Symboler och bilder - Viden om Læsning

videnomlaesning.dk

Symboler och bilder - Viden om Læsning

Symboler och bilder– viktiga inslag i barns tidiga läs- och skrivutvecklingTEKST OG FOTO CARINA FAST, FIL DR I PEDAGOGIK VID UPPSALA UNIVERSITETBarn växer upp i en värld av symboler och bilder. I denna text förs ett resonemang kring vad detta kan ha för betydelse för barnetsvägar in i skriftspråket. Framför allt betonas vikten av att förskola och skola bör sträva efter att skapa en kontinuitet i barns lärande.Att kommunicera är fundamentalt viktigti alla mänskliga relationer. Vi synliggöross själva och ser varandra via gester,genom tal och med hjälp av skrift. Denengelske literacy- forskaren David Bartonmenar att i läsandet och skrivandetberättar vi om omvärlden för varandra.Han skriver:”Literacy is part of communication,of reporting the world to others”(1994, s. 43).Centrala utgångspunkter i modern läsochskrivforskning är att läsande ochskrivande är något som människor gör,tillsammans med andra eller på egenhand. Det utövas på en speciell plats ochför ett speciellt ändamål. Inom olika kulturerförekommer olika typer av läs- ochskrivaktiviteter. Läsande och skrivandeför människor samman och ger dem engemensam historia. Människor läser ochskriver på olika sätt beroende på i vilketsammanhang aktiviteten ingår, i hemmet,i skolan, på arbetsplatsen, i kyrkanetc. Läsande och skrivande baseras på ettsystem av symboler som kan användasför kommunikation människor emellan.Gemensamt för användandet av symbolerär att de kan återläsas och förståsav andra som har kunskap om sammasymboler (Barton, 1994).Jag vill i denna text diskutera hur barnmöter och använder sig av symboler ochbilder i utforskandet av världen och ikommunikation med andra. Jag vill framförallt ta fasta på hur detta är viktigainslag i deras tidiga läs- och skrivutveckling.Förr har det ofta talats om barnetsom befinner sig i stadiet före läsandetoch skrivandet. Då har man främst tänktpå barnets behärskande av det latinskaalfabetet. Jag vill emellertid hävda attbarn börjar sin läs- och skrivutvecklingmycket tidigare, då de avläser ochtolkar och kanske till och med självaanvänder symboler och bilder. Att läggamärke till och känna igen symboleroch bilder kan vara ett första steg tillbegynnande medvetenhet om skriftspråket.Gunther Kress framhåller isin bok Before writing (1997, s. 1) attinformation kommer klädd i mångakläder som nummer, bilder, elektroniskteknologi och via det talade och skrivnaspråket. Barn lever i denna värld avmultimodalitet från det att de föds ochde tycks kunna anpassa sig och förståoch använda sig av dessa uttryck. AnneLøvland skriver:Tanken om at vi ikke utelukkende kommuniserergjenom verbalspråk, har fåttgodt feste og speiler et samfunn dersærlig det visuelle har fått større plassog sterkere fokus (Viden om Læsning,nr 7, 2010).Att växa upp bland symbolerDet lilla barnet växer upp i en värld därdet är omgivet av texter, som innehållersymboler och bilder. De registreraromvärlden och möter en rad budskapsom på ett eller annat sätt formar derasvardag. Frågorna: Vad är det? Vad stårdet där? väcks tidigt hos många barn.M:et på McDonalds kan betyda någotpositivt. De trycker på hissknappen meden 3:a. Och se, det verkar!Symboler finns av allehanda slag ochde avläses snabbt. De är ofta nogautprövade. Många symboler är internationellaäven om vissa avvikelser kanförekomma. Den miljö och den tidsålderett barn växer upp i, men också barnetsegen ålder, påverkar hur de tolkar symboleri sin omgivning.I den yttre miljönEn åttamånaders baby som sitter påsin mammas arm reagerar antagligeninte inför polkagrisen utanför en affäri Gränna.Hos treåringen däremot kan salivenbörja rinna till och skylten kan geupphov till tjat på den vuxne, om attköpa. Hos en annan treåring, född påen plats där han eller hon aldrig kommiti kontakt med dylika sötsaker, väckskanske inga som helst associationer tillsmakupplevelser vid mötet med dennarandiga tingest.