PDF version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

avhandling från 1947 med titeln Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhällsgrupper iStockholm. 21 Boalt sökte efter den grundfaktor som var mest betydelsefull för barnensutbildningsframgång. Han kom fram till att elevens betyg hade samband med social bakgrund.Elever från högre social klass erhöll högre betyg. För dem som gick vidare till läroverk var dock densociala bakgrunden viktigare. Även om eleverna hade lika betyg hade elever med högre socialtursprung större benägenhet att gå över till läroverket. Andra faktorer som hade betydelse förskolresultaten och övergång till högre skolformer var föräldrarnas inkomst och förekomst isocialregister. Boalt kallade dessa samband ett ”socialt handikapp”. 22Husén och Härnqvist samt flera andra utförde undersökningar för att försöka bestämma dens.k. begåvningsreservens storlek. Med begåvningsreserv avses de individer som enligt olika testerskulle kunna klara av en högre utbildning men som ändå inte söker sig till eller får tillträde till ensådan. Omfattande longitudinella studier av utbildningskarriärer har utförts inom det s.k. UGUprojektet(Utvärdering genom uppföljning) av bl.a. Härnqvist, Emanuelsson, Reuterberg ochSvensson. 23 UGU-databasen innehåller representativa stickprov av elever födda vissa år med start1948. Eleverna följs från 13 års ålder och uppåt. I projektet används både begåvningstest ochmaterial insamlat genom enkäter som besvaras av eleverna. En nyligen utkommen rapport frånUGU-projektet av Svensson och Reuterberg 24 gör en jämförelse mellan elever som börjadegymnasieskolan 1993 och 1998. En förändring som har skett mellan 1993 och 1998 är att allasocialgrupper 25 söker till de teoretiska programmen i större utsträckning än tidigare, men att det ärsocialgrupp I som står för den största ökningen till det naturvetenskapliga programmet. ÄvenBroady et al. 26 visar att rekryteringen till de studieförberedande programmen har ökat ur alla grupper,men att detta i sin tur har bidragit till en ökad differentiering inom de studieförberedandeprogrammen där naturvetenskapliga programmets naturvetenskapliga gren samt profilerade grenarinom samhällsvetenskapsprogrammet har blivit strategiska val för elever med högt socialt ursprungoch höga betyg.Den undersökning som här ska redovisas bygger på Pierre Bourdieus utbildningssociologi ochnågra av de centrala begreppsliga verktyg den erbjuder. Bourdieus begrepp kapital gör det möjligt attta hänsyn till flera dimensioner i det sociala rum i vilket gymnasieutbildningar används av individer,familjer och grupper och hans begrepp fält är användbart för att studera utbildningarna i derasrelationer till varandra. Den statistiska delen av den analys som här presenteras bygger inte som iUGU-projektet på ett representativt urval av elever utan på alla elever som år 1998 går i årskurs 2 igymnasieskolan i Gävleborgs län. Elevernas val analyseras i relation dels till det utbildningsutbud defaktiskt ställs inför och dels till volymen av och strukturen i det kapital de förfogar över. Ett exempelpå en sådan analys är Bourdieus och Saint Martins eget verk om det högre utbildningssystemet iFrankrike, La Noblesse d’état: grandes écoles et esprit de corps från 1989. I Sverige harutbildningssociologiska studier av detta slag genomförts av Broady m.fl. Ett exempel är den ovanrefererade studien av gymnasieskolorna i Stockholm som finns redovisad i Välfärd och skola. Det ärdock viktigt att komma ihåg att skolsystemet i Frankrike är annorlunda det svenska. Franska skolanär både mer hierarkisk och mer polariserad. En skillnad vad gäller empirin är att det i Sverige finnstillgång till omfattande statistiskt material om gymnasieeleverna.Nedan diskuteras fältbegreppet och de därtill knutna begreppen kapital, habitus och strategier och hurde kan användas för att studera mötet mellan gymnasieskolan och ungdomarna och deras familjer.21 Refererad i Eriksson och Jonsson, SOU 1993:85, Ursprung och utbildning, p. 108.22 Husén och Härnqvist, 2000 p. 15 samt Eriksson och Jonsson, 1993 p. 110.23 Husén och Härnqvist, 2000, pp. 63-79.24 Svensson och Reuterberg, Vad har hänt i gymnasieskolan under de senaste fem åren? En jämförelse mellan elever som påbörjade sinastudier 1993 respektive 1998. IPD-rapport 2002:09, Göteborgs universitet, 2002.25 Undersökningen görs utifrån en indelning i tre socialgrupper (I, II och III).26 SOU 2000:39, Välfärd och skola, p. 119.5