vården - Tandläkartidningen

LEDAREPatientsäkerhetär en hjärtefråga»Det ärviktigt atttandvårdensprofessionellaföreträdare ärsynliga ochtydliga i dennaprocess.«roland svenssonOrdföranderoland.svensson@tandlakarforbundet.seImitten av september ägde den fjärdenationella konferensen om patientsäkerhetrum. Den arrangeras av SverigesKommuner och Landsting, LandstingensÖmsesidiga Försäkringsbolag och Socialstyrelsentillsammans med ett antal professionellaoch fackliga organisationer. För förstagången är tandläkarprofessionen genom SverigesTandläkarförbund representerad och delaktigi denna konferens. En viktig markeringsom tydliggör tandvårdens särställning inomhälso- och sjukvården, också när det gällerpatientsäkerhet men som också låter oss visaupp hur långt tandvården kommit och hur vikan bidra till en förstärkning av det totalapatientsäkerhetsarbetet.När patientsäkerhet lyfts fram i olika sammanhang,inte minst i massmedier, handlardet nästan uteslutande om säkerheten i storaorganisationer där vårdgivarna är kolossersom landsting. Deras struktur, organisation ochfinansiering skiljer sig naturligtvis markant frånden situation som råder inom tandvården medsin mix av många olika vårdgivare: många förhållandevissmå privata verksamheter och storalandsting som dock inte bara bedriver tandvårdi sina egna folktandvårdsorganisationer utanockså utanför dessa. Exempelvis kan barntandvårdoch uppsökande tandvård också utföras iprivat regi. Dessutom har vissa folktandvårdsorganisationerbolagiserats. De uppenbara skillnadernaär än tydligare när det gäller finansieringssystemen.Även om det nya tandvårdsstödetvid höga patientkostnader kommer att minskaegenfinansieringen av tandvården kommer deflesta vuxna patienter också i framtiden att ståför den största delen av sina tandvårdskostnader,till skillnad från i övrig hälso- och sjukvård.Det är alltså viktigt att förhållandena inomtandvården inte kommer i bakgrunden närpatientsäkerhetsarbetet diskuteras. Vi vill förafram goda exempel och se till att generella lösningarsom inte passar in i våra verksamheterundviks. Vi har från förbundets sida därför valtatt engagera oss i den nationella patientsäkerhetskonferensen.På årets förbundsmöte kommer delegaternaatt få träffa huvudsekreteraren i patientsäkerhetsutredningensom ska vara färdig före jul.Förutom en dragning av förslagen och bevekelsegrundernabakom dessa, kommer vi att hagruppdiskussioner om patientsäkerheten i tandvården.Huvudsekreteraren kommer att närvaravid redovisningen och diskussionen eftergrupparbetet.e u-kommissionens arbete med ett direktivom den gränsöverskridande vården fortsätter.Det är dock tydligt att fokus har förändrats;i nuläget koncentrerar man sig på patientrörlighetenoch väljer att avvakta med frågor sombehandlar vårdgivarnas rörlighet. Nu är framförallt patientsäkerhets- och kvalitetsfrågorcentrala. Också här gäller det att tillföra professionellkompetens för att slutförslagen ska blitillämpliga i vår vardag. c e d, Council of EuropeanDentist, har arrangerat en rundabordskonferenstillsammans med läkarnas motsvarandeorganisation där bland annat ansvarig kommissionäroch hennes medarbetare var på plats. Detär viktigt att tandvårdens professionella företrädareär synliga och tydliga i denna process.I Sverige pågår en översyn av konsumentköpslagensom kan komma att innefatta ocksåtandvårdstjänster. Om så blir fallet kommercivilrättsliga prövningar att bli allt vanligarei tandvården. Det skulle bli ett närmande tillden amerikanska modellen, som vi tidigare haravvisat. Hur gränsdragningen ska göras gentemotförslagen i patientsäkerhetsutredningenär oklart. Men det är viktigt att det inte skapasparallella system som ökar otydligheten i frågaom patientsäkerheten för både behandlare ochpatienter. ntandläkartidningen årg 100 nr 12 20083

KRÖNIKAFy för attjobba på kassansveriges tandläkarförbundthe journal of the sda(swedish dental association)Årgång 100 Grundad 1909Det nya tandvårdsstödet är tre månader gammalt.Att påstå att det också har varit i funktion så länge ärdock vågat. Sedan vi på Tandläkartidningen återvändeefter sommarsemestern har vi nåtts av åtskilliga vittnesmålfrån frustrerade tandläkare som brottats med förbindelsen medFörsäkringskassan, med tekniska problem och med åtgärdskoderoch mycket annat. Kravet på snabb rapportering till Försäkringskassanhar varit svårt att uppfylla och efterhandskontroller avenkla behandlingar har överraskat.Ovanpå alltihop ska tandläkaren ha ett bra svar om patientenfrågar vart den »billigare« tandvården tog vägen, den som politikerså upprymt talade om inför omläggningen av tandvårdsstödet.Om detta och om arbetet med att komma tillrätta med problemenberättade vi i förra numret av Tandläkartidningen. Nu återkommervi med ett reportage från folktandvården i Södertälje. Vivar där just som råslitet med övergången hade bedarrat en aning.Praktiskt taget alla verkar ha varit arga påFörsäkringskassan i flera månader. Men detär socialminister Göran Hägglund som skaha frågan: varför denna brådska med genomförandetav reformen? Därför ställer vi dentill honom.En sjukhustandläkare spär på med egnaDet blir ingetförbud motatt prata i mobilennär man kör bili Sverige. Det ärnämligen inteatt föraren hålleri apparaten somkan skapa oredai trafiken, det ärsjälva samtaletsom är problemet.Den logiken ärinfrastrukturministerÅsaTorstenssons.Fanns det ingeni departementetsom kunde upplysahenne om attdet är just genomden lilla luren mansamtalar? Att utanden blir det ingetdistraherandeprat. nfrågor till socialministern i ett debattinläggpå sidan 86.De nya reglerna i sjukförsäkringen är ocksåtre månader gamla. Än är det för tidigt attsäga om de fungerar som det är tänkt, det villsäga om folk slutar att vara så sjuka och gårtillbaka till sina jobb eller byter till något annat.Men en sak är säker: tiden har räckt tillför att hinna skrämma upp många människor.På sidan 24 berättar vi om befarade konsekvenserför tandläkare med exempelvis belastningsskadorsom hittills klarat att arbetadeltid med utfyllnad från Försäkringskassan.Nu riskerar de att förlora den möjligheten.Jag förmodar att också många sjukskrivnaär arga på Försäkringskassan. Men det är närallt kommer omkring inte tjänstemännendär som har hittat på reglerna i tandvårdsstödeteller sjukförsäkringen. De har nogbara försökt utföra politikernas order.»Praktiskttaget alla verkarha varit argapå Försäkringskassani fleramånader.«christina mörkChefredaktörPostadress: Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Telefon: 08-666 15 00Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post:redaktionen@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.sechefredaktör:Christina Mörk 08-666 15 06Ansvarig utgivareredaktion:Anita Hagstedt 08-666 15 29Korrektur, registreringThomas Jacobsen 08-666 15 00Vetenskaplig redaktörMats Karlsson 08-666 15 17ReporterBjörn Klinge 08-666 15 57Vetenskaplig redaktörEwa Knutsson 08-666 15 16Layout, produktionsansvarigLasse Mellquist 08-666 15 28LayoutJanet Suslick 08-666 15 26Reporterannonser:Elisabeth Frisk 08-666 15 13Prenumerationer, ej medlemmarRadannonserChrister Johansson 08-666 15 27Produkt- & platsannonserInger Kåberg 0708-44 33 83Platsannonserplatsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seprenumeration:Sverige 1 400 kronor + 6 % momsNorden 1 500 kronor + 6 % momsövriga länder 1 650 kronorTS-kontrollerad upplaga: 9 900Medlem avTryck:Ljungbergs Tryckeri AB264 22 KlippanISSN 0039-6982All redaktionell text lagras elektronisktav Tandläkartidningen för att kunnapubliceras också på internet. Författaresom inte accepterar detta måste meddelaförbehåll. I princip publiceras inte artiklarmed sådant förbehåll.4 tandläkartidningen årg 98 nr 8 2006

INNEHÅLLFOTO: COLOURBOX, MIKAEL LJUNG, ANNAH WIRGÉN. ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON362416 346454REPORTAGET»Vi har varit ochär för dåliga på attha korta tider påkundcentret och gekompetenta svar.«sid 12TANDLÄKARTIDNINGEN NR 1 2008 VETENSKAP & KLINIK TEMA: NY FORSKNING GÖTEBORG INTERVJUN: CARL JOHAN SUNDBERG SID 34 OFFENTLIG UPPHANDLING SID 36 www.tandlakartidningen.seVETENSKAP & KLINIK: TEMA: NYFORSKNING GÖTEBORG. Försäkring,tandvårdsrädsla, functional foods.Sjukskrivnakänner oroSID 24NR 12 2008Årgång 1003 LEDARE Patientsäkerhetär en hjärtefråga.Roland Svensson6 I KORTHET Skarp kritik motFörsäkringskassan. Krav påsäker E U-vård.12 lugnet efter stormenÅtminstone i södertäljeVid Folktandvården SödertäljeCentrum har tandvårdsreformenspraktiska tillämpningblivit vardag.16 tobaksavvänjninginom tandvÅrden18 ansvarsärenden24 nYa regler försjukskrivning oroarNya sjukförsäkringsreglerkan tvinga bort tandläkarefrån yrket.30 19-Åringar i sundsvallerbjuds avtalAlla 19-åringar i Sundsvallerbjuds friskvårdsavtal vidsitt sista fria besök.32 ränderna gÅr aldrig ur34 intervjun: Prata urskägget36 anbud – huvudvärkför köPareVETENSKAP & KLINIK47 KRÖNIKA Popularisera mera!Thomas Jacobsen48 FACKPRESS50 I KORTHET53–84 tema nY forskninggöteborgForskningen vid odontologiskainstitutionen,Sahlgrenska akademin iGöteborg har genom årenpräglats av en stor produktionmed hög kvalitet.Så skiljer sigskolorna åtSID 41VARDAG IGENefter kaotisk sommar SID 1 2OMSLAG: Tandläkare Ulla Rahmär tandvårdsreformansvarig.Foto: Michael Melanson41 studentTandläkarutbildningarnaär så olika att när man välbörjat på en ort går det knapptatt byta skola om man skullevilja det.86 DEBATT89 PLATSANNONSER98 RADANNONSER102 FÖDELSEDAGAR104 VIKTIGA ADRESSER106 KALENDARIUMtandläkartidningen årg 100 nr 12 20085

I KORTHETFulltalig nämndför statligttandvårdsstöd➤Nämnden för statligttandvårdsstöd är nu fulltalig.Nämnden kommerbland annat att besluta omregler för ersättningsberättigandetandvård ochreferenspriser i det statligatandvårdsstödet.Nämnden består av följandeledamöter:Ordförande: Stig Nyman,biträdande finanslandstingsrådi Stockholms länslandsting.Övriga ledamöter: FredrikBystedt, enhetschef påKonjunkturinstitutet, BengtFranzon, privattandläkare,Stockholm, Björn Klinge,professor, Karolinska institutet,Ulf Persson, verkställandedirektör på institutet förhälso- och sjukvårdsekonomi,Solveig Ternström, riksdagsledamotför centerpartiet,Kerstin Öhrn, tandhygienistoch prorektor vid HögskolanDalarna.Ersättare: Erna Zelmin,generaldirektör vid Rättsmedicinalverket,GöranArvidsson, docent och föredetta forskningsledare vidStudieförbundet Näringsliv& Samhälle, Benny Enbuske,klinikchef vid folktandvårdeni Norrbotten, Ola Johansson.Sakkunniga: Ann-CharlotteSundelin, tandvårdschef iVästra Götaland, Mats Trulsson,docent vid Karolinskainstitutet, Shori Zand, vd förvårdföretaget Avesina aB.Nämnden är ett särskiltorgan inom Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket,tLV, tidigare Läkemedelsförmånsnämnden.mkALMA - Programvaranför svensk tandvårdVi löser kopplingen till Försäkringskassan!Din helhetsleverantörFå mjukvara, hårdvara, nätverk, support ochdet som krävs för ett bra system. Lägg därtillkallelsekort och annan förbrukningsmaterielså behöver du bara en leverantör.Välkommen med din förfrågan!ALMASOFTTel 046-23 81 80Fax 046-20 90 21www.almasoft.seinfo@almasoft.seTandläkarförbundetkräver säker EU-vårdFör att nå hög patientsäkerhetför den somsöker vård i ett annatEU-land krävs ett systemsom kan hantera tvisteroch klagomål från patienterna.Det anser Tandläkarförbundeti sitt remissvar tilleu-kommissionens förslagtill direktiv om patientersrättigheter vid gränsöverskridandehälso- och sjukvård.I framtiden ska innevånarnai de olika eu-ländernakunna söka hälso- ochsjukvård i valfritt medlemsland.eu-kommissionenhar skickat ut sitt förslagtill hur regelverket skautformas på remiss.Tandläkarförbundet harlämnat flera synpunkter.Man anser bland annat attdirektivet på ett tydligaresätt än nu måste trycka påatt varje medlemsland harett system som hanterartvister och klagomål frånpatienterna. Det medlemslandsom betalar för vård iett annat måste också kunnapåpeka och påverka i defall när det uppstår bristeri kvaliteten på vården.Tandläkarförbundettrycker på att stora informationsinsatsermåste sättasin för att den enskildeindividen ska kunna försäkrasig om att vården ärevidensbaserad.Förbundet konstaterar attvård som utförs i andraeu-länder än det där patientenbor kommer attinnebära att han eller honinte träffar samma vårdgivare,vilket är negativt. Detfinns risk för överbehandling.Direktivet förespråkareuropeiska nätverk försådan vård som kräversärskilda resurser ellersärskild expertis. Dettycker Tandläkarförbundetär bra; det kommer blandannat att ge personer medsällsynta diagnoser möjlighettill vård. Men för dessapatienter bör expertisen iförsta hand finnas i patientenshemland.Direktivet kommer attbehandlas i ministerrådetinnan beslut tas i eu-parlamentetoch eu-kommissionen,troligtvis under 2009.mats karlssonÖverklagandehindrar inteavknoppning➤Den borgerliga alliansenssatsning på avknoppningarav folktandvårdsklinikeri Stockholmfortsätter trots att socialdemokraternaöverklagat deavknoppningar som hittillsgjorts inom sjukvården tilllänsrätten.Socialdemokraternaanser att avknoppningarnahar skett långt undermarknadspriser.Enligt det centerpartistiskasjukvårdslandstingsrådetGustav Anderssonkommer oppositionensöverklagande inte att ledatill att avknoppningarna avtandvårdskliniker – fem äraktuella – fördröjs nämnvärt.– Vi har redan tidigtgjort klart att dessa avknoppningarska ske tillmarknadsmässiga priser.När de första klinikernakan knoppas av är inte heltklart, men Gustav Anderssonhoppas att ett beslutom den första kan kommaföre årets slut.mk6TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008

I KORTHETSkarp kritik mot FörsäkringskassanStatskontoret gerFörsäkringskassanskarp kritik för de bristersom uppstod i och med attdet nya tandvårdsstödetinfördes.Myndigheten missbedömdekomplexiteten närdet gällde att ta fram ettfungerande it-stöd ochkundtjänsten har intefungerat tillfredsställande.I sin rapport till regeringenkonstaterar Statskontoretatt Försäkringskassan hadeknapp tid på sig för att sjösättatandvårdsstödet till1 juli. Utan att skriva deti klartext innebär det enkritik mot regeringen sominte gett Försäkringskassantillräckligt med tid.Statskontoret konstaterarockså att ansvariga påFörsäkringskassan ser införandetav stödet som enframgång, men att mångaprivata och offentligavårdgivare inte delar denuppfattningen. Kritikenrör allt från reformen somsådan, delar av regelverketoch dess tolkning samt deit-lösningar som tagitsfram. Kritiken gäller ocksåFörsäkringskassans supportorganisation;det tarför lång tid att få svar.Statskontoret skriver:»Sammantaget utgör bristernaoch den framfördakritiken den för dagenstörsta risken när det gällerfrämst vårdgivarnas tilltrotill den nya försäkringen.«Man förutsätter att felenoch bristerna åtgärdas. Endel är att se till så att vårdgivarnassystemleverantörer»omgående« erbjuds entestmiljö för korrigeringaroch fortsatt utveckling avjournalsystemen.Kostnaderna för förberedelsearbetethar blivitväsentligt högre än Försäkringskassanstidigarebedömning. Enligt Statskontoretfinns det risk förfortsatt ökande utvecklingskostnaderför Försäkringskassansnya it-stöd.Försäkringskassan beräknaratt deras kostnad föratt införa stödet kommeratt uppgå till 250 miljonerkronor för 2007 och 2008.it-utvecklingen står fördrygt 228 miljoner kronor.mats karlssonläs mer statskontoret.se40 nyautbildningsplatser➤Tandläkarutbildningarnai landet byggs ut med 40platser per år. Umeå ochGöteborg får 15 nya platservardera och Karolinskainstitutet får tio platser.Medel finns med i budgetpropositionen,skriversocialminister GöranHägglund och högskoleochforskningsministerLars Leijonborg i VästerbottensKuriren.Sedan 2006 har tandläkarutbildningenbyggtsut med sammanlagt 30nya platser per år. Till detkommer de senaste 40.Fullt utbyggd 2013 innebärsatsningarna sammanlagt70 nya platser per år, eller350 fler helårsstudenter påtandläkarutbildningarna.Det är en ökning med sammanlagt25 procent. jsOptergo SolutionOptergo Solutions unika prismalinspåverkar din synvinkel.Det gör att du sitter rakare, slippernackont och förebygger nackbesvär.Gå och testa våra glasögon/luppar!KARLSTAD: Lix Optik, Tel: 054-13 04 30LUND: Optiker Branning, Tel: 046-13 32 30MÖLNLYCKE: Mölnlycke Optik, Tel: 031-88 09 23NORRKÖPING: Nya Torgets Optik, Tel: 011-13 13 92STOCKHOLM: Benckert Optik, Tel: 08-64 46 450SUNDSVALL: Ögat Optik, Tel: 060-12 77 05UPPSALA: Se & Synas i Uppsala, Tel: 018-14 79 79VÄXJÖ: Optikerkonsulten AB, Tel: 0709-94 53 86Synkliniken Växjö AB, Tel: 0470-53 33 00Stort tack till alla som besökte oss på Swedental.Du som inte hade möjlighet att komma till oss på mässan,boka en tid nu, hos närmaste optiker för Optergoanalys(syntest och ergonomianalys). Vill du veta mer om OptergoSolution? Gå in på www.optergo.se. Välkommen!Ad_Tandlakartidn 174x120_080905.indd 1 08-09-08 16.35.58Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 7

I KORTHETAlla vill jobbasom tandläkare➤Alla som gick ut tandläkarutbildningeni vårasplanerade att arbeta somtandläkare och de flestahade redan fått jobb inomfolktandvården innan degick ut. Det visar en enkätsom Sveriges Tandläkarförbundhar gjort.80 procent av studenternasom svarade på enkätenhade fått jobb, de allra flestainom folktandvården.Nästan en tredjedel avstudenterna planerade attpåbörja en specialistutbildninginom tio år. Av deövriga planerade ungefärlika många att jobba inomprivattandvården sominom folktandvården efterfem till tio år.Drygt hälften av studenternahade för avsikt attarbeta utomlands, de flestaefter några års arbete i Sverige.Norge och Englandlockar mest.121 studenter på termin10 i Stockholm, Göteborgoch Malmö fick den nätbaseradeenkäten och 75procent svarade. jsUtlandsutbildadetandläkare ökar➤Antalet tandläkare medutländsk grundutbildninghar ökat kraftigt i Sverige.Det visar statistik från Socialstyrelsenöver antaletutfärdade legitimationer.År 2000 fick 173 tandläkarei Sverige legitimation.Av dessa hade 20,2 procentfått sin grundutbildning inågot annat land, 2007 fick333 tandläkare legitimation,andelen med utländskgrundutbildning hade ökattill 48,6 procent.Det innebär en ökningfrån 35 till 162 personermellan beräkningsåren.Statistiken visar ocksåantalet utfärdade legitimationerefter utbildning iSverige, eu/ees och tredjeland. År 2007 fick 171svenskutbildade tandläkarelegitimation, 122 legitimationerutfärdades till tandläkareinom eu/ees och40 från tredje land. mkläs mer socialstyrelsen.seIngen forskningutan forskare➤Det har blivit svårareför kliniskt verksammatandläkare att få tid ochpengar till klinisk forskning.Det sade AndersHolmlund, vice ordförandei Sveriges Tandläkarförbundnär Sveriges akademikerscentralorganisation(Saco) presenterade skriften»Ingen forskning utanforskare« i september.I skriften föreslår Sacossamhällspolitiska chefGunnar Wetterberg ochSacoekonomen HelenaPersson, tio åtgärder somkan förbättra forskarnasvillkor och trygga rekryteringenav nya forskare.Bland annat vill de ha:n Kombinationstjänster förden kliniska forskningen.n Marknadsanpassadedoktorandlöner.n Fler forskartjänster.n En ökad andel disputeradelärare inom högskolan.Saco vill också att forskarnasställning i arbetslivetska främjas.jsläs mer saco.seBöcker att bita i!Sveriges största bokhandel har fördig skapat en specialbutik med böckerinom dentalområdet.Wiley-Blackwell erbjuder ett brett sortiment böckerför dig som arbetar inom följande områden: tandläkare/tandsköterska, tandhygienist, pediatrik, cariologi, estetisktandvård, implantat, forskning, teknik, tillverkningoch ortodonti.www.bokus.com/dental382:- 1544:-217 :-Du får MedMera-poäng på allt du handlar och böckerna skickasdirekt till din brevlåda. Kan det bli mycket enklare eller billigare?8Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

NYHET! Bilder från Dr. Julian Osorio.Söker du efter den bästa lösningen för cementretineradimplantatprotetik? Atlantis är svaret!Genom det unika Atlantis VAD (Virtual AbutmentDesign) programmet framställs de individuelladistanserna utgående från tandens form, istället förtvärtom, för att uppnå optimal funktion och estetik.Atlantis ger dig följande fördelar:Atlantis är en verklig skatt inom implantatbehandling,och vi är väldigt glada över att få dela den med dig.79053-SE-0809Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 776 30 20. Fax: 031 776 30 17, www.astratechdental.se

