TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS <strong>2008</strong>Tema: UnderleverantörerUnderleverantöreri teknikindustrinvarnas av inköpareDe svenska leverantörerna måste våga satsa mer utomlands för att hängamed i utvecklingen. Det menar många storföretag som nu dessutom minskarpå antalet leverantörer. De anser att en hel del av de svenska små och medelstorateknikföretagen lever farligt om de inte i högre utsträckning söker sig uti världen, gör sig mindre beroende av en stor kund, hittar samarbetspartnersoch utsätter sig för den hårdnande, globala konkurrensen.Många mindre verkstadsföretag,som i årtionden harlevererat till de stora, troratt de får fortsätta att göradet länge till. Det bör de inte ta för givet,varnar inköpare. De stora bolagenvill ha konkurrens med många leverantöreratt välja på och ställer allt högrekrav på dem.– De måste lära sig förstå oss och hurvi gör affärer, säger Erik Kjell, inköparepå Delaval International.Han berättar att en del svenska företaghänvisar till ett långvarigt samarbetesom de tror gör dem givna som leverantöreräven i framtiden.– Men historien är inte viktig för oss.Vi ser bara till det vi kallar ”pqli”, sägerErik Kjell.P står för price, q för quality, l för logistic,och i för innovation. När det gälleratt uppnå detta är de stora inköparnahelt osentimentala och köper där de fårbäst villkor.– Jag bryr mig inte om de finns i Västerås,Genève eller i Kina. För oss är detbara slutkostnaden som räknas, sägerErik Kjell.Ibland har han utan några förhandlingarfått besked av en leverantör attpriserna måste höjas med exempelvis 15procent.– Vi får kanske lov att acceptera detden gången men ser till att den leverantörenbyts ut så fort som möjligt, sägerErik Kjell.Duktiga konstruktörerI stora drag tycker han att de svenskaleverantörerna samarbetar bra medDelaval och att de i regel är oerhört duktigakonstruktörer. Men han förundrasöver att vissa inte anstränger sig mer föratt förstå storföretagen.En förklaring kan vara att den globalakonkurrensen hela tiden blir allt hårdareför storföretagen som då tvingassätta ökad press på underleverantörernavilket inte alla är vana vid och kanskevarken har resurser eller kompetensför att klara.Många små kan till exempel inte påkort tid kraftigt höja produktionen omen kund begär det. Samtidigt levererarmånga av dem bara till ett eller någrafå företag och är därför sårbara om enstorkund faller bort eller måste dra nedkraftigt på beställningarna.– Sådant beroende gör oss tveksammaoch får oss att ta fram en krisplan,säger Erik KjellResultatet kan till exempel bli attDelavals konstruktörer utvecklar en annanprodukt där det finns konkurrensbland leverantörerna.Många småföretag har också svårt attklara juridik och avtal som storföretagenkräver för att göra affärer.Som kund kan Delaval hjälpa leverantörer,som man är nöjd med eller haren unik produkt, att öka sin kapacitet,hitta samarbetspartners eller etablera sigi andra länder. Det handlar om att informera,öppna dörrar och diskutera.– Men frågan är hur mycket kraftman ska lägga på att hjälpa dem. Jag gillardet egentligen inte, säger Erik Kjell.Leverantörerna för mångaDelaval har en bra bit över tusen leverantörer.Erik Kjell uppskattar att entredjedel är lite större som man har ettaktivt samarbete med.Men företaget har numera en stra-tegisk inköpsavdelning centralt och är ifull färd med att minska antalet underleverantörer.– De är för många. Nu klipper videm en efter en, säger Erik Kjell.Inköpen görs inte längre av marknadsbolagenman har runt om i världenutan från huvudkontoret i Tumba.Därifrån försöker man få stora systemleverantöreroch därmed större volymersom gör att priserna kan pressas. Manfår samtidigt färre att hålla kontaktmed och blir mindre sårbar för stopp ileveranserna.Samma strategi har Ericsson, Scaniaoch andra storföretag som vill minimerariskerna för att plötsligt få problemmed leveranserna.– Vi kan till exempel få en order somgör att vår leverantör behöver öka sinproduktion med 30 procent på två månadervilket många inte klarar. Här kanmycket göras för att öka flexibiliteten,säger han.Öppna böckerDet krävs också en ständig utvecklingför att få fram nya och bättre produkter,och det kan bara ske om det finns konkurrens,menar han.– Vi räknar efter hur många innovationervar och en av våra leverantörerhar gjort under ett år, berättar ErikKjell.Man sammanför ofta leverantörernamed den egna konstruktionsavdelningenoch i alla nya utvecklingsprojekthar man med underleverantörer för attfånga upp deras idéer.Numera är det praxis att inköparnafår tillgång till de större leverantörernasegna kostnader för produkten manDe stora bolagen vill hakonkurrens med mångaleverantörer att väljapå och ställer allt högrekrav på dem. Här mötervi DeLaval i Tumba somär ett av dem.FOTO: DELAVALska köpa. Det här systemet med ”öppnaböcker” vill många svenska företagdock inte gå med på eftersom de anseratt siffrorna är företagshemligheter.Erik Kjell menar att en del svenskaleverantörer behöver anstränga sig merför att överleva i den hårdnande konkurrensen.De är inte tillräckligt intresseradeav kundernas behov, är alltförensidigt beroende av ett storföretag, letarinte aktivt efter samarbetspartners,nya marknader och tillväxtmöjlighetereller har en dålig framförhållning.
