Teknikföretagen Direkt nr 2 2008

#2 MARS 2008 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direktfoto: stefan jerrevångTusentals enmansföretagare söker köpareSÄLJARE – Jag fyllde 65 år förra året. Nu vill jag hitta någon som kan ta över, säger UlfJohansson, vd, installationsföretaget Eltjänst i Åtvidaberg. SIDAN 15Kalmar vill hittabra lösningarFRAMTID En leverantör måste vara innovativtillsammans med storföretagen, säger CarinaLööf, inköpschef, Kalmar Industries. Honär orolig för underleverantörerna i den globalakonkurrensen. SIDAN 8-9Industritraditionbakom cleantechRÖTTER Mycket av den miljöteknik, som nuutvecklas har sitt ursprung i svensk ingenjörstradition.Ett exempel är Opcon Powerbox,som tillverkar kraftverk, där energin i vattenomvandlas till el. SIDAN 3

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Dags tänka påkemikalieinköpenDet är hög tid för svenska teknikföretag att förbereda sigför EUs nya kemikalielagstiftning Reach, som stegvis hållerpå att införas sedan i fjol. Reglerna lägger ett ansvar ävenpå kemikalieanvändarna.Det är bakgrunden till Teknikföretagens seminarium omkemikaliesäkerhet och kemikalieinköp på Elmias arbetsmiljömässa20 – 22 maj i år.RUTINER – Vi kommer att betonaköparens roll under seminariet,förklarar KennyKvarnström, rådgivare Teknikföretagen.Två centralatema är relationen till leverantörenav kemikalier samtföretagens rutiner för sina kemikalieinköp.Grundtanken i Reach är attendast kemikalier som klararsäkerheten för hälsa och miljöblir tillåtna. Industrin har ansvaretatt visa en säker hantering.Rent praktiskt går det tillså att tillverkare eller importörermåste registrera mer änett ton av ett ämne. Det börjarmed en så kallad förhandsregistreringfrån 1 december2008. Efter det datumet är endastförhandsregistrerade ellerregistrerade ämnen tillåtnaatt säljas.– Våra medlemmar somslutanvändare får nya roller,säger Kvarnström. Teknikföretaghar ansvar och intresseatt bara köpa kemikalierfrån leverantörer som klararReach. Leverantören måstese till få leveranser även efter1 december då oregistreradeämnen inte får säljas. Leverantörenmåste också klaraatt göra bra säkerhetsdatabladsom nu får en viktigare betydelseför kunden.– I synnerhet för mindreföretag är det viktigt att de tarreda på hur de berörs av denganska omfattande nya kemikalielagstiftningen,säger hanoch hänvisar till webbverkty-Ny inköpsmodell gerbättre miljö och ekonomiFlera av företagen i Volvo ABarbetar sedan en tid medett annorlunda sätt att köpakemikalier. Metoden gårut på att betala leverantöreninte för volym vätska utanför den effekt/funktionsom ämnet bidrar till i produktionen.RENARE Martin Kurdve, projektledareVolvo Technology,ska på kemikalieseminariet berättaom inköpsmodellen, somtestats bland annat i motorfabrikeni USA, komponentfabrikeni Eskilstuna samt axelfabrikeni Frankrike. Bakgrundenär förstås att i dessa verksamheteranvänds mycket processkemikalieri produktion ochproduktutveckling, vilket ocksåpåverkar miljön genom storaavfallsmängder.– En delav metodenär attlägga ut ansvaretförunderhålletav processvätskortill leverantören,vilketskeddeMartin Kurdve,Volvo Technologyi Eskilstunafabriken. Det leddebland annat till att leverantörendär fick en mycket större förståelseför hanteringen i fabriken.Nu har Volvo och leverantörenett gemensamt team som jobbarmed ständiga förbättringar.Grundidén är att Volvo ochleverantören ska dela risk ochförtjänst i kemikaliehanteringen.Företaget betalar leverantörenenligt ett mått på antal produktionstimmar,vilket relaterasKenny Kvarnström,Teknikföretagenget www.kemiguiden.sesominformerarfrämstsmåföretagom derasroll iReach.Påmäss-programmet står också Teknikföretagensseminarium”Arbetsmiljö för konkurrenskraft”.Programpunkten riktarsig till chefer med arbetsmiljöansvari företagen. Tankenär att väcka intresse ocksåhos företagen bland annat genomatt visa att det går att tjänapengar på god arbetsmiljöoch låg sjukfrånvaro, sägerHelge Grahnquist, Teknikföretagensom är ansvarig för seminariet.Adress: www.elmia.se/arbetsmiljo(Se intervjun till höger medGunnar Svensson, vd HydroAluminiumprofiler, Åseda.) •Lotta Forsmantill den tid maskinerna är igångper år. Måttet kan gälla vissapoäng per motor, växellåda ellerkomponent.I den franska fabriken startadeden här modellen för inköpav kemikalier redan på 1990-talet,då Volvo avtalade med sinaleverantörer om återvinningav avfallet. Det har lett till ökadåteranvändning av kemikaliernai processen samt ökad reninginnan vätskorna blev avfall.I Eskilstuna har arbetsmiljönförbättrats mycket, ett resultatäven av andra åtgärderinom ventilation och processer.Där har också skett en kostnadsminskningi produktionen.I fabriken i Frankrike har förbättringarnaskett i volymen,men kostnaderna ökat svagt pågrund av allmän inflation. •Lotta Forsman

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008 Säkerhet påverkar resultatetHMS-modellen (Hälsa, miljöoch säkerhet) i Hydrokoncernenhar sin absoluta grundsteni säkerheten. Det skavara självklart att kommahem hel och säker efter endag på jobbet samt att måletska vara noll olycksfall.ORDNING Gunnar Svensson, vdi Hydro Aluminiumprodukteri Åseda, berättar om modellensom bland annat innebäratt alla tillbud följs uppnoggrant. Därutöver handlarHMS mycket om samma sakersom kvalitetsarbete, nämligenordning och reda, välstädat,inga läckage, markerade truckgångarmed mera.Hydro Aluminium ProfilerSe till att vara förberedd närarbetsmiljöverkets inspektörerringer och säger att deska komma. Informera denegna personalen och passapå att ta upp eventuella problemi den egna arbetsmiljön.Det kan ni ha nytta av.BESÖK Det rådet ger RaymondFernström, vd i cablageföretagetTebex Cable Assemblies iNorrtälje, som nyligen fick besökav arbetsmiljöinspektionen.Verket gör cirka 40 000 inspektionerårligen och skickarrunt 15 000 inspektionsmeddelanden(2006) till företagen.Kraven toppas av frågor kringsystematiskt arbetsmiljöarbete,yrkeshygien och teknik.Medicinska och sociala frågorfick minst antal påpekanden.Malin Nilsson, Teknikföretagenger företagen rådetatt förbereda sig genom att taGunnar Svensson,Hydro Aluminiumprodukteri Åsedai Åseda hartillsammansmed Hydrostvå andraenheteri Smålandcirka 100anställda.Vid varjeenhet finnsen HMS-ansvarig,meduppgift atthålla reda på alla tillbud (frånplåster till läkarbesök). Att seHMS som ett rekryteringsargumentär inte fel, tror GunnarSvensson. Företaget introducerarde nyanställda i HMS medmål att alla ska ha modellen ”iblodet”.fram de dokument och underlagsom inspektionen vill tittapå. Oftast framgår det av aviseringsbrevetsom skickas ut iförväg. Det kan gälla olycksstatistik,riskbedömningar, rutinerför introduktion av nyanställda,eller för hur detsystematiska arbetsmiljöarbetetska gå till. Se besöket somett möjligt betyg på att företagetjobbar rätt med sin arbetsmiljö,säger hon.– Besöket kan föranledasav aktuella kampanjer från arbetsmiljöverket,som de ombuller, truckar med mera. Besöketpå Tebex ingick till exempeli en kampanj kringensidiga och upprepade arbetsmomenti alla elektronikföretagi hela landet med 10 -150 anställda.– Efter besöket skickas ettinspektionsmeddelande omman hittat brister i företaget.– Utvärderingar sker helatiden genom interna jämförelsermellan enheterna, berättarhan. Vi har regelbundnagenomgångar med poängsättning.Att arbetsmiljöarbetet påverkarföretagets resultat ärsjälvklart, säger han. Kopplingenmellan HMS och kvalitetsarbetetär klockren. Mananvänder samma teknik ochresonemang för att få bättreresultat.– Den viktiga grunden ärdock att ingen kommer tillskada, vidhåller GunnarSvensson. Och för att vi ska läraoss säkerhet måste vi helatiden följa upp, mäta och jämföra.•Lotta Forsman”Utnyttja inspektionen sombetyg på arbetsmiljöjobbet”Malin Nilsson,TeknikföretagenArbetsgivarenuppmanasattåtgärdadessa inomen visstid samtatt redovisavad mangjort. Omarbetsgivareninte följer inspektionsmeddelandetkan verket utfärda föreläggandeom åtgärder – ellerförbud för vissa moment tillsåtgärderna är vidtagna.