REPORTAGETLugnetefter stormen– åtminstone i SödertäljeFörvirring, irritation, frustration. Nästan utslitna uttryckför sinnesstämningen bland många av landetstandläkare efter att tandvårdsstödet sattes i sjön.Det finns också en annan verklighet. Vid FolktandvårdenSödertälje Centrum har irritationen tillstora delar lagt sig. Reformens praktiska tillämpninghar övergått i vardag.Text: Mats KarlssonFoto:Michael MelansonMichael Robinsson ser lugn och samladut. Han är chef för kliniken, somhar 22 tandläkare, dessutom chef förytterligare tre kliniker i Södertäljeområdet.Tiden från att tandvårdsstödet infördes framtill nu har varit intensiv, vissa dagar riktigt tuffför honom och de övriga på klinikerna. it-systemethar inte fungerat som det borde; man hartill och från inte haft någon koppling alls till Försäkringskassanoch haft problem med att systemetinte kunnat ge information om karensbeloppoch tandvårdscheck. Det har också varit svårt attfå kontakt i rimlig tid med Försäkringskassanskundcenter för att få svar på angelägna frågor.De kontakter Tandläkartidningen haft medbåde privatpraktiker och offentliganställda tandläkarerunt om i landet visar att många fortfarandemer än två månader efter att reformen infördesär frustrerade över att patienttid går åt till attlösa ständigt uppkomna it-problem eller att sittai telefonkö till Försäkringskassan. De flesta tycksvälkomna själva reformen, men den praktiskatillämpningen ställer till problem. Det har gåttför fort; systemen har inte kunnat testas fullt ut.Reformbåten är inte sjöduglig och öskarenläcker. Så kan kritiken sammanfattas. Varför vardet så viktigt att sjösätta båten utan att se till attden var tät? Borde inte sjödugligheten ha testatsinnan? Vem bär det yttersta ansvaret? it-leverantörernaskyller på Försäkringskassan, som isin tur skyller på it-leverantörerna – och mitti ordkriget står tandläkarna. Men vilket ansvarhar regeringen, som till varje pris tvingade framreformen med så kort varsel? Borde man inte halärt sig av det kaos som uppstod när 65+ infördes,visserligen med dåvarande statsministern GöranPersson som initiativtagare och pådrivare?Håller sig underrättadSocialminister Göran Hägglund försöker gjutaolja på vågorna; i ett skriftligt svar på frågor frånTandläkartidningen förklarar han att han är välmedveten om att allt inte fungerar som det borde,inte minst när det gäller Försäkringskassansit-system och möjligheten att få kontakt medmyndighetens kundtjänst. Han håller sig, somhan skriver »underrättad« om situationen. Storaförändringar har genomförts, och vid sådanauppstår alltid problem. Förhoppningsvis ska debli kortlivade.Måste då så stora reformer genomföras såsnabbt?Hans svar är att förberedelsearbetet var mycketnoga förberett – vilket inte ursäktar de problemsom uppstått.Vilket ansvar har politikerna för situationen?Han svarar lite undvikande: man har fått kritik,men viktigast är att patienterna nu fått ett skyddmot höga kostnader. Statskontoret ska följa upphur reformen genomförts.På Försäkringskassan hävdar projektledare RogerPettersson att det inte är fråga om en mängd ➤12Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

REPORTAGETTandläkare Liliana Schröderoch tandsköterskan LilianSparf-Kinnunen börjar kännasig trygga med reformen,men det finns fortfarande vissosäkerhet kring regelverket.Kommer Försäkringskassanatt ge ersättning för denbehandlingsplan de gjortför patienten?Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 13

REPORTAGET»Det var en jättestor trygghet för mig och säkert också för personalen,att vi fick ett så starkt och kompetent stöd från folktandvården centralt.«TandläkareUlla Rahm ärtandvårdsreformansvarigpå klinikenoch bistårkollegerna närproblem uppståri tolkning ellertillämpning avreformens regler.➤ problem i myndighetens datasystem, och de somfinns rättas till kontinuerligt. Det stora problemetär de lokala it-systemen som inte alltid klarar avatt kommunicera med Försäkringskassans.En vanlig kritik skjuter in sig på förordningens14-dagarsregel; den borde tas bort tills överföringsproblemenfungerar. Men Roger Petterssonhävdar bestämt att kassan inte kan göra detta eftersomregeln är inskriven i förordningen. Ska detändras måste beslutet komma från politikerna.Ger han då inte kritikerna rätt i att Försäkringskassaninte sköter sitt uppdrag så som manborde?– Vi har varit och är för dåliga på att ha kortatider på kundcentret och ge kompetenta svar. Iövrigt handlar många problem om de lokala itleverantörernaoch tandläkarnas handhavandeav sina system.arbetet flyta på under tredje veckan – visserligeninte helt utan strul och irritation vissa dagar.Men utan ett starkt stöd från tandvårds- ochutvecklingsavdelningen och it-avdelningen iStockholm hade många problem lett till starkfrustration och tagit längre tid att lösa.– Det var en jättestor trygghet för mig och säkertockså för personalen, att vi fick ett så starktoch kompetent stöd från folktandvården centralt.När problem uppstod kunde jag snabbt fåkontakt med någon där och få besked om hurproblemen skulle lösas, säger han och tilläggeratt det engagemanget från personalen på klinikenockså bidrog till att arbetet gick smidigare.På huvudkontoret hade man gjort en riskanalysinnan reformen trädde i kraft. Vad kunde hända?Hur skulle man lösa olika problem? Några manuellarutiner för att täcka upp för en it-kollapsfanns inte, tidsnöden omöjliggjorde en testkörningav T4 gentemot Försäkringskassans it-stöd.it-avdelningen tog in extrapersonal som arbetadeintensivt från morgon till kväll. Problemuppstod, man löste dem, nya dök upp. it-chefenRoger Eriksson konstaterar: it-systemen kördesigång utan att man fått testa dem fullt ut. Nu skerjusteringar kontinuerligt, men justeringar i datasysteminnebär ofta att fel uppstår någon annanstansi systemen. »Ett regelverk med mångaundantag är en programmerares mardröm!«.I mitten av september låg en mängd fel kvar idatabasen. Det gällde bland annat uppgifter omkarensbelopp och tandvårdsbidrag, fel som manmåste finna och rätta till. Ett stort arbete väntarunder hela hösten. Fortfarande slår Försäkringskassansit-system bakut och meddelar avslag påvissa åtgärder.Klinikchef MichaelRobinsson önskaratt it-systemenhade kunnat testasfullt ut innanreformen trädde ikraft.Beredda på problemPå kliniken i Södertälje centrum var de bereddapå att problem skulle uppstå. Under ett halvårstid hade tandvårds- och utvecklingsavdelningeni Stockholm vidarebefordrat den information omdet nya stödet som fanns tillgänglig till klinikchefernainom organisationen, information som dei sin tur vidarebefordrade till personalen. Meninformationen var knapphändig fram till dessatt riksdagsbeslutet fattades 2 april. Och då vartiden knapp fram till start.Den första veckan i juli valde kliniken i Södertäljeatt avsätta längre tid än normalt för patientbehandlingarna.Kliniken – liksom övriga inomorganisationen – fick själv välja hur man villelägga upp schemat. Man utsåg också tandvårdsreformsansvarigatandläkare och utbildade dessaför att kunna bistå övriga medarbetare med hjälpi olika former.Enligt klinikchef Michael Robinsson börjadePositiv feedbackIréne Smedberg, chef för tandvårds- och utvecklingsavdelningen,konstaterar också att tiden varitför knapp, men hon har ändå fått positiv feedbackfrån personal ute på klinikerna. Man harnått ut med information via klinikcheferna, viaandra kontaktpersoner på klinikerna, och genomklinikbrevlådorna.Hon förklarar att man börjat skönja en ljusning,men det finns lärdomar att ta med sig införframtiden: mer tid måste avsättas innan en såstor förändring som det nya tandvårdsstödet skainföras, och alla inblandade aktörer måste samverkapå ett bättre sätt än vad som nu skett.Införandet av reformen och de praktiska problemendet lett till har naturligtvis också kostatpengar för klinikerna och organisationen, menberäkningarna är inte klara.Prislistan för folktandvården i Stockholm liggerför de flesta åtgärder nära nog på kronan på14Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

REPORTAGETKlinikchef MichaelRobinsson kanpusta ut efter denförsta tuffa tidenmed det nya tandvårdsstödet.Extrainsatsernafrånhuvudkontoret harvarit ovärderligaoch lett till att detvärsta kaoset kunnatundvikas.referensprisnivåerna. Visar det att den statligaprislistan är rätt satt? Enligt Iréne Smedberg harfolktandvården i Stockholm i stort sett behållitsin prisnivå sedan den förra justeringen ochendast anpassat den till regelverket för det nyatandvårdsstödet.Arbetet på kliniken i Södertälje tycks flyta påi normal takt. Tandläkare Ulla Rahm varvar patientbehandlingarmed rådgivning till kolleger iandra behandlingsrum och att vara mentor till enav de nyanställda tandläkarna.Hon tycker själv att det varit och är en storomställning att arbeta i det nya tandvårdsstödet.Det är ett nytt sätt att tänka och debitera. Honförklarar att det är en fördel att arbeta på en såstor klinik som den i Södertälje; det finns alltidkolleger att rådfråga.Har då patienterna märkt att reformen införts?– En del är förvånansvärt okunniga, andra harhört att det ska bli billigare, men har kanske intealltid klart för sig att det gäller de dyrare behandlingarna,säger hon.börjar bli vardagsrutinKollegan Liliana Schröder, som har två minuteröver mellan ett par behandlingar, förklarar ocksåatt det tagit tid att vänja sig vid det nya sättet atttänka.– Nu börjar jag känna mig trygg. Synd bara attvi inte fick tid att träna oss innan reformen börjadegälla.Klinikchef Michael Robinsson, som just ska tatrappan ner till sitt tjänsterum för att läsa mail– några berör reformen – konstaterar innan hangår iväg att det är skönt att reformen börjat blivardag. Fel kommer säkert att fortsätta att dykaupp.– Vi får lösa dem på bästa sätt och inte grottaner oss. nTandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 15

Tobaksprevention enTobaksavvänjning som skerinom tandvården ska inte varadyrare för patienten än tobaksavvänjninginom den övrigahälso- och sjukvården, anserSveriges Tandläkarförbund.Text: Janet SuslickDet framgår av Tandläkarförbundetsnya policy om tobaksprevention, somtogs av förbundsstyrelsen 29 augusti.Policyn tydliggör förbundets ställningi tobaksfrågorna och ska varaett stöd för medlemmarna i arbetetmot tobak, berättar Hans Göransson,suppleant i Tandläkarförbundets styrelse.Förbundet anser att tandläkare harunika möjligheter att bidra till det tobakspreventivaarbetet eftersom demöter sina patienter regelbundet ochgenom hela livscykeln. Förändringari munnen orsakade av tobak är dessutomlätta att visa för patienten.Att det saknas ersättning för insatsermot tobaksbruk inom tandvårdenpå de flesta håll är ett hinder, konstaterarförbundet i policyn.Ett led i Tandläkarförbundets tobakspreventivaarbete blir att skrivaom tobaksprevention i förbundetsskriftserie Kunskap och kvalitet. Skriftenkommer att ta upp tobakens riskeroch ge förslag på hur tandvården kanhantera tobaksavvänjningen.Förbundet kommer också att lyftafram tandläkarens och tandvårdensroll i det tobakspreventiva arbetet,samverka med andra folkhälsoaktöreroch skapa debatt och opinion.Tandläkarförbundet anser att:n patienten alltid ska frågas om tobaksvanoroch att svaret ska journalföras,n tandläkaren ska bistå patienten medfaktakunskaper om tobak och dessskadeverkningar,n tandläkaren ska hjälpa patienter somvill sluta använda tobak att komma ikontakt med någon som ger stöd,n tandläkaren ska informera om nikotinläkemedelnär det är aktuellt.Tobaksbruk antecknas i journalenEn enkätundersökning som gjordesför ett par år sedan av Tandvård mottobak i samarbete med Sveriges Tandläkarförbundoch Sveriges Tandhygienistföreningvisade att 87 procentav tandläkarna i studien antecknadepatientens tobaksbruk i journalen»rutinmässigt eller mestadels«.Liknande tidigare undersökningarvisade att knappt hälften gjorde det1996, och bara en tredjedel 1991.Den senaste undersökningen visarockså att de flesta lämnade aldrig ellersällan skriftlig information till patienterna.De rekommenderade sällannikotin-ersättningsmedel och tipsadesällan patienter om Sluta-röka-linjen.Få tandläkare hade en manual omtobaksavvänjning tillgänglig på kliniken.Det var något som två tredjedelarhade velat ha. Mall för samtal medpatienter om tobaksbruk saknadesockså.Tandläkare har tid att fråga om tobaksanvändning,anser Lena Sjöberg,ordförande i Tandvård mot tobak. Ävensamtal på två, tre minuter har effekt.– Det är viktigt att patienten förståratt tandläkaren anser att tobaksstoppär väsentligt för munhälsan. Det underlättarmycket för övrig personal,som sedan ska motivera och ge råd tillpatienten, säger hon.De flesta rökare vill sluta med tobak,men behöver mer motivation.Tandvårdspersonalen kan öka motivationengenom att ge kunskap omhälsovinster, göra det lätt för rökareoch snusare att själva fatta beslut omrökstopp samt ge stöd när de har kommittill skott.En enkät som alla får svara på i väntrummetunderlättar. Tre frågor räcker,menar Lena Sjöberg. »Använder dutobak? Vill du sluta? Vill du ha hjälp16Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

del av tandvårdenmed att sluta?« Utifrån patientenssvar kan personalen som sedan träffarpatienten ta upp frågan om tobak påbästa sätt.foto: colourboxTobaksavvänjning hjälper mångaAtt slussa patienter som vill ha hjälpmed att sluta med tobak till en utbildadavvänjare gör att 40 procent slutar,enligt Lena Sjöberg. Hos vissa avvänjareär lyckandefrekvensen ännuhögre.Lena Sjöberg tror att efterfråganökar eftersom alltfler arbetsplatserbeslutar om rökfri arbetstid.De flesta landsting ersätter intetandvården för tobaksprevention,men patienter som vill ha tobaksavvänjninginom tandvården kan få dettill samma pris som inom primärvårdeni Östergötland, Blekinge och Västerbotten.I Östergötland och Blekinge finnsavvänjning både på folktandvårdenoch inom privattandvården. I Västerbottenerbjuds den till samma pris enbartpå folktandvården.Om det inte finns en tobaksavvänjarepå kliniken kan man hänvisa till enlämplig vårdcentral eller till telefonrådgivningvid Sluta-röka-linjen. nTandvården kan öka motivationenatt sluta röka.läs mer tandlakarforbundet.sePolicy om tobaksprevention.www.BIOZYM.setandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 17

ANSVARSÄRENDENBarnpatienten bordeha remitterats tidigareSAMMANFATTAT När tandvärken förvärrades remitterades patiententill specialistklinik. Där visade det sig att två tänder måste extraheras ochtvå lagas.HSAN friar den anmälda tandläkaren, men kritiserar henne för att honinte remitterat patienten i ett tidigare skede.Patienten, född 1998, har diagnosenautism och har behandlats vid klinikenunder ett flertal år. I april förraåret undersöktes han på grund avvärk i en tand. Tandläkaren skrev utKåvepenin och skickade en remiss tillspecialist i barntandvård. Men värkenförvärrades, och patientens föräldraruppsökte specialisttandvården akut.Två tänder fick extraheras och tvålagas. Man konstaterade också kariesangrepppå flera andra tänder.Patientens ordinarie tandläkare anmäldesav patientens föräldrar, mentandläkaren hävdar att hon inte begåttnågot fel.I sitt yttrande till hsan berättar honatt hon träffade patienten för förstagången i oktober 2006. Patienten varorolig och ville inte sitta i stolen merän korta stunder under undersökningen.»Jag fick endast titta i munnen ettkort ögonblick och kunde då konstateraatt permanenta framtänder börjatkomma fram, att det inte fanns någrasynliga hål och att det var relativt renti munnen.«Tandläkaren gjorde bedömningenatt kariesaktiviteten var låg och detfanns inga indikationer på att patientenborde remitteras. Tillvänjning ochförebyggande behandling var förlagdhos en tandsköterska på patientensskola. Tandsköterskan träffade patientenvarannan månad, när patientensjälv tog initiativ kunde det bli oftare.Tandläkaren och tandsköterskanhade kontinuerlig kontakt angåendepatienten.I april 2007 besökte pappan till patientenkliniken och berättade att sonenhade tandvärk. Senare på dagenfick sonen en tid på kliniken. Tandläkarenkontaktade dessförinnan enkollega och fick rekommendationenav skriva ut Kåvepenin och att skickaen akutremiss till barntandvården.Vid undersökningen på kliniken hosden anmälda tandläkaren konstateradesdet omfattande karies i tand 36.Ingen svullnad kunde ses. Kåvepeninskrevs ut och flytande Alvedon rekommenderadeseftersom patientenhade svårt att svälja tabletter.Tandläkaren förklarade för patientenspappa att hon ämnade skicka enremiss till specialist och att specialisttandvårdenskulle höra av sig så snartde hade en narkostid. Remissen märktesmed akut.Patientens tandvärk förvärradessamma kväll och pappan tog sonentill specialistkliniken utan kallelse.Han förklarade senare för den anmäldatandläkaren att han ansåg att honhade felbehandlat sonen eftersomhon inte remitterat honom redan somliten. Tandläkaren förklarade att honinte var patientens tandläkare vid dentiden och att hon senare inte ansettatt det var nödvändigt med specialistvård.Vid besöket hos specialist visade detsig att patientens samtliga kindtändervar mineraliseringsskadade, två kindtänderfick extraheras och två lagades.Enligt den anmälda tandläkarenkan den dåliga kvaliteten på tändernaha lett till att kariesförloppet gick såfort.hsan konstaterar att det fanns problemvid behandlingen av patientensedan flera år tillbaka. Han ville intesamarbeta och sprang iväg. Föräldrarnahade svårt att sköta hans munhygien.Trots flera försök hade det integått att undersöka och diagnostiserapatologiska förändringar i munhålan.hsan slår fast att patienten hadestora kariesangrepp i april 2007. Medhänsyn till tidigare journalanteckningarom återkommande problemmed att undersöka patienten bordeden anmälda tandläkaren ha remitterathonom till specialist i barntandvårdredan i oktober 2006 och inteväntat tills besvären uppstått.hsan kritiserar tandläkaren, menutdelar ingen disciplinåtgärd.Mats KarlssonKOMMENTARDet aktuella fallet synes gälla en missaddiagnos av mineraliseringsstördasexårständer med snabb utvecklingav karies hos en patient med psykologiskaoch fysiska behandlingsproblempå grund av autism. Fallet aktualiseraroch påvisar de stora svårigheter somvårdpersonal och tandvårdspersonali allmänhet har med att prioriterarätt i en specifik vårdsituation. Ämnethar varit föremål för den statligautredningen »Vårdens svåra val, sou1995:5«. Svenska Pedodontiföreningenhar efter detta tagit med riktlinjerför prioritering för odontologisktomhändertagande med beaktande avintentionerna i denna prioriteringsutredning.Mer information finns påwww.spf.nu/vardprogram/sarskildvard.aspI riktlinjerna görs en uppdelning itre prioriteringsnivåer där patienten idetta fall skulle hamna i nivå 1. I riktlinjernafinns dock bristfällig vägledningvad det gäller hur man ska prioriteranär en patient inte kan eller villsamarbeta eller andra omständigheterfinns som försvårar eller omöjliggören adekvat tandundersökning. En bedömningfår göras i varje fall, vilketockså skett i detta hsan-ärende.Inledningsvis bedömdes tandsjukdomsriskenvara låg. Patienten fickuppföljande och utökad profylax samtbehandlingsträning för att kunna accepteratandundersökning. Hur mansedan ska bedöma risken för akutatandsjukdomar i det enskilda fallet ärsvårt, vilket också framkommer eftersomtandläkaren tar rådgivande kon-➤18Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

ANSVARSÄRENDEN➤takt med kolleger och specialistkliniken.Prioriteringen sätts då uppenbarttill hög och en akut remiss sänds.Patienten ordineras antibiotika mottandinfektionen, som det dock troligtvisvarit svårigheter att följa medhänsyn till patientens funktionshinder.Hur detta problem ska hanterasär ytterligare en bedömning som börgöras av vårdgivare, patient och föräldergemensamt.Med facit i hand gör jag följandebedömning: Eftersom patienten uppenbarthaft en mycket grav mineraliseringsstörningav typ grav mih pååtminstone två sexårständer samt varpsykiskt funktionshindrad med upprepadesvårigheter att undersökaskan man hålla med om att en tidigareremiss hade varit en bra åtgärd ochdärmed sympatisera med hsan:s beslutom viss kritik i handläggningenav fallet.Samtidigt är det inte möjligt att remitteraalla patienter med diagnosenautism till specialisttandvård, utan enbedömning bör göras i varje fall. I sambandmed detta är det dock viktigt atthögprioritera en adekvat tandundersökning.Samråd mellan allmäntandläkareoch specialister är nödvändigt.Det har också skett i detta fall.Det är också nödvändigt med ettsamråd mellan patient/förälder ochvårdgivare om hur stor energi, kraftoch vilka resurser som kan rekommenderassamt vilka besvär, obehagoch risker för patienten som kan accepteras.Användning av i första handsedering, men även narkos för genomförandeav en adekvat tandundersökningoch eventuell behandling, börövervägas tidigt.Sven-Åke LundinÖvertandläkare i pedodonti, ÖrebroLedamot i Tandläkarförbundets expertgrupp➤ Mineraliseringsstörningarn Mineraliseringsstörningar typ mih (Molarand Incisor Hypomineralization) drabbarbarnpatienters sexårständer och incisiverhos cirka 15–20 procent.n Hos en del är den av grav typ (cirka 3–5procent) med så kallade posteruptivt sönderfalli varierande grad efter att tandenbrutit fram i munnen. I mycket svåra fall äremaljen helt porös och faller helt sönder isamband med eruptionen. Tandborstningorsakar smärta och blir svår att genomföra,och det finns risk för mycket snabbt förlöpandekaries i blottat dentin.n Orsaken till mih är okänd, men spekulationerom samband med andra brist- ellersjukdomstillstånd finns.Tipsa Tandläkartidningen!redaktionen@tandlakarforbundet.seP-O Rutin, tandläkareBego är ett smart tyskt implantatsystem och enstorsäljare i Europa. Det kan bero på att Bego ärett av få implantat som kan visa upp minst tvåstudier med observationstid på mer än fem år, ellerså är det helt enkelt för att det är 40 % billigare ände tre marknadsledarna.Nyfiken? Ring oss eller boka ett besök på vår hemsida. Därhittar du förresten fler smarta produkter för vakna tandläkare.Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.seTandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 19

