olika skolor och program som befolkas av elever med olika slags kulturella och sociala tillgångar,kapital, och med olika habitus, olika utbildningsstrategier, som gjort att de ”hamnat” där befinnersig.Med de nya förutsättningar för gymnasieskolan som håller på att formas med det förslag till nygymnasieskola som regeringen har lagt våren 2004, kommer det system av positioner som härframträtt sannolikt att förändras. Inte minst friskolornas entré på scenen gör att kommunala skolormåste försvara sina positioner gentemot nykomlingarna. Nya agenter ger effekter på fältet ochskapar nya horisonter för eleverna. Fältbegreppet gör också att det går att studera möjliga positionersom ännu ej intagits men som ändå påverkar fältet just därför att de är möjliga att inta. Att studeragymnasieskolan som ett fält är därmed både befogat och fruktbart. Hur kan vi då gå vidare utifrånden ”karta” vi har skapat? Broady diskuterar ”kartans” användning på följande sätt:I nästa steg, när en tillräckligt meningsfull ”karta” över systemet av relationer föreligger, är det dags för meravgränsade studier: Forskaren kan då nå fram till slutsat<strong>se</strong>r som kan synas ligga nära vardagsförståel<strong>se</strong>n av deenskilda elementen, men tolkningen får en annan mening tack vare det system av relationer som förenarelementen. 106Vi har i denna undersökning låtit eleverna framträda genom deras val till olika program. Nästa stegär att med utgångspunkt i den beskrivna kartan göra intervjuer med elever på några utvalda programeller olika program på en och samma skola, för att låta dem själva komma till tals om hur de <strong>se</strong>r påden utbildning som erbjuds och hur de orienterar sig i landskapet. På samma sätt kan de enskildaskolornas strategier i den nya konkurrenssituation som uppstått eller är på väg att uppstå belysasgenom studier som innefattar intervjuer med skolledare och lärare. Jämförel<strong>se</strong>r måste också görasbåde med andra tidpunkter, vilket vi har gjort i denna undersökning vad gäller elevströmmarna, ochmed andra regioner. Möjligheter till detta finns inom forskningsprogrammet Gymnasieskolan somkonkurrensfält.106 Broady, 1991, p. 479.44
Referen<strong>se</strong>rAmbjörnsson, Ronny, ”Kvinnofrågan i Sverige”, i Lindberg, Bo (red.) 17 uppsat<strong>se</strong>r i svensk idé- ochlärdomshistoria, Carmina, Stockholm 1992.Ander<strong>se</strong>n, Heine och Kasper<strong>se</strong>n, Lars Bo, Klassisk och modern samhällsteori. Studentlitteratur,Lund 1999.Blomqvist, Paula och Rothstein, Bo, Välfärdsstatens nya ansikte, Agora, Stockholm 2000.Bourdieu, Pierre och Pas<strong>se</strong>ron, Jean-Claude, The Inheritors. French Students and Their Relationto Culture, The University of Chicago Press, Chicago 1979. (Original: Les héritiers, lesétudiants et la culture, Minuit, Paris 1964.)Bourdieu, Pierre, Distinction, A Social Qritique of the Judgement of Taste, Routledge och KeganPaul, London 1984. (Original: La distinction: critique sociale du jugement, Minuit, Paris,1979)Bourdieu, Pierre, The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford UniversityPress, Stanford 1996. (Original: La nobles<strong>se</strong> d’état. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit,Paris 1989.)Bourdieu, Pierre, Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus ÖstlingsBokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000. (Original: Les règles de l’art: Genè<strong>se</strong> etstructure du champ littéraire, Éditions du Seuil, Paris 1992.)Broady, Donald, Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och denhistoriska epistemologin, (2:a upplagan) HLS, Stockholm 1991.Broady, Donald (red.), Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998.Broady, Donald, Lä<strong>se</strong>stycken för samhällsvetare, 5 uppl. 1998<strong>PDF</strong> <strong>version</strong> tillgänglig på: http://www.<strong>skeptron</strong>.ilu.<strong>uu</strong>.<strong>se</strong>/broady/<strong>se</strong>c/<strong>se</strong>c-6.pdfBroady, Donald et al., Skolan under 1990-talet – sociala förutsättningar ochutbildningsstrategier, pp. 5-133, i SOU 2000:39, Välfärd och skola. Antologi från KommitténVälfärdsbokslut, Stockholm 2000.Broady, Donald, Studier av högskolan och gymnasieskolan som fält. Forskningsprogram 2002-2004. (http://www.<strong>skeptron</strong>.ilu.<strong>uu</strong>.<strong>se</strong>/broady/<strong>se</strong>c/<strong>se</strong>c-28.pdf)Brännman, Erik, ”Gävle gymnasiums sociala funktion. Studier i gymnasiets matrikel 1669-1849”, i Från Gästrikland 1970. Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelanden.Börjesson, Mikael och Palme, Mikael, Social klassificering – analy<strong>se</strong>r av olika nomenklatur försocial klassificering och sociala gruppers karakteristika. Paper pre<strong>se</strong>nterat på Workshop”Kulturellt kapital och sociala klas<strong>se</strong>r”, <strong>Uppsala</strong> <strong>universitet</strong>, 12-14 okt. 2001.Durkheim, Emile, ”Sociologins metodregler”, i Tre klassiska texter, Korpen, Göteborg 1991.45