– Bristbeskrivningarna i inspektionsmeddelandenakanvara svåra att förstå. I vissa fallkänner man kanske inte igenbeskrivningen i meddelandetmed vad som sades på inspektionen.Ring upp och beinspektören förklara så att dusvarar på rätt saker, säger MalinNilsson. • Lotta ForsmanKurser våren 2008AFFÄRSJURIDIKOffert-Order-Avtal22 april, Karlstad13 maj, Sundsvall29 maj, HelsingborgARBETSRÄTTAtt genomföra enlokal förhandling13-15 maj, StockholmPraktisk arbetsrätt1-2 april, Ludvika15-17 april, Skövde6-7 maj, Västerås7, 14, 21 maj, Toftaholm13-14 maj, Stockholm27-29 maj , HalmstadLA-dag8 april, Göteborg8 april, Linköping10 april, Oskarshamn15 april, Eksjö16 april, Växjö22 april, Hestra24 april, Motala29 april, Jönköping8 maj, Umeå13 maj, Örebro15 maj, Karlstad20 maj, Västerås21 maj, Malmö22 maj, Halmstad22 maj, Falun28 maj, StockholmAtt sätta lön – seminarium16 april, MalmöLöneadministration I27-29 maj, UmeåLöneadministration II22-24 april, StockholmARBETSMILJÖArbetsmiljöarbetet i företaget9-10 april, UmeåSjukskrivning ochrehabilitering2 april, Linköping15 april, SkellefteåSystematiskt arbetsmiljöarbeteoch chefens arbetsmiljöansvar(chefshandboken)10 april, Karlstad15 maj, UmeåMILJÖKemikaliekunskapför teknikföretag29 april, Göteborg10 juni, MalmöMiljöbalken och integreradeledningssystem22-23 april, JönköpingKomplett utbud och företagsanpassade kurserwww.teknikforetagen.seArbetsmiljöverkets inspektioner i branscherna tillverkning metall, transportmedelstillverkning,tillverkning av datorer, elektronik, optik och elapparatur.2006 3.2002007 3.900Motsvarande för hela landet var 36.300 besök år 2007 och 40.000 år 2006.Antalet arbetsställen med minst 1 anställd inom branscherna ovan är 10.400, och i helalandet 325.000. Att det var så många besök 2007 beror till stor del på att verket det åretdrev ett speciellt projekt gällande verkstadsindustrin.Journummer för rådgivningNär du behöver rådgivning inomnågot av våra verksamhetsområdenkan du under kontors tidringa jour numret08-782 08 80.För att få snabbare serviceär det bra om du har företagetsorganisationsnummertill hands.

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Regeringen utlovarstrategiska forskningsprogramLångsiktiga forskningssatsningar inom strategiska områden.Det är enligt statssekreterare Jöran Hägglund, näringsdepartementetnågot av innehållet i regeringens forsknings-och innovationsproposition, som kommer att presenterasi höst.INNOVATIVT Regeringsförslagetdiskuterades nyligen vid enworkshop på temat ”Fler innovativaoch utvecklingsinriktadeföretag”, arrangerad av Teknikföretagenoch VINNOVA.Jöran Hägglund underströkatt tillväxt och affärsnytta måstestyra vilka forskningsområdensom i framtiden ska betraktassom strategiska för landet.Han förutspådde att de så kalladebranschforskningsprogrammenkommer att ersättas avmer långsiktiga ”strukturforskningsprogram”,som innebär enkraftsamling på forskning inomstrategiska områden.– Det kan exempelvis gällaforskning inom miljö- och klimatområdet.Ökad kommersialiseringJöran Hägglund pekade på någraviktiga förutsättningar för attstärka svensk innovationsförmåga,bland annat ett ökat samarbetemellan näringsliv ochoffentliga aktörer. Vidare villhan ha särskilda insatser för attJöran Hägglund,Centerpartietkommersialiseraforskningsresultat,medinriktningmot småoch medelstoraföretag.I sitt svarpå de företagsöns-kemål som framkom i diskussionen( se nedan), redogjordeHägglund för flera initiativ. Exempelvisser regeringen nu övervilka förändringar som behövsi myndighetsstrukturen och ide offentliga forskningsfinansiärernasroll för att förenklaför företagen. Nya utredningartillsätts om näringspolitiskainsatser för finansiering samtom skatteincitament för ökningav riskkapital bland annat genomeget sparande i bolagen.Regeringen planerar även förändringarinom förmåns- ochinsolvensrätten samt i trygghetssystemenför företagare.Slutligen lovade Jöran Hägglundminst 100 miljoner per årtill VINNOVAs småföretagsprogramForska&Väx.– Det är välkommet, men vivill se ytterligare 200 miljonerårligen för att programmet skanå ännu fler företag, säger LenaHeldén Filipsson, Teknikföretagen.•Lotta ForsmanFöretagens önskelista✔ En tydligare myndighetsstruktur✔ Färre men kraftfullare aktörer✔ Statliga finansieringsinitiativ i tidiga skeden✔ Riktade medel för forsknings- ochutvecklingsarbeteInsatser som underlättar för små företag som:✔ Sänkt skatt för fåmansbolag✔ En översyn av förmånsrättslagenSvår resa från start till framgångHur ska ett nystartat forskningsbolagkunna ta sigfrån noll till hundra miljoneri omsättning, som normaltär ribban för riskkapital attvåga gå in?Det var en av frågornasom ställdes under mötetnär tre företag presenteradesin resa från start till framgång.FART Lars Ingvarsson, tekniskchef och grundare, Orctici Borlänge, talade av egen erfarenhetom det vakuum somkan uppstå i mycket tidiga skedeni ett utvecklingsföretag,samtidigt som tillväxten justska ta fart. Övriga företagsrepresentanteri diskussionen varHans Martin, forskningsdirektöroch grundare i SenseAirsamt Lars Tenerz, forskningschefoch grundare, på medicinteknikföretagetRadiMedical Systems.Orctic i Borlänge har byggtsin framgång på Ingvarssonsrevolutionerande metod attrullforma plåt på ett nytt sätt.Bland annat gör tekniken detmöjligt att forma plåten direktpå exempelvis en byggarbetsplats.Företaget har idag 32 anställdaoch omsätter drygt 50miljoner kronor.’het på att utveckla sensorer förmätning av koldioxid. Brandvarnareär en av produkterna.SenseAir har bland annatklarat sig med riktad hjälp frånForska&Växprogrammet.För mig var det avgörande att fåen statlig uppfinnarlön för att vågalämna jobbet som forskare. hans martin, sense airSjälvfinansieeringLars Tenerz på Radi MedicalSystems, som bland annat tillverkarolika produkter för attmäta trycket i hjärtats kranskärl,betonade vikten av attman i ett tidigt skede av företagetsliv hade ett nära sam-Kallsinnig bank– Om inte en förmögen vänlånat mig 2 miljoner hade vialdrig kommit igång. Bankenvar kallsinnig och frågademest efter successionen, sägerLars Ingvarsson.Han ansåg att beskattningenav fåmansbolag slår mycketnegativt mot de små innovationsföretagenliksomförmånsrättslagen. Ingvarssontyckte också att samhälletverkar vara anpassat förmänniskor som är anställda istorföretag – med tanke på exempelvisekonomiskt skyddvid arbetslöshet.– Gapet från att vara anställdtill att starta egen verksamhetmåste överbryggas, sadeHans Martin. För mig vardet avgörande att få en statliguppfinnarlön för att våga lämnajobbet som forskare i molekylärfysik vid Stockholmsuniversitet och starta företag.SenseAir är ett miljöteknikföretagi Delsbo med 75 anställdaoch 90 miljoner i omsättning.Företaget bygger sin verksamarbetemed högskolornasdoktorander. Tidiga stöd tillföretaget kom från STU ochNutek.Han betonade vidare hur viktigtdet var att inkomster frånpatent och rättigheter absolutmåste gå till uppfinnaren ellerföretaget. Radi Medical Systemshar vuxit via självfinansieringmed 20 procent per år sedanstarten 1988 och har 330 anställdai världen varav 160 i Uppsala.Omsättningen 2006 var 437miljoner kronor. • Lotta Forsman

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008 Mångsidig artist gör ny industriskyltVarje år lanserar Teknikföretagenett nytt förslag tillvägskylt som markerar attman närmar sig ett industriområde.Den gamla skyltenvisar en stor skorsten ochdet stämmer inte med denmoderna industrin, menarman. I år har uppdraget attrita en ny skylt gått till Carolineaf Ugglas.ÄRAD Caroline af Ugglas ärkanske mest känd som sångerska.Hon deltog bland annati melodifestivalen förraåret med låten ”Tror på dig”.Men hon är en mångsidig personsom också är sångpedagog,taltränare, körledare ochkonstnär.– Jag känner mig ärad avuppdraget, det ska bli jätteroligt,säger hon. Den gamlaskylten är i och för sig klockrenså jag kommer att få fnulaordentligt om jag ska kommapå en som är ännu bättre. Menen skorsten som spyr ut rök ärinte längre en bra symbol förindustrin.Än har Caroline af Ugglasmånga idéer som hon nu skalåta mala i bakhuvudet innanhon bestämmer sig.– Industrin står ju för alltfrån ett knappnålshuvud tillFAKTACaroline af Ugglas ärfödd 1972. Hon har givitut ett antal skivor,bland annat med sångerav Janis Joplin.Hon har deltagit i tvprogrammet”Så skadet låta” och är självhjärnan bakom talangjakten”Clash of thechoirs” som nu gåri USA. Hon är ävenkonstnär och målarfyra dagar i veckan isin ateljé. Dessutomrestaurerar hon kristallkronor.Caroline af Ugglas ärockså körledare för”Kör För Alla” där honsom sångpedagoglär ut en annorlundasångteknik.evigheten, som hon så poetisktsäger.Just nu är hon ute och spelarpå helgerna samtidigt som honhar en ny platta på gång. Dessutomsköter hon sina två körer”Kör För Alla” – en i Stockholmoch en i Uppsala.Som skyltdesigner är Carolineaf Ugglas i celebert sällskap.Tidigare år har ErnstBillgren, Dan Wolgers, LasseÅberg och Thomas Di Leva tagitfram förslag.