ANSVARSÄRENDENTre års prövotid för brister i vårdenBristande diagnostik, bristandeterapi, bristande journalföring,förskrivning av antibiotika utanangiven indikation… Socialstyrelsensgranskning av tandläkarenselva journaler ledde till att man anmäldehenne till HSAN och begärdeen prövotid på tre år. Detta blevockså HSAN:s beslut.Socialstyrelsen kontaktade tandläkarenhösten 2007 för en inspektion.Hon var då delägare i kliniken. Socialstyrelsenhade fått indikationer på attdet kunde finnas brister i vården. Denförsta inspektionen kunde inte genomföraspå grund av att tandläkarenuppgav att hon skulle gå en utbildning.Den andra blev inte av eftersom tandläkarenförklarade att kliniken utsattsför ett hot. Den tredje inspektionenfick också ställas in, denna på grundav att en nära anhörig blivit sjuk.Eftersom det inte gick att genomföraett besök vid kliniken rekvirerade Socialstyrelseni stället ett antal patientjournalerdärifrån. Dessa visade storabrister. De anmärkningar det handlarom är bristande diagnostik, bristandeterapi, bristande journalföring ochförskrivning av antibiotika utan angivenindikation. Tandläkaren har ocksåFel avbryta behandlingvid utebliven betalningVid omfattande behandlingar därtemporära lösningar kan leda tillskada får tandläkaren inte avbrytavården trots att patienten intebetalat fullt ut för den. Det slårkammarrätten fast i en dom ochger tandläkaren en erinran. Tandläkarenhar tidigare friats av bådeHSAN och länsrätten.skrivit ut recept in blanco och anestesiläkemedletCitocartin, som inte ärregistrerat i Sverige.Resultatet av granskningen och enuppmaning om att tandläkaren skulleyttra sig över slutsatserna sändes tillhenne i ett rekommenderat brev medmottagarbevis, men brevet returneradestill Socialstyrelsen eftersom honinte hämtat ut det. Ytterligare försökatt nå henne misslyckades.Socialstyrelsen begärde att hsanskulle granska ärendet och ge tandläkarenen prövotid på tre år.Tandläkaren, som inte längre äransvarsärenden i Tandläkartidningenär ett urval av ärenden som kommit in tillHälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.Nämnden prövar enbart de anmärkningarsom patienten haft mot vården och dentandläkare som utfört den.Referaten och kommentarerna bygger pånämndens beslut som är offentlig handling.Redaktionen har inte tillgång till övrigtmaterial, till exempel journaler och röntgenbilder,som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen.Fallen kommenteras av kolleger med långklinisk erfarenhet. Dessa ingår i Tandläkarförbundetsexpertgrupp och har utsetts påPatienten, född 1940, behandlades viden klinik vid en av landets lärosätenoch fick i februari 2003 broar insattai över- och underkäken temporärt.Överkäksbron cementerades permanenti juni 2004 medan underkäksbronförblev temporärt cementeradeftersom patienten inte fullföljde betalningen.Tänderna 47, 45 och 22 blevkarierade och fick extraheras. Tand 43karierades och fick rotbehandlas.Patienten anmälde den tandläkaresom tidigare behandlat henne ochden tandläkare som skött vården vidkliniken vid lärosätet, men anmälanmot den första tandläkaren togs inteupp av hsan på grund av preskriptionsreglerna.hsan friade tandläkaren och slog ilikhet med Socialstyrelsen fast att honföljt regelverket vid det odontologiskalärosätet och inte behandlat på grundav utebliven ersättning från patienten.Man konstaterade dock att detinte kan uteslutas att karierade tänderhade kunnat räddas om den perma-delägare i kliniken, har yttrat sig tillhsan och avvisar kritiken. Hon hävdaratt det varit dataproblem på kliniken,och skjuter över ansvaret fördet som skett på den andre delägarenoch på övrig personal. Hon hävdar attreceptblanketter var förfalskade ochjournalföringen i de granskade fallenmanipulerad för att skada henne bådesom tandläkare och som delägare i kliniken.hsan konstaterar att bristerna ärmycket allvarliga och ger tandläkarenen prövotid på tre år.Mats Karlssonförslag av Privattandläkarna och Tjänstetandläkarnalokalt. Nya experter utses avTandläkarförbundets etiska kommitté.överklagande➤ Ansvarsnämndens beslut kan överklagastill länsrätten både av den anmälde tandläkarenoch av den som gjort anmälan.➤ Ett överklagande måste vara inlämnat tilllänsrätten inom tre veckor efter att parternatagit del av rättens beslut. Annars vinnerbeslutet laga kraft.➤ Länsrättens beslut kan överklagas tillkammarrätten, men där krävs så kallat prövningstillstånd.nenta cementeringen skett i tid.Patienten överklagade till länsrätten,som också friade tandläkaren.Patienten gick vidare och fick prövningstillståndi kammarrätten, somslår fast att tandläkaren borde hacementerat broarna permanent i etttidigare skede och att nödvändig profylaktiskbehandling inte utfördes.Detta ledde till att patienten fick allvarligaskador.Kammarrätten konstaterar att tandläkarenföljt regelverket vid kliniken.Utgångspunkten måste vara att vårdgivarenfår betalt för sin behandling,men i det aktuella fallet handlade detom en omfattande behandling där detvar väl känt att temporära lösningarkan leda till allvarliga skador. Dettaskedde också.Kammarrätten anser att behandlingenborde ha fullföljts trots att patienteninte slutbetalat den, och manger tandläkaren en erinran.Mats Karlsson20Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VAD HÄNDE SEN?ST-utbildning på halvfartger bättre klinisk rutinJohan Ohlin gick specialistutbildning i endodontipå halvfart. Sex år kändes som väldigtlång tid i början, men det fanns fördelar.Han hann få en helt annan klinisk rutin änvad som hade varit möjligt på tre år.Text: Janet SuslickJohan Ohlin blev färdig specialist våren2006. Under sex år dessförinnanjobbade han halvtid som st-tandläkarepå Karolinska institutet (ki) ochhalvtid som tandläkare på handledarenMichael Ahlquists privata klinik.När han blev endodontist fortsattehan arbeta halvtid på ki som lärareoch halvtid på privatkliniken – tillsJohan Ohlinden brann ner i januari 2007.– Eftersom vi får våra patienter istort sett bara på remiss från kolleger,var vi tvungna att ha så kort uppehållsom möjligt. Annars hade de som remitterartill oss hittat nya lösningaroch vi hade fått börja om från början,berättar Johan.Tre veckor efter branden var deigång i hyrda lokaler. I augusti 2007öppnade de en ny klinik med två behandlingsrumpå Götgatan i Stockholm.Det som från början var enkatastrof har fört med sig en hel delpositivt, men det har tagit ungefär ettår att helt få ordning på den nya kliniken.Välfungerande och genomtänkt– Nu har vi en välfungerande och genomtänktklinik. Det är många sakersom har blivit bättre, säger Johan, somär delägare tillsammans med MichaelAhlquist.På kliniken arbetar även Cesar Ariastamoch Roberto Vidana på halvtid.De följer i Johans fotspår och är samtidigtst-tandläkare i endodonti på ki. Den ultimatakvalitetsspetsen Alla LM-spetsar är Amdent-kompatibla9753Relativ slitstyrkaGracey KyretteSe mer info: www.lminstruments.comKundservice 08-676 54 10www.fd.se22Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VAD HÄNDE SEN?Johan Ohlin är nöjd med att ha tvåarbetsplatser och stor omväxling.– Jag skulle tjäna mer pengar om jagbara jobbade privat, men det är meromväxlande att kombinera jobben.Det är roligt att träffa unga, entusiastiskamänniskor och jag får möjlighetatt göra en del andra saker på universitetetsom jag inte skulle kunna göraannars, förklarar han.Han har fått göra instruktionsfilmersom används i grundutbildningen,bland annat.fördelar med HalvfartMed facit i hand är Johan Ohlin ocksånöjd med st-utbildning på halvfart.På sex år hann han bli betydligt mererfaren än vad som hade varit möjligtpå tre år.– Det har varit skönt att en del avpatientarbetet nu kan gå på rutin. Jaghar kunnat satsa mer kraft på att läramig driva aktiebolag, organisera arbetetpå den nya kliniken och sätta migin i det nya tandvårdsstödet.Under sex år fick han också bättremöjlighet att utvärdera sina behandlingaroch hinna med diplomkursernasom ingick i utbildningen. Praktikenbetalade dessutom kurserna.Att inte behöva jäkta igenom specialistutbildningenhar även varit positivtprivat, med småbarn hemma.Brist på specialisterBrist på specialisterförväntas inom kort,eftersom många specialisterfödda på1940-talet går i pension.Det förväntas blimest markant utanförstorstäderna.– Det kommer att blibrist på specialister,och det är extra känsligtför en liten specialitetsom endodonti,tror han.– Det är viktigt attalla specialiteter finnsi alla landsting. Finnsdet till exempel ingenendodontist, hittarman lösningar därman inte behöver endodonti.Bland nya tandläkare är det mångasom är intresserade av att specialiserasig, visar en ny enkät som Tandläkarförbundethar gjort. Det tycker JohanOhlin är positivt. nTandläkartidningen skrev om Johan Ohlin i nummer 152005. Efter sex år som sT-tandläkare ser han flera fördelarmed specialistutbildning på halvfart.ExciTE ® Total-Etch Dental AdhesiveKlicka och bonda med nya VivaPen• Höga bondingvärden på dentin och emalj• Liten filmtjocklek• Minskad postoperativ sensibilitet tack vareförsegling av dentinytan.ExciTE är en ljushärdandeenkomponentsbonding somanvänds tillsammans medtotaletsteknik. ExciTE passarbåde till direkta och indirektarestaurationer.www.ivoclarvivadent.comDalvägen 14 I 169 56 Solna I Tel 08-514 93 933 I Fax 08-514 93 940 I info@ivoclarvivadent.seExciTE vivapen sv tdl tid.indd 1 08-03-12 15.42.34TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008 23

TLT FÖRDJUPNINGNya regler försjukskrivning oroar1 juli trädde nya sjukförsäkringsregler i kraft.– Jag är orolig över att tandläkare som är utslitna ellersom drabbats av svårare sjukdomar kan komma att tvingasbort från yrket, säger Susanna Magnusson, ombudsmanpå Tjänstetandläkarna.Text: Mats Karlsson Illustrationer: Robert HilmerssonUnder senare år har regelverket kringsjukskrivningar stramats åt. Exempelvishar sjukpenning allt oftare omvandlatstill sjukersättning, det villsäga sjukpension. Försäkringskassanhar också allt oftare gjort bedömningenatt den sjukskrivne kan arbeta i ettannat yrke, och man har därför dragitin sjukpenningen.1 juli stramades reglerna åter upp.Huvudsyftet från regeringens sida äratt få ut så många sjukskrivna sommöjligt i arbete.I korthet innebär den senaste förändringenatt den sjukskrivne har rätttill sjukpenning under de första 90dagarna om han eller hon inte kan utförasitt ordinarie arbete. Därefter harpersonen endast rätt till sjukpenningom han eller hon inte kan utföra någotarbete alls hos sin arbetsgivare framtill dag 179. Efter 180 dagar betalarFörsäkringskassan enbart ut sjukpenningtill och med dag 365 om personen24SusannaMagnussoninte kan utföranågot arbete allspå den reguljäraarbetsmarknaden.Den sjukskrivnekan ansöka om förlängdsjukpenningpå grund av nedsattarbetsförmåga framtill dag 550.– Vad som krävsför att få detta harjag ingen informationom, förklarar Susanna Magnusson.Den som lider av allvarliga sjukdomar,exempelvis tumörsjukdomar,neurologiska sjukdomar eller väntarpå transplantation kan få sjukpenningunder längre tid.Sjukskrivna känner oroEnligt Susanna Magnusson har attitydentill de sjukskrivna hårdnat undersenare år och flera har fått sin sjukpenningindragen. Det har också blivitsvårare att få hjälp av Försäkringskassanför utbildningsinsatser till ett nyttyrke för den som blivit arbetsskadadoch inte kan arbeta kvar som tandläkare.Det är ännu för tidigt att säga vilkakonsekvenser de nya reglerna får; detkommer att visa sig om ett halvår. Mende tandläkare hon har kontakt med äroroade.Men var då reglerna vettiga tidigarenär den sjukskrivne kunde få sjukpenningår efter år utan att komma iarbete?– Naturligtvis inte, men de nya reglernakan i en betydligt högre gradän tidigare få som följd att den sjukskrivnetandläkaren tvingas sluta sinheltidsanställning och arbeta kvar påen deltidsanställning och stå för kostnadenför att han eller hon inte klararatt arbeta på heltid längre.När Försäkringskassan gjort bedömningenatt den enskilde intebehöver vara sjukskriven längre pågrund av att personen kan ta ett annatarbete gör Försäkringskassan ingenvärdering av var den enskilde arbetareller i vilken utsträckning.– Att söka ett annat arbete för densom exempelvis lider av belastningsbesväroch varit sjukskriven på deltidär sällan ett alternativ. Man har ofta ➤Forts på sid 26.Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

TLT FÖRDJUPNINGNinaNina är 57 år och har varit tandläkarei drygt 30 år. Förutom en period på ettår då hon var föräldraledig och någraår därefter när hon arbetade 75 procenthar hon arbetat heltid.De senaste tio åren har Nina haftalltmer omfattande besvär med värkfrån rygg och axlar. Sedan 2005 harhon varit sjukskriven på omväxlandeDe senaste tio åren har Nina haft alltmeromfattande besvär med värk från rygg och axlar.25 procent och halvtid, men de senastetio månaderna har hon arbetat 75 procenteftersom hon har hittat en välfungerande arbetssituation både vadgäller ergonomi och mix av patienter.Försäkringskassan har dock beslutatatt inte godkänna den fortsattadeltidssjukskrivningen eftersom mananser att hon kan klara av att arbetaheltid med några andra arbetsuppgiftersom tandläkare. Arbetsgivarenhar inget annat arbete att erbjuda.Läkaren har visserligen fortsatt attsjukskriva henne, men på grund avatt Försäkringskassan inte betalar utnågon ersättning längre blir det storaproblem för henne när heltidstjänstenomvandlas till en deltidstjänst. nPärPär är 45 år och har varit tandläkarei 15 år. Kliniken är belägen i ett svårrekryteratområde så kliniken harofta en av de två tandläkartjänsternavakanta, vilket inneburit en hög arbetsbelastningför honom. Han harofta känt sig otillräcklig och har tidvisarbetat över mycket.Det senaste året har Pär varit sjuk-Han har ofta känt sigotillräcklig och har tidvisarbetat över mycket.skriven för stressrelaterade symtom iflera omgångar. Den senaste sjukperiodenpå sex veckor godkändes inte avFörsäkringskassan eftersom man anseratt det är arbetsgivarens ansvar attse till att arbetssituationen är sådanatt de anställda inte ska bli sjuka.Pär begärde en omprövning avbeslutet att dra in sjukpenningen hosFörsäkringskassan, vilket avslogs. I ettöverklagande till länsrätten ändradesFörsäkringskassans beslut och sjukpenningutbetalades för den aktuellaperioden. nTandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008 25

TLT FÖRDJUPNINGFörsäkringskassan anser att Karl kan arbeta i något annat yrke.➤ försökt anpassa den egna arbetsplatsenså mycket som möjligt och mananvänder ofta den nedsatta tiden tillvila och träning för att klara av att arbetaresterande tid.– Att kombinera tandläkararbetetpå deltid med ett annat arbete på deltidär oftast omöjligt. Att säga upp sigsom tandläkare för att söka en heltidsanställninginom ett annat yrkekänns för de flesta inte heller somnågot alternativ, säger hon och tilläggeratt det inte alltid är enkelt för entandläkare att hitta ett annat arbetesom man fysiskt klarar av på heltid,dessutom ett arbete som inte leder till ➤Forts på sid 28.26KarlKarl är 50 år och har varit tandläkarei cirka 25 år. Han har plötsligt fåttomfattande besvär med luftrören ocheksem på grund av överkänslighetmot vissa av tandvårdsmaterialen. Attvistas på en tandvårdsklinik är intelängre möjligt för honom eftersomhan omedelbart får andnöd.Efter en sjukskrivningsperiod pånågra månader där man i rehabiliteringsutredningenkonstaterat att arbetsgivareninte har något annat arbeteatt erbjuda meddelar Försäkringskassanatt den snart avser att dra insjukpenningen. Försäkringskassananser att Karl kan arbeta i något annatyrke. Strax innan sjukpenningendras in får Karl arbete hos en annanarbetsgivare, där han kan arbeta medadministrativa göromål. Det nya arbetetger Karl en lägre inkomst än hanhade som tandläkare. Han ansökerom ersättning från Försäkringskassanför den inkomstförlust som hans arbetsskadainneburit för honom. Dettafick han också. nTandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING AUDI A6 AVANT: 6,4-11,0 L/100 KM. CO 2 UTSL. 172-264 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. *AUDI LEASING 36 MÅN, 30% SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 50% RESTVÄRDE, RÖRLIG RÄNTA STIBOR 90 DAGAR, PRIS EXKL. MOMS. FÖRMÅNSVÄRDE NETTO VID 50% MARGINALSKATT. VARJE ÅTERFÖRSÄLJARE ÄR FRI I SIN PRISSÄTTNING. STENSTRÖM RED CELLSlipp hål.I plånboken.Audi A6 2.0 TDI ProSport Edition.Hur bra kan man åka med låg förbrukning? För 0,63 l/mil kan du väljaSveriges och Europas populäraste bilmärke – över 220.000 läsare i16 länder har sagt sitt (auto motor & sport 6/2008).För att fira detta får du ett välpaketerat skäl att överväga en Audi A6Avant 2.0 TDI, med toppmodern turbodieselteknik utprovad i Le Manssammanhang.Säker kan du alltid känna dig; den har 5 stjärnor i EuroNCAP´s krocktester. Välkommen in för att titta närmare och prova.A6 2.0 TDI från306.500 krTillägg Avant 15.900 krLeasing:fr 2.310/mån *Förmånsvärde:fr 2.088/mån *Vorsprung durch Technik www.audi.seProSport Edition:• 18" alufälgar, stjärndesign• Lädersportratt (multif.)• Sportchassi• Sportstolar• S-line exteriör• Larm• Farthållare• Elsvankstöd• Mittarmstöd• Fäll- och delbart ryggstöd• Utökat MMI infosystem

TLT FÖRDJUPNING»Tandvården behöver sina tandläkare.«➤ett allt för stort ekonomiskt avbräck.Det Susanna Magnusson och Tjänstetandläkarnaframför allt är oroligaför är att Försäkringskassan kommeratt göra en snabbare bedömning avde sjukskrivnas arbetsförmåga än tidigareoch inte ger den sjukskrivnetillräckligt med tid för rehabilitering.En följd kan också bli att läkare intesjukskriver i den mån de borde.arBetsgivarna måste ta ansvarDet nya regelverket ställer inte störrekrav än tidigare på att arbetsgivarenhjälper till med rehabilitering avden sjukskrivne. Men enligt SusannaMagnusson kan trycket från Försäkringskassanleda till att arbetsgivarnainser att de måste handla; sett till arbetsmarknadeni stort visar undersökningaratt många arbetsgivare tidigarebrustit i sina rehabiliteringsåtaganden.Hon tycker att utformningen avsjukskrivningsreglerna också får olyckligakonsekvenser för tandvården:– Sverige har inte direkt ett överflödav tandläkare. De som kan arbetakvar på reducerad arbetstid borde fåden möjligheten. Tandvården behöversina tandläkare.Tjänstetandläkarna har ingen statistiköver antalet tandläkare somlider av arbetsrelaterade skador ellersjukdomar och som berörs av de nyasjukskrivningsreglerna, men organisationenhar kontakt med ett flertal, ochhjälper bland annat till med att överklagaFörsäkringskassans beslut omindragen sjukpenning. I vissa fall harman gått vidare och överklagat besluttill länsrätten och i många fall lyckatsändra Försäkringskassans beslut.Kommer de nya reglerna att göradet svårare att överklaga Försäkringskassansbeslut?– Det vet jag ännu inte. Framtidenfår utvisa det. n➤FaKTan De nya sjukförsäkringsreglerna trädde ikraft 1 juli i år.n Sjukpenningen är 80 procent av inkomstenunder högst ett år. Arbetsgivaren kompletterarsjukpenningen beroende var i sjukskrivningsprocessenman befinner sig.n Maximal ersättning från Försäkringskassanär 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar enmånadsinkomst på 25 625 kronor per månad.n Därefter gör Försäkringskassan en nybedömning, och man kan då ansöka om»förlängd sjukpenning« eller »fortsatt sjukpenning«.n Förlängd sjukskrivning: ersättningen är75 procent av den sjukpenningsgrundandeinkomsten i högst 550 dagar.n Fortsatt sjukpenning: ersätts med 80procent av den sjukpenningsgrundandeinkomsten. Gäller endast vid allvarligsjukdom, exempelvis tumörsjukdomar ochneurologiska sjukdomar. Ingen tidsgräns förersättningen.BISFIL 2B – kompositen med obegränsat härddjupUnderhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdningtar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling.Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositenmed obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhaltenger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även engynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis.Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdandekomposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare ochmed bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandandeintraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer omvåra erbjudanden med Bisfil 2B.Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningenfördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast.HULTÉN & Co abtel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00www.bisco.se28Bifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008

Frästa zirkonia kronordpgrönpris 1.495:-inklusive material och hätta.Catarina Hedberg– en av våra porslinsjuveler i StockholmOBS!Alla våra priser är TOTALPRISERinklusive allt arbete och material.BlingblingNär Gösta Möllefors och Olle Hultén startade dpnovaför mer än 50 år sedan hade de en vision om att skapavärldens bästa dentallab. Deras vision försöker vi levaefter varje dag.Våra köp av dentallab befäster vår position på densvenska marknaden. Det är något vi är stolta över att fåtillkännage. En annan sak vi är glada att kunna presenteraär en TOTALPRISLISTA där allt arbete och materialingår.Nu har dpnova tagit täten och skapat en ny servicestrukturmed dpröd, dpgrön och dpblå. Tjänsterna gerdig möjlighet att i mycket stor utsträckning påverka dittpris och leveranstid. Du väljer själv utan att det påverkarkvalitet och garantier.Catarina Hedberg arbetar som en av våra porslinsteknikeri Stockholm. Med vår samlade kompetens fördeladeöver fem laboratorier kan du som kund dessutom varasäker på att få tillgång till spetskompetens inom områdetoavsett behov.Du kommer att höra av oss fler gånger framöver eftersomvi bestämt oss för att inte bara vara störst utanockså för att vara den bästa leverantören av dentalalaboratorietjänster i Norden. Det är en vision som vi fåttatt förvalta av dpnovas grundare.I dag är dpnova Nordens ledande dentallab med 270anställda på 5 orter i Sverige.Ladda ner vår prislista på www.dpnova.sedpnova MalmöTel: 040-17 40 00dpnova SjöboTel: 0416-253 33dpnova GöteborgTel: 031-772 04 70dpnova StockholmTel: 08-783 05 50dpnova JönköpingTel: 036-71 95 25

