PDF version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

”merkantil eller annan praktisk utbildning i sina fäders spår.” 12 För dessa båda grupper, som bådakom ur samhällets övre skikt, hade gymnasiet helt olika betydelser.Valfrihet och differentieringVi har sett hur den svenska skolpolitiken under 1900-talet har präglats av en rörelse mot en alltmersammanhållen skola men också mot en skola där valfrihet för eleven har blivit allt viktigare. 13Gymnasiereformen 1991 och den nya läroplanen för gymnasieskolan 1994 (Lpf 94) kan sägas varakulmen på en sådan utveckling, men bara formellt och organisatoriskt. Alla program gjordes t.ex.treåriga samt behörighetsgivande till högskolan. En minskad central styrning av skolan från stat tillkommun har tillåtit kommuner att differentiera sitt utbildningssystem och skolor att profilera sig.Dessutom har skolpengens införande och inrättandet av friskolor ytterligare bidragit tilldifferentieringen. Blomqvist och Rothstein 14 diskuterar ”marknadiseringen” av tjänster inom denoffentliga sektorn, främst vård och skola. De menar att för att valfrihet och konkurrens ska rådamåste det ”finnas dynamik både på efterfråge- och utbudssidan.” 15 Det måste finnas alternativ attvälja mellan som innebär en skillnad av något slag. Detta innebär ett tydligt brott mot deenhetssträvanden som uttrycktes i att alla program på gymnasiet blev treåriga och (i teorin)högskoleförberedande. Vilka effekter en mer marknadsorienterad skola ger är omtvistat, menarBlomqvist och Rothstein. Det finns argument för att det är de minst priviligierade grupperna isamhället som har mest att vinna på ökade möjligheter att välja. 16 Förmågan och intresset hos dessagrupper att utnyttja valfriheten anses i denna argumentation inte vara mindre än hos andra grupper.Valfriheten skulle enligt det synsättet inte vara segregerande. Broady et al. visar dock i Välfärd ochskola 17 att det är de elever som kommer från grupper med ”den störst samlade volymen av sociala,kulturella och ekonomiska tillgångar som har störst intresse av, och störst förmåga, att bevaka vadde profilerade utbildningarna och friskolorna har att erbjuda”. 18 Från brukarnas synvinkel har självaförmågan att orientera sig i utbildningslandskapet blivit allt viktigare. Föräldrarnasutbildningsbakgrund och sociala ursprung bestämmer i hög grad var i utbildningssystemet derassöner och döttrar kommer att befinna sig. Bourdieu och Passeron påvisar i The Inheritors attvälinformerade råd från föräldrar har större betydelse ju högre social klass en elev kommer frånunder det att elever/studenter från lägre klasser bär med sig ett utbildningshandikapp som består avilla underbyggda eller påtvingade val. 19 Förmågan att orientera sig i utbildningslandskapet är i sigdifferentierande.Studier om utbildning och social rekryteringDet går att beskriva och analysera ett samhälles organisation av utbildning och hur dessutbildningsmöjligheter används av befolkningen utifrån flera olika perspektiv. Frågan om socialsnedrekrytering till gymnasiet och högskola/universitet har varit aktuell i samhällsdebatten i Sverigede senaste femtio åren och också varit föremål för forskning. 20 En tidig studie är Gunnar Boalts12 Brännman, 1970, p. 34.13 Lindensjö och Lundgren, 2000.14 Blomqvist och Rothstein, Välfärdsstatens nya ansikte, Agora, Stockholm 2000.15 Ibid., p. 31.16 Ibid., p. 67.17 SOU 2000:39, Välfärd och skola.18 Ibid., p. 119.19 Bourdieu och Passeron, 1979, p. 14. (Förhållandet gäller för Frankrike på 60-talet.)20 Husén och Härnqvist, ”Begåvningsreserven. En återblick på ett halvsekels forskning och debatt”, i Årsböcker i svenskundervisningshistoria, 193, Uppsala, 2000.4