– De är alla personer somjag beundrar, säger hon.Hennes förslag kommeratt presenteras på Teknikföretagensstämma den 6 maj iStockholm. • KERSTIN LÖVGRENNätverk för svensk nanoforskning stärksNANO Det svenska nätverket för nano- ochmikrofabrikation, MyFab, stärks nu genomett anslag på 75 miljoner från Knut och AliceWallenbergs Stiftelse.MyFab, grundat 2004, samlar resurser förnano- och mikrofabrikation i de tre ledandeuniversitetslaboratorierna i Sverige – påKTH, Chalmers och Uppsala Universitet.Tanken är att MyFab ska koppla sammanbehov och resurser så effektivt som möjligt.– Investeringarna vi nu planerar är ensatsning på den idag bästa utrustning somöver huvud taget går att köpa. Genom MyFab görs den tillgängligför svensk forskning och processteknik inom mikro- och nanoteknologi,säger Thomas Swahn, föreståndare för MyFab.Redan nu används MyFab av forskare och ett flertal små ochmedelstora företag. Med det nya elektroniska boknings- ochuppföljningssystemet stärks processen och underlättas kontakternaför samtliga användare. •Electropedia nu på svenskaThomas Swahn,MyFabTERMER Tjugotusen termer inom el och elektronik finns nu påsvenska på nätet. Den internationella elektrotekniska ordbokenfrån den internationella standardiseringsorganisationenIEC finns nu på www.electropedia.org. För varje term finns endefinition på engelska och franska och termerna finns dessutompå tyska, spanska och svenska.Standardiseringsarbete kräver en enhetlig terminologi ochordboken har därför tagits fram parallellt med de internationellastandarderna. Svenska företag och myndigheter deltar i arbetetgenom SEK Svensk Elstandard och termerna i Electropediafår därmed anses väl förankrade.En internationell elektroteknisk ordbok ingick redan frånbörjan i arbetsuppgifterna när IEC, bildades 1906. Den fannslänge i pappersform och därefter också på CD. Sedan en tidfinns definitionerna tillgängliga på nätet och nu alltså även desvenska termerna. •Nya medlemmari TeknikföretagenABAS Protect AB, AmbjörnarpCredo Teknik AB, GnarpGeo-Produkter AB, KirunaPBH Teknik AB, KarlskogaJanfire AB, ÅmålLeax Mekaniska AB, KöpingLeax Quality AB, KöpingMAN Diesel AB, GöteborgMek Verken Tool Laxå AB, LaxåMK3D Maskinkonstruktion3D Design AB, SandvikenNumonyx SA, Schweiz, KistaSturab AB, SmålandsstenarReko Trailer AB, KarlskogaReprosteel AB, VuollerimSaab Vidingsjö AB, LinköpingThe Packaging Arena, KarlstadENDAST FÖR MEDLEMMAR!Klimatet – den svåraste utmaningenEn omvärldsanalysRapporten innehåller en sammanfattning av IPCC:s slutsatser, Sternrapportenoch Vattenfalls studie Climate Map 2030. Den ger också enutblick mot utvecklingen i Japan, Kina, USA och EU.Beställ rapporten, best.nr V110103,kostnadsfritt på Teknikföretagens hemsidawww.teknikforetagen.se eller kontaktamaria.sandqvist@teknikforetagen.se

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Tema: UnderleverantörerUnderleverantöreri teknikindustrinvarnas av inköpareDe svenska leverantörerna måste våga satsa mer utomlands för att hängamed i utvecklingen. Det menar många storföretag som nu dessutom minskarpå antalet leverantörer. De anser att en hel del av de svenska små och medelstorateknikföretagen lever farligt om de inte i högre utsträckning söker sig uti världen, gör sig mindre beroende av en stor kund, hittar samarbetspartnersoch utsätter sig för den hårdnande, globala konkurrensen.Många mindre verkstadsföretag,som i årtionden harlevererat till de stora, troratt de får fortsätta att göradet länge till. Det bör de inte ta för givet,varnar inköpare. De stora bolagenvill ha konkurrens med många leverantöreratt välja på och ställer allt högrekrav på dem.– De måste lära sig förstå oss och hurvi gör affärer, säger Erik Kjell, inköparepå Delaval International.Han berättar att en del svenska företaghänvisar till ett långvarigt samarbetesom de tror gör dem givna som leverantöreräven i framtiden.– Men historien är inte viktig för oss.Vi ser bara till det vi kallar ”pqli”, sägerErik Kjell.P står för price, q för quality, l för logistic,och i för innovation. När det gälleratt uppnå detta är de stora inköparnahelt osentimentala och köper där de fårbäst villkor.– Jag bryr mig inte om de finns i Västerås,Genève eller i Kina. För oss är detbara slutkostnaden som räknas, sägerErik Kjell.Ibland har han utan några förhandlingarfått besked av en leverantör attpriserna måste höjas med exempelvis 15procent.– Vi får kanske lov att acceptera detden gången men ser till att den leverantörenbyts ut så fort som möjligt, sägerErik Kjell.Duktiga konstruktörerI stora drag tycker han att de svenskaleverantörerna samarbetar bra medDelaval och att de i regel är oerhört duktigakonstruktörer. Men han förundrasöver att vissa inte anstränger sig mer föratt förstå storföretagen.En förklaring kan vara att den globalakonkurrensen hela tiden blir allt hårdareför storföretagen som då tvingassätta ökad press på underleverantörernavilket inte alla är vana vid och kanskevarken har resurser eller kompetensför att klara.Många små kan till exempel inte påkort tid kraftigt höja produktionen omen kund begär det. Samtidigt levererarmånga av dem bara till ett eller någrafå företag och är därför sårbara om enstorkund faller bort eller måste dra nedkraftigt på beställningarna.– Sådant beroende gör oss tveksammaoch får oss att ta fram en krisplan,säger Erik KjellResultatet kan till exempel bli attDelavals konstruktörer utvecklar en annanprodukt där det finns konkurrensbland leverantörerna.Många småföretag har också svårt attklara juridik och avtal som storföretagenkräver för att göra affärer.Som kund kan Delaval hjälpa leverantörer,som man är nöjd med eller haren unik produkt, att öka sin kapacitet,hitta samarbetspartners eller etablera sigi andra länder. Det handlar om att informera,öppna dörrar och diskutera.– Men frågan är hur mycket kraftman ska lägga på att hjälpa dem. Jag gillardet egentligen inte, säger Erik Kjell.Leverantörerna för mångaDelaval har en bra bit över tusen leverantörer.Erik Kjell uppskattar att entredjedel är lite större som man har ettaktivt samarbete med.Men företaget har numera en stra-tegisk inköpsavdelning centralt och är ifull färd med att minska antalet underleverantörer.– De är för många. Nu klipper videm en efter en, säger Erik Kjell.Inköpen görs inte längre av marknadsbolagenman har runt om i världenutan från huvudkontoret i Tumba.Därifrån försöker man få stora systemleverantöreroch därmed större volymersom gör att priserna kan pressas. Manfår samtidigt färre att hålla kontaktmed och blir mindre sårbar för stopp ileveranserna.Samma strategi har Ericsson, Scaniaoch andra storföretag som vill minimerariskerna för att plötsligt få problemmed leveranserna.– Vi kan till exempel få en order somgör att vår leverantör behöver öka sinproduktion med 30 procent på två månadervilket många inte klarar. Här kanmycket göras för att öka flexibiliteten,säger han.Öppna böckerDet krävs också en ständig utvecklingför att få fram nya och bättre produkter,och det kan bara ske om det finns konkurrens,menar han.– Vi räknar efter hur många innovationervar och en av våra leverantörerhar gjort under ett år, berättar ErikKjell.Man sammanför ofta leverantörernamed den egna konstruktionsavdelningenoch i alla nya utvecklingsprojekthar man med underleverantörer för attfånga upp deras idéer.Numera är det praxis att inköparnafår tillgång till de större leverantörernasegna kostnader för produkten manDe stora bolagen vill hakonkurrens med mångaleverantörer att väljapå och ställer allt högrekrav på dem. Här mötervi DeLaval i Tumba somär ett av dem.FOTO: DELAVALska köpa. Det här systemet med ”öppnaböcker” vill många svenska företagdock inte gå med på eftersom de anseratt siffrorna är företagshemligheter.Erik Kjell menar att en del svenskaleverantörer behöver anstränga sig merför att överleva i den hårdnande konkurrensen.De är inte tillräckligt intresseradeav kundernas behov, är alltförensidigt beroende av ett storföretag, letarinte aktivt efter samarbetspartners,nya marknader och tillväxtmöjlighetereller har en dålig framförhållning.