Tandläkare och klinikchef Birgitta Hamberg manar Jim Svensson, 19, att sköta sin munhälsa bättre.Till höger tandsköterska Ing-Marie Lundgren.19-åringar erbjuds avtalNär folktandvårdsklinikerna i Sundsvall kallar sina 19-årigapatienter till ett sista kostnadsfritt besök erbjuds alla att tecknafriskvårdsavtal. Motivet är att grundlägga goda tandvårdsvanor,inte att få ungdomarna att stanna i folktandvården, säger verksamhetschefenBirgitta Hamberg.Text: Fredrik Mårtensson Foto: Peter HambergEn vanlig torsdag på folktandvården iNacksta – men ändå inte. I väntrummetfinns bara 19-åringar. Sista tandläkarbesöketinnan vuxenlivet väntar.– Vi anordnade en särskild 19-årsdagredan i fjol. Det är både en bra avstämningför kliniken och ett tillfälleför 19-åringarna att informera sig omhur tandvården fungerar som vuxenoch förhoppningsvis teckna ett friskvårdsavtal,säger verksamhetschefenBirgitta Hamberg.Hon är en av tre tandläkare på Nackstaklinikeni Sundsvall som jobbar förfullt med att undersöka patienterna.Extra tandsköterskor har lånats infrån en klinik i verksamhetsområdetför att hinna med anstormningen.Stort intresseSamtliga 19-åringar i Nackstadistriktethade erbjudits en sista kostnadsfrikontroll. Omkring 100 undersöktesoch av dem har 70 tecknat friskvårdsavtal.På Kvisslebykliniken söder omSundsvall – som Birgitta Hambergockså är chef över – kom veckan innan166 19-åringar och runt 100 av demtackade ja till ett treårigt friskvårdsavtal.– Så intresset från ungdomarna ärstort. Är man 19 år tänker och agerar30Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

»En kostnad motsvarande en hamburgare i månadenför att försäkra sig mot framtida tandvårdskostnader. »man ganska vuxet och tar ansvar försin tandhälsa. Lite hjälp på traven föratt tänka rätt kan möjligtvis behövas.Vad händer om du inte fortsätter gåtill tandläkaren? brukar jag fråga. Ärdet värt risken att komma tillbaka som25-åring och behöva ta bort en tanddär alternativet för att behålla tandenär rotbehandling och tandfyllning förtusentals kronor tillsammans?– Det är betydligt svårare att nå uttill tonåringar i åldern 13–15 år. Dåmåste vi jobba mycket med profylaxoch vi kompletterar det arbetet medatt uppsöka en del skolor med blandannat fluorsköljning för att nå demmed sämsta tandhälsan.19-åringar i väntrummet i Nacksta,Sundsvall, informeras om FolktandvårdenVästernorrlands friskvårdsavtal.Generellt upplever Birgitta Hambergtandhälsan som god i Nacksta –trots att området är socioekonomisktsvagt med stora lägenhetsområdenoch hög andel invandrare.– Det ser ganska fint ut. En del harlagat lite och vi hittar en del smuts imunnen på patienter som slarvat medatt borsta tänderna. Instruktioner itandborstning och tandtråd ges och vivarnar för läsk och småätning. För ossger en specialdag av det här slaget enväldigt bra samlad bild över patientgruppen.Vi riskgrupperar patienternaoch kallar sedan på revisionsintervallerefter behov, mellan ett och tvåår, säger Birgitta Hamberg.lägsta premieklassenAlla erbjuds att teckna friskvårdsavtalför lägsta premieklassen (30 kronor imånaden) – oavsett riskklassificering,men patienten får alltid reda på densanna premieklassen.– En kostnad motsvarande en hamburgarei månaden för att försäkrasig mot framtida tandvårdskostnader.Det är ett argument som biter bra på19-åringarna, säger Birgitta Hambergmed ett leende.I väntrummet finns Jim Svensson,19 år från Liden, några mil uppströmsIndalsälven.– Det var bra att få veta lite hur detfungerar med att gå till tandläkareni fortsättningen. Men jag vet inte omjag ska teckna avtal. Jag får åka hemoch fundera på det.Jonas Jonsson, 19 år från Bergsåkeri Sundsvall, nickar instämmande:– Jag tänker i alla fall fortsätta gåtill tandläkaren på kontroller. Hellredet än att tvingas vara med om någotstörre ingrepp om kanske tio år.Konceptet med en 19-årsdag harprövats tidigare av flera folktandvårdsklinikeri Västernorrland. Nackstaklinikenspremiär i fjol gav mersmakoch i år har betydligt fler kliniker valtatt anordna en 19-årsdag.– Det blir lite som en återträff ocksåför alla 19-åringar. Många har inteträffats sedan man gick i grundskolantillsammans. Vi försöker ordna det litefestligt med att bjuda på frukt och enenklare tipstävling.offentligt eller privatAtt få ungdomarna att välja just folktandvårdensom vuxenpatient är intesyftet, betonar Birgitta Hamberg.– Nej, det finns inget motiv för att viskulle tänka så. Vi informerar även omatt privata alternativ finns. Det viktigai budskapet är att man fortsätter att gåkontinuerligt till en tandläkare. nTandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008 31

ändernagår aldrig urRandig tandkräm är populär. Men hurkommer ränderna in i tuben?TexT: JaneT suslicK FoTo: lasse MellquisTDet vanligaste sättet att göra randig tandkräm äratt fylla tuben med tandkräm i olika färger frånbörjan. Tuben fylls nedifrån och upp så att detsamtidigt blir längsgående, parallella ränder medtvå eller flera färger.Eftersom de olika färgerna har samma fasthetoch konsistens, blandas de inte i tuben och intenämnvärt när tandkrämen trycks ut.Ett annat sätt att göra tandkrämen randig är attlägga ett litet rör med längsgående kanaler, frånmynningen och en bit upp i tuben. Metoden varvanligare förr.Färgglad tandkräm hälls på närmast mynningenoch nästan upp till rörets kant. Resten av tubenfylls med tandkräm i en annan färg, oftast vit.Den vita tandkrämen pressas ut genom mynningen.Trycket från den vita tandkrämen gör attfärgad tandkräm samtidigt pressas ut genom håloch lägger sig som ränder utanpå den vita tandkrämen.Tandkräm som blir randig med hjälp av ett rörinuti tandkrämstuben har funnits länge. 1957sökte Leonard Lawrence Marraffino patent i usapå uppfinningen. Ansökan beviljades drygt två årsenare. Unilever använde tuben till tandkrämenSignal, som hade röda ränder. n32TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008

Det vanligaste sättet att göra randig tandkräm i dagär att fylla tuben med olika färger tandkräm somligger i längsgående ränder redan innan tandkrämenpressas ut.Leonard Lawrence Marraffino fick 1959patent i usa på en tub som gjorde tandkrämenrandig på ett annat sätt – medhjälp av ett rör i tuben.TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008 33

INTERVJUNPrata ur skäggetTillgänglig för journalister.Aktiv i den offentligadebatten. Och kvick på attprotestera mot felaktigheter.Det bör varje tandläkaresom sitter på viktig sakkunskapvara, anser den prisadekommunikatören CarlJohan Sundberg.Text: Erik Skogh Foto: annah wirgénSpridandet av kunskap är ettsamhällsansvar. Även förtandläkare.– Det ligger på yrkeskårenoch forskarvärlden att görasig tillgänglig och inte gnälla över attsaker och ting som diskuteras i mediernaär dåliga eller felaktiga, slår läkarenCarl Johan Sundberg fast, docentvid Karolinska institutet, institutionenför fysiologi och farmakologi.Att Tandläkarförbundets hemsidasaknar en lista med experter finnerhan märkligt. En lista där det framgårvem som exempelvis kan svara påmediernas frågor om tandlossning.– Jag tycker att de professionellaföreningarna, som Tandläkarförbundetoch specialistföreningarna, skaorganisera kontaktpersoner på sinahemsidor så att journalisterna vet vemde ska vända sig till, säger Carl JohanSundberg.2005 tilldelades han eu:s Descartesprisinom kategorin vetenskapskommunikation.Han har bland annat gettotaliga kurser i ämnet, ordnat populärvetenskapligautställningar, skrivitläroböcker och inte minst grundat denbiennala mötesplatsen EuroscienceOpen Forum.krav på kommunikationEnligt Carl Johan Sundberg har tandläkarnaallt att vinna på en korrektmediebild av odontologi. Inte minsti tider då vårdtagarna blir alltmer pålästa.– Den informerade patienten kräververkligen en förmåga att kommunicera.Inte bara läkaren eller tandläkarenspelar en roll, även medierna spelar enfundamental roll ipatienternas informationsinhämtning.Det ärdärför som kvaliteten påmedicinjournalistikenär central för patientensmöjlighet att vara informerad,förklarar CarlJohan Sundberg.I hans ögon har alltsåalla ett ansvar när detgäller att fylla väsentligakunskapsluckor och rättatill felaktigheter. Reaktionenpå mediernasrapportering bör dockvara nyanserad, enligt Carl JohanSundberg. Fast är folkhälsan i fara skaman inte lägga fingrarna emellan. Dåkan en presskonferens vara nödvändigför att reda ut begreppen. Vid mindreövertramp kan det göra gott att ringaeller skriva till journalisten. Eller sättaihop en insändare eller ett debattinlägg.Insatser som kanske inte gerresultat direkt. Men som i det långaloppet leder till en bättre bevakning,menar Carl Johan Sundberg.finnas till handsFast man behöver inte rycka in i allalägen. Håll dig till frågor som rör dinkärnkompetens, lyder kommunikatörensråd. Slå först och främst ner påundermålig rapportering i medier somutger sig för att vara kunskapsbärare.Exempelvis public service-företagenAtt sprida kunskap är ett samhällsansvar.foto: colourbox34Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

INTERVJUN»Det ligger på yrkeskårenoch forskarvärlden attgöra sig tillgänglig ochinte gnälla.«gäller större anslag, exempelvis vidcentrumbildningar, och tillsättning avnyckelpersoner.– Så fort det blir mer komplexa ochlångvariga anslag handlar det enormtmycket om personen. Är det en personsom kan driva, som kan interagera? Dåmåste den personen på ett trovärdigtsätt kunna manifestera vad han ellerhon ska åstadkomma, säger Carl JohanSundberg.Carl Johan Sundberg gillar kampanjen »Tandläkare mot godis och läsk«.eller yrkestidningar. Minimikravet ärdock att man vid dessa tillfällen finnstill hands för journalisterna.Intresset för vetenskapskommunikationhar ökat i forskarvärlden undersenare år, enligt Carl Johan Sundberg.– Det är ett konkurrensmedel attvara begriplig. Inte det enda – detfrämsta hoppas jag är kvalitet i detman gör – men forskningsresultateni sig måste man ju förmedla, dels inomvetenskapligtmen också gentemotanslagsgivare. Då är det alltid en fördelatt vara extremt tydlig, säger CarlJohan Sundberg.Han har bland annat för Vetenskapsrådetsräkning drillat forskarei presentationsteknik. De som deltogvar kallade till Bryssel för att framträdainför en expertpanel. I den europeiskaanslagsansökan ingick attforskaren kortfattat skulle kunnaverbalisera projektets kvaliteter ochmöjligheter. Samt tydliggöra sina egnaledaregenskaper. Ett urvalssätt somCarl Johan Sundberg tror kommer attöka i framtiden. Åtminstone när detBilda allianserEn tydlig kommunikation är inte baraviktigt för den enskilde vetenskapsmannenutan för hela forskningsfältet.Politiker, anslagsgivare, näringslivoch skattebetalare behöver få klart försig varför till exempel odontologiskforskning ska prioriteras. Då kan detvara klokt att bilda allianser och inteframstå som ett egenintresse. Carl JohanSundberg applåderar initiativettill »Tandläkare mot godis och läsk«där tandhälsa kopplas samman medstora folkhälsoproblem som diabetesoch övervikt. Att en grupp professionellaaktörer framträder sida vid sidaökar trovärdigheten. Generellt settfinns ett stort intresse för medicin isamhället och särskilt när det handlarom vårt utseende, poängterar Carl JohanSundberg. Tandläkarna har därmeden guldsits. Snygga tänder koppladetill exempelvis bättre hjärt- ochkärlhälsa ligger bra till för att väckamediernas intresse. ntandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 35

TLT GUIDARAnbud– huvudvärk för köpareVarje år gör Sveriges kommuner,landsting och statligamyndigheter upphandlingarpå över 400 miljarder kronor.Inom tandvården är upphandlingav tandtekniska tjänsteren stor post. EU:s regelverkställer stora krav på upphandlarna,visar erfarenheternafrån Västra Götaland.Text: Mats Karlsson Foto: mikael ljungDen tid är sedan länge förbi när landetsupphandlare kunde träffa avtalmed en leverantör av varor eller tjänsteroch förhandla om priset in till dessatt avtal slöts. Numer finns inte plats ieu:s upphandlingsdirektiv för att väljafritt; konkurrens på lika villkor medlemsländernaemellan är ledstjärnan.Men förändringarna kostar.– Vi förlorar ekonomiskt på att viinte aktivt kan pressa priserna hosden leverantör vi vill träffa avtal med,säger Sune Persson, enhetschef förinköp för Göteborgsområdet i VästraGötaland, där man just nu är inne i enupphandling av tandtekniska tjänster.Regelverket stramades upp i ochmed att Sverige fick ees-avtalet, ochefter Sveriges inträde i eu 1995 hardirektiven justerats vid flera tillfällen,senast i januari i år.Många medlemsländer har översatteu:s regelverk mer eller mindre ordagrant,medan andra länder valt attutgå från regelverket och omformaskrivningarna i speciallagar, i Sverigesfall Lagen om Offentlig Upphandling,lou. Syftet är att få regler som är anpassadetill svenska förhållanden.Störst i SverigeVästra Götaland är tillsammans medStockholm störst i Sverige i upphandlingsmängd.I Västra Götalandär inköpsbudgeten cirka elva miljarderkronor årligen. Sjukvården stårför huvudparten, sex miljarder, varavtandvårdens andel är cirka 250 miljoner.När det gäller tandvården är denstora posten upphandling av tandtekniskaarbeten. Västra Götalandsregionenhar haft avtal på detta områdesedan regionen bildades 1999. Manhoppas kunna sluta nya avtal i slutetav året. Värdet på avtalen är cirka 87miljoner kronor per år.Nuvarande avtal omfattar 117 leverantörer,så nu har en dryg processstartat med att värdera alla inkomnaanbud.I detta fall tillämpar upphandlarnai Västra Götaland en undantagsregel ilou. Enligt lagen, som bygger på eu:sdirektiv, ska upphandlaren sluta avtalom varor och tjänster med en leverantör.Detta kan ställa till problem.– När det exempelvis gäller tandtekniskaeller ortopediska tjänster ärdet viktigt att patienterna kan slutförasina behandlingar så snabbt som möjligt,då måste det också finnas tillräckligtmånga leverantörer av tjänsterna,förklarar Sune Persson.Olika anbudssättUpphandlingar över tröskelvärdet,cirka 2 miljoner kronor, kräver attstrikta krav följs. Det är exempelvisinte tillåtet att förhandla med någonav anbudsgivarna. Den eller de leverantörersom uppfyller alla de kriteriersom ställts upp vid annonseringenmåste antas för utvärdering. Deras inlämnadepris och övriga uppgifter fårinte ändras genom förhandling, medandra ord »lagt kort ligger«. Det gårinte att gå runt regelverket och brytaner upphandlingen i mindre delar föratt komma under tröskelvärdet.Upphandlingar över tröskelvärdetmåste annonseras ut i eu:s egen tidningoch databasen ted och ska ha enanbudstid på 40–52 dagar.Själva upphandlingsförfarandet kanske på tre olika sätt: öppen, som är denvanligaste formen, och selektiv respektiveförhandlad upphandling.I en öppen upphandling får alla intresseradeleverantörer möjlighet attlämna anbud.En upphandlare får inte ställa vilkakrav som helst på leverantören. Kravenmåste ha en naturlig koppling tilldet som ska upphandlas. Detta kallaskvalificering och innebär en bedömningav leverantörens personliga för- ➤36Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

TLT GUIDARUpphandling av tandtekniska tjänster ären stor post för landets folktandvårdsorganisationer.Regelverket hindrar inköparnafrån att förhandla om priserna hos de leverantörerde väljer att anlita.Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 37

TLT GUIDAR➤hållanden,ekonomi, tekniska förmågaoch kapacitet att klara leveransen.Att exempelvis ställa särskilda miljökravnär det gäller transporters längdär enligt Sune Persson tveksamt.– Vi får inte ställa krav som begränsarkonkurrensen. Ett sådant miljökravskulle ju utesluta leverantörer i norraSverige eller andra länder. Kostnadenför transport kan vi däremot beakta,men när det gäller tandtekniska tjänsterär fraktkostnaden ofta låg på grundav vikten.När anbuden ska utvärderas skadetta ske helt i enlighet med vad somangetts i förfrågningsunderlaget. Beslutetom val av leverantör, så kallattilldelningsbeslut, ska sedan sändastill alla anbudsgivarna för granskningoch möjlighet till överprövning. Överprövningenkan göras i länsrätten somförsta instans.Fem principer för offentlig upphandlingSverige är medlem i eu och därförhar Lagen om Offentlig Upphandling,lou, kompletterats med de upphandlingsdirektivsom gäller inom unionen.Det innebär att all upphandling,både inom och utom landet ska följade fem principerna.Icke-diskrimineringDet är förbjudet att direkt eller indirektdiskriminera leverantörer främstpå grund av nationalitet. Det innebäratt den upphandlande enheten tillexempel inte får ge ett lokalt företagföreträde enbart därför att det är lokaliserati kommunen.TransparensUpphandlingsprocessen ska vara förutsägbaroch öppen. För att anbudsgivarnaska ha samma förutsättningarför anbudsgivning måste förfrågningsunderlagetvara klart och tydligt ochinnehålla samtliga krav på det som skaupphandlas.LikabehandlingAlla leverantörer ska behandlas lika.Alla måste få samma information vidsamma tillfälle. Det är inte tillåtet attlägga till eller dra ifrån några kriteriervid utvärderingen.ProportionalitetKvalifikationskraven och kraven ikravspecifikationen måste ha ett naturligtsamband med och stå i rimligproportion till det som upphandlas.Ömsesidigt erkännandeDet innebär bland annat att intyg ochcertifikat som utfärdats av behörigmyndighet i något medlemsland måstegodtas i de övriga medlemsländerna.Kan förhandlaEtt anbudsförfarande under tröskelvärdetska också annonseras ut»i media som är allmänt tillgängligt«.De vanligaste är tidningarnaAnbud&Inköp och Anbudsjournalen.Det finns två tillvägagångssätt viddetta anbudsförfarande: förenkladupphandling och urvalsupphandling.Den förenklade upphandlingen geralla leverantörer rätt att lämna anbud,men upphandlaren får förhandla omexempelvis pris och kvalitet med eneller flera anbudsgivare.Också i dessa fall görs en kvalificering,bland annat kontrolleras leverantörernaserfarenhet och ekonomiskaförutsättningar att klara av åtagandet.Utöver dessa regler finns fem principersom alla offentliga upphandlaremåste följa, oavsett upphandlingensstorlek. eu har fattat beslut om principerna,som bland annat slår fast attlikabehandling ska gälla, se separattext.Omfattande organisationFör att klara av upphandlingsförfarandetkrävs en omfattande organisation.I Västra Götaland finns 22 inköpsområden,varav tandvården är ett. Detfinns dels en professionell inköpsorganisationmed bland annat ett 50-tal inköpare och projektledare samtmaterialkonsulenter, dels en verksamhetsanknuten,kravställande del.Verksamhetsdelen leds av ett inköpsrådsom i sin tur har tillsatt en styrgruppper inköpsområde. Respektivestyrgrupp utser i sin tur projektgrupperför varje upphandling. Projektgruppenleds av den professionelleinköparen eller projektledaren.Enligt Sune Persson behöver inköpsorganisationeni Västra Götalandförstärkas på grund av bland annatden nya inköpsprocessen och de nyaförändringarna i lou.Osund konkurrensSveriges tandvårdschefer har via sinorganisation Sveriges folktandvårdsföreningkontaktat Sveriges Kommuneroch Landsting för att via dempåverka regeringen när det gäller reglernakring upphandling i lou.– Förfarandet är för krångligt ochtar för mycket tid i anspråk vid upphandlingav tjänster. lou är inte anpassadtill tjänsteupphandling, sägerRaimo Pälvärinne, ordförande i Sverigesfolktandvårdsförening, och tilläggeratt regelverket dessutom innebäratt det inte råder konkurrens på likavillkor mellan offentliga och privataupphandlare.– Privata företag kan välja vilken leverantörde vill.Sune Persson håller med om kritiken,och tillägger:➤upphandla rättn Lagen om Offentlig Upphandling, lou,beskriver hur en upphandling ska ske.n Särskilda eu-regler gäller för upphandlingarsom ligger över respektive under det såkallade tröskelvärdet, som är cirka 2 miljonerkronor. Upphandlingen får inte delas upp imindre delar för att komma under tröskelvärdet.Anbudsförfarandet under tröskelvärdetär mindre formaliserat.n Gemensamma regler i båda fallen är:n Annonsering ska ske vid en upphandling.n Upphandlaren får inte kräva ett visst märkeeller liknande för att gynna en leverantör.Det ska finnas en kravspecifikation. Kravenfår inte ändras under upphandlingen.n Anbuden ska vara skriftliga.n Prövning av anbuden får endast göras motde kriterier som funnits med i annonsen.Det anbud som är mest fördelaktigt utifrånen sammanvägning av bland annat pris,kvalitet och driftkostnad, eller enbart pris,ska antas.n Sekretess ska gälla.– Av lagen borde det framgå tydligtatt vi har möjligheter att träffa avtalmed så många leverantörer som vi anseratt vi behöver. I dag utnyttjar vi enundantagsregel och tolkar den som attvi kan sluta sådana avtal. n38Tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

