rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

OmfattningSkatteparadis har funnits under en avsevärd tid. Efterhand har allt flertillkommit. Den stora ökningen har skett efter avregleringarna på valutaochfinansmarknaderna på 1990-talet. Man beräknar att skatteparadisenstår för 1,2 % av jordens befolkning men för en fjärdedel av de ekonomiskatillgångarna. En avsevärd del av de förvaltade beloppen torde beståav inkomster från andra brott än skattebrott.I Sverige har man uppskattat det s.k. skattefelet med internationell anknytningtill någonstans mellan 20–35 mdkr. Av det internationella felet beräknas2–5 mdkr avse bolagskonstruktioner via skatteparadis och 8 mdkr främstfysiska personers kapitalplaceringar i lågskatteländer med bristande insyn.Värderingar och attityderMan kan göra en grov indelning i företag och hushåll. Den företagare somgjort arrangemang genom att bilda bolag i ett skatteparadis för att lotsaut pengar för att undgå skatt torde knappast påverkas av annat än ökadkontroll och risk för upptäckt. Möjligen är det annorlunda när det gällerprivatpersoners placeringar utomlands. Utflödet kan under kommande årstarkt påverkas av förändringar i lagstiftning och skatternas nivå. Kommerexempelvis nya regler som föreskriver förmögenhetsskatt för OTC-aktierkan utflödet öka. Kommer förändringar när det gäller förmögenhetsskattoch arvsskatt som är under utredning kan möjligen ett återflöde ske. Manrör sig här dock i områden som är svåra att uppskatta. En hel del av debelopp som placeras utomlands är nog del i planering där man utnyttjarluckor i regler, kontroll och informationsutbyte mellan länder. Dessakan möjligen påverkas av förändringar i Sverige. Har däremot beloppplacerats utomlands bakom en mur av ogenomträngliga sekretessregler isyfte att aldrig beskattas i Sverige kommer de säkert inte att påverkas avlättnader i beskattningen.EffekterStatskassan förlorar skatteintäkter. Internationellt skattefusk skiljer sigfrån annat fusk genom att skattebasen ofta förloras för alltid. Beloppenåterförs inte till den svenska ekonomin för att skapa nya inkomster.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivOECD och EU har sedan ett antal år lagt ner stor möda på att kartläggaoch bedöma förekomsten av skadeverkningar på grund av skillnader ibeskattning. EU har benämnt detta illojal skattekonkurrens och främstkoncentrerat sig på medlemsländernas försök att med förmånliga reglerlocka till sig företag, kapital och personer på andra medlemsländers107