PDF version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

Syfte och frågeställningarMed hjälp av fältbegreppet kan gymnasieskolan studeras som ett system av relationer mellanpositioner som skolorna och utbildningsprogrammen intar i förhållande till varandra. Förutom attskolorna står i ett relationellt förhållande till varandra intar varje enskilt utbildningsprogram enposition i förhållande till andra program i rummet av utbildningar. Ett sätt att karaktärisera de olikautbildningarna är att utgå från elevernas sociala bakgrund. Varje utbildning karakteriseras då av deelever som vid en given tidpunkt finns på just den utbildningen. För eleven har den valdautbildningen utgjort en möjlighet bland andra möjligheter. Alla har dock sin horisont för vad som ärmöjligt. Bourdieu och Passeron beskriver i The Inheritors denna upplevelse av det möjliga utifrånindividens synvinkel på följande sätt:Even if they are not consciously assessed by those concerned, such substantial variations in objectiveeducational opportunity are expressed in countless ways in everyday perceptions and, depending on thesocial milieu, give rise to an image of higher education as an “impossible,” “possible,” or “natural” future,which, in turn, plays a part in determining educational vocations. 48Beslutet att välja ett visst gymnasieprogram bygger på, enligt citatet, uppfattningen av om enutbildning ligger inom det möjligas ram eller om det är ett otänkbart val. Andra principer utifrånvilka rummet av gymnasieutbildningar kan struktureras är att ta hänsyn till kön och tidigareskolframgång, objektiverad i elevens betyg. Detta ger sammantaget eller var för sig en karaktäristikav varje utbildning, samtidigt som olika sociala gruppers strategier synliggörs.Ett första syfte med denna undersökning är att skapa en ”karta” över gymnasieskolan iGävleborgs län där skolor och program studeras som ett system av relationer mellan positioner i denmening som antyds ovan. Ett andra syfte är att utifrån undersökningens resultat diskutera huruvidagymnasieskolan, eller snarare gymnasieskolorna, i länet kan sägas utgöra ett fält i Bourdieus meningoch vad som i så fall avgränsar detta fält.Vi har valt att undersöka elevernas val till gymnasieskolan utifrån social bakgrund, kön ochmedelbetyg från grundskolan samt hur elevströmmarna ser ut mellan kommuner. Detta ger i sin turen bild av skolornas rekryteringsprofiler för de olika programmen. Den valdaundersökningspopulationen är elever som går i någon av länets gymnasieskolor i årskurs 2, 1998. Endel av studien ägnas också åt gymnasieskolorna i Gävle kommun eftersom det är den enda kommunsom har tre självständiga gymnasieskolor.Den övergripande problematik som finns inbyggd i min användning av fältbegreppet innefattarockså ett antal mer specifika frågeställningar. De forskningsfrågor som styr den undersökning somska redovisas är följande:• Vilka gymnasieprogram väljer elever ur olika sociala grupper?• Vilka gymnasieprogram väljer pojkar och flickor ur olika sociala grupper?• Vilken betydelse har tidigare skolframgång för val av gymnasieprogram?• Hur går elevströmmarna i länet?• Hur ser relationen mellan gymnasieskolornas rekryteringsprofiler ut?• Hur ser relationen mellan gymnasieskolorna ut i Gävle kommun?• I vad mån kan gymnasieskolan i Gävleborgs län sägas utgöra ett fält?48 Bourdieu och Passeron, 1979, pp. 2-3.11