hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting haku l - Arbets- och ...

22Projektsamordnaren har:• Organiserat, medverkat och varit delaktig i alla Komancos utbildningar med vägledare ochchefer. Hon har ensam hållit i utbildningsdagar och halvdagsträffar med representanter förarbetsgrupperna (s.k. vägledare) och enhetschefer. Nya vägledare och nya enhetschefer harintroducerats i projektet och fått lära sig strukturerade modeller för att bättre ta till vara allamedarbetares möjligheter och för att lättare kunna organisera arbetet i arbetsgrupperna.• Haft återkommande träffar med vägledare, arbetsgrupper och enhetschefer.Arbetsplatsträffar och planeringsdagar med arbetsgrupper har genomförts.• Arbetat med att få igång ett samarbete mellan första linjens chefer, högre chefer,fackföreningar och politiker för att få dem att inse att det är de tillsammans som ägerfrågorna och problemen.• Haft regelbundna avstämningsträffar med socialchef och personalsekreterare för attrapportera och fatta beslut om fortsatta satsningar i projektet och för att fastställa dagordningtill projektledningsgruppens månatliga möten.• Sammanställt 240 inkomna handlingsplaner för utvecklingsarbete från förvaltningens olikaarbetsgrupper. Arbetsgrupperna har själva genomfört 172 handlingsplaner ute påarbetsplatserna. För 47 handlingsplaner där det behövts stöd från ledningen i förvaltningen,har projektledningsgruppen bifallit respektive avslagit stöd till handlingsplanerna.• Drivit studiecirklar med långtidssjukskrivna med utgångspunkten att individenshandlingsförmåga och handlingsutrymme är centrala förutsättningar för att uppnå hälsa - enmetod utarbetad vid Linköpings universitet, vid institutionen för hälsa och samhälle.• Fungerat som kontaktperson och informatör mellan arbetsgrupperna och projektledningsgruppen.Hon har sammanställt avstämningar och redovisat projektets gång tillprojektledningsgruppen, socialnämnden, kommunfullmäktige, centrala ledningsgruppen förHAKuL och dokumenterat projektet till Karolinska Institutet. Hon har representeratprojektet i flera tidningsartiklar, tagit emot studiebesök och varit runt på flera seminarium föratt berätta om HAKuL-projektet i Boden.• Arbetat med att få alla anställda att förstå att utvecklingsarbete tillhör det dagliga arbetet. Atthitta möjligheter till förbättringar, arbeta fram nya rutiner och arbeta för att ett positivt klimatalltid skall bibehållas i en organisation även om ett tidsbegränsat projekt avslutas.FRISKVÅRD I BODENS SOCIALFÖRVALTNINGUnder hösten 2001 startades en friskvårdssatsning inom förvaltningen. De 16 arbetsgrupper, som isina handlingsplaner ansett friskvård som den viktigaste åtgärden för en bättre arbetshälsa, inbjödsatt delta. Under det kommande året utvidgades friskvården till att gälla alla anställda med månadslön.De anställda får ett friskvårdskort på det lokala gymmet och på badhuset. Två gånger per vecka fårfriskvårdskortet nyttjas och de anställda erbjuds möjlighet till friskvård 1 timme/vecka underarbetstid om verksamheten så tillåter. Förvaltningen räknar med att satsningen kostar mellan500 000-600 000 kronor/år.HAKUL – LÄGESRAPPORT DECEMBER 2002