PDF version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

DiskussionI följande avsnitt ämnar vi först diskutera resultatet utifrån det första syftet att skapa en ”karta” övergymnasieutbildningarna i Gävleborgs län. Därefter övergår vi till en diskussion om gymnasieskolan iGävleborgs län kan sägas vara ett fält.Elevernas orientering i utbildningslandskapetAtt eleverna har olika kartor och kompasser när de orienterar sig i utbildningslandskapet äruppenbart när de olika programvalen redovisas i förhållande till social bakgrund, kön och tidigareskolframgång. Callewaert 97 beskriver med hjälp av metaforen ”ficklampan” hur vi orienterar oss iden sociala världen.I vardagslivet uppträder kunskapen som en ficklampa i mörkret. När vi agerar kastar vår kunskap ett ljusframför oss, utifrån vilket vi ser den verklighet vi uppträder i. /…/ Denna ficklampa är vårt praktiska sinne.Det är både handlingsberedskap och orientering. 98För ungdomarna och deras familjer som ska välja gymnasieprogram samlas i denna ljusstråle desammanhang, de erfarenheter och den kunskap de har del i. Det är deras habitus, det system avdispositioner som gör att de handlar, tänker och orienterar sig i den sociala världen på ett visst sätt. 99Vi konstaterade inledningsvis att utbildningsnivån i länet är lägre än för riket. Detta återspeglar sig ielevernas val av studieförberedande program där andelen också är lägre än för riket. Resultatet visarvidare att olika sociala gruppers utbildningsstrategier skiljer sig åt markant.Naturvetenskapsprogrammets naturvetenskapliga gren är i Gävleborgs län, liksom i övriga Sverige,det program som attraherar flest elever med goda betyg och med ursprung i en högre social klass, isynnerhet dem från fraktioner som bygger sina ställningar på innehav av ett starkt kulturellt kapital.Samhällsvetenskapsprogrammets samhällsvetenskapliga gren, som är det andra storastudieförberedande programmet, uppvisar en mer differentierad rekrytering. Också mellan skolorfinns tydliga sociala skillnader, exempelvis i Gävle kommun, där Vasaskolan och dessnaturvetenskapliga program utgör en elitpol som står emot andra poler i fältet avgymnasieutbildningar.Idag ska gymnasieskolan dimensioneras efter elevernas val och i en rapport från Skolverket 100diskuteras skillnader mellan regioner när det gäller val av studieförberedande program. Istorstadsområdena väljer enligt rapporten 50 till 60 procent studieförberedande program (1994)vilket är dubbelt så många som i Doroteas och Årjängs arbetsmarknadsområden. Detta förklarasmed att det ”naturligtvis” är närheten till högskolor och universitet som är orsaken. Den andraförklaringen är att näringslivet har starkt inflytande på mindre orter. Men detta menar vi är en starkförenkling, för även om högskolan ligger nära rent geografiskt så kan den ligga långt bort mentalt.Den finns inte inom utbildningshorisonten för många. I städer och större orter finns fler med högutbildning och deras barn söker sig till utbildningar där utbildningskapitalet värnas. Men vi har ocksåsett hur en mindre kommun som Ovanåker kan höja andelen sökande till studieförberedandeprogram genom att skapa goda möjligheter på hemmaplan.Intresse är ett annat begrepp som i retoriken kring gymnasieskolan sägs ska styra elevernas val.Välj det du är intresserad av! Men om vi tittar på olika sociala gruppers utbildningsstrategier ser vi attdetta intresse inte är helt oberoende, utan att det har sin grund i det Bourdieu kallar habitus, i dekulturella vanor och praktiker som man har med sig. Journalister och konstproducenters barn äröverrepresenterade på det Estetiska programmet. Läkarbarn är överrepresenterade på det97 Callewaerts artikel om Bourdieu i Andersen och Kaspersen (red.), Klassisk och modern samhällsteori, 1996.98 Ibid., p. 368.99 Broady (red.), Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998.100 Skolverket, Skolan och den föränderliga ekonomin, 1999, p. 23.41