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008 Kalmar vill hittabra lösningarCarina Lööf, inköpschef på KalmarIndustries, är orolig för att en stordel av de svenska leverantörerna intekommer att överleva i den hårdnande,globala konkurrensen.FÄRRE – Man måste ha drivkraft, ta endel risker och satsa framåt om man villvara med i framtiden, säger hon.Kalmar Industries har cirka 400 underleverantöreridag varav hälften i andraländer. De minsta företagen blanddem är svenska och det är där mankommer att se störst förändringar, trorCarina Lööf. Planen är nämligen att de400 ska bli betydligt färre inom de närmasteåren.Hon tycker sig på sina utlandsresorse att många svenska leverantörer redanhar halkat efter i teknisk utveckling.– I Kina är idag många lika bra ellerbättre än de svenska företagen.För henne är det viktigt att leverantörernaär med och konkurrerar överallti världen där Kalmar Industries tillverkar.Och konkurrensmedlen idag äratt vara innovativ och hitta bra lösningaråt och tillsammans med storföretagen.Det kan handla om ny teknik menockså om ledarskap och produktionsprocesser.Den här försiktighetenmöter hontrots att Kalmar Industriesvisar uppfleråriga prognoser,erbjuder fördelaktigabetalningsuppläggeller långaavtal.Den avvaktandeattityden riskeraratt leda till att företagenslås ut, tror hon.Carina Lööf,Kalmar Industries– Vi storföretag har ju inte hellernågra garantier för framtiden. Vi levermed ledtider på tio-tolv veckor från ordertill leverans.Det som behövs är att fler företagarelyfter blicken, anpassar sin världsbildoch visar en starkare drivkraft att få företagetatt överleva i framtiden.– Globaliseringen kommer bara attfortsätta, så det gäller att anpassa sig,säger Carina Lööf. • Björn JerkertKalmar Industries har cirka 400 underleverantörerglobalt. Företaget tillverkar tungmaterialhanteringsutrustning som truckar,och andra maskiner med lyftkapacitet.Otroliga fördelar– Men jag tycker att tendensen underde senaste tre åren varit att leverantörernaär rädda för att investera i andraländer trots att de skulle kunna fåotroliga fördelar av sådana satsningar.De vill räkna hem det redan förstaåret i stället för på två-tre år, säger CarinaLööf.En del företag har bra och innovativalösningar men fullföljer dem inte föratt det kanske kräver investeringar.Samtidigt är förutsättningarna förde svenska underleverantörerna mycketgoda, menar han. De kan till exempeletablera sig i lågkostnadsländersom Baltikum och därmed konkurreraframgångsrikt med Kina genom att halägre transportkostnader. De har vidarefördelen av att kunna prata konstruktionslösningarmed de stora svenska inköparnapå sitt eget språk. De har genomstorföretagens centralisering avinköpen också bättre möjligheter att nåsina kunder.– Det är där de ska in och bearbetaoss, säger Erik Kjell.Han tror att en del leverantörer alltförlänge har levt i en skyddad värld.Men tillvaron för de stora beställarnahar förändrats så mycket att det riskeraratt uppstå en klyfta mellan de härtvå världarna. Att parterna inte förstårvarandra kan hänga på de inblandadepersonerna och ibland ligger nog felethos storföretaget, som är dåligt på attkommunicera, menar han. •Björn JerkertFAKTANärings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, undersökte 2002 leverantörsmarknaden.Rapporten ”Sveriges verkstadsleverantörer” visar att nära 80 procentav de drygt 2 000 leverantörsföretagen hade färre än 30 anställda och drygt 40procent en personal på bara mellan fem och tio personer.Många företag var mycket beroende av en enda kund och i genomsnitt köpteden största kunden 37 procent av företagens leveranser.Då saknade 53 procent av leverantörsföretagen egen produktutveckling. 55 procenthade inga högskoleutbildade tekniker anställda, men den siffran varieradekraftigt mellan branscherna med fordonsindustrin i topp.Av alla leveranser gick 90 procent till den nationella marknaden, varav nära hälftentill kunder inom fem mils radie.Stora leverantörer hade högre omsättning per anställd, högre lönsamhet ochgynnsammare riskprognoser. Deras styrkor ansågs framför allt vara pris och serielängder.De små konkurrerade framför allt med flexibilitet inför kundens kravoch gamla, stabila kundrelationer.

10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Småföretag drar nytta av EUNÄTVERK Svenska småföretag ska med hjälp avett nytt europeiskt nätverk av servicekontorlättare dra nytta av EUs inre marknad och möjlighetertill finansiering av till exempel samarbets-och forskningsprojekt. Nätverket EnterpriseEurope Network gör det också lättare atthitta affärskontakter ute i Europa och världen.Regler kring patent, produktsäkerhet, bolagsformer, offentligupphandling med mera ska inte hindra småföretagare från att dranytta av EU. Stöd i form av information, rådgivning och förmedlingav affärskontakter erbjuds småföretagare lokalt eller regionalt genomEnterprise Europe Network.EU-kommissionen är initiativtagare till Enterprise Europe Network,som består av cirka 500 organisationer. I Sverige står näringslivsorganisationer,universitet och forskningsinstitut bakomnätverket. Mer information finns på Enterprise Europe Networkssvenska webbplats: www.enterpriseeurope.se •Så jobbar SverigeFAKTA Näringslivet förändras snabbt och behovet av en ny kartbildär stort. Faktaboken Så jobbar Sverige kartlägger på ett enkeltoch överskådligt sätt hela landets sysselsättning. Både industriellaoch tjänstebaserade verksamheter i såväl privat somoffentlig sektor tas upp.Boken delas in i tio sektorer:• Råvaru- och kapitalintensiv industri• Tekniksektorn• Medicin och Life Science• Byggindustri• Handel• Infrastrukturtjänster• Personalintensiva tjänster• Kunskapsförmedling• Vård och Omsorg• KonsultverksamhetSå jobbar Sverige är en del av ett samarbetsprojekt mellan Nutekoch Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som kallasFramtidens Näringsliv. •Dämpad konjunktur förstakvartalet påverkar teknikföretagDämpningen av konjunkturenpåverkar företagens efterfråganpå arbetskraft ochutnyttjande av produktionskapacitet.Det visar Teknikföretagenskonjunkturbarometerför första kvartalet2008. Trots försvagningenfortsätter exporten att växa.VOLYMER Ordertillväxten harbromsat in och på hemmamarknadenhar den helt avstannat.Den viktiga exportenfortsätter däremot att växa.Här ökar fortfarande ordervolymernakvartal för kvartal.Det är nu färre företag äntidigare som kör för fullt, 52procent jämfört med 55 procentförra kvartalet. Ävenefterfrågan på nyckelpersonaldämpas och 30 procent av företagenuppger brist på yrkesarbetarejämfört med en tredjedelför tre månader sedan.– Att företagen nu rapporterarett minskat resursutnyttjandeär i sig en indikation påatt konjunkturläget försvagats.Samtidigt kan vi konstatera attmed fortsatt växande exportorderär det lägre tillväxt ochinte någon direkt recession viser framför oss den närmastetiden, kommenterar Teknikföretagenschefekonom AndersRune.Resursutnyttjandet vänder nedåtÖkad produktion– Vi räknar med att teknikföretagi Sverige kommer attöka produktionen också i år.Tillväxten blir klart lägre äni fjol, men vi ska komma ihågatt produktionen då ökademed hela nio procent i volym.Teknikföretagens konjunkturbarometervisar att sju avåtta branscher/grupper av leverantörsföretaghar en fortsattökad exportordervolym.Betydligt sämre ser det däremotut på den svenska hemmamarknaden,där sju av åttagrupper rapporterar sämresiffror än för tre månader sedan.Av dessa är det tre grupper(metallvaruföretag, bilindustrinoch bilindustrinsunderleverantörer) som rapporteraren direkt minskadordervolym.Undersökningen, som genomfördesi mitten av februarimånad, omfattar 513 företagmed en sammanlagd försäljningpå 660 miljarder kronor,varav 79 procent säljs på export.Rapporten finns även tillgängligpå www.teknikforetagen.se •Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande (vikt 50%) och andel företag medbrist på nyckelpersoner (vikt 50%). Källa: Teknikföretagens konjunkturbarometerTEKNIKFÖRETAGENSMILJÖKONFERENS 2008KlimatpåverkanKonkurrenskraft18 april 2008 i StockholmMedverkar gör bland andra Ola Alterå, statssekreterare Näringsdepartementet Mauro Gozzo, chefekonom, Exportrådet Anders Narvinger, VD, Teknikföretagen Anders Wijkman, Europaparlamentariker Representanter från Volvo Logistics AB,Hägglunds Drives AB med fleraAnmälan och informationwww.teknikforetagen.seAnställning och uppsägningUtgåva 12Ändringar i lag och avtal från1 september 2007Skriften beskriver situationer somkan bli aktuella när företaget anställer,permitterar, säger upp, inskränkerdriften, avskedar eller återanställer.Den kan med fördel användassom en handbok.Beställ från Industrilitteraturwww.industrilitteratur.seBest nr V110097Ny utgåva!