Elegans i allenkelhetVad har tänder och såpbubblor medvarandra att göra?3M ESPE · 3M Svenska AB · Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna · 3msvenskaab@mmm.com · www.3mespe.com/se3M, ESPE, Filtek och Adper är varumärken hos 3M eller 3M ESPE AG. © 3M 2008. Alla rättigheter reserveradeDeras högglans och fl erdimensionella färgspel gör varje enskildbubbla vacker och unik. Dessa egenskaper kan du uppnå medFiltek Supreme XT tillsammans med Adper Easy Bond, somfi ck fem plus i Dental Advisor 2008.Resultatet blir optimalt med ett fåtal färger och opaciteter.Kontakta produktspecialisten i ditt område för mer informationom våra estetikkurser www.3mespe.com/seFiltek TM Supreme XTUniversal nanokompositAdper TM Easy BondSjälvetsande adhesiv

Kontakta oss gärna om Du vill veta mer om Lifecore Dentalimplantatsystem, vårt nya spännande transmucosala XP1implantat, EasyGuide för datoriserad terapiplanering samtvåra benersättningsmaterial.Keystone Dental AB(tidigare Lifecore Biomedical AB)Furubergsvägen 3429 41 SäröTel: 031-93 68 23Fax: 031-93 68 45kundtjanst@keystonedental.sewww.keystonedental.com

STUDENTSå skiljer sigutbildningarna åtDet blir bra tandläkare av deflesta tandläkarstuderandeoavsett studieort. Ändå är utbildningarnaså olika att detknappt går att byta skola närman väl har börjat sina studier.Vad utmärker de olikagrundutbildningarna?Text: Janet SuslickGrafik: Lasse MellquistSkillnaderna mellan nyutbildade tandläkarefrån olika studieorter är så småatt de försvinner inom något år närnya tandläkare väl kommer ut ochbörjar arbeta inom tandvården. I detlånga loppet spelar skillnaderna mellanindivider mycket större roll än varde har pluggat, säger erfarna kolleger.Ändå finns det skillnader mellantandläkarutbildningarna.Utbildningen i Malmö avviker mest.Pedagogiken skiljer sig markant frånde andra. Problembaserat lärandeinnebär att patientfall är utgångspunktenför studierna. Studenternajobbar i små grupper och ansvararsjälva för att skaffa sig de teoretiskakunskaperna som behövs för att lösapatientfallen. Teori och praktik är integrerade.På de andra studieorterna börjarstudierna mest med traditionella föreläsningar.I Malmö har studenterna tidigt patientkontakt.De träffar sina förstapatienter första terminen och börjar»borra« fjärde terminen. I Göteborgfår studenterna den första patientkontaktenfjärde terminen och gör sinaförsta patientbehandlingar sjunde terminen– än så länge. Nästa läsår införsen ny utbildningsplan i Göteborg, vilketinnebär att studenterna kommeratt få tidigare patientkontakt även där.På Karolinska institutet (ki) utanförStockholm har studenterna kontaktmed patienter tidigt under utbildningen,medan patientkontaktenkommer senare i Umeå.➤ ELS är en unik komposit från Saremco somhar mycket låg dragspänning, är helt fri frånHEMA och TEGDMA och bjuder dessutom påsnygg estetik.Läs mer på vår hemsida. Där hittar du förresten fler smartaprodukter för vakna tandläkare.Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.setandläkartidningen årg 100 nr 12 2008 41

STUDENTMalmöDanila Vallon,studierektor:GöteborgTed Lundgren,studierektor:Vad utmärker er utbildning frånde andra i Sverige?Tandvårdshögskolan tillämpar en pedagogiksom kallas problembaseratlärande (PBl). Verkliga patientfall ärutgångspunkten. Studenterna arbetari små grupper under handledning. Dehar eget ansvar för lärandet och attsöka den teoretiska kunskapen de behöverför att lösa fallen.Närheten till medicinska fakultetengör tandläkarutbildningen i Göteborgunik. Många studenter har handledaresom är medicinare när de görexamensarbetet, vilket kan leda tillforskningssamarbeten senare.När börjar studenterna behandlapatienter? Med vad?Studenterna träffar sina första patientertermin 1. De gör sina första behandlingartermin 2 och börjar »borra«termin 4. Andelen klinik ökar efterhand. Mot slutet av termin 8 gör studenternahelhetsbehandlingar inomallmän vuxentandvård och barn- ochungdomstandvård.De som läser nu har sin första patientkontakttermin 4 (auskultation)och gör sin första behandling termin7. Studenter som börjar hösten 2009och framåt får sin första patientkontaktunder det första året.Vilka möjligheter har studenternaatt göra någon del av utbildningenutomlands?En del studenter gör till exempel fördjupningsarbetetutomlands. För studentersom började hösten 2007 ochsenare kommer en internationell terminatt införas.Endast enstaka studenter per terminstuderar utomlands, sällan mer ännågra veckor. Det sker helt på egnainitiativ.Gör studenterna verksamhetsförlagdpraktik?Studenterna arbetar inom folktandvårdenen dag i veckan i 15 veckor undersista studieåret.Från och med våren 2009 har studenternasom går sista året verksamhetsförlagdutbildning inom folktandvårdeni Västra Götalandsregionen endag i veckan under tio veckor.Får studenterna lära sig göraimplantat?Studenterna lär sig göra protetikdelenav implantatbehandlingar bådeprekliniskt och kliniskt. Kirurgidelenhåller på att införas under höstterminen2008.Studenter får lära sig i teori hur mangör implantat och de får se hur det gårtill.Vilka förändringar står utbildningeninför?Studenter antagna hösten 2007 ochsenare går på en utbildning som delasin på grundnivå (termin 1 till 6)och avancerad nivå (termin 7 till 10).En internationell termin planeras närdessa studenter når den avanceradenivån. I övrigt anpassas och utvecklasutbildningen kontinuerligt.Hösten 2009 införs en ny temabaseradstudieplan.42TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008

STUDENTStockholmStein Björkman,studierektor:ki-studenten har kontinuerlig kontaktmed en mentor från termin 1. Tvåstrimmor ingår i utbildningen: »Attutveckla ett vetenskapligt synsätt«där examensarbetet ingår samt »Attutvecklas som tandläkare«, som innehållerpsykologi, etik, samhällsodontologioch ledarskap, bland annat.Den första patientkontakten kommerförsta terminen. Studenterna auskulteraroch behandlar varandra (poleringoch avtryck). Den kliniska patientundervisningensker integreratfrån första patientbehandlingen termin4. Studenter gör helhetsbehandlingarefter kompetensnivå.Ett 20-tal studenter per kull gör någondel av utbildningen utomlands. Termin8 läser 10–15 studenter 3 månaderpå något av 11 utbytesuniversiteti olika länder. En del andra är utomlandsett par veckor under det fjärdeeller femte året på examensarbete ellervalbar kurs.Cirka en fjärdedel av studenterna väljeratt arbeta cirka två veckor på enfolktandvårdsklinik i Sörmland, Örebroeller Gävle.Studenterna som följer den nya utbildningsplanenlär sig i teori ochgenom prekliniska övningar hur mangör implantat. Kursen ger 7,5 högskolepoäng.Enstaka kronor och mindrebroar får de träna på patienter, meninte kirurgidelen.UmeåAgnetha Lundström,studierektor:Studenterna i Umeå får mycket kliniskutbildning. Så gott som alla jobbar påtillfälligt förordnande sommaren mellande två sista terminerna. De får enveckas ledarskapsutbildning tillsammansmed läkarstuderande och läseräven en kurs i professionell utvecklingtermin 1 till 6.Första patientkontakten är termin 2(auskultation). Termin 4 tar studenternaröntgenbilder på sina förstapatienter. De första patientbehandlingarnagörs ämnesvis termin 5 till8. Termin 8, 9 och 10 kommer allmänvuxentandvård, pedodonti och ortodonti.Studenter som vill kan åka utomlandsoch samla data sommaren mellan termin7 och 8 till examensarbetet. Upptill fyra studenter kan läsa i Frankrikeeller Tyskland hela termin 8. Någraläser i de nordiska länderna. Andraväljer kurs i ett utvecklingsland sommarenmellan termin 9 och 10.Nej, men så gott som alla arbetar somtandläkare på tillfälligt förordnandesommaren mellan termin 9 och 10och majoriteten sommararbetar inomtandvården även tidigare under utbildningen.De får lära sig hur man går tillväga,men får inte prova själva. Det finns envalbar kurs där studenter som vill fårauskultera med protetiker.➤ På alla fyra utbildningsorterkommer det självständiga examensarbetetatt omfatta sammanlagten termin. Det är ett ledi harmoniseringen av utbildningarnai hela Europa, liksom det nyapoängsystemet där en termin motsvarar30 poäng i stället för 20. Påalla orter delas arbetet upp på fleraterminer.I Malmö kommer studenternasom gör det nya examensarbetetatt få både tandläkarexamenoch mastersexamen i odontologii slutet av utbildningen. Det hoppasUmeå och ki också att kunnaerbjuda, även om det inte är heltklart ännu.I Göteborg kommer studenternai stället att kunna få kandidatexamenefter de första tre åren, meninte mastersexamen i slutet av utbildningen.Tandläkartidningen har ställtett antal frågor till studierektorernapå de fyra tandläkarutbildningarna.På detta uppslag kandu jämföra skolorna på ett urvalpunkter. nFör dig somär student:En sidai varjenummerDe första studenterna som följer dennya utbildningsplanen går ut våren2010. ki har fått fler utbildningsplatserpå tandläkarutbildningen, vilketinnebär att man har behövt införa treskiftpå kliniken.I våras började studenterna i Umeåläsa enligt en ny studieplan. Den påminnerom den gamla, men vissa kurserändrar ordning. Examensarbetetblir mer omfattande.TandläkarTidningen årg 100 nr 12 2008 43

Konferens om parodontologiEuroperio, världens störstainternationella konferens omparodontologi och implantologi,ordnas i Älvsjö utanförStockholm 4 till 6 juni 2009.TexT: JaneT suslicKEuroperio vänder sig till allmäntandläkare,tandhygienister och specialister.Arrangörerna hoppas att runt1 000 svenska tandläkare och 800tandhygienister deltar.Det kommer att finnas programpunkterför alla. De tar upp allt frånkliniska tillämpningar till den senasteforskningen, berättar Stefan Renvert,ansvarig för Europerio i Stockholm.Förutom föreläsningar blir detmånga videopresentationer som visarhur olika behandlingar går till. Detblir även minikurser, ingår i priset, påett par timmar där man i detalj får lärasig hur man gör i kliniken.Runt 120 av världens ledandeföreläsare inom parodontologioch implantologi talar och hållerminikurser.Jan Lindhe talar om vetenskapligevidens som grund förbeslut om man ska rädda tandeneller sätta implantat. MarianoSanz och Maurizio Tonetti föreläserom parodontal regeneration och WilliamGiannobile tar upp vävnadsrekonstruktion(»tissue engineering«).Hantering av mjuk- och hårdvävnadvid implantatbehandling diskuterasav Eric Rompen. Marc Quirynen ochTord Berglundh föreläser om implantathos parodontitpatienter.För tandhygienister finns bland annatprogrampunkter om användningav antiseptika, rökavvänjning, dåligandedräkt och laserterapi.Sveriges Tandhygienistförening,som brukar ordna utbildningsdagarför sina medlemmar varje vår, medverkari stället i Europerio nästa år.Stefan RenvertFöreläsningarna hålls påengelska, men hela tandhygienistprogrammettolkas tillsvenska.Det blir också en dentalutställningom förebyggandetandvård, implantatbehandlingoch parodontologi. Utställningenblir lika stor som på envanlig odontologisk riksstämma, berättarStefan Renvert, professor i oralhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad.Han är också svensk representanti den europeiska samarbetsorganisationenEuropean Federation of Periodontology(eFP), som står bakomarrangemanget.Konferensen ordnas i olika ländervart tredje år. Det är sjätte gången denarrangeras. Stockholm valdes somkongressort 2009 före Aten, Amsterdam,Istanbul och London. nläs MerSjälvbondande cementi automixspruta Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka. Automixspruta för snabb och enkel hantering:- kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle Gelfas för enkel rengöring.SJÄLVBONDANDE CEMENT 5 färger: Translucent, Light,Medium, Dark, Opak Introkit (5 x 5 g, 50 mixing tips) Refill (2 x 5 g, 20 mixing tips)For better dentistryDentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 0544Dentsply_174x120_SmartCem2.indd 1TandläkarTidningen årg 9/8/08 100 nr 12:07:24 2008 PM

Designad av den internationelltberömde industridesignernDavid Lewis.Optimal kontakt mellantandläkare och patient.Stilren och modern design medmånga material- och färgval.HandplockaddesignSkapad för välbefinnandeGenom vårt samarbete med Heka Dental kan vi erbjudaprodukter som ger såväl patienten som tandläkaren enavslappnad miljö. Unics design sätter den mänskligafaktorn i fokus för patienter, tandläkare, assistenter ochtill och med oss själva när det gäller service.Design – inte bara för ögat.För mer information 0155 - 521 66 eller www.dentalservice.seVi säljer och utför service på handplockade dentalutrustningar!Svensk Dentalservice är en rikstäckande samarbetsorganisation, bestående av ledande regionala dentalserviceföretag. Vi finns i Visby,Hässleholm, Bromölla, Västervik, Göteborg, Nyköping, Stockholm, Uppsala, Kvicksund, Örebro och Vännäs. Generalagenter för: Euronda,Instrumentarium, Heka Dental, Bambach, Stern Weber. Återförsäljare för: Climo, Jun Air, Faro, Belmont, NSK, W&H, Bien Air m.fl.

Extremtsnabb3M ESPE · 3M Svenska AB · Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna · 3msvenskaab@mmm.com · www.3mespe.com/se3M, ESPE, Express, Impregum, Penta, Pentamix och Position är varumärken hos 3M eller 3M ESPE AG. © 3M 2008. Alla rättigheter reserveradeNya Pentamix 3 är 100% snabbare*Köp fem Penta refiller och ett intropack, få enPentamix 3 utan extra kostnad.“För mig som tekniker är ett exakt avtryck en viktig del för ett lyckat arbete.Impregum är ett otroligt tillförlitligt material för implantatavtryck men även tillkonventionell protetik … Jag kan verkligen rekommendera Impregum för attdet är ett blåsfritt, formstabilt och tillförlitligt material”.Klas LindeborgTandteknikerElanders Dental Lab* 100% snabbare än Pentamix 2 och snabbare än någon annan automatisk blandningsmaskin på marknaden.Pentamix 3Automatisk blandningsmaskinImpregum Polyeter avtrycksmaterialExpress 2A-silikon avtrycksmaterialtandläkartidningen årg 100 nr xx 2008

VETENSKAP & KLINIKLåt oss popularisera mera!»Sällan har vetenskapenhaft en bättrechans att etablerakontakt med konsumenten.«thomas jacobsenVetenskaplig redaktörEn professor lär en gång ha kommenteratett vetenskapligt arbete med orden»Resultaten är möjligen en nyhet förförfattaren men inte för vetenskapen«.Hårda ord kan tyckas men låt oss kortfundera kring bakgrunden.Det finns flera gränsytor mellan forskareoch omvärlden, givetvis i den så kalladetredje uppgiften mot allmänhetenmen också mot den egna professionen.Forskning som inte kommuniceras saknarvärde. Det blir enbart en verksamhet somdrivs av interna intressen utan externvaliditet.Under 1980-talet tog den dåvarandeForskningsrådsnämnden initiativ till enserie böcker – Forskningens frontlinjer.Uppdraget från regeringen var att prövaolika sätt att stimulera den populärvetenskapligabokutgivningen i landet. Bokserienförfattades av aktiva forskare ochbeskriver nya vetenskapliga upptäcktermen också kända fakta.I min bokhylla står sedan länge en bokur denna serie, »Spänning och Brott« avJan Hult, professor i hållfasthetslära vidChalmers (Almqvist & Wiksell, 1990).Utan djupare förkunskaper släpps vi ini en ny spännande värld.Kan det vara så att principerna förspricktillväxt i flygplanskroppar ävengäller kuspar och fyllningar?Visste Griffith redan på 1920-taletvarför patientens porslinskrona ärfrakturerad?Men lättillgänglig kunskap kan ocksåhittas i böcker som primärt inte skrivitsför allmänheten. Tony Kinloch frånImperial College i London publicerade1987 boken »Adhesion and Adhesives«(Chapman & Hall), 441 sidor med övergripandeaspekter på klister. Mångaavsnitt är populärvetenskapliga i meningatt de med behållning kan läsas av enicke-specialist.Popularisering har dock sällan prioriteratsinom forskarkollektivet. Få akademiskapoäng delas ut i denna disciplin.Då syftar jag inte bara på kontakten medden breda allmänheten utan även denegna professionen.När de nationella riktlinjerna väl publiceraskommer tandvården att få tillgångtill en mängd kunskap som stöd i det vardagligaarbetet. Sällan har vetenskapenhaft en bättre chans att etablera kontaktmed konsumenten. Det öppnas ett fönsterför kunskapsöverföring mellan akademioch klinik. Men för att nå fram måste budskapetanpassas till de behov och önskemålsom entusiastiska klinikern har.Låt oss gemensamt fånga detta tillfälle.Kanske vi till och med kan våga populariseraen smula mera?INNEHÅLL48 fackpress50 i korthet53–84 tema ny forskninggöteborgForskningen vid odontologiskainstitutionen,Sahlgrenska akademin iGöteborg har genom årenpräglats av en stor produktionmed hög kvalitet.Framgångarna har kommitutan en egentlig strategifrån fakultetens sida och ären effekt av god grundbemanning,med starkaföreträdare inom en radodontologiska forskningsområden.På senare år haren strategisk rekryteringinneburit tillskott inomnya områden. Institutionenhar knutit till sig företrädareför oral biokemi,oral immunologi, oralimplantologi, odontologiskbeteendevetenskap ochimplantatprotetik samtoral medicin.GÖTEBORG presenterar tio störreforskningsprojekt som pågår, samtligamed patienten i fokus.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200847

VETENSKAP & KLINIK FACKPRESSSalicylikastoppomotiverat vidextraktionJOUrnal OF dental research➤Det finns ingen indikationför att patienterska sluta med acetylsalicylsyrainnan de får en tandutdragen, hävdar en amerikanskforskargrupp efteren randomiserad studie.Försökspersonerna var36 friska patienter somskulle få en enda tand utdragen.Sjutton av demlottades till att få 325 milligramacetylsalicylsyraper dag fyra dagar medbörjan två dagar föreextraktionen. De övrigafick placebo.Som väntat fanns signifikantaskillnader i de mätvärdensom gällde blodetsaggregation. Däremotnoterades ingen signifikantskillnad i kutan blödningoch inte heller i blödningstidi munnen.Forskarna konstateraratt trots avsaknaden avett tydligt samband mellananvändning av acetylsalicylsyraoch betydandeblödning efter invasivtandvård rekommenderasuppehåll med läkemedleti tre dagar före behandling.Forskarna påpekar atten begränsning i studienär att få patienter ingår,men att de blödningstidersom noterades är likvärdigamed dem från andrastudier.De framhåller ocksåatt detta är den första randomiserade,dubbelblinda,placebokontrolleradestudien av sambandetacetylsalicylsyra–blödningvid en tandextraktion.Hur det ser ut vid flerasamtidiga extraktioneråterstår att undersöka.Källa: Brennan MT, Valerin MA,Noll JL et al. Aspirin use andpost-operative bleeding fromdental extractions. J Dent Res2008; 87: 740–4.Passiv rökningökar risken förkaries hos barnarchives OF Oral BiOlOgy➤Barn som utsätts för passivrökning i hemmet harhögre förekomst av kariesän andra jämnåriga barn.Den slutsatsen drar turkiskaforskare i en studie.Forskarna började medatt låta 450 föräldrar tillbarn i åldrarna 4–6 år fyllai en enkät om rökvanormedan barnen var hostandläkaren. Föräldrarnadelades in i tre olika grupper:mindre än 10 cigaretterper dag, 10–20 ellermer än 20 cigaretterper dag.Femton pojkar ochfemton flickor i varjeexpositionsgrupp lottadestill studien och lika mångaålders- och könsmatchadekontrollbarn togs från ickerökande hushåll.Det fanns inga signifikantaskillnader i tandborstning,sockerkonsumtion, familjeinkomsteller föräldrarnasutbildning mellan grupperna.Däremot noteradessignifikant högre förekomstav karies, S mutansoch laktobaciller bland depassiva rökarna. De hadeockså signifikant lägre pHi saliven, sämre salivflödeoch buffringskapacitet.Kotininhalten i depassivrökande barnenssaliv var signifikant högreän i kontrollgruppen. Forskarnahar inte kunnat hittanågon tidigare studie därdet visats ett samband mellankotininhalt och andrasalivfaktorer.De förmodar att passivrökning kan minska detskydd mot karies somsaliven normalt ger ochatt nikotin kan befordratillväxten av S mutans.Källa: Avüar A, Darka Ö,Topaloülu B, Bek Y. Associationof passive smoking with cariesand related salivary biomarkersin young children. Arch Oral Biol2008; 53: 969–74.Effekten avamalgambytelångtidsuppföljdeUrOpean JOUrnalOF Oral sciences➤Såväl dentala som medicinska,sociala och psykologiskafaktorer behövertas med i bilden vid undersökningav patienter somkopplar sina symtom tilltandvårdsmaterial, anseren forskargrupp i Umeå.Forskarna bygger sinslutsats på en långtidsuppföljningav patienterBedövande effektivt!säkert, effektivt och enkeltTel. 08-564 373 70www.septodont.bigman.sewww.kerrhawe.com/svenska48tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIK FACKPRESSByte av fyllningsmaterialansågs av många patienterge symtomlindring.som hade remitterats fördiagnos och behandlingav symtom som de självaansåg berodde på fyllningsmaterial.Ett frågeformulär postadestill 614 patienter som1991–98 hade remitteratstill tandläkarhögskolani Umeå. Ifyllda formulär,i en del fall ofullständiga,returnerades från 379patienter (61 %).Ett 50-tal bifogade brevdär de skrev att de kändesig förolämpade av de psykologiskafrågorna. Dessafrågor var också en viktigförklaring till att mångainte svarade, enligt telefonintervjuermed 46 patientersom inte svarat.Patienterna hade fåttmånga olika behandlingar.Den vanligaste (76 %) varatt alla eller några fyllningarhade bytts ut. Vid uppföljningenrapporterade16 procent att de var heltsymtomfria, medan hälftensvarade att symtomen varoförändrade eller i det närmasteoförändrade.Den viktigaste förklaringentill symtomlindring ansågpatienterna vara bytet avfyllningar. Men forskarnanoterar att också socialtinriktade insatser visadesamband med symtomlindring,även om patienternaansåg att de var av mindrebetydelse.Forskarna skriver attman kan ifrågasätta om detvar själva utbytet som lindrarsymtomen eller om detvar tron att bytet skullemedföra lindring sombidragit till förbättringen.Analysen visar ocksåett samband mellan arbetssituationoch kvarståendebesvär, något som enligtforskarna, kräver fortsattanalys.Källa: Tillberg A, Mårell L,Berglund A, Eriksson N.Replacement of restorations insubjects with symtoms associatedwith dental restorations; afollow-up study. Eur J Oral Sci2008; 116: 362–8.Elchockereffektiva motburning mouthacta psychiatrica scandinavica➤Elchocker kan ge lindringav burning mouth,enligt en japansk forskargrupp,som hävdar att de ärförst att genomföra dennabehandling.Patienten, en 66-årigkvinna, hade fått en brännandeoch stickande smärtai vänstra överkäkenstandkött vid 64 års ålder.Hon hade sedan 10 årdiabetes typ ii och hadefått en del av bukspottkörtelnbortopererad vid 62års ålder på grund av engodartad tumör.Smärtan i munnen börjadepå morgonen, tilltog underdagen och var svårast påkvällen. Medicinska undersökningaravslöjade ingetonormalt och behandlingmed olika läkemedel gavingen effekt.Hon remitterades till enpsykiatrisk öppenvårdsmottagningdär man kundekonstatera att hon inteuppfyllde kriterierna förnågon psykiatrisk sjukdomoch fick därför diagnosenkronisk smärta.Eftersom elchocker rapporteratsge lindring vidkronisk smärta föreslogläkarna denna behandlingoch patienten accepterade.Hon fick 12 bilaterala elchocker.Smärtan i munnensjönk successivt från10 på en visuell analogskalatill 1 efter behandlingarna.Forskarna framhåller att detkrävs fler studier för attutvärdera elchocker vidburning mouth, men anseratt det ändå redan nu ärett alternativ för personermed bestående besvär varsupphov inte kan fastställas.Källa: Suda S, Takagai S,Inoshima-Takahashi K et al.Electroconvulsive therapy forburning mouth syndrome. ActaPsychiatr Scand online 080829:DOI 10.1111/j.1600-0447.2008.01261.xlennart edqvist, medicinjournalist,sammanfattar artiklari medicinska och odontologiskatidskrifter för Tandläkartidningensläsare.E-post: lennart.edqvist@telia.comKurskatalog VT2009Vilken kurs tänker du gå?Hösten har kommit och nu är det dags att planera vårens efterutbildning. Snart kommer katalogen med86 kurser för alla i tandvårdsteamet.Våra kursnämnder anordnar kurser inom alla odontologiska ämnesområden och inom teamutveckling,bemötande och effektivisering av tandvården.Kring den 22 oktober dimper kurskatalogen ner i brevlådan hos alla våra medlemmar. Kursernapresenteras givetvis även på vår hemsida – där du enkelt och smidigt anmäler dig direkt till dekurser du är intresserad av. Surfa in på www.tandlakarforbundet.se och välj Kurser i menyn.Varmt välkommen på kurs hosdin heltäckande kursarrangör!tandläkartidningen årg 100 nr 12 200849