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #2 MARS <strong>2008</strong> Kalmar vill hittabra lösningarCarina Lööf, inköpschef på KalmarIndustries, är orolig för att en stordel av de svenska leverantörerna intekommer att överleva i den hårdnande,globala konkurrensen.FÄRRE – Man måste ha drivkraft, ta endel risker och satsa framåt om man villvara med i framtiden, säger hon.Kalmar Industries har cirka 400 underleverantöreridag varav hälften i andraländer. De minsta företagen blanddem är svenska och det är där mankommer att se störst förändringar, trorCarina Lööf. Planen är nämligen att de400 ska bli betydligt färre inom de närmasteåren.Hon tycker sig på sina utlandsresorse att många svenska leverantörer redanhar halkat efter i teknisk utveckling.– I Kina är idag många lika bra ellerbättre än de svenska företagen.För henne är det viktigt att leverantörernaär med och konkurrerar överallti världen där Kalmar Industries tillverkar.Och konkurrensmedlen idag äratt vara innovativ och hitta bra lösningaråt och tillsammans med storföretagen.Det kan handla om ny teknik menockså om ledarskap och produktionsprocesser.Den här försiktighetenmöter hontrots att Kalmar Industriesvisar uppfleråriga prognoser,erbjuder fördelaktigabetalningsuppläggeller långaavtal.Den avvaktandeattityden riskeraratt leda till att företagenslås ut, tror hon.Carina Lööf,Kalmar Industries– Vi storföretag har ju inte hellernågra garantier för framtiden. Vi levermed ledtider på tio-tolv veckor från ordertill leverans.Det som behövs är att fler företagarelyfter blicken, anpassar sin världsbildoch visar en starkare drivkraft att få företagetatt överleva i framtiden.– Globaliseringen kommer bara attfortsätta, så det gäller att anpassa sig,säger Carina Lööf. • Björn JerkertKalmar Industries har cirka 400 underleverantörerglobalt. Företaget tillverkar tungmaterialhanteringsutrustning som truckar,och andra maskiner med lyftkapacitet.Otroliga fördelar– Men jag tycker att tendensen underde senaste tre åren varit att leverantörernaär rädda för att investera i andraländer trots att de skulle kunna fåotroliga fördelar av sådana satsningar.De vill räkna hem det redan förstaåret i stället för på två-tre år, säger CarinaLööf.En del företag har bra och innovativalösningar men fullföljer dem inte föratt det kanske kräver investeringar.Samtidigt är förutsättningarna förde svenska underleverantörerna mycketgoda, menar han. De kan till exempeletablera sig i lågkostnadsländersom Baltikum och därmed konkurreraframgångsrikt med Kina genom att halägre transportkostnader. De har vidarefördelen av att kunna prata konstruktionslösningarmed de stora svenska inköparnapå sitt eget språk. De har genomstorföretagens centralisering avinköpen också bättre möjligheter att nåsina kunder.– Det är där de ska in och bearbetaoss, säger Erik Kjell.Han tror att en del leverantörer alltförlänge har levt i en skyddad värld.Men tillvaron för de stora beställarnahar förändrats så mycket att det riskeraratt uppstå en klyfta mellan de härtvå världarna. Att parterna inte förstårvarandra kan hänga på de inblandadepersonerna och ibland ligger nog felethos storföretaget, som är dåligt på attkommunicera, menar han. •Björn JerkertFAKTANärings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, undersökte 2002 leverantörsmarknaden.Rapporten ”Sveriges verkstadsleverantörer” visar att nära 80 procentav de drygt 2 000 leverantörsföretagen hade färre än 30 anställda och drygt 40procent en personal på bara mellan fem och tio personer.Många företag var mycket beroende av en enda kund och i genomsnitt köpteden största kunden 37 procent av företagens leveranser.Då saknade 53 procent av leverantörsföretagen egen produktutveckling. 55 procenthade inga högskoleutbildade tekniker anställda, men den siffran varieradekraftigt mellan branscherna med fordonsindustrin i topp.Av alla leveranser gick 90 procent till den nationella marknaden, varav nära hälftentill kunder inom fem mils radie.Stora leverantörer hade högre omsättning per anställd, högre lönsamhet ochgynnsammare riskprognoser. Deras styrkor ansågs framför allt vara pris och serielängder.De små konkurrerade framför allt med flexibilitet inför kundens kravoch gamla, stabila kundrelationer.