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008 11Ny glöd i teknikintressetFör att gjuta ny glöd i intresset ordnar Sveriges Ingenjöreren tre dagar lång hyllning till tekniken den 7-9 maj i Kulturhuseti Stockholm. Där ska också Teknik-SM avgöras.Trion vann Teknik-SM 2002 med denna robot konstruerad av datoriseratlego. Från vänster syns Johan Peitz, Hugo Carlén och Anders Frick.BAKGRUND År 2020 kommerdet att saknas 50 000 gymnasie-och högskoleingenjörer,enligt en prognos från StatistiskaCentralbyrån. Majoritetenav 40-talisterna kommeratt gå i pension fram till dessoch samtidigt sjunker antaletsökande till ingenjörsutbildningarna.För åtta år sedan startadeSaab en tävling – svenskamästerskapet i framtida teknik– kallad teknik-SM. Anledningenvar att man behövdeanställa fler ingenjörer ochsåg tävlingen som en rekryteringsbas.Samtidigt ville manvisa att det är häftigt att varaingenjör.– Det har kostat en slantmen det har varit väl investeradepengar, säger KennethÅbrink, sponsringschef påSaab.Ny sponsorTidigare har Sveriges Ingenjörersponsrat tillställningenmen nu vänder man på steken.I år är det fackförbundet somanordnar tävlingen och Saabsom sponsrar tillsammansmed andra.– Vi ville ge tävlingen enannan profil och att den skulleanordnas av en mer neutralpart. Så länge vi stod för tävlingenvar det svårt att få andrasponsorer. Men för oss ärsyftet detsamma – vi vill visaupp oss och rekrytera personaldirekt på plats, säger KennethÅbrink.Även Sandvik har valt attsponsra Teknik-SM och det avsamma skäl som Saab.– Vi vill ge en positiv bildav vårt företag. Vi behövertekniker av alla möjliga olikaschatteringar, säger informationsdirektörAnders Wallin.– Det är bekymmersamtatt så få söker till de tekniskahögskolorna. Därför är det braatt på det här viset populariseratekniken, säger han.Bör fångas tidigtAtt intresset måste stimulerashåller även Elisabeth Arbin påSveriges Ingenjörer med om.– Vimåste ökateknikintressethosbarn ochungdomaroch vimåste nådem tidigt,Elisabeth Arbin säger hon.Ungdomarär bra på att ta till sig och användateknik men de verkarinte vilja producera den.På Teknikdagarna kommerdärför tre ungdomsgenerationeratt mötas. Ett teknikkollokommer att hållas för demsom är sex - tio år. De lite äldreungdomarna kommer att fåsitt lystmäte av spelteknik.Och så kommer teknologersom studerar vid universitetoch högskolor att mötas iTeknik-SM. Tävlingen avgörsi tre etapper och finalen hållsden 7 maj.Samarbete krävsLagen ska bestå av tre personer.För att klara tävlingsuppgifternakrävs både allmänbildningoch förmåga att lösauppgifter i grupp. Man bör hagoda ämneskunskaper i alltfrån ekonomi till fysik ochelektronik.I år kommer det även attfinnas lokala priser för de lärosätensom blir bäst i sin region.Teknikdagarna kommer attavslutas med en debatt om detsvåra läge som väntar framöver.– Det görs mycket för attstötta teknikintresset i dagmen det sa4knas samordning.Det satsas mycket men vi serlite resultat. Vi vill ha en diskussionsom pekar framåt, sägerElisabeth Arbin.Det lag som vinner Teknik-SM får ett häftigt pris, en exklusivstudieresa till Kina.– Kina och Indien utbildarhundratusentals ingenjörervarje år. Det kommer attinnebära en utmaning för densvenska marknaden, säger ElisabethArbin. •KERSTIN LÖVGREN”Det är en ära att vinna Teknik-SM”Att vinna Teknik-SM kan varavärdefullt. Det är HugoCarlén säker på. Inte nogmed att han fick ett brakontaktnät – tävlingen leddeockså till att han gifte sigmed Anna.KONTAKT Hugo Carlén vanntävlingen år 2002 tillsammansmed Anders Frick och JohanPeitz.– Anders fick direkt jobbpå Saab men Johan och jag hadeju halva utbildningen kvar.Men jag fick ett bra kontaktnät.De tre var ganska olika ochdet var bra.– Jag lärde mig att inte alltidleta efter samarbetspartnerssom är lika mig. Iblandbehövs det olika kompetensför att lösa en uppgift och såvar det i Teknik-SM. Vi fickbygga en robot av datoriseratlego och då behövdes allas vårkunskap.En annan insikt var att intevara rädd för att ge sig in pånågot han inte gjort tidigare.Högsta vinstenOch så var det detta med Anna.De hade träffats hemmahos bekantas bekanta och merblev det inte då. Men Göteborgspostentog in en blänkareom att Hugo vunnit Teknik-SMoch Anna mailade ettgrattis. På den vägen är det.– Det är den största fördelenmed Teknik-SM för mindel, hävdar Hugo Carlén.Det har gått bra för alla tresom vann 2002. Anders Frickarbetar idag som teknikjournalistoch Johan Peitz med dataspel.Hugo Carlén fick jobbpå SKF efter examen. •KERSTIN LÖVGRENTEKNIKDAGARNAVill även ditt företag varamed på Teknikdagarna?Fördelarna kan vara:• Företaget visas upp införstuderande från hela landet.• Genom att delta med frågortill tävlingen kan ni skapaintresse för ert företag.• Ni har möjlighet att kommai direkt kontakt meddem som går till semifinaloch final.Intressant?Kontakta elisabeth.arbin@sverigesingenjorer.se ellerring 0761-45 94 45.