VETENSKAP & KLINIK I KORTHETTomografiförändrar inteTMD-behandling➤En ny avhandling avNapat Limchaichana vidodontologiska fakulteteni Malmö visar att tomografiundersökningintepåverkar patientensbehandling vid temporomandibulärdysfunktion(tmd). Patienter med käkledssmärtorsom undersöktsmed magnetresonanstomografi(mrt) harkunnat få en säkrare diagnosmen behandlingenhar inte förändrats.mrt behöver användassom ett komplement tilldiagnostiken när behandlingeninte har effekt.För majoriteten av patienternaär tomografiundersökningenonödig mennär den görs kan behandlingenstartas utan att svarfrån mrt-undersökningeninväntas.Napat Limchaichanaundersökte 48 patientermed mrt efter tio veckorsbehandling med bettskena.Inga förändringar av käkledshuvudetsläge upptäcktesjämfört med förebehandlingen. Dettatrots att 56 procent avpatienterna angav att defått smärtreduktion medminst 30 procent efter sexveckors behandling.Den 9 septemberdisputerade NapatLimchaichana på sinavhandling »Magneticresonance imaging inpatients with temporomandibulardisorders andpain« vid odontologiskafakulteten i Malmö. aqNytt materiallagar tänder ochkotfrakturer➤Ny forskning av JesperLööf vid Uppsala universitethar identifierat detnya materialet kalciumaluminatsom kan underlättaför både tandvårdenoch ortopedin. Materialethar många fördelaktigaegenskaper som dagensmaterial saknar.När kalcium-aluminatkommer i kontakt medkroppsvätska bildas apatitsom är mycket likt materialeti tänder och skelett.Fördelarna med materialetär att det inte irriterar tandenspulpa och ger en tätövergång till tandsubstansenvilket minskar riskenför kariesangrepp. Materialetblir inte så varmtnär det härdar vilket är enfördel vid användning ikroppen.Lööf fortsätter arbetetmed att ta fram produkterbaserade på kalciumaluminatpå företaget Doxaab i Uppsala. Där har manbland annat framställt ettdentalt cement för broaroch kronor men även ettcement som reparerarkollapsade ryggkotor.Cementet gör att detrasiga kotorna stabiliserasvilket gör att smärtan försvinner,enligt Lööf.Två material testas nui tre olika kliniska studieri Europa och usa. aqamanda quensel (AQ)medicinjournalist, sammanfattarvetenskapliga nyheter förTandläkartidningens läsare. N. Slentrian, tandläkare1. Medentikas distanser passar Astra Tech, Nobel Brånemarkoch Straumann.2. Kostar bara hälften så mycket som originalen, i vissa falltill och med mindre.3. Har perfekt passform (görs i ISO-certifierade anläggningari Tyskland).4. Finns i titan grad 5 eller guld.5. Fyra anledningar räcker för dom flesta, men okej, det är10 års garanti också.Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.se50tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIK I KORTHETSkärpta regler för samverkan mellanläkare och läkemedelsindustrin i USAMultiErgonomiN Y H E TTVÄTTBARA IT-PRODUKTER➤Enligt Läkartidningensker nu en skärpning avreglerna från nordamerikanskauniversitet angåendesamarbete mellan läkareoch läkemedelsindustrin.Man inför en nolltoleransmot gåvor och förbud motatt medverka i spökskrivnaartiklar.De nya riktlinjernaoch bakgrunden beskrivsi Journal of the AmericanMedical Association(jama). Enligt artikeln harflera stora universitet somYale, Boston och universiteteni Kalifornien tagitinitiativ till skärpta riktlinjerredan innan de nyariktlinjerna antogs.Richard Bergström, vdför Läkemedelsindustriföreningen(lif), förklararatt det som händer i usanu är det som redan sketti Sverige och Europa desenaste åren. Utvecklingenär en del av en process sompågått en längre tid.Nytt även för Sverige äravslöjanden om att vissavetenskapliga artiklar inteär skrivna av de angivnaförfattarna utan av läkemedelsföretageneller andraparter som de anlitat. I denya riktlinjerna från aamc(Association of AmericanMedical Colleges) finns ettförbud för läkare, forskareoch studenter vid amerikanskauniversitet attmedverka i vetenskapligaartiklar eller föredrag somKapslat, vattenochpartikeltätttangentbordoch datamus,tvättbar meddesinficeringsvätskoroch vatten.NEMA4X ochIP66 certifieratLösningen på problemet med kontaktsmittamellan datoranvändare.Tel. 08-774 98 80www.multiergonomi.seinfo@multiergonomi.seär spökskrivna av läkemedelsföretageller av annanpart på uppdrag av läkemedelsföretag.Bergström tror att justdelen med förbud motmedverkan i spökskrivnaartiklar kan bli svårt att efterleva.Han menar att deti stället borde ställas kravpå att det ska deklarerasvem som gjort vad i dessasammanhang. aqläs mer lakartidningen.sehttp://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=10225läs mer jama.ama-assn.orghttp://jama.ama-assn.org/cgi/content/short/300/9/1067, ellerJAMA 2008; 300 (9): 1067–9Avhandling omsnus och cancerfår pris➤Ann Roosaar har fåttSvenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästaavhandling. Prissummanär 35 000 kronor.Hennes avhandling visaratt människor med snuslesioneri munslemhinnansällan får cancer där delägger snuset och det ärtveksamt om snusare fårcancer i huvudet och halsenoftare än dem som intesnusar.Avhandlingen lades framvid Karolinska institutet idecember 2006.Slutsatsen i en annanartikel i avhandlingen äratt de allra flesta lichenförändringari det långaloppet visar sig vara godartade.Avhandlingen baseraspå en epidemiologiskstudie som följde patienteröver nästan 30 år. js10 000 kronorför bästa poster➤ Birgitta Wiesingers posterom sambandet mellanryggsmärta och käkledssymtomfick Svenska Tandläkare-Sällskapetspris förbästa poster på den odontologiskariksstämman 2007.Risken för käkledssymtomökade med ökande grad avryggsmärta, och tvärtom.I prismotiveringen står:»Studien följer en vetenskapligtstrikt uppläggningoch bygger på ett omfattandematerial, något somborgar för tillförlitlighet iresultaten. Till detta kommeren estetiskt tilltalandeutformning och en pedagogisktvälartikulerad presentationav postern.«Prissumman, 10 000kronor, delades ut den 24september.jstandläkartidningen årg 100 nr 12 200851

www.pepsodent.seWow, vilken tandborste!Pepsodent Complete Perfection - den perfekta tandborsten.Tandborsten har 4 multifunktionella borststrån för noggrann rengörning av allatänder. 1 tungskrapa innehållande rengörande partiklar för effektiv borttagningav bakterier på tungan.Pepsodent Air Precision ser till att du inte borstar för hårt.Luftkudden skyddar dina tänder och tandkött från skador som kan orsakas avatt man borstar för hårt.Pepsodent White System tar bort missfärgningar.Lamell i gummiliknande material hjälper till att få bort missfärgningar. Sverigesmest populära tandborste!tandläkartidningen årg 100 nr xx 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGForskning pågårSAMMANFATTAT Forskningen vidodontologiska institutionen, Sahlgrenskaakademin i Göteborg har präglats aven stor produktion med hög kvalitet.Lärosätets betydelse kan illustreras på olika sätt,till exempel genom internationell ranking, konkurrensom forskningsmedel eller i värdskap förstora internationella kongresser. Framgångarnahar nåtts utan en egentlig strategi från fakultetenssida. De är en effekt av god grundbemanning,med starka företrädare inom en rad odontologiskaforskningsområden. På senare år har en strategiskrekrytering inneburit tillskott inom nya områden.Institutionen har knutit till sig företrädare föroral biokemi, oral immunologi, oral implantologi,odontologisk beteendevetenskap och implantatprotetiksamt i praktiken också oral medicin.Ytterligare adjungeringar pågår inom gerodontologioch äldretandvård, försäkringsodontologi,folkhälsovetenskap inklusive hälsoekonomiskforskning samt cariologi. I huvudsak har all förstärkningtillförts utan brandskattning av övrigaresurser till forskning inom de centrala tandsjukdomarnakaries, parodontit samt endodonti.En svängning i forskningens inriktning harskett genom att även doktorander, forskarassistenter,post doc, samt assisterande personal i allthögre utsträckning finansieras av externa medelfrån exempelvis Vetenskapsrådet, fas, Vinnova,Eu, sida-Sarec, Svenska Tandläkare-Sällskapet,Patentmedelsfonden för profylaxforskning samtinte minst näringslivet.De största resurserna kommer dock från VästraGötalandsregionen, dels genom tua-medel delsgenom särskilda satsningar. Medlen är framförallt avsedda att främja den kliniska patientnäraforskningen vid institutionen samt inom tandvårdensFoU-organisation vid olika kliniker iregionen.Satsningen präglar inriktningen på de tio störreprojekt som presenteras i Tandläkartidningen.Projekten är ett axplock men visar ändå tyngdpunktenför odontologisk forskning i Göteborg.Det är forskning med patienten i centrum medfokus på nya samhällsaspekter, till exempel levnadsvanor,attityder, ekonomiska villkor.JAN OLSSONPrefektGUNNAR DAHLÉNOrdförande i forsknings- ochutbildningskommitténForskningpågår:Göteborgtandläkartidningen årg 100 nr 12 200853

VETENSKAP & KLINIKHakeberg et alOdontologisk epidemiologioch folkhälsovetenskapForskningpågår:GöteborgMagnus Hakeberge-post: hakeberg@odontologi.gu.seSAMMANFATTAT Här presenterasprospektiva epidemiologiska studiersom dels syftar till att analysera sambandmellan oral och allmän hälsa,dels undersöker effekter av abonnemangstandvårdpå hälsoekonomi,oral hälsa och vårdbeteende.Godkänt för publicering 20 juni 2008Inom odontologisk epidemiologisk och folkhälsovetenskapligforskning vid odontologiska institutionen,Sahlgrenska akademin, Göteborgsuniversitet bedrivs två omfattande forskningsprojektsom har olika inriktningar och som bestårav »Prospektiva populationsundersökningenav kvinnor i Göteborg« och »Hälsoekonomiskutvärdering av en ny tandvårdsförsäkring«. Gemensamtför forskning inom området är att beskrivaoch analysera utvecklingen av oral hälsai den vuxna populationen över tid. Det sker genomupprepade tvärsnittsundersökningar ochlongitudinella, prospektiva undersökningar.Vetenskaplig metodik inom epidemiologi ochfolkhälsovetenskap har utvecklats betydligt desenaste 10–20 åren. Insikten om forskningsdesign,urvalsprinciper samt tvärvetenskapligaansatser för urval av variabler och mätmetodikhar betytt att forskningsområdet blivit ett viktigtkomplement till kliniska studier. Den enskiltviktigaste hörnstenen i utvecklingen är dock denkraftfulla forskning kring statistisk metodik somutvecklats och applicerats inom epidemiologin.FORSKNINGSGRUPPENMagnus Hakeberg, professor i oral hälsovetenskap,Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin, LaurenLissner, professor i medicinsk epidemiologi, MargaretaAhlqwist, docent i oral radiologi, Ulrika Stenman, allmäntandläkareoch forskarstuderande, Anette Wennström,allmäntandläkare och forskarstuderande, Fredrik Frisk,odont dr och övertandläkare i endodonti, Calle Bengtsson,professor emeritus i allmänmedicin.finansiering: Vetenskapsrådet, medicin 1999–2008,Vårdalsstiftelsen 2000–2003, TUA – medel 2002.PROSPEKTIV POPULATIONSUNDERSÖKNINGRedan 1968 startades den prospektiva populationsundersökningenav kvinnor i Göteborg avCalle Bengtsson, sedermera professor i allmänmedicinvid Sahlgrenska akademin. Över 1 400slumpmässigt utvalda kvinnor deltog i den förstaundersökningen (>90 % deltagarfrekvens) sominnefattade medicinsk, odontologisk och psykiatriskundersökning av ett stort antal parametrar.Syftet var från början att dels finna riskfaktorerför tidig död och olika sjukdomstillstånd menäven hitta friskfaktorer. Vad kan förklara att individerhåller sig friska långt upp i åldrarna?Kvinnor mellan 38 och 60 år undersöktes 1968under en heldag med bland annat blodprover,klinisk bedömning och röntgen. De fick ocksåbesvara olika frågeformulär. Studien har sedandess genomförts 1974, 1980, 1992, 2000 samt2004–2006. Forskningsdesignen är longitudinellmen med upprepade tvärsnittsjämförelser i olikaåldrar (figur 1). Upplägget innebär en god möjlighetatt följa en och samma kvinna i ett 36-årigtperspektiv eller att jämföra hur medelålders ochäldre kvinnors hälsa och livssituation har förändratsunder fyra decennier. Förutom att de ursprungligakohorterna från 1968 har följts framtill 2006 har nya kohorter av 38- och 50-årigakvinnor tillförts vid undersökningarna 1980 och1992 samt 2004–2006.De odontologiska undersökningarna har innefattatklinisk bedömning, radiologisk undersökningmed ortopantomogram samt olika frågeformulär.De senaste åren har frågeställningarnavidgats med mer omfattande tester. Det bredaundersökningsmaterialet innebär att odontologiskaforskare kan analysera frågeställningarkring oral hälsa och sjukdom i relation till allmänhälsa, sjukdomar, livsstilsfaktorer som kost ochbeteende vilket ytterligare stärker möjlighetenatt dra slutsatser av de resultat som studien genererar[1].Hittills har kvinnoundersökningen lett framtill mer än 400 vetenskapliga publikationer ochöver 50 avhandlingar inom medicin och odontologi.Här följer några exempel på resultat ochartiklar inom odontologi:n Den allmänna tandhälsan har förbättrats dramatisktunder de drygt 30 år som studien harpågått. I dag finns ytterst få kvinnor som är helttandlösa upp till 50–60-årsåldern (

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGfoto: CaRIna elMÄnG/GÖteBoRGs UnIVeRsItet.PeRsoneRna PÅ BIlDen haR InGet DIReKt saMBanD MeD teXten.rädsla minskar med stigande ålder oberoendeav undersökt tidsperiod. Dessutom har kvinnormed tandvårdsfobi oftast en betydligt sämretandhälsa och lider av fler andra fobier och psykiatriskatillstånd jämfört med individer medmåttlig eller ingen tandvårdsrädsla [3].n I flera rapporter har vi analyserat sambandmellan oral hälsa och allmän hälsa, framför allthjärt-kärlsjukdomar (hjärtinfarkt och stroke). Ien 24-årig uppföljning visades att kvinnor medfå kvarvarande tänder var predisponerade förhjärtinfarkt, men även för andra kärlsjukdomar[5]. Detta relativt starka samband kvarstod ävennär andra kända riskfaktorer som rökning, socioekonomi,ålder och bodymass-index ingick i analysen.Olika förklaringsmodeller finns till dessaresultat. Kronisk parodontit och livsstilsfaktorerkan exempelvis möjligen vara en eller flera orsaker.Däremot fann vi inget samband mellan förekomstav apikal eller marginal parodontit (osteiter)och hjärt-kärlsjukdomar i en tvärsnittsstudiefrån 1992 års undersökning [4, 6].+ Första undersökningenLongitudinella dataDeltagarfrekvens, överlevande38, 50, 70 Åldrar som ger kohortjämförelser38*26* 38 5038* 5038* 44 50 62 70+ 75 7946* 52 58 70 78+ 8450+ 56 62 74 82+ 88}+54* 60 66 78 86+ 9160* 66 72 84 92* 98Ålder90% 91% 82% 70% 71% 61%1968/69 1974/75 1980/81 1992/93 2001/02 2004/06 2009UndersökningsårFigur 1. Design – Kvinnoundersökningen.SAMMANFATTATSammanfattningsvis har den prospektiva populationsundersökningenav kvinnor i Göteborgen stark potential att följa utvecklingen av oralhälsa och ohälsa över tid och att jämföra tandvårdsbeteendensamt tandhälsa i relation till allmänhälsa. Här finns ett rikt och unikt materialsom har och kommer att generera ett stort antalvetenskapliga publikationer.referenser:1. Hakeberg M, Berggren U,Hägglin C, Ahlqwist M.Reported burning mouthsymptoms among middleagedand elderly women.Eur J Oral Sci 1997; 105:539–43.2. Ahlqwist M, Bengtsson C,Hakeberg M, Hägglin C.Dental status in women in a24-year longitudinal andcross-sectional study.Results from a populationstudy of women in Göteborg,Sweden. Acta OdontolScand 1999; 57: 162–7.3. Hägglin C, Hakeberg M,Ahlqwist M, Sullivan M,Berggren U. Factors associatedwith dental anxiety andattendance in middle-agedand elderly women. CommunityDent Oral Epidemiol2000; 28: 451–60.4. Frisk F, Hakeberg M,Ahlqwist M, Bengtsson C.Endodontic variables andcoronary heart disease.Acta Odontol Scand 2003;61: 257–62.5. Cabrera C, Hakeberg M,Ahlqwist M, Wedel H, BjörkelundC, Bengtsson C,Lissner L. Can the relationbetween tooth loss andchronic disease be explainedby socio-economicstatus? A 24-year follow-upfrom the population study ofwomen in Gothenburg,Sweden. Eur J Epidemiol2005; 20: 229–36.6. Stenman U, Wennström A,Bengtsson C, Ahlqwist M,Björkelund C, Lissner L,Hakeberg M. Associationbetween periodontal diseaseand ischaemic heartdisease among Swedishwomen. Acta OdontolScand, submitted.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200855