Ännu ett annat barn, Johanna, kanskeser ”sin” bokstav J, upp- och nervänd.Symboler läses selektivt. Det är lättareatt se dem som står för något mantycker om. Vuxna kan ibland häpnaöver hur även det mycket lilla barnetsnabbt lär sig var man t.ex. kan köpaglass. Andra symboler måste vuxnamed nit försöka få barnet att uppfattaoch förstå. Så är det med skylten förövergångsställe.TIDSSKRIFTET Nr. 8, september 20101


Carina Fast: Symboler och bilder - viktiga inslag i barns tidliga läs- og skrivutvecklingSymbolerna måste kunna ses även omandra texter runt omkring blinkar ochstör.Man måste kunna koncentrera sinuppmärksamhet. Precis som då delatinska bokstäverna ska avläsas ochtolkas på en bok- eller tidningssidadär det samtidigt finns många andrabudskap. Till detta krävs en inskolningunder handledning av andra personerrunt barnet.I böckerRobert är 1år och 10 månader. Hantittar i sin älsklingsbok abc för biltokiga(Madsen, 2002) tillsammans med sinmamma. På varje uppslag så ser manfronten på en bil.Bilens märke/logotyp är tydligt tecknat.Robert känner igen elva olika märken.Han kommenterar ”Volvo, Nissan, Saab”.Han kan mycket tydligt särskilja denena symbolen från den andra, ser derasutmärkande drag. Det är det han senaremåste kunna göra då han ska skiljat.ex. bokstaven ”U” från bokstaven ”V”.Han kan naturligtvis inte läsa textenpå sidorna men det han gör är myckettydligt en väg in i skriftspråket. Dessutomsamtalar han och hans mamma omtexten tillsammans. Mamman gör, liktMarilyn Cochran-Smith (1984) rekommenderar,hon för texten in i Robertsliv, då hon säger: ”Ja, en Saab, precissom farfar har. Kommer du ihåg närni fick motorstopp, precis när ni skulleåka på färjan till Gräsö?” Hon för ocksåRoberts liv in i texten, då hon säger:”Titta den är grön, precis den färgensom du tycker om.” Robert överför sittkunnande från bokens sidor till andrasammanhang. Ute på stan ser han debilmärken som han kan, överallt, tilloch med på navkapslar. Skrattande pekarhan på dem och säger deras namn.När det lilla barnet kommer och villfå en bok läst för sig har han ellerhon förstått något mycket väsentligt.Bilderna, men också de förunderligasmå bokstavskrumelurerna, är förenademed något positivt att ta del av. Mångabarn börjar sedan att själva ”bete sig”som läsare då de sitter med en bok,vänder blad och läser högt med enspeciell röst. Indirekt identifierar de sigsom läsare, vilket är en god grund förfortsatt läs- och skrivutveckling.På datorskärmenFör inte så många år sedan var detovanligt med datorer i hemmen. Mobiltelefonervar knappt uppfunna oche-mejl användes inte. Kress (1997, s. 6)skriver att landskapet för kommunikationhar förändrats rasande fort ochdet händer nu. Det är viktigt att varamedveten om denna förändring.Idag är allt detta en naturlig del avbarns vardag och de deltar ofta i användningenav denna teknik. Barnen sersina föräldrar och äldre syskon användadatorer. De lär sig tidigt att sätta påoch stänga av datorn, att hantera kontrollen,byta skivor och använda tangentbordet.Många barn börjar ocksåspela data och videospel. Aktiva spelaremåste känna till den speciella grammatiksom råder för att kunna tolka vadolika symboler, karaktärer, former ochfärger står för.På film och teveTeve och film hör ofta till de förstakulturella upplevelserna i många barnsliv. Barnen lär sig tidigt att urskilja