12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Ökad försäljning försäkerhets- och försvarsföretagenÖKNING Omsättningen för säkerhets- ochförsvarsföretagen i Sverige är 38 miljarderkronor år 2007, en ökning med 12 procentfrån 2006. Framför allt en kraftig tillväxt förcivila produkter och tjänster samt en fortsattstabil uppgång inom exportområdet liggerbakom ökningen.Försäljningen av krigsmateriel gick nedmed 16 procent till 15 miljarder kronor. Civilaprodukter och tjänster ökade från 16 till23 miljarder, vilket innebär att detta område nu svarar för 60 procentav omsättningen. Stora produkter är simulatorer samt säkerhetsproduktersom övervakningssystem.Exporten för säkerhets- och försvarsföretagen ökade med 17procent till 21 miljarder kronor. För krigsmateriel minskade dockexporten med sex procent till drygt åtta miljarder. Dominerandeexportföretag är Saab som svarar för drygt hälften av försäljningenutomlands. Sedan kommer Volvo Aero och BAE Systems Hägglundsmed 16 respektive 13 procent av exporten. •Regler kostar 100 miljarder kronorKRÅNGEL Regeringen har satt upp ett mål att minska den administrativakostnaden för företag med 25 procent fram till 2010.Mätningar från Nutek visar att det kostar svenska företag nästan100 miljarder kronor att administrera regelverken.De största kostnaderna ligger inom områdena bokföring ochassociationsrätt. Men, det är inte här som företagen uppleverden största irritationen. Mycket av det pappersarbetet måste ändåutföras för att bedriva affärsverksamheten. De områden somföretagen upplever som krångliga är framför allt statistik, arbetsrättoch miljöregler.Från tidigare mätningar föreslår företagen att de inte ska behövagöra en rehabiliteringsplan utan i stället lämna in underlag tillFörsäkringskassan. Företagen diskuterar också hur ofta en jämställdhetsplanska lämnas in, ett förslag är att minska frekvensentill vart tredje år i stället för varje år. •TeknikföretagensPlustjänster– förmånspaket för medlemsföretagmed upp till 50 anställdaFörmåner förmedlemsföretagVi har förhandlat fram ett antal förmånliga erbjudanden,riktade till mindre och medelstora medlemsföretag.Ett mervärde till medlemskapet.Erbjudanden kommer från ledandeföretag inom respektive områden ochtill mycket förmånliga priser och medvillkor KUNSKAPSUTBUD som inte annars kan presenterarerbjudasenskildaTeknikföretagensföretag.utbud av kurser,Utförligare rapporter information och handböcker om inomförmånerna presenteras på vårolika kompetensområden.hemsida www.teknikforetagen.seBeställ den på www.teknikforetagen.seIntresseanmälan tillmaria.bergqvist@teknikforetagen.seArbetsrättIndustrins lönenormsatt under luppDen svenska lönepolitiken – som under en tioårsperiod byggt påatt industrin ska sätta lönenormen – ifrågasätts nu öppet.Teknikföretagen menar att den här diskussionen måste lösasi samförstånd för att inte kommande avtalsförhandlingar ska ledatill en huggsexa som riskerar att sabotera svensk ekonomi.MISSNÖJE Att diskussionen nuflammar upp på flera håll förklarasav Teknikföretagenschefsjurist Anders Weihe medett allmän missnöje med utvecklingenav avtalsförhandlingarna2007. Den vedertagnamodellen från slutet av 1990-talet kom då i gungning. Detberodde främst på att de inhemskasektorerna ansåg sigmissgynnade – såväl på arbetsgivar-som på arbetstagarsidan.– Avtalsförhandlingarna2007 inleddes med en samordningmed acceptans att industrinskulle sätta lönenormen– och övriga branscher skulleanvända den som riktmärke,fortsätter Weihe. Modellengick inte att upprätthålla ochindustrinormen blev golv ochhandelns avtal en ytterligarenorm på högre nivå.– Den fria rätten till stridsåtgärderger en facklig självrätt.Det i kombination medatt LO övergett en samordningsom bygger på den konkurrensutsattasektorn har letttill något som måste beskrivassom osynkroniserade branschförhandlingar,vilket inte bådargott.Anders Weihe understrykeratt allt detta sammantagetgjort det meningslöst för arbetsgivarsidanatt upprätthållaskenet av förhandlingar mellanjämbördiga parter.Problem i LOFrågan har aktualiserats i IFMetalls rapport ”Lönepolitisktvägval” inför LO-kongressen.Där uttrycks farhågor för atttjänstemannaorganisationenUnionens nya lönepolitik skaskapa problem i kommandeavtalsrörelser. IF Metall tar avstampi Industriavtalet och villse en fortsättning på det. Menman är rädd för att tjänstesektorninte ska acceptera att detförst slutna avtalet inom industrinfår en normerande rollför alla andra avtal.Det som inte sägs rakt ut irapporten gäller det lönepolitiskadilemmat i den egnaLO-familjen. Redan i 2007 årsavtalsrörelse var det svårt attupprätthålla industrinormeninternt och det lär inte bli lätttarei framtiden för de konkurrensutsattaförbunden atthävda den principen mot förbundeninom hemmamarknads-och offentliga sektorerna.– Om IF Metalls medlemmarinom industrin gång pågång hamnar i strykklass ocharbetskraftskostnaderna i landetsom helhet får komma urfas med omvärlden, blir lönebildningenåter ett stort bekymmerför exportindustrin,kommenterar Anders Weihe.Arbetskraftskostnadsutvecklingenkan inte styras av inhemsktorienterade sektorerdär de nationella arbetskraftskostnadernainte är en konkurrensfaktori förhållande tillarbetsgivare som är etableradei andra länder. Det är huvudskäletför industrinormen.Professor Lars Calmfors ären annan röst i debatten. I tidskriftenEkonomisk Debattgranskar han kritiskt årtiondetmed Industriavtalet. Hanmenar att den goda reallöneökningenunder perioden intebara beror på detta avtal utanatt förhandlarna också harhaft en rejäl portion tur.Foto: Orasis foto/MÅLars Calmfors, professor i internationellekonomi, Stockholmsuniversitet.’Om hemmamarknadssektorernablirlönenormerandeär det ödesdigertför Sverige. andersweihe, teknikföretagenÖverskattat märke?Hans slutsats är att avtalssystemetdär industrin ensam sätter”märket” förmodligen äröverskattat och inte särskiltlämpligt när tjänstesektorernafår en växande betydelse.Calmfors tror också att riksbankenmed dess inflationsmåloch en rörlig växelkurskan styra lönebildningen bättreän industrinormen.– Jag tror inte konstruktionenfungerar i praktiken, sägerAnders Weihe. Svenska hushållskonsumtion är inte lånefinansieradså som exempelvisde amerikanska. Om hemmamarknadssektorernablir lönenormerandeär det ödesdigertför Sverige.– Dock finns delar av tjänstesektorndär utländska arbetsgivarekan konkurreramed svenska tjänsteföretagutan att det utländska företagetbelastas med svenska arbetskraftskostnader.Svenskatjänsteföretag som verkar pådessa områden, till exempelIT-sektorn, är internationelltkonkurrensutsatta på ett motsvarandesätt som industrin.Att etablera ett bra samarbetepå arbetsgivarsidan borde intevara svårt.Teknikföretagen varnar förde osynkroniserade branschförhandlingar,som Calmforsmålar upp, och som enligtWeihe leder till huggsexa, stigandekostnader samt risk förnedläggning och utflyttningav verksamheter. •LOTTA FORSMAN

Välkomna tillTeknikföretagens stämma 2008!Stämman äger rum tisdagen den 6 maj på Moderna Museet, Skeppsholmen i Stockholm.Med seminarium, stämmoförhandlingar, EU-minister Cecilia Malmström, Stora Designpriset,Årets Teknikutbildning och ännu en ny vägskylt.PROGRAM10.30 – 12.00TILLVÄXTMOTOR ´08Olja eller grus i konjunkturenAnders Rune, chefekonom TeknikföretagenCecilia Hermansson, chefekonom SwedbankPär Isaksson, journalist och krönikör, Affärsvärlden12.30 – 13.00LUNCHTALAREPJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet13.00 – 13.45STÄMMOFÖRHANDLINGAR(endast för medlemmar i Teknikföretagen)14.00 – 16.30STÄMMA ÖPPEN DELÅRETS TEKNIKUTBILDNINGUtdelning av utmärkelsen Årets Teknikutbildningtill kategorin en framgångsrik ingenjörsutbildningGÄSTTALARECecilia Malmström, EU-ministerSTORA DESIGNPRISET 2008Utdelning av utmärkelsen Stora DesignprisetFÖRFRISKNINGAR MED TILLTUGGFörslag till ny vägskylt ”industriområde”Caroline af UgglasFörhandsanmälan krävs. Deltagandet är kostnadsfritt.Anmälan görs på www.teknikforetagen.se/stamma08senast den 28 april 2008TILLVÄXTMOTOR ´08Olja eller grus i konjunkturenFör femte året i rad genomför Teknikföretagenett stämmoseminarium på temat ökad konkurrenskraft.I år fokuserar vi på konjunkturläget,den svenska ekonomins inbromsning och konkurrenskraften.ÅRETS TEKNIKUTBILDNINGFör femte gången delas utmärkelsen Årets Teknikutbildningut. Det gäller kategorin en framgångsrikingenjörsutbildning som belönas med 1 000 000kronor för programmets fortsatta långsiktigautveckling och 500 000 kronor för stipendier tillprogrammets studenter.STORA DESIGNPRISETUtmärkelsen ska inspirera svenska företag attupptäcka möjligheterna med design som verktygför ökad konkurrenskraft och lönsamhet. Kommersiellframgång hänförlig till ett konsekventdesignarbete ska utmärka vinnande nominering,som erhåller ära och en kvarts miljon kronor.INDUSTRIOMRÅDEVägtrafikskylten för ”industriområde” ger enorättvis bild av svenska teknikföretag ochindustriell verksamhet. Sedan 2004 presenterarvi därför alternativ skylt till Vägverket.2008 är det Caroline af Ugglas tur.GÄSTTALARECecilia Malmström, EU-minister,Cecilia är född i Göteborg men uppväxt i Frankrike.Hon har avlagt doktorsexamen i statskunskap vidGöteborgs Universitet och innan uppdraget somEU-minister var Cecilia ledamot av Europaparlamentet.Cecilia Malmström är medlem av folkpartietspartiledning och har tidigare bland annatarbetat som universtitetslektor och lärare men ocksåsom teknisk assistent och översättare på SKF.