VETENSKAP & KLINIKHakeberg et alTandvård via försäkringHälsoekonomisk analys och effekter på oral hälsaForskningpågår:GöteborgMagnus Hakeberge-post: hakeberg@odontologi.gu.seSAMMANFATTAT I Västra Götalandsregionenfår patienter möjlighet attvälja tandvård via en försäkring medfast premie. Det övergripande syftet äratt skapa maximal samhällsnytta av deresurser individer och samhälle väljeratt avsätta till tandvård.Godkänt för publicering 20 juni 2008Systemet med frisktandvård ska införas vid samtligakliniker i regionen (2007–2008) och kommeratt skapa unika förutsättningar för att vetenskapligtstudera effekterna av ett alternativtfinansieringssystem jämfört med den taxebaseradetandvården. Frisktandvård innebär attindividen ingår ett treårigt avtal med en tandläkareoch tandhygienist vid folktandvården.Tandläkaren gör en bedömning av vilken vårdindividen kan komma att behöva under de treåren. Bedömningen (riskklassificeringen) ledertill en inplacering i en premiegrupp och individenerbjuds därefter ett fast pris för hela avtalsperioden,oavsett vad de verkliga behoven avvård faktiskt blir.Totalt finns fem premiegrupper som varierarmellan 45 och 415 kronor per månad. Ett nytttreårsavtal kan tecknas när det gamla gått ut. Attvälja förbetald tandvård med fast årspremie elleratt betala för varje undersökning och åtgärd i relationtill vad som verkligen utförs vid tandvårdsbesöket(taxetandvårdsmodellen) är frivilligt förindividen. I den mest omfattande och kostsammahälsoekonomiska utvärderingen av alternativaförsäkringslösningar inom vården (amerikanskastudien Rand Health Insurance Experiment [1])fördelades ett stort antal hushåll som meddelatFORSKNINGSGRUPPENMagnus Hakeberg, professor i oral hälsovetenskap,Ulf Berggren, professor i odontologisk psykologi, KajsaHenning Abrahamsson, universitetslektor i parodontologi,Kristian Bolin, docent i hälsoekonomi, Lundsuniversitet, Björn Lindgren, professor i hälsoekonomi,Lunds universitet, Ulrika Stenman, allmäntandläkare ochforskarstuderande. Studien är ett samarbetsprojektmellan folktandvården, Västra Götalandsregionen ochodontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin.finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap(FAS) 2008–2010, TUA-medel 2008, regionalaFoU-medel Västra Götalands-regionen.sitt samtycke till att delta i experimentet slumpmässigtöver ett antal olika försäkringsalternativ.Fördelen med en sådan uppläggning är att mandirekt kan tolka resultaten av kostnader och hälsoeffektersom effekter av hur försäkringsalternativetär utformat och inte av att individen haregenskaper som gör att de väljer ett visst alternativoch/eller att de beter sig annorlunda när detgäller att vara mån om sin hälsa.Nackdelen är att man inte får veta något omvad som bestämmer en individs val av ett visstförsäkringsalternativ. Allmänt kan sägas att självaerbjudandet om olika försäkringsalternativ ärdirekt välfärdshöjande för samhället som helhet,förutsatt att den totala kostnaden inte blir störreän tidigare. Även en ökad kostnad kan motiverasom välfärdshöjningen är tillräckligt stor. De somväljer att betala en i förväg bestämd premie (menhittills inte haft möjlighet att göra så) vinner utanatt den som föredrar att betala för varje åtgärdförlorar på arrangemanget.Hur stor välfärdsökningen blir kan beräknas iexperiment där man låter individen välja mellanolika alternativ och där också premien varieras.Den som vill ha en fast premie kan också vara villigatt betala lite extra för tryggheten (desto merju mer obenägen individen är att ta risker).Studier visar att riskaversionen varierar mellanindivider, kön, åldrar, inkomstgrupper ochflera andra individfaktorer [1–3]. Samtidigt somflera försäkringsalternativ i sig är välfärdshöjandeför individen och samhället finns faktorersom kan minska välfärdsvinsten [1–3]. Fasta premierminskar kostnaden till noll vid utnyttjandetav vården, vilket i sin tur minskar lönsamheteni preventiva åtgärder för individen. Det faktumatt individen kan få incitament för att minska sinegenprevention och därigenom öka vårdbehovetmer än vad som förutsätts i ett avtal kan motverkasgenom att avtalet stipulerar att individen skata på sig ett stort egenansvar för sin tandhälsa.En annan faktor som kan minska välfärdsvinstenär att individen kräver mer omfattande ochdyrare behandling än vad han eller hon annarsskulle ha gjort. Detta kan man försöka motverkagenom att i förväg fastställa vad som ingår ochvad som inte ingår i avtalet. I båda fallen finnsdock stort utrymme för olika uppfattningar hostandvården och individen när det gäller vilkaegenvårdsåtgärder som faktiskt vidtagits ochvilka åtgärder det är rimligt att tandvården skastå för enligt avtalet.56 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGEn tredje faktor är att individen kan vara enbättre bedömare av sitt tandvårdsbehov än tandläkaren.I sådana fall kan man räkna med attindivider som vet med sig att de har ett störretandvårdsbehov än vad tandläkaren anser väljerfrisktandvårdsmodellen medan individer somvet med sig att de har ett mindre tandvårdsbehovinte kommer att välja frisktandvårdsmodellen.Ett sätt att motverka denna tendens är attha många premiegrupper. I samtliga tre fall börman vara uppmärksam på risken att kostnadernaökar utan att tandhälsa eller välfärd i övrigt ökari motsvarande grad.Få vetenskapliga studier har analyserat de effektersom beskrivits vid olika utformningar avtandvårdsförsäkringen. Grönqvist [2] menar attdet kan finnas dolda effekter i förbetalda kapitationssystem*som kan resultera i ett skevt urval avpatienter inom försäkringen (adverse selection),och en ökning av antalet tandvårdsbehandlingar(moral hazard). I den amerikanska studien vidRand [1] visades att individer som hade ett fulltförsäkringsskydd utan egenandel/betalning hade34 procent fler behandlingsbesök hos tandläkareoch 46 procent högre tandvårdskostnader jämförtmed individer med en egenandel/betalningpå 95 procent av tandvårdskostnaderna.I studien från Värmland [2] pekar resultatenpå att tandvårdskonsumtionen ökar för patientersom valt försäkringssystemet jämfört med patientersom valt den traditionella taxebaseradetandvården.BeteendeförändringarDet finns alltså forskning som pekar på beteendeförändringarhos patienter när det gällertandvårdskonsumtion. Det gäller såväl preventivaåtgärder som reparativ behandling med fyllningaroch rotfyllningar, men även akuta besök.Enligt Zickert et al [4] kunde man visa positivaeffekter både på oral hälsa och ekonomiskt utfallav förbetald abonnemangstandvård i en försöksverksamheti Göteborg. Författarna menade attde positiva resultaten för motsvarande försäkringsmodelldirekt kunde förklaras av attitydförändringarhos patienterna. Studien saknar docken tydligt definierad kontrollgrupp.I en nyligen publicerad magisteruppsats vid Göteborgsuniversitet analyserades kostnadsaspekterinom frisktandvården jämfört med taxebaseradtandvård inom en tvåårsperiod. Författarenkonstaterar att patienterna inom försöksgruppenmed frisktandvård inte fick färre behandlingsåtgärderän jämförelsegruppen med taxetandvård.Frisktandvårdspatienterna fick däremot en tandvårdsom innebar fler preventiva och färre reparativaåtgärder än jämförelsegruppen [5].En hälsoekonomisk analys av frisktandvårdsprojekteti Västra Götaland ger definitivt mycketgoda möjligheter att svara på frågan om man skaparstörre samhällsnytta av de resurser individeroch samhälle väljer att avsätta till tandvård omman erbjuder ett förbetalt frisktandvårdssystemmed fasta riskrelaterade årspremier som alternativtill ett traditionellt finansieringssystem medbetalning efter utförd åtgärd.Frågeställningarna och de beroende variablernaär jämförbara med några tidigare publiceradestudier [1, 2], men de oberoende variablerna(tandvårdsvanor före erbjudandet omfrisktandvård och efter, över tid, hälsovanor iövrigt, sedvanliga socioekonomiska faktorer,riskaversion, tidspreferenser samt attityder tilltandvård) som inkluderas finns inte i tidigaremodeller. De kommer nu att kompletteras medenkätsvar från individer i de båda grupperna.Studien kommer därmed att bli unik i sitt slag,eftersom den är prospektiv med upprepade mätningaröver lång tid och innefattar ett mycketstort antal patienter. Dessutom saknas till stor delvetenskapliga data och analyser inom tandvårdenfrån storskaliga studier av alternativa betalningssystemoch dess effekter på tandvårdskostnadersamt oral och allmän hälsa.Patientnära forskningProjektet omfattar en patientnära forskningsstudiemed teoretisk och klinisk relevans. I fokus stårbetydelsen av individernas kunskap och attitydertill tandvård och hälsa, valet av betalningssystemför deras orala hälsa mätt med kariesaktivitet,marginal parodontit och gingivit samt effekternapå tandvårdskostnaderna. Ett viktigt moment äratt utröna hur patienternas kunskap och attityderkring prevention av tandsjukdomar (i synnerhetegenprevention) kan associeras till faktisk munochtandstatus. Eftersom studien är prospektivkommer förändringar i attityder och kunskapsamt tandstatus att kunna relateras till betalningssystem.Är patienter villiga att satsa mer påpreventiva åtgärder inom ett försäkringssystemmed en månatlig fast premie och vilka faktorerstyr dessa beteendeförändringar och beslut?Det kan även vara av stor betydelse att studerahur patienters grundläggande inställning ochuppfattning om hälsa och sjukdom styr vårdbeteendensamt benägenheten till förändringar idessa beteenden (locus of control, känsla av sammanhang,egen skattad tand- och allmän hälsa,livsstilar, oral hälsorelaterad livskvalitet).Studien har potential att kunna klarlägga vårdbeteenderelaterat till tandsjukdomar i två olikaförsäkringssystem. Den kommer att omfatta ettstort antal patienter (cirka 20 000) vilket innebäratt resultaten kommer att få en god representativitetoch generaliserbarhet sett i ett folkhälsovetenskapligtperspektiv. Det innebär att studieninte bara ställer intressanta frågeställningar i ettindividuellt perspektiv. Den är också betydelsefulli ett större samhällsperspektiv där samhällsnyttanav att förändra tandvårdsförsäkringssystemkan utvärderas och bedömas.*KapitationssystemSystem där vårdgivarenperiodisktfår ersättning förvarje individ somvårdgivaren skaerbjuda hälsoochsjukvård.referenser1. Newhouse JP etal.Free for all?Lessons from theRAND Health InsuranceExperiment.Cambridge, Mass:Harvard UniversityPress, 1993.2. Grönqvist E. Selectionand moralhazard in healthinsurance – takingcontract theory tothe data. Thesis,Stockholm university,School ofeconomics 2004.3. Oscarsson N. Healtheconomic evaluationmethods fordecision-making inpreventive dentistry.Thesis, Umeåuniversity, Epidemiologyand publichealth sciences2006.4. Zickert I et al.Disease activity andneed for dental carein a capitation planbased on risk assessment.Br Dent J2000; 189: 480–6.5. Berggren P. Frisktandvård– ettlönsamt tandvårdsabonnemang?Magisteruppsats vidFörvaltningshögskolan,Göteborgsuniversitet, 2008.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200857

VETENSKAP & KLINIKBerggren et al30 år medtandvårdsrädslaForskningpågår:GöteborgUlf BerggrenE-post: ulf.berggren@odontologi.gu.sesammanfattat Vid Göteborgsuniversitet startade för drygt 30 år sedanett samarbete mellan de odontologiskaoch psykologiska institutionerna samtfolktandvården för att förbättra omhändertagandetav vuxna patienter medgrav tandvårdsrädsla. Samarbetet harbreddats och fördjupats och omfattarnu även barn och ungdomar.Godkänt för publicering 20 juni 2008FORSKNINGSGRUPPEN (verksamma inom b i t a)Odontologi: Ulf Berggren, Agneta Robertsson,Kristina Arnrup, Catharina Hägglin,Psykologi: AndersBroberg, Jesper LundgrenStatistik: Lennart BodinFinansiering: Forskningsmedel kommer bland annat frånSvenska Tandläkare-Sällskapet, regionala FoU-medel samtTUA-forskningsmedel.BITA-PROJEKTETVid nyåret startades BITA-projektet (Barn I Tandvården),ett samarbete mellan Göteborgs universitet och folktandvårdeni Västra Götalandsregionen samt folktandvårdeni Örebro läns landsting.Tandvårdsrädsla (dental fear, df) kan betraktassom en fobisk reaktion som gör att man undvikervård in i det längsta. Tandvårdsrädda som undvikerordinarie tandvård uppvisar behandlingsoförmåga,stora tandvårdsbehov men dessutomofta psykosociala och emotionella problem (exempelvissviktande självbild), minskade socialakontakter samt psykiatrisk ohälsa (medicinering,missbruk, ökad arbetsoförmåga och sjukskrivningar)[1–3]. Hos vuxna har denna utvecklingbeskrivits som en biopsykosocial ond spiral [1].Utvecklingen bland barn och ungdomar medstark tandvårdsrädsla är mindre känd trots att85 procent av vuxna tandvårdsfobiker uppger atträdslan grundlagts i barndomen [1]. I Sverige remitterasvarje år cirka 1 procent av alla barn tillspecialistkliniker för barn- och ungdomstandvård.Den vanligaste orsaken är psykologiskabehandlingsproblem (Dental Behavioral ManagementProblems, dbmp) samt stora tandvårdsbehovoch oregelbunden tandvård [4, 5].En norsk avhandling [6] visar att bland individersom vid 18–25 års ålder helt undviker tandvårdeneller bara oregelbundet besöker tandläkaredominerar de som redan som barn visat uttaladdf/dbmp. Epidemiologiska data från landstingeni Sverige visar under en följd av år att problemeninte minskar. Den här patientgruppen representeraren stor del av all registrerad karies och förbrukarstora delar av barntandvårdens resurser.I tidigare studier har vi visat att flertalet patienterkan identifiera de faktorer som de anserorsakat deras tandvårdsrädsla och psykologiskabehandlingsproblem. Tyvärr bygger kunskapenom etiologi på retrospektiva data (ofta >20 år).Vi vet från modern minnesforskning att människorinte än »hämtar in« minnena i opåverkadform utan att vi i stället återskapar tidiga minnenbaserat på senare erfarenheter.Det finns alltså en stor risk för att senare negativatandvårdserfarenheter avgör hur vi beskrivertidiga erfarenheter. Dessutom har det skett storaförändringar i familjebildning, barnuppfostranoch samhället i stort samt även i bemötandetinom tandvården de senaste 25 åren. Etiologiskamodeller byggda på vuxnas retrospektiva dataom tidiga tandvårdserfarenheter kan därför ifrågasättaspå flera grunder.Förekomsten av tandskador bland barn ochungdomar har ökat över hela världen de senaste20 åren och betraktas i dag som ett hälsoproblem.En del barn och ungdomar skadar sig dessutominte bara en gång utan flera. Följden blir omfattandebehandlingsbehov med stora kostnaderför familjen och samhället. Problemen fortsätterofta upp i vuxen ålder. Såväl dentala, psykologiskasamt psykosociala faktorer har identifieratssom riskfaktorer för tandtrauman men vi saknari stort sett kunskap om hur sambandet mellantrauma och df/dbmp ser ut.»Laboratoriemiljö«Barnhälsovården når de flesta späd- och förskolebarnmen ansvaret för att följa barnens utvecklingupphör vid skolstarten. Folktandvården når95 procent av populationen i intervallet 3–19 åroch en longitudinell studie av tandvårdsrelateradpsykisk ohälsa har därför stora möjligheteratt visa hur olika känslomässiga och beteendemässigaproblem utvecklas i barndomen och tonåren.Jämfört med andra naturliga situationerdär barn kan studeras (exempelvis hemmet ellerskolan) kan tandvården i det närmaste liknas vid58 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGfoto: lena johanssonODONTOLOGISK BETEENDEVETENSKAPMed utgångspunkt i forskning kring tandvårdsrädsla hosvuxna inkluderar forskningsgruppens arbete följandeforskningslinjer: psykologiska behandlingsproblem hosbarn och vuxna, smärta, äldretandvård, epidemiologi,folkhälsa och hälsoekonomi. 13 odontologer och samhällsvetarehar disputerat och för närvarande är sexforskarstuderande verksamma inom enheten.I Göteborg studeras mekanismerna bakom tandvårdsrädsla.(Personerna på bilden har inget direktsamband med texten.)en laboratoriesituation tack vare sin struktur ochförhållandevis homogena utformning. Här kan vistudera hur barn hanterar tandvårdssituationenoch hur deras sätt att bemästra den utmaningsom vissa av momenten innebär förändras övertid. Det ger oss en unik möjlighet att studeraolika individ- och omgivningsfaktorers betydelseför utvecklingen av barns och ungdomarsförmåga att hantera stressande omständigheterur ett transaktionellt* perspektiv (se marginalen).Kunskapen kan användas för att förstå hurbeteendemässiga och känslomässiga problem utvecklasäven i andra sammanhang.Tvillingstudier ger svarTvillingstudier har visat att förekomsten av specifikarädslor och fobier har genetiska betingelsersamt att betydelsen av miljöfaktorer respektiveärftlighet varierar mellan olika rädslor.I samarbete med Karolinska institutet i Stockholmhar vi utifrån ett stort svenskt tvillingmaterial(>2 000 8–9 åringar) kunnat visa att man kanidentifiera en genetisk komponent i tandvårdsrädsla.I studien skiljer vi på förekomst av tandvårdsrädslaoch intensiteten i rädslan. Resultatenantyder att tandvårdsrädsla har hög ärftlighetför flickor men inte för pojkar. Däremot samvarierarrädslans intensitet starkare mellan enäggstvillingarän tvåäggstvillingar, oavsett kön [7].Både tvillingstudier och molekylärbiologiskastudier pekar mot att gener (speciellt katekolaminrelateradegener) har ett signifikant inflytandepå adhd och att interaktionen mellan arvoch miljö är viktig bland annat när det gäller allvarligabeteendeproblem. Serotoninrelateradegener har föreslagits spela en viktig roll när detgäller benägenhet att känna överdriven rädslaoch ångest, till exempel fobisk rädsla för blod,sprutor och skador. Studier kring möjlig inverkanav dessa och andra kandidatgener gör att detär relevant att även inkludera genetiska analyseri en transaktionell modell av df/dbmp.Tandvården är till skillnad från barn- och ungdomspsykiatrinen »normalinstitution« som gerforskaren en unik möjlighet att inkludera barnoch ungdomar med olika typer av svårigheter;från mycket marginella besvär till grava psykiskastörningar. En faktor som verkar ha betydelse förbarns och ungdomars hälsa är kön. Forskning ompsykopatologi hos barn har på senare år i stor utsträckninghandlat om barn med utagerande beteendestörningar(neuropsykiatriska handikappoch aggressivitet) där pojkar är klart överrepresenterade.Uttalad tandvårdsrädsla är däremotbetydligt vanligare bland kvinnor än män [8] ochdet gäller även tonåringar [9]. Epidemiologiskadata pekar också på att ångestsjukdomar generelltsett är vanligare och har en allvarligare långsiktigpåverkan på hälsa och livskvalitet blandflickor än bland pojkar [10].Longitudinella dataVi vill med hjälp av longitudinella data fråntandvårdssituationen fördjupa förståelsen förhur df/dbmp bland barn och ungdomar uppstår,vidmakthålls och utvecklas samt hur de förhållersig till utvecklingen av psykisk ohälsa mer generellt.Utifrån tidigare resultat [4, 5] är vi särskiltintresserade av hur temperament (blyghet/inhibitionrespektive uppmärksamhetsförmåga/impulsivitet)och familjesituation (barnuppfostran,familjekonflikter) påverkar barnets förmåga tillkänslomässig reglering i tandvårdssituationenoch hur dessa faktorer kan bidra till utvecklingenav känslomässiga och beteendemässiga problemmer generellt. Med hjälp av tvärsnittsstudier ochlongitudinella studier av fyra ålderskohorter villvi kartlägga utveckling och interaktion av barnsoch ungdomar utveckling i ett antal olika termer(faktaruta 1).Vår forskningsgrupp har under 30 år produceratett stort antal publikationer inom odontologisk-psykologiskforskning. Huvudinriktningenhar hittills legat på vuxna tandvårdsfobiker [11]men de senaste åren har vi i allt större utsträck-* TransaktionBarnets utvecklingsker som ettständigt utbyte,transaktion, mellanbarnet och denomgivande miljön.Resultatet av varjetransaktion bildarbas för vad somsker i nästa stund.Barnets egenskaperblir både orsaktill och effekt avomgivningens bemötande.Utvecklingenav psykisk(o)hälsa beror intepå någon enskildbiologisk ellermiljömässig faktorutan är resultat avsamverkan övertid av individ- ochmiljöfaktorer.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200859

VETENSKAP & KLINIKBerggren et al4321ning intresserat oss för barn och ungdomar medsärskild betoning på det komplexa samspeletmellan barnet, familjen och tandvården. Uppfostranoch familjens sociala situation samspelarmed barnets individuella förutsättningar (till exempeltemperament) när barnet ska förberedasför att kunna hantera den känslomässiga utmaningsom tandvårdssituationen utgör.Tandvårdspersonalens förmåga att bemötavarje enskilt barn utifrån dess speciella förutsättningarkan bidra till att påverka om utmaningenblir en positiv eller negativ erfarenhet vilket i sintur lägger grund för det fortsatta samspelet. Analysernaav samspelet och dess effekter bygger påutvecklingspsykopatologi och transaktionellamodeller. bita-projektet baseras främst på erfarenheterfrån två genomförda doktorandprojekt[4, 5]. I en studie av 4 000 barn i Göteborgkonstaterades att dbmp förekom hos 11 procentav barnen och df hos 7 procent. Vi visade ocksåatt barnens negativa reaktioner i tandvårdssituationenfrämst bestämdes av temperament, mödrarnastandvårdsrädsla och tidigare erfarenhetav smärtsamma tandbehandlingar [12].I ett andra doktorandprojekt kunde vi göraen bättre karaktärisering av barn med df/dbmpgenom att studera heterogenitet hos 90 remitteradebarn [13]. Vi identifierade fyra väl avgränsadegrupper bland remisspatienterna. Gruppensom helhet skiljde sig även från en referensgruppn=650FAKTA 1. TERMER FÖR ANALYSTermer för kartläggningar av utveckling ochinteraktion av barns och ungdomars utveckling.n Individfaktorer – bland annat temperamentoch symtom på psykisk ohälsa.n Familjesocial situation – socioekonomiska stressfaktorer,familjekonflikter, barnuppfostran och barnföräldrarelation,föräldrars egen psykiska hälsa ochtandvårdsrädsla.n Barns och ungdomars tandvårdshistoria – oral sjukdomsutvecklingsom karies, mineraliseringsstörningar,erosioner, tandskador genom trauma samt även generellaskador/olycksfall, behandlingsinsatser samt barnetserfarenheter av dessa, behandlingsproblematik.BITA – EN LONGITUDINELL UNDERSÖKNING 2008–2012n=650n=650n=6500 3 6 9 12 15 18 21ålderFigur 1. BITA-projektet täcker in åldersspannet från 3–19 år i enaccelererad longitudinell design.genom att få av remisspatienterna var barn med»balanserat temperament« (7 respektive 35 %) [4,14]. Grupperna skiljde sig enligt termerna blyghet/inhibition,rädslor, beteendeproblem ochverbal begåvning. Resultaten är lovande, särskiltsett till temperamentsrelaterad reaktivitet ochförmågan att reglera känslor.Fortsatta studierPreliminära fortsatta studier har visat att en relativtstor andel barn med df/dbmp även uppfyllerkriterier för en eller flera barnpsykiatriska diagnoser[15]. Resultaten understryker potentialeni tandvårdssituationen som »laboratorium« förstudier av psykisk ohälsa ur ett utvecklingspsykopatologisktperspektiv.Endast enstaka studier med longitudinellt perspektivhar presenterats och de har oftast baseratshuvudsakligen på retrospektiva data [9]. Detkrävs en prospektiv longitudinell design medtransaktionella analyser för att kartlägga hur df/dbmp uppstår och förändras över tid. En förutsättningför att en studie av utvecklingen av psykiskhälsa och ohälsa bland barn och ungdomarska ha ett bestående vetenskapligt värde är attden bygger på ett tillräckligt stort och representativturval. På så sätt garanteras att både hälsaoch ohälsa är representerat och att barn frånalla sociala miljöer finns med i undersökningen.Dessutom måste bortfallet kunna hållas nere underde år som studien pågår. Folktandvårdenstäckning inom åldersspannet 3–19 år och dessgoda anseende bland befolkningen gör att vi iSverige har en unik möjlighet att genomföra ensådan studie.Undersökningen baseras på ett representativturval (2 600 barn och ungdomar i åldern 3–19år i Västra Götalandsregionen och Örebro länslandsting) som undersöks i samband med ordinarietandläkarbesök i folktandvården. De klinikersom ingår i projektet representerar olikasociala sammansättningar samt storstad, småstadoch landsbygd. Materialet består av fyra ålderskohorter(3-, 7-, 11- och 15-åringar) med vardera650 barn som följs i fem år. Samtliga barnoch familjer screenas för df/dbmp med metodersom tillämpats i vår tidigare forskning [4, 5];strukturerade intervjuer och frågeformulär somtar upp df och generell rädsla hos både barn ochföräldrar, symtom på psykisk ohälsa hos föräldrar,barnets temperament och beteendeproblem,barn-föräldrarelationen och eventuell uppfostringsproblematik.I flera studier har vi konstaterat de allvarligakonsekvenser df och att undvika vård har förindividen på grund av de stora psykosociala konsekvenserdet medför [1, 2]. Den här patientgruppenär ett kostsamt problem för tandvården ochsamhället i övrigt. Patientgruppen förbrukar storaresurser genom uteblivanden och behandlingssvårigheter,akuttandvård och narkostandvård.60 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGTidig upptäckt, prevention och behandlingUr ett samhällsperspektiv är det viktigt att förbättramöjligheten till tidig upptäckt, preventionoch behandling. Den föreslagna studien kommeratt öka kunskapen om förhistoria och tidigutveckling av df/dbmp och relationen till generellpsykisk ohälsa. Oss veterligen pågår inga liknandestudier i Sverige och inte heller internationellt.Vår forskningsgrupp har en fått en unikkompetens att skapa kunskap om utveckling,prevention och behandling. Det är särskilt viktigtatt se möjligheten att dra slutsatser av vår multi-disciplinära forskning. En orsak ligger i att forskningenbygger på grundläggande teoribildningarinom utvecklingspsykologi och klinisk psykologimed tillämpning inom odontologin. Tandvårdssituationenär särskilt lämpad som undersökningsmiljöeftersom den täcker in stora delar avbefolkningen. Dessutom är den mer enhetlig ochnaturlig jämfört med de miljöer som oftast användsför att undersöka motsvarande frågeställningar.På sikt skulle folktandvården kunna få ettbreddat ansvar för att följa barns och ungdomarsutveckling upp till vuxen ålder.referenser1. Berggren U. Dental Fear andAvoidance. A study of etiology,consequences andtreatment. Thesis. GöteborgUniversity, Sweden. 1984.2. Berggren U et al. Assessmentof patients with phobicdental anxiety. Acta OdontolScand 1997; 55 (4): p.217–22.3. Hakeberg M, Berggren U.Changes in sick leave amongSwedish dental patientsafter treatment for dentalfear. Com Dent Health 1993;10 (1): p. 23–9.4. Arnrup, K. Paediatric dentistrymeets clinical childpsychology. Studying groupsof uncooperative childdental patients. Thesis.Göteborg University, Sweden.2003.5. Klingberg G. Dental fear andbehavior managementproblems in children. A studyof measurement, prevalence,concomitant factors, andclinical effects. 1995, Universityof Göteborg.6. Skaret E. Dental anxiety,dental indifference andnon-attendance amongNorwegian adolescents.Thesis. University of Bergen,Norway. 2000.7. Ray J et al. Heritability ofDental Fear. Submitted,2008.8. Berggren U, Pierce CJ, Eli I.Characteristics of adultdentally fearful individuals.A cross-cultural study. Eur JOral Sci 2000; 108 (4): p.268–74.9. Thomson WM et al. Changesin self-reported dentalanxiety in New Zealandadolescents from ages 15 to18 years. J Dent Res 1997; 76(6): p. 1287–91.10. Klein RG, Pine SS. Anxietydisorders in child andadolescent psychiatry 4thEd, IMRET (Red.), Editor.Blackwell: London 2002; p.486–509.11. Kvale G, Berggren B, MilgromP. Dental fear in adults: ameta-analysis of behavioralinterventions. CommunityDent Oral Epidemiol 2004;32 (4): p. 250–64.12. Klingberg G, Broberg AG.Temperament and childdental fear. Pediatr Dent,1998; 20 (4): p. 237–43.13. Arnrup K et al. Attitudes todental care among parents ofuncooperative vs. cooperativechild dental patients.Eur J Oral Sci 2002; 110 (2):p. 75–82.14. Arnru K et al. Temperamentalreactivity and negativeemotionality in uncooperativechildren referred tospecialized paediatric dentistrycompared to childrenin ordinary dental care. Int JPaediatr Dent 2007; 17 (6):p. 419–29.15. Broberg A et al. Symptoms ofemotional and behaviouraldisorders among Swedishchildren and adolescentswith Behavioural ManagementProblems in paediatricdentistry (DBMP). Abstractreported at the XIIth EuropeanConference on DevelopmentalPsychology, Teneriffa,Spain, August 2005.www.tandlakartidningen.seHuvudföreläsare och moderator är samhällsodontologenBjörn SöderfeldtTid: Fredagen den 16 januari 2009Plats: Klara Strand Konferens, StockholmAvgift: 2950 kr inklusive momsLäs mer och anmäl dig påwww.tandlakarforbundet.seKontakt: Pia Kollin/Åsa Hultén, 08-666 15 31pia.kollin@tandlakarforbundet.se,asa.hulten@tandlakarforbundet.setandläkartidningen årg 100 nr 12 200861

VETENSKAP & KLINIKKajsa Henning AbrahamssonStudier visaratt ungdomar ochunga vuxna harbristfällig munhygienoch hög förekomstav gingivit.foto: lena johanssonBeteendevetenskap,oral hälsaoch infektionskontrollKajsa HenningAbrahamssonodont dr, fil magpsykologi, leg tandhygienist,avdelningenför parodontologi,Institutionen förodontologi,Sahlgrenska akademin,GöteborgE-post: Kajsa.Henning.Abrahamsson@odontologi.gu.se.SAMMANFATTAT Vid avdelningenför parodontologi bedrivs ett forskningsprojektvars målsättning är attgenerera underlag för design av effektivapreventions- och behandlingsprogramför etablerande och bibehållande avparodontal infektionskontroll.Godkänt för publicering 20 juni 2008Projektet har en beteendevetenskaplig ansatsi syfte att generera kunskap om hur olika individ-och omgivningsfaktorer samvarierar medparodontal hälsa samt vilka faktorer som har betydelseför individers benägenhet att medverka ipreventions- och behandlingsinsatser. Det finnshittills ytterst lite forskning inom odontologinsom har sådan inriktning (sbu, 2004).Projektets fokus ligger på ungdomars och ungavuxnas parodontala hälsa samt vuxna med kroniskparodontit och genomförs i samverkan medforskare som representerar olika hälsovetenskapligaperspektiv och discipliner (odontologi,vårdvetenskap, psykologi, pedagogik, sociologi,folkhälsovetenskap).Parodontal hälsa hos ungdomar – unga vuxnaI Sverige finns en lång tradition av förebyggandeinsatser inom den organiserade barn- och ungdomstandvården.Trots det är effekten av preventivainsatser när det gäller den parodontala hälsanhos barn och ungdomar dåligt utvärderad.Resultat från studier i Jönköpings län och frånGöteborg visar att ungdomar – unga vuxna harbristfällig munhygien och hög förekomst av gingivittrots att majoriteten av ungdomarna uppgeratt de borstar sina tänder två gånger om dagen.De har också omfattats av hälsoinriktade insatserinom barn- och ungdomstandvården.Det har spekulerats att en anledning kan varasnävare ekonomiska ramar inom tandvården vilketgjort att man dragit ner på preventionsinsatserna.Men även förändrade prioriteringar ochattityder till tand- och munhälsa samt att ungaindivider blivit svårare att nå med (tand)sjukdoms-och hälsoinformation kan vara bidragandefaktorer.I pågående projekt har man genomfört en bredepidemiologisk kartläggning av den parodontalahälsan hos ungdomar i Västra Götalandsregionendär analyser av kliniska variabler samt omgivnings-och beteendevetenskapliga faktorer ingick.Preliminära resultat visar på en hög förekomstav plack och gingivit även hos dessa ungdomar,men att det finns skillnader i munstatusmellan pojkar och flickor samt mellan olika områdeninom Västra Götalandsregionen.Analys av attityder, beteende och omgivningsfaktorerväntas tillföra nya kunskaper av betydelseför att utveckla och pröva effektivare hälsopreventionsmodellerriktade till unga.Parodontal hälsa hos vuxna individerDenna inriktning av projektet fokuserar på individenoch på faktorer av betydelse för att individenska medverka i preventions- och behandlingsprogram.Sett ur ett hälsopsykologisktperspektiv är det en rad faktorer som påverkarindividens benägenhet att ansluta sig till ochmedverka i prevention och behandling. Dessa62 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGfaktorer är bland annat kopplade till individensjälv, sjukdomens allvarlighetsgrad och komplexiteti behandlingen.En viktig del i behandlingen är relationen mellanpatient och vårdgivare. En del i projektet syftardärför till att utveckla och pröva ett mätinstrumentför att hämta in patienters attityder tillvårdgivare (tandläkare och tandhygienister). Attitydertill vårdgivare har ett samband med rädslaoch oro hos patienten. Patienters attityder tillvårdgivarens kommunikativa förmåga har ocksåett samband med behandlingsutfall.En annan del av projektet har en kvalitativansats där data hämtas in genom djupintervjuermed patienter och vårdgivare. Genom att användakomplementär metodik kan perspektivenbreddas och fördjupas. Här är vi bland annat intresseradeav hur patienter med diagnosen kroniskparodontit upplever sin situation och derasattityder till, samt erfarenheter och upplevelserav behandlingen. Intervjuerna belyser den sårbarhetpatienterna känner och fokuserar på betydelsenav en rak och ärlig kommunikation medvårdgivaren och behandlingsteamet.En förutsättning för en god behandlingsalliansoch kommunikation är vårdgivarens lyhördhetför den individuella patienten. En delstudie fo-Approximal rengöring med tandtråd. Lite gingivitmed blödning.foto: BjÖRn KlInGekuserar därför på vårdgivarens perspektiv påinterpersonella och kommunikativa faktorersbetydelse och påverkan i den parodontala infektionskontrollen.Målsättningen är att vinna kunskap till nytta förkliniken och för möjligheten att kunna utvecklaindividanpassade och effektiva preventions- ochbehandlingsinsatser. Bland annat prövas om enanpassad intervjumetodik kan öka individensmotivation och egenansvar i den parodontalainfektionskontrollen.Forskningpågår:Göteborgreferenser1. Abrahamsson KH, Koch G,Norderyd O, Romao C,Wennström JL. Periodontalconditions in a Swedish citypopulation of adolescents: Across-sectional study. SwedDent J 2006; 30: 25–34.2. Abrahamsson KH, ÖstbergAL, Eriksson JS, HellströmMK, Jönsson K, WennströmJL. Parodontal hälsa hos19-åringar i Västra Götalandsregionen:En epidemiologisktvärsnittsstudie.Preliminära analysresultat.Rapport till FolktandvårdenVästra Götaland 2007.3. Abrahamsson KH, HakebergM, Stenman J, Öhrn K.Dental Beliefs: Evaluation ofthe Swedish version of therevised Dental BeliefsSurvey in different patientgroups and in a non-clinicalsample of students. Eur JOral Sci 2006; 114: 209–15.4. Abrahamsson KH, StenmanJ, Öhrn K, Hakeberg M.Attitudes to dental hygienists:Evaluation of theDental Hygienist BeliefsSurvey in a Swedish populationof patients and students.Int J Dent Hygiene2007; 5: 95–102.5. Abrahamsson KH, WennströmJL, Hallberg U. Patientsviews on periodontaldisease, attitudes to oralhealth and expectancy ofperiodontal treatment: Aqualitative interview study.Oral Health and PreventiveDentistry, 2008; In press.6. Hugoson A, Norderyd O,Slotte C, Thorstensson H.Oral hygiene and gingivitisin a Swedish adult population,1973, 1983 and 1993.J Clin Periodontol 1998; 25(10): 807–12.7. Norderyd O (1998). Risk forperiodontal disease in aSwedish adult population.Cross sectional and longitudinalstudies over twodecades. Thesis. Faculty ofOdontology. Lund University,Sweden.8. SBU (2004). Kronisk parodontit- prevention, diagnostikoch behandling.En systematisk litteraturöversikt.Statens beredningför medicinsk utvärdering(SBU). Stockholm, Sverige.9. Stenman J, Hallberg U,Wennström JL, AbrahamssonKH. Patients attitudestowards oral health andexperiences of periodontaltreatment: a qualitativeinterview study. Oral healthand Prevention Dentistry(accepted for publication).10. Öhrn K, Hakeberg M,Abrahamsson KH. Dentalbeliefs, patients specificattitudes towards dentistsand dental hygienists: acomparative study. Int JDent Hygiene 2008; 6:205–13.Vetenskap fritt på nätetwww.tandlakartidningen.setandläkartidningen årg 100 nr 12 200863

VETENSKAP & KLINIKBerglundh et alParodontitoch periimplantitSAMMANFATTAT Varför visar vissaindivider större benägenhet för parodontitän andra? Det är en fråga som en forskargruppi Göteborg vill hitta svaret på.Godkänt för publicering 20 juni 2008Forskningpågår:GöteborgTord Berglundhe-post: tord.berglundh@odontologi.gu.seParodontit är en av människans vanligaste sjukdomar.Cirka 7–10 procent av vuxna anses varauttalat parodontitkänsliga och drabbas av omfattandeoch tidig förlust av stödjevävnad och tänder.Parodontitsjukdomen kännetecknas av inflammatoriskaprocesser i gingivalvävnaden somsvar på en bakterieansamling och är därmed perdefinition en infektionssjukdom. Genom olikareaktionsmönster hos leukocyter i parodontitlesionenaktiveras mekanismer som är koppladetill vävnadsdestruktion och inflammationsprocessenmedierar därigenom nedbrytning avbindvävsfäste och alveolärt ben. Vid parodontitråder det således en balans mellan det kroniskainflammatoriska svaret och mikroorganismer itandköttsfickan och störning av denna jämviktkan resultera i att sjukdomen förvärras och attytterligare stödjevävnad går förlorad. Parodontitär i de flesta fall en långsamt progredierandesjukdom. I figur 1 illustreras en parodontitlesionhämtad från autopsimaterial.FORSKNINGSGRUPPENTord Berglundh, Ingemar Abrahamsson, Jean-PierreAlbouy, Mauro Donati, Christer Fransson, Lena Larsson,Elena Linder, Birgitta Liljenberg, Sara Thorbert,Maria Welander, Nicola ZitzmannFigur 1: Parodontitlesionfrån autopsimaterial.Noterainflammationscellsinfiltratetunder fickepiteletoch bindvävszonensom avgränsar dettaområde från detalveolära benet.ParodontitlesionenLymfocyter och plasmaceller dominerar blandinflammationsceller i parodontitlesionen. b-cellerförekommer i större andel än t-celler och genomdet faktum att plasmaceller utvecklas frånb-celler är det givet att b-cells populationen ärden största cellgruppen i parodontit. Senare årsforskning har visat att b-celler har många viktigafunktioner i infektionsförsvaret. De är viktiga vidimmunsvaret i parodontit genom så kallade antigenpresentationoch har även betydande rolleri sjukdomsutveckling och vävnadsdestruktion.Även om parodontit i grunden är en infektionssjukdomhar lesionen väsentliga inslag av autoimmunakomponenter. En stor andel av b-cellerna igingivan är så kallade autoreaktiva b-celler (Cd5/C19 positiva) med förmåga att producera autoantikropparmot bland annat kollagen. Parodontitkänsligaindivider har även en större andel autoreaktivab-celler i blod än individer med mindrebenägenhet för sjukdomen. Samspelet mellanolika immunceller i parodontitlesionen reglerasav olika signalsystem med cytokiner. Interleukin(il) 10 ansågs visserligen tidigare vara en antiinflammatorisksignal men i dag uppfattas dennacytokin som pro-inflammatorisk och har huvudsakligenuppreglerande funktioner i immunsvaretmed markant påverkan på b-celler.ÄrftlighetAtt det finns en stark ärftlighetskomponent isjukdomskänslighet för parodontit är odiskutabelt.Studier på tvillingar har visat att 30–80 procentav sjukdomsutveckling kan tillskrivas genetiskafaktorer. Sedan drygt tio år finns tillgångtill metoder inom genetikområdet som gör det64 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGmöjligt att studera avvikelser i arvsmassan medavseende på specifika funktioner i infektionsförsvaret.Flera rapporter har visat samband mellansådana avvikelser (single nucleotide polymorphism;snp) och parodontitförekomst. Dessa associationsstudierhar däremot inte visat på vilketsätt infektionsförsvaret påverkats av olika typerav snp. Dessutom är många av studierna inomdetta område utförda på små patientmaterial.I vår grupp studerar vi frågor som rör varförvissa individer visar större benägenhet för parodontitän andra. Patienter med uttalad hög respektivelåg känslighet för sjukdomen rekryterasoch prover från vävnad och blod insamlas föranalys av cellfunktioner. Vi vill studera hur eninflammationsprocess i gingivan skiljer sig mellanindivider från dessa grupper och kartläggafaktorer som inverkar på den immunologiskakontrollen av lesionerna. Destruktion av bindvävsfästeoch alveolärt ben regleras av cellernai bindvävslesionen.Förutom ett allmänt samband mellan en il-10-associerad snp hos parodontitpatienter har vivisat att individer med en så kallade gg-genotyp,det vill säga g-allel vid positionen -1087 i bådakromosom 1, även har högre andel il-10-innehållandeceller i parodontitlesionen. Intressantaiakttagelser har även gjorts beträffande betydelsenav g- eller a-alleler i denna position inompromotordelen av kromosom 1 med avseende påfunktionen av il-10. Vi har visat att en specielltranskriptionsfaktor är viktig för denna process.Transkriptionsfaktorns förekomst hos patientersom har hög respektive låg känslighet för parodontitska studeras i kommande studier.I en nyligen genomförd studie har vi visat attpatienter med avancerad parodontit har förhöjdanivåer av så kallade autoreaktiva b-celler iblod och parodontitlesion. Av särskilt intresse ärfyndet av dessa celler i relation till proportionenplasmaceller. Samvariationen mellan dessa cellpopulationerindikerar att plasmaceller till stordel utvecklas från denna speciella b-cellspopulation.Detta i sin tur kan förklara varför mycket avantikroppsfunktionen vid parodontit inkluderarautoantikroppar, det vill säga antikroppar riktademot egen kroppsvävnad.PeriimplantitImplantatbehandling är en väletablerad ochvanlig metod vid behandling av patienter medpartiell- eller total tandlöshet. Den övervägandekliniska dokumentationen inom implantatområdetvilar på data som speglar procent överlevnadav implantat. Trots höga procenttal överlevnadförekommer biologiska och tekniska komplikationervid implantat. Biologiska komplikationer,det vill säga processer som påverkar stödjevävnadenkring implantat, förekommer i störreomfattning än vad som hävdats tidigare. I likhetmed parodontalsjukdomarna gingivit och par-odontit, delas sjukdomarna i vävnaderna runt implantatin i mukosit och periimplantit. Analoginmed tänder ger att tillståndet mukosit motsvarargingivit och diagnostiseras genom att påvisablödning vid sondering och att ingen förlust avstödjevävnad har skett. Likaledes identifierasperiimplantit genom blödning och/eller pusvid sondering tillsammans med en säkerställdförlust av stödjevävnad (figur 2). Förekomst avsjukdomstillstånd, det vill säga prevalens, visasgenom en tvärsnittsanalys. Det finns få studiersom genomförts med sådan uppläggning och därpatienterna undersökts med avseende på diagnosenperiimplantit. I en nyligen utförd reviewinom detta område konstaterades att prevalensenför sjukdomen, det vill säga andelen patientermed minst ett implantat som uppvisar teckenpå periimplantit, varierade mellan 28 och 56 procent.I detta inkluderas således patienter med fårespektive många drabbade implantat och medvarierande grad av stödjevävnadsförlust. Kompletterandeinformation beträffande sjukdomensutbredning och svårighetsgrad är nödvändig. Detfinns även flertal studier som visat att risken förperiimplantit är större bland parodontitkänsligaindivider.Vi har i en serie studier kartlagt förekomst avperiimplantit genom att i samarbete med Brånemarkklinikenoch avdelningen för oral maxillofacialradiologi, identifiera individer med iakttagbarbendestruktion runt implantat. Kliniskundersökning av patienter från den identifieradepatientgruppen visade starkt samband mellankliniska tecken på inflammation (blödningvid sondering och/eller pus) och röntgenologiskbenförlust. Utbredning av periimplantit med beskrivningav vilka positioner inom käkar respektivebrokonstruktioner som är mest drabbade redovisasi kommande arbeten tillsammans med enredovisning av graden av stödjevävnadsförlust.Vi har även analyserat vävnadsprover från områ-Figur 2: Kliniska(a) och röntgenologiska(b) känneteckenpå periimplantit.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200865

VETENSKAP & KLINIKBerglundh et alden med periimplantit. I jämförelse med kroniskparodontit vid tänder är periimplantitlesionenmer avancerad med en allmänt större inflammationsprocesssom tycks sakna avgränsningmot underliggande ben och sakna täckning avett fickepitel i den patologiska ficka som bildatsmellan mukosa och implantatyta. Parodontit ochperiimplantit tycks även skilja sig med avseendepå cellinnehållet i lesionernaFAKTA 1. SPONTANPROGRESSIONSMODELLENSpontanprogressionsmodellen för att framkallavävnadsdestruktion går i korthet till så här:n Ligatur placeras under mukosakanten samtidigt medplackansamling.n När man uppnått önskvärd benförlust tas samtligaligaturer bort.n Plackansamlingen fortsätter i cirka 6 månader ochunder den tiden fortsätter sjukdomen att utvecklas.n Perioden av »spontan« progression är unik och gerforskarna stora möjligheter att studera faktorer sominverkar på graden av destruktion samt mekanismer somär involverade i nedbrytningsprocessen.Experimentella modellerExperimentella modