KVALITETSREDOVISNING OCH - Karlskrona kommun

More documents

Recommendations

Info

Skolans analys av tilldelade ekonomiska resurser per program och elev.Under förra året gjordes förändringar i den interna redovisningen så att skolmåltider, lokaler ochidrottsundervisning kunde redovisas i bokslutets under kostnader per program. Detta har gjortatt vi nu kan redovisa väl rättvisande kostnader per program vilket uppdraget i delar kräver avoss. Vi kan nu göra rättvisande jämförelser mellan budget och utfall när det gäller avsattaekonomiska medel till läromedel/drift. Vi kan även med resultatet av det gångna verksamhetsåretse effekter att av Törnströmska hittat ett bra arbetssätt när det gäller fördelning/delegation avläromedel och driftskostnader ner till en arbetslagsnivå. Trots att det på ett par ställen finnsavvikelser som vi kan förklara med en del oförutsedda händelser är vi mycket nöjda med det sättsom läromedelsbudgeten hanterats av verksamheten. I vidhåller vår tro på att ett långt delegeratansvar genererar bästa möjliga effekt gäller som en ledstjärna för oss på skolan. Inför varjebudgetår har vi ett gemensamt möte, i syfte att fördela läromedelsbudgeten, tillsammans medrepresentanter ifrån alla arbetslagen. Vid mötet reviderar och kommer vi överens om vilkakriterier som skall gälla för tilldelningen av läromedels/driftsbudget. Därefter kan mötet fördelaläromedelsbudgeten mellan de 6 olika arbetslagen. På varje arbetslag finns en ekonomisktansvarig som får kvittera arbetslagets budget samt periodisera hur man i arbetslaget avser attanvända delegerade medel. Vi anser själva att Törnströmska gymnasiet har kommitanmärkningsvärt långt i denna process.Gymnasieskolans interna resursfördelningssystem är fortsatt en onekligen komplicerad historia.Detta gör att för den oinvigde, den som inte i detalj kan de interna fördelningsprinciperna, harmycket stora svårigheter i att sätta sig/bedöma de olika resultatenheternas(de enskilda skolorna)förutsättningar till vad som är god ekonomisk hushållning eller rationell ekonomiskverksamhetsdrift. Historian om det interna resursfördelningssystemet handlar i det stora om attfördela de resurser som kommer från den kommunala övergripande budgeten tillutbildningsförvaltningen. Att fördela resurser på ett så rättvist sätt möjligt, mellan elever,program och skolor, där redan ingångsvärdena är orimligt låga, p.g.a. gjorda kommunalpolitiskaprioriteringar i en svag kommunal ekonomi, är sannolikt en mycket svår uppgift. I detta sätt attförsöka fördela knappa resurser finns inga vinnare utan enbart förlorare. Detta påverkar tydligtTörnströmskas möjligheter till att, på ett för verksamhetens bästa sätt, fördela de ekonomiskaresurserna mellan de olika programmen. Skolan är även årligen, mycket beroende utav skolansprogramsammansättning, i behov av relativt stora investeringskostnader. Detta gör att vi irådande ekonomiska situation får problem med att hantera våra avskrivningskostande somuppgår till cirka 1,6 miljoner under verksamhetsåret 2010.När vi tittar på utfallet respektive tilldelade resurser på programnivå(se tabell ovan) kan vi se attvi lyckats mycket väl i de största delarna när det gäller programmens sätt att förhålla sig till detilldelade resurserna. I tabellen blir det svårigheter att läsa energiprogrammet ochsjöfartsprogrammet pga. svårigheter i stödsystemen att särredovisa. Försäljningen av skolfartygetWartena som gjordes under året spökar lite i uppföljningen. Lägger man ihop programmenskostnader och delar med totalt antal elever så stämmer bilden bättre med att sjöfartsprogrammetutav anledningar som förklarar senare i redovisningen kostat avsevärt mera under året änberäknat.Där vi kan se avvikelser i kostnader per elev övrigt är på Estetiska programmet vilket i stora delarskall förklaras med årets musikaluppsättning amt rosenholmsprogrammens delanläggning/anläggning maskin som är oerhört kostsamma utbildningar.Törnströmska har kommit långt i att skapa möjligheter i att följa verksamhetens kostnader perprogram. En sak som vi kommer att fortsätta utveckla under nästa verksamhetsår.11
5. ARBETET I SKOLANLEDARSKAPTörnströmska gymnasiets ledning består av rektor/chef och tre rektorer med programansvarvilka utgör skolans rektorsgrupp. Rektor/chef har det övergripande ansvaret för skolan vilketinnebär ekonomiskt ansvar och arbetsmiljöansvar. Skolans ledningsgrupp utgörs av rektorernaoch arbetslagssamordnarna. Skolan har sex arbetslag och varje arbetslag har en ledare sombenämns arbetslagssamordnare. Arbetslagen är direkt knutna till program. Varje medarbetare påskolan tillhör oavsett kompetens ett arbetslag. Detta gäller även skolans gemensamma kompetenssåsom studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator samt skolans administrativ personal. Iledningsgruppen genomförs bland annat budgetarbetet varvid varje program tilldelas budget fördrift, investering och fortbildning.Rektorer med programansvar har delegerat ansvar för ett till två arbetslag vardera varvid ansvaretomfattar personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar. Rektorsgruppen har fasta möten varje veckaoch ansvarar som team för skolans måluppfyllelse och utveckling. Ledningsgruppen träffasregelbundet minst en gång per månad för informationsutbyte och diskussion av aktuella frågor.Rektor/chef leder ledningsgruppen som vid varje möte jobbar efter en dagordning. Varjerepresentant i ledningsgruppen kan anmäla ärenden att ta upp vid gruppens möten.Arbetslagen träffas på fast tid varje vecka där arbetslagssamordnaren ansvarar för dagordningsamt avrapportering till rektor. Rektor deltar oftast i någon del av arbetslagsmötet. Törnströmskagymnasiet har ytterligare några forum för det ledarskapliga uppdraget - lokal samverkansgrupp,ett elevhälsoteam samt en övergripande skolkonferens med representation av elever ochpersonal.Skolan har under det gångna året jobbat med att tydliggöra gränssnittet mellan de olika arenornaför ledarskap. Detta för att på ett för hela organisationen så tydligt sätt som möjligt skapaförutsättningar för att rätt fråga hamnar i rätt forum. Arbetet fortsätter, i väntan påorganisatoriska förutsättningar och eventuells förändringar inför gymnasiereformen 2011, för attkunna beslutas i halvårsskiftet 2011. Nedan ses en övergripande skiss för Törnströmskagymnasiets arenor för ledarskapet.RektorsgruppenLokal samverkanLedningsgruppenKvalitetsgruppenElevhälsoteamSkolkonferensenArenor för ledarskapet på Törnströmska Gymnasiet12
Page 2 and 3: SamarbeteEngagemangTydlighetTrovär
Page 4 and 5: KVALITETSREDOVISNING OCHVERKSAMHETS
Page 6 and 7: 2. RUTINER FÖR KVALITETSARBETETInn
Page 8 and 9: Nästa steg i vårt arbete blir att
Page 10 and 11: mer specialiserade ändamål har ES
Page 14 and 15: PERSONALENS UTVECKLINGDrogförebygg
Page 16 and 17: Vidare har arbetslaget deltagit i d
Page 18 and 19: genomförts 2010 , vilket dock komm
Page 20 and 21: Studiebesök som genomförts med el
Page 23 and 24: MedieprogrammetMedieprogrammet har
Page 25 and 26: Skolans uppfattning är att samtale
Page 27 and 28: Svenska BPRO-GRAMKursbetygAntalskri
Page 29 and 30: För jämförelse i tid redovisas h
Page 31 and 32: Helheten har också gynnat samarbet
Page 33 and 34: Hade skolans största ökning av an
Page 35: RESULTAT OCH ANALYS FÖR ELEVER MED
Page 38 and 39: RESULTAT OCH ANALYS AV DET EKONOMIS
Page 40 and 41: 7. ÅTGÄRDER MED ANLEDNINGAV BRIST
Page 42: Skolledningen vid Törnströmska gy

KVALITETSREDOVISNING OCH - Karlskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?