14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008Ytterligare fem år med Årets TeknikutbildningFramgången för Teknikföretagenssatsning Årets Teknikutbildningligger bakombeslutet att dela ut utmärkelseni ytterligare fem år.Totalt är det 20 miljonerkronor som ingår i prissumman.Nästa omgång inleds2009 och upplägget har istora drag samma utseendesom tidigare.SAMARBETE – Initiativet såvälden här gången som införstarten av förra omgången2004, syftar till att lyfta framhela teknikområdet genom attutse goda exempel på hur teknikkan fungera, säger AndersNarvinger, vd Teknikföretagen.Ett annat viktigt skäl äratt konstruktionen av utmärkelsenstärker samarbetet mellanföretag och skolor.– Därför vill vi ha en fort-OMGÅNG TVÅNya Årets Teknikutbildningpågår under fem år med början 2009sättning, säger han och villsärskilt betona det stora engagemangetfrån medlemsföretagenssida.Prissumma 20 miljoner kronor eller fyra miljoner kronor/år:25 grundskolor får 50 000 kronor = 1 250 000 kronorFem gymnasieskolor får 250 000 kr = 1 250 000 kronorEn ingenjörs- eller teknikerutbildning får 1,5 miljoner kronorFyra miljoner–Årets Teknikutbildninghar i stort samma konstruktionsom tidigare med en uppdelningpå grundskolor, gymnasieskoloroch högskolor,konstaterar Gun-Britt Morhed,Teknikföretagen.Prissumman 50 000 kronorgår varje år till fem grundskolorvar i Teknikföretagens femregioner. En gymnasieskola ivarje region får 250 000 kronoroch 1,5 miljoner kronorgår till en ingenjörs- eller teknikerutbildningi hela landet,alltså totalt delas fyra miljonerut varje år.En av nyheterna är att utmärkelsentill högskoleutbildningenkan gå till såväl ingenjörs-som teknikertbildningar.På grundskoleområdet fortsätterupplägget sedan två årtillbaka att ge utmärkelsentill planerade projekt. Projektetska syfta till ett konkret resultat,till exempel en beskrivningav ett tekniktema eller envidareutveckling av den lokalakursplanen i teknik.– Tanken bakom projektkonstruktionenär att fler skolorbehöver få stöd att kommaigång med systematisk teknikundervisning,säger Gun-BrittMorhed.UppmärksamhetHon påpekar att såväl på gymnasieskolansom högskolenivånär tanken att utmärkelsenska gå till program som har ettutvecklande och långsiktigtsamarbete med teknikföretag.På gymnasienivån har utmärkelsensom tidigare deladesupp mellan skolor och lärarlagnu slagits samman till en.Att Årets Teknikutbildningfått formen av en utmärkelseförklarar Anders Narvinger urtvå aspekter.– Det är ett bra sätt att uppmärksammadem som gjortett bra jobb och samtidigt’Framgångsrika skolor och lärare fårdessutom en välförtjänt uppmärksamheti media vilket gynnar teknikområdet.Anders narvinger, vd teknikföretagensprida förebilder, så att flerkan ta efter. Framgångsrikaskolor och lärare får dessutomen välförtjänt uppmärksamheti media vilket gynnar teknikområdet.Han påpekar också viktenav att vara långsiktig i utbildningsfrågor.– Uthållighet är en framgångsfaktor.Här duger inte tillfälligainhopp. •Lotta ForsmanUTBILDNING ’08Teknikföretagens årliga utbildningskonferens är mötesplatsen för dig somser det givande i arbete för ständig förbättring. Ta del av framgångsfaktorerfrån väl fungerande gymnasieskolor och bra samarbete mellan företag ochskola. Låt dig inspireras av industrins tankar och framtidstro. Eller varför intepassa på att diskutera dina idéer och skapa nya nätverk.Ta chansen och kom till Tylösand och två dagars givande diskussioner medföreträdare för ledande teknikföretag, teknikutbildningar, beslutsfattare ochopinionsbildare.Konferensen vänder sig till dig som är– skolchef, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare– utbildare och personalansvarig– utbildnings- och näringslivspolitiker på kommunal och nationell nivåSTÄNDIGFÖRBÄTTRING22-23 APRIL PÅ HOTEL TYLÖSAND I HALMSTADVälkommen!Lyssna till och låt dig inspireras avTrelleborgs VD Peter Nilsson,Inga-Lisa Johansson, VD Daloc,Ebbe Johansson, VD Waco Jonsered,och andra som ger sin syn på framtidensmedarbetare och utbildningar!

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS 2008 15Ulf Johansson, ägare till installationsföretagetEltjänst i Åtvidaberg vill hitta en köpare.foto: stefan jerrevångTusentals enmansföretag att ta överMånga enmansföretagare lägger helt sonika ned sin verksamhetnär de går i pension. Samtidigt finns det mångaunga som vill starta nytt. På Nyföretagarcentrum i Linköpinghar Överlåtelseakuten startat med målet att sammanföradessa personer.MÖJLIGHET – Jag ser många40-talister som väljer att lägganed sitt företag i stället föratt överlåta det till någon annan.Man ser inte möjligheterna,utan tror att ingen villöverta mitt lilla företag, sägerBirgitta Carlsson, vd på Nyföretagarcentrumi Linköpingsom fick idén att sammanföradem som vill starta nytt meden etablerad företagare somvill lägga av.Överlåtelseakuten vändersig till enmansföretagare somgår i pension. Bara i Östergötlandräknar man med att inomden närmaste femårsperiodenkommer 6 000 enmansföretagatt läggas ned.Dessa småföretag är sällanintressanta för företagsförmedlingar,eftersom de ärför små för att man ska kunnatjäna några pengar på en försäljning.Det enda företagarenkanske har att sälja är sittgoda namn och ett kundregister.Men för en ung företagarekan det vara guld värt. Det äralltid lättare att komma igångom man har ett befintligt företagsnamnoch en upparbetadkundkrets, resonerar BirgittaCarlsson.– Det är också lättare för ennyföretagare att få låna pengartill ett företag som redan finnspå marknaden, än att starta enny verksamhet.Olika branscherVerksamheten har precis dragitigång. Hittills har manfått kontakt med ett femtontalföretagare som vill säljasin verksamhet inom fleraolika branscher. En av dem ärUlf Johansson som har installationsföretagetEltjänst i ÅtvidabergAB. Under 1980-talethade han flera anställda. Menefter byggboomens nedgångunder 1990-talet har han arbetatsjälv eller köpt in tjänstervid större installationsarbeten.– Förra året fyllde jag 65år. Nu vill jag hitta någon somkan ta över.Ulf Johansson berättar atthan sedan många år är etableradi Åtvidaberg.– Jag har mina trogna kundersom kommer tillbaka medjämna mellanrum. De är välett hundratal. Det är allt frånprivatpersoner till småföretagoch industrier.Han har inte så bråttommed att avveckla. Han villhellre sluta i lugn takt så atthan samtidigt kan slussa översin verksamhet till den somtar över. Han har en intresseradköpare, men inget är klart.Marknadsföra– Jag tror att det går att säljaså småningom. Det måstefinnas ett stort intresse att taöver ett redan inarbetat före-tag. Många känner samtidigten osäkerhet inför steget attstarta eget.Ulf Johansson är inte ute efteratt få maximal vinst för sittföretag.– Jag vill hellre hitta någonsom driver det vidare i min anda.Någon som ställer upp förkunderna och gör ett bra jobb.Överlåtelseakuten ska nubörja jobba mer aktivt med attfå tag på intresserade nyföretagare.Sparbankstiftelse Alfahar gett ett projektbidrag på180 000 kronor. Pengar somska användas till en hemsida,seminarier och annonsering.Hur mycket en företagarekan få för sitt företag beror påkundunderlaget, resultat- ochbalansräkning och hur framtidenser ut. Har företaget någonchans att överleva på marknaden?– Men även för ett litet företagkan det handla om en försäljningssummapå upp till enmiljon kronor, säger BirgittaCarlsson. • Marita AnderssonTvå yrkesmän tar över Grizzly MekaniskaSVETSNING De båda svetsarnaKristian Pettersson och EvangelosBouzalakos gick från enfast anställning på BT Productsoch tog över Grizzly Mekaniskai Mjölby när den förre ägarengick i pension.