derörliga bilderna på skärmen. För dettaär förmågan att skilja mellan bakgrundoch karaktärer, viktig. De lär sigkoderna för hur rörliga bilder berättaren berättelse, att t.ex. en viss rörelsebetyder något särskilt. De lär sig ocksåatt tolka det sätt på vilket musik, ljudoch färger skapar en atmosfär i en film,att ljud och färgeffekter kan signalerafara eller glädje, I internationellliteracy-forskning har det under en radår uppmärksammats att den strategimed vilken det lilla barnet tolkar rörligabilder ligger nära det sätt på vilketbarnet närmar sig tryckt text. 1Via film och teve får barn också tidigten stor källa av berättelser, som är inspirerandedå de själva berättar, muntligteller skriftligt.Uppväxtmiljöns betydelseDen miljö som barn växer upp i ärbetydelsefull för barns vägar in i skriftspråket.Barnen möter texter av olikaslag i sina hem i samband med tevetit-2 Nr. 8, september 2010TIDSSKRIFTET


Carina Fast: Symboler och bilder - viktiga inslag i barns tidliga läs- og skrivutvecklingrater och säger: ”Titta, mitt namn påmatoranska!”Hans förskollärare sätter upp hansnamn på väggen med förklaringen:”JOEL på matoranska”. Hon sätterockså upp en kopia av det matoranskaalfabetet. Detta föranleder flera av deandra barnen att också börja skriva sinanamn på detta främmande språk. Dedelar kunskapen om samma symboler.Ur läs- och skrivinlärningssynpunktär det mycket intressant det femårigaJoel gör. Han håller de fyra bokstävernai sitt namn i huvudet. Han bryter nerbokstav för bokstav, letar upp dem påskissen över det matoranska alfabetetoch skriver av symbolen för bokstavenpå sitt papper. Han plockar isär ochsätter ihop bokstäver enligt det sombrukar benämnas den fonologiskacirkeln.Att Joel och de andra pojkarna väljeratt skriva sina namn med hjälp av detmatoranska alfabetet är inte specielltmärkligt. Namnet är centralt förbarnets identitet. Vuxna jämför oftahur barnets namn skrivs med andrasnamn, speciellt närståendes. ”Titta dittoch pappas namn börjar likadant!” Detegna namnet är ofta en viktig väg in iskriftspråket, då barnet börjar förstå attnamnet består av speciella symboler.”Kolla, Ahmed, vilka som är författare!”Det är mitt i värsta askmolnskrisen.Förskolebarnen undgår inte att höratalas om detta. De är fascinerade. Det ärofta samtal om vulkanen Eyjafjallajökullpå morgonens möte. Förskollärarna läserböcker om vulkaner och berättar. Viktoroch Karl 5 bestämmer sig för att göra enegen vulkanbok. De sätter sig vid datornoch sätter i gång. De hjälps åt att hittapå handlingen. Viktor börjar med atthålla i musen och skriva texten . Han harlänge varit på gång med att skriva.DE VA EN GÅNG EN VULKANBerättelsen utvecklas från kampen attsläcka vulkanen till att människor blirhotade då deras hus börjar brinna av denvarma lavan. Nu är det fara på färde ochtill slut kommer Karl på lösningen. Hanär fullt medveten om att han inte är likainsatt i skrivandet som Viktor utan väljer,som han förklarar, att skriva på rymdspråket:PQHSHMNEIER IRRRURÅÄÄLEITAHRODOERULEOSYQJÖL HFFFHKarl ber en av förskollärarna att skrivaner den text han skrivit på rymdspråket.Han översätter sin text och förskollärarenskriver:RYMDSKEPPET RÄDDADE MÄNNIS-KORNA SOMBODDE I HUSET OCH TOG MED DOMTILL SVERIGEDet är mycket som är intressant i vad4 Nr. 8, september 2010TIDSSKRIFTET


Carina Fast: Symboler och bilder - viktiga inslag i barns tidliga läs- og skrivutvecklingpojkarna håller på med. De är fem åroch för dem är det naturligt att deanvänder datorn och sätter igång attskapa sin berättelse. De vet hur de ritarbilder och infogar texter. De tror påsig själva som skrivare även om Karlinte kommit lika långt som Viktor. Detinnebär att de vågar ge sig i kast medatt experimentera med sin berättelse.Egentligen är allt tal och all skrift enform av experiment, där såväl vuxnasom barn skapar något de vill uttrycka.Vilket ord ska jag använda? Vad betyderdet om jag väljer ett annat ord?Viktor accepterar rymdspråket och attKarl är expert på detta språk. Det göräven förskolläraren som hjälper till vidöversättningen av rymdspråket. Hontar Karl på fullaste allvar och bidrardärmed till att han vågar experimenteraoch även ta risker. Om man intevågar ta risker i sitt tal och i sin skriftså begränsas utvecklingen. Om detkostar ett barn för mycket att göra fel,vågar han eller hon inte ta nya risker.Förskolläraren säger:Det är aldrig fråga om att Karl inte kanvara med för att han inte kan skriva.Det är projektet att göra en bok somgäller. Det blir en läroprocess. De lärav varandra. Hur gör man? Hur skriverman den bokstaven? De ger och tarutan att mäta sig med varandra. Karltar på sig rollen att vara expert pårymdspråket och Viktor accepterar det.Det är viktigt att man som pedagoginte bara är den som ska ge svaren. Detär lätt att man tar på sig den rollen,att barnen kommer till oss för att fåhjälp med allting. Men om man hållersig lite i bakgrunden och lyssnar litemer så får man syn på de här processerna.Om man är för aktiv och blandarsig i hela tiden, då fråntar man barnenmöjligheten att lära av varandra ochman bromsar frågor som skulle kunnaväckas eftersom det är lätt att vi serfrån vårt perspektiv.På sista bilden på skärmen hjälperförskolläraren pojkarna att skriva ”Textoch bild: Viktor och Karl”. Viktor pekarlyckligt på skärmen och ropar till pojkenAhmed, som befinner sig på andrasidan av rummet: ”Kolla, Ahmed, vilkasom är författare!” 6I förskola och skolaBarn lever i läsande och skrivandemiljöer och möter texter av olika slag.De har olika erfarenheter och intressenav läsande och skrivande. De kan därförbefinna sig på helt skilda nivåer i sinutveckling. Barns skriftspråksutvecklingkan beskrivas i generella termermen varje enskilt barn utvecklar sinaläs- och skrivrötter, beroende på ålderoch miljö. I förskolan sker kulturellaoch språkliga möten, mellan vuxna ochbarn och mellan barnen sinsemellan. Enav förskolans viktigaste uppgifter bordevara att sörja för att skapa tillgängligavägar för alla barn, vägar som byggervidare på deras tidigare erfarenhetermen också uppmuntrar barnen till attexperimentera och våga ta risker.I de båda exemplen ovan bjöd förskolepersonalenin och gjorde detmöjligt för barnen att få använda sinatidigare erfarenheter för att utvecklasvidare men också för att lära andra. 7Barn tycker om att tala om vad detycker om, respektive inte tycker om.Barnen som utforskar Bionicle-världeneller skapar sin text på datorskärmenär del av en läroprocess. De lär siglyssna på varandra, berätta, beskriva,argumentera och utveckla olika sidorav skriftspråket. I sina lekar använderbarnen läsandet och skrivandet i ettfunktionellt sammanhang. Det är ingenvuxen som uppmanar dem att öva föratt lära, utan de gör det av eget intresse.Kress (1997, s.19) använder begreppetmotivated sign och menar attintresset styr då barn tar sig in i texterpå egen hand. Kress framhåller attbarnen experimenterar med skrivandetoch gör upp hypoteser om dess natur.Barnen verkar relativt obekymrade omhuruvida de stavar rätt eller fel. Devuxna är ofta mer otåliga och vill attbarnen ska stava rätt direkt. De har lärtsig vad som betraktas som korrekt ochvill överföra detta på barnen.Självklart ska den vuxne finnas tillhands och agera handledare, men somförskolläraren, citerad ovan, säger: ”Omman är för aktiv och blandar sig i helatiden då fråntar man barnen möjlighetenatt lära av varandra… ” Säljö skriver(2005) att det är lätt att vi utgår frånatt det är i förskolan och skolan somlärande sker. Men undervisning är inteorsak till lärande. Snarare är lärande ”…människans förmåga att ta till sig kunskaperoch färdigheter från omvärlden,hennes förmåga att samspela medandra människor och med alla ting somhon själv har skapat” (s. 19).Alla barn har rätt till vägar in i skriftspråket,som är kulturellt och socialtrelevanta för deras liv. Kress (1997, sxix) framhåller att vi inte kan fortsättaatt ignorera barnens tecken och meddelanden.Viktiga frågor för personalenatt ställa är: Kommer vi barnen tillmötes? Bygger vi vidare på deras styrkor?Om intet, varför? Om förskolepersonalenförsöker bygga vidare påvad barnen redan kan och tar tillvaraderas erfarenheter på ett meningsfulltsätt, så blir det en kontinuitet i barnslärande. Det stärker också barnetsidentitet, inte minst i bilden av sig självsom läsare och skrivare.Noter1I VIDEN OM LÆSNING, nr 7, 2010,finns flera intressanta artiklar om ”læsningog multimodalitet”.2Studien finns redovisad i avhandlingenSju barn lär sig läsa och skriva.Familjeliv och populärkultur i möte medförskola och skola (Fast, 2007). Den är,i bearbetad form, översatt till danska iboken Literacy – i familie, børnehave ogskole (Fast, 2009).3Joels föräldrar har gett sin tillåtelsetill att jag använder Joels riktiga namn.4Bionicles kan köpas som byggsats ilego. De är ca 20 cm höga och klädda irustning. Armarna avslutas i något somkan liknas vid en skorpions klor. I klornakan en diskus sättas fast, vilken ärviktig i kampen mot den onde Makuta,som har ockuperat den tropiska önMata Nui.5Namnen är fingerade.6Exemplen ingår i en pågående 3-årigstudie Barns textvärldar- multimodalatexters betydelse för barns läs- ochskrivutveckling.TIDSSKRIFTET Nr. 8, september 20105


Carina Fast: Symboler och bilder - viktiga inslag i barns tidliga läs- og skrivutveckling7För den intresserade finns fler exempelatt läsa i kapitlet Børns tekstverdenersom potentiale i undervisningen (Fast2009)LitteraturBarton, David (1994). Literacy. AnIntroduction to the Ecology of WrittenLanguage. Oxford:Blackwell.Cochran-Smith, Marilyn (1984). TheMaking of a Reader. Norwood, NJ: AblexPublishing.Goodman,Yetta (1984). The developmentof initial literacy. I Antoinette Oberg, HillelGoelman & Frank Smith (Eds.) Awakeningto literacy. London: Heinemann.Farstey, Greg (2003). Den officiellaguiden till Bionicle. Samla kraften!Legenden lever! Malmö: Richter.Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsaoch skriva. Familjeliv och populärkulturi möte med förskola och skola. (Uppsala:Acta universitatis upsaliensis, nr 115)Uppsala: Uppsala Universitet.Fast, Carina (2009). Literacy – i familie,børnehave og skole. Århus: Forlaget Klim.Fast, Carina (2010). Inbillningskraftensbetydelse för barns läs- och skrivutveckling.I: Monica Axelsson, Kerstin Bergöö,Lars Brink, Carina Fast, Karin Jönsson(red.) & Lena Kåreland Bygga broar ochöppna dörrar. Att läsa, skriva och samtalaom texter i förskola och skola. Stockholm:Liber.Kress, Gunther (1997). Before Writing.Rethinking the paths to literacy.London: Routledge.Løvland, Anne (2010). Multimodalitet ogmultimodale tekster. Viden om Læsning,nr 7.Madsen, Christian (2002). abc – för biltokiga.Göteborg: ab madsen partners.Säljö, Roger (2000). Lärande i Praktiken:Ett Sociokulturellt Perspektiv.Stockholm: Prisma.Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturellaredskap. Om lärprocesser och detkollektiva minnet. Stockholm: NorstedtsAkademiska Förlag.6 Nr. 8, september 2010TIDSSKRIFTET

More magazines by this user
Similar magazines