekten. 

Nätverk 

• Något av det viktigaste är att bygga nätverk! 

• Ta hjälp av nätverk för att utveckla idéer! 

• Samverkan i nätverk och gemensamma aktiviteter 

kan ofta vara nyckeln till framgång. 

Projektledarnas önskelista 

• Ge mer handfast stöd för att driva projekten. 

• Bra om Leader aktivt tar ansvar för att påtala brister 

i projektet. 

• Förenkla projektbyråkratin. 

• Förkorta tiden som det tar att få ett beslut från 

Leader. 

• Tydligare krav på hur man ska redovisa till Leader. 

• Krångligt att man först måste ha medel att betala 

med och först när det är betalt får man pengar från 

Leader. En kreditmetod vore önskvärd. 

• Satsa resurser på att fånga upp och dra nytta av eldsjälar. 

• Fånga upp entreprenörer med ”tokiga” idéer! 

• Satsa mer på att utveckla och vidareförädla de råvaror 

vi har. 

• För att kunna driva projekt med barn och ungdomar 

på landet krävs tätare turer med kollektivtrafik. 

• Mer tillgängligt riskkapital till dem som är i startprocessen 

med att testa en idé. 

• Fler projekt riktade till ungdomar behövs för att ge 

de unga möjlighet att få prova på, ta initiativ och att 

driva projekt. 

Beröm från projektledarna till Leader 

• Kontakterna med kontoret har varit bra. De har hög 

servicenivå och är hjälpsamma vid kontakterna. 

• Leader har möjliggjort att vi kunde spänna bågen. 

De har varit otroligt samarbetsvilliga – vi som lekmän 

har inte alltid förstått alla formuleringar. 

• Vi fick mycket hjälp med att skriva projektansökan. 

• De gav oss tid att diskutera upplägget av projektet. 

• De tvingade oss att tänka på nytt sätt. 

• Enkel och obyråkratisk hantering av rekvisitionerna. 

• Vi har fått bra stöd under projekttiden. 

• För att genomföra ett projekt med vår inriktning 

måste det finnas personer utanför vår organisation 

som tror på projektet, det ger legitimitet åt vår idé. 

Någon annan tror på det vi vill göra. 

• Vi har haft besök av vår ”Leader-fadder” vid våra 

sammankomster, vilket har fungerat bra. 

• Vi har aldrig tvekat att ställa frågor om projektet och 

vi har fått snabba och bra svar. 

• Handledarna på Leader har varit kunniga när vi bollat 

idéer med dem. 

• Kontakterna med Leaderkontoret har varit mycket 

bra. Personalen har funnits tillgängliga och lämnat 

snabba svar på frågor. 

• Stöd och bemötande från Leaderkontoret har överträffat 

våra förväntningar! 


Ordlista 

Leader är en förkortning av franskans ”Liasion Entre 

Actions de Développement de l’Economie Ruale” vilket 

betyder ”Länkar mellan åtgärder för att utveckla 

landsbygdens ekonomi” 

Leader+ är ett gemenskapsinitiativ inom EU för 

att stödja ett metodutvecklingsprogram för landsbygdsutveckling. 

Programmet startade med Leader I 

1991–1994, Leader II 1995–1999 och nu senast Leader+ 

2000–2006. 

Leader+ Gotland är den ideella förening som har 

som uppgift att vara huvudman för programmet på 

Gotland. 

Leaderplan Leader+ Gotlands strategiska plan. 

Leadermedel de medel som Leader har delfinansierat 

projekten med. Dessa har ofta kompletterats med 

medel från andra finansiärer och projektetägarnas 

egna insatser. 

LAG förkortning av Lokal Aktionsgrupp, på engelska 

Local Action Group. 

Glesbygdsverket är förvaltningsmyndighet och ansvarig 

för leaderprogrammet i Sverige. 

Övervakningskommittén är tillsatt att följa programmets 

utveckling och inriktning. 

Ideell tid. I leaderprojekt kan den privata medfinansieringen 

bestå i att deltagare bidrar med sitt arbete i 

projektet utan att få betalt, vare sig av projektet eller av 

någon annan. En ideell timme är värderad till max 175 

kronor. 

Rekvisition är den ekonomiska begäran om medel 

från t ex projektägare för de utlägg som projektet haft 

under projektperioden. 

Indikatorer används för att illustrera de ekonomiska, 

ekologiska och sociala dimensionerna. De programspecifika 

indikatorerna är ett instrument i uppföljningen 

och utvärderingen av Leaderprogrammet 

nationellt medan de planspecifika indikatorerna är 

LAG-gruppens egen plan (leaderplanen). Indikatorerna 

speglar målen i programmet och planen. 

Interregionalt samarbete är samarbete mellan LAGgrupper 

i samma land 

Transnationellt samarbete är samarbete mellan minst 

två LAG-grupper från olika länder 

Svenska Jordbruksverket är utbetalare av stödmedel 

och fondförvaltande verk. 

Näringsdepartementet är ansvarigt departement för 

leaderprogrammet 


leader+ gotland 

slutrapport 2000–2007 

Tack från oss som jobbat 

med Leader 2000 –2007. Vi önskar den 

nya LAG-gruppen lycka till med nästa 

Leader-period!

Slutrapport Leader+ Gotland - Svenska nÃ¤tverket fÃ¶r LEADER+

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?