– Vi har vårt yrkeskunnandeoch trodde på företaget, sägerEvangelos Bouzalakos.Grizzly Mekaniska gör i huvudsaklegotillverkning inomsvetsning åt BT Productssom står för 90 procent av orderingången.Kristian Petterssonoch Evangelos Bouzalakoshade inga svårigheter medatt få banklån till bland annatmaskinpark och lager när de iaugusti tog över företaget. Deångrar inte köpet– BT går bra och har ocksådragit med sig andra kunder tilloss. Vi går bättre i år, snart harvi betalt av banklånen, sägerEvangelos Bouzalakos.Han kände ingen större osäkerhetinför att säga upp sigfrån sitt fasta jobb.– Går det dåligt för BT gårdet dåligt för hela Mjölby.Men han råder andra somvill ta över ett företag att i förstahand kontrollera orderingången.– Är det ett etablerat företagoch det finns jobb några månaderframåt, är det inga problem.Trots att Grizzzly Mekaniskagick bra, med en omsättningpå två miljoner kronor, var detinte lätt för Björn Holm att hittanågon köpare när han gick ipension.– Företaget var ute i omgångarpå annons. Men det varsvårt att hitta någon som varberedd att ta steget. Dels måsteman vara en kunnig svetsare,dels vara beredd att ha en arbetsveckapå 40-60 timmar, utanatt tjäna speciellt bra, sägerBjörn Holm.Under hösten har han hjälptde nya ägarna med 100 timmarsupport.– Om jag inte hittat någonköpare hade jag fått lägga ned.Ekonomiskt sett hade det gåttjämt ut eftersom jag kunnat säljaav verkstaden. Men det är roligtatt någon tar över. •Marita Andersson

Posttidning BAvsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 StockholmPRESSGRANNARTeknikpris till TundalsskolanTundalsskolans årskurser 1-9 i Robertsforsvinner pris för Årets Teknikutbildning,projekt 2008, somdelas ut av Teknikföretagen. I prisetingår 50 000 kronor.Satsningen på att stimulera teknikutbildninghar pågått sedan2004, och pågår i fem år. Varje år delasdet ut till ett antal grundskolor,program på gymnasiet och lärare ellerlärarlag.Västerbottens-Kuriren 6/03/08Limhamnseleverbygger vindkraftverkÅttondeklassarna på Linnéskolani Limhamn läser teknik, men nöjersig inte med de teoretiska kunskaperna.Skolan blir sannolikt först ilandet med att bygga ett eget vindkraftverk,rapporterar LokaltidningenMalmö/Limhamn.Förutom elevernas och lärarnaskunskaper ligger Teknikföretagenspris på 50 000 kronor som ÅretsTeknikutbildning 2008 i potten, tillsammansmed ett löfte om bidragfrån miljöförvaltningen i Malmö.TT/Helsingborgs Dagblad 5/03/08Brist på arbetskrafti BispgårdenTeknikföretagen i Bispgården investeraroch behöver arbetskraft, somsvetsare och CNC-operatörer.– Teknikföretagen i Bispgårdenmed runt 440 anställda behöverrekrytera 30-40 personer årligen.Bispgården måste bli mer attraktivtför inflyttning.– Genom samarbete med grundochgymnasieskolan ska vi hjälpa tillatt göra ungdomarna mer intresseradeav teknik, säger Anders Ljung,marknadschef, Fors Industrier ochordförande i Fors Företagarförening.Östersunds-Postens nättidning 5/03/08Teknikföretagenstöder utbildningarTeknikutbildningen får ytterligare20 miljoner kronor. Pengarna skaanvändas till att lyfta fram goda exempel.– Fokus ska ligga på samarbetemed företagen, säger Gun-BrittMorhed på Teknikföretagen.– Inriktningen på gymnasie- ochhögskolenivå ändras. Vi kommeratt leta efter projekt som innehållerbra samarbete med företag. Att lyftafram goda exempel på sådana projekt,är det viktigaste vi kan göra, sägerhon.Ny Teknik 4/02/08Intervjun: Pontus BraunerhjelmGlobaliseringstrycket kräver flera benVåra stora industrikoncernerkommer nog attklara sig bra i den internationellakonkurrensen,som de ju sedanlänge är vana vid. Mende små och medelstoraföretagen behöver hjälpför att kunna hävda sigbättre på exportmarknaden.Det anser PontusBraunerhjelm, professorpå KTH och huvudsekreterarei regeringens globaliseringsråd.Vi måste tänka om när det gällerhur vi kan hjälpa de mindreföretagen att öka sina exportandelarsom förefaller vara småjämfört med andra länder. Kanske skullehjälpen till dem kunna vara en del av biståndet,säger han.Många som redan säljer till utlandettvekar dessutom ofta inför att investeradär de inte känner marknaden ochaffärskulturen, visar tidigare forskningsrapporter.Entreprenörer och nya, små och medelstoraföretag blir allt viktigare för Sverigeeftersom våra stora bolag investerarmer och mer utomlands och riskerar attflytta produktion och huvudkontor frånSverige, menar Braunerhjelm. Den utvecklingenär ett hot mot de mindre företagensom idag är väldigt beroende avsvenska storföretag. De måste skaffa sigfler ben att stå på.Forskning nyckelfaktorEn annan av rådets rapporter visar attproduktiviteten ökar då företagens exportandelstiger. En förbättrad produktivitetär avgörande för konkurrenskraften.En nyckelfaktor är forskning. Småoch medelstora företag står för en häpnadsväckandestor andel av de mer revolutionerandeinnovationerna. De störreföretagen är mer inriktade på att ständigtförbättra de produkter man redan haroch på att kommersialisera och utvecklainnovationer som man har köpt frånmindre företag. Därför är det viktigt attdet finns utrymme för både små och storaföretag på marknaden och att de samarbetar,menar han.Pontus Braunerhjelm hissar diversevarningsflaggor för att vi inte ska låta ossnöja med att Sverige hittills klarat globaliseringenbra.Arbetet för att forskningen ska ledatill fler svenska innovationer måste blimycket bättre. Forskningsintensiva miljöerför bioteknik skapas nu i Europa ochi Singapore. De utgör nya hot mot branschensframgångsrika, svenska företagsom kan behöva söka sig till just de platsernaför att inte halka efter.Utlandsägandet i fordonsindustringör framtiden för de svenska bilfabrikernamer osäker. Även anläggningar somgår bra kan läggas ned av koncernledningarsom sitter i ett annat land och detgäller alla branscher.Spretig helhetsbildDet råder ett skriande behov av fler ingenjöreri Sverige, vilket rådet också nyligenpåpekade i en rapport som bekymrarBraunerhjelm.Att industrin kan hitta kompetentpersonal är något som politikerna måstehjälpa till med, enligt rapporten. Dethandlar bland annat om ekonomiska villkoroch om skolundervisningen.Pontus Braunerhjelm kommer ocksåideligen in på hur politiken kan hjälpatill att göra svenska företag starkare.Det gäller skatter och regelverk för att ägaföretag, för kompetensförsörjning, forforskning, för risktagande med mera.Sverige har idag många framgångsrikaföretag och flera starka kluster inommedicin, fordon och annat. Men den internationellakonkurrensen ökar och dethar inte på årtionden kommit fram någranya svenska företag som växt sig riktigtstora, påpekar han.- Det senare är inte bra, så helhetsbildenär rätt spretig. Det finns en stor potentialför förbättringar, säger PontusBraunerhjelm. •Björn JerkertGLOBALISERINGSRÅDETRådet inrättades i december 2006 föratt öka kunskaperna och stimuleradebatten om hur Sverige skaklara den snabba globaliseringen.Hittills har rådet gett ut två egnarapporter, sju underlagsrapporter,presentationsmaterial, debattartiklaroch mötesreferat.Rådet leds av högskole- ochforskningsminister Lars Leijonborg.Bland de 23 ledamöterna finnsstatsråden Carl Bildt, Sven OttoLittorin och Maud Olofsson. Frånindustrin finns Marcus Wallenberg,från näringslivets organisationerLena Treschow Torell, vd för IVA, frånhögskolorna rektorerna för Karolinskainstitutet och Chalmers samt frånden fackliga världen LO-ordförandenWanja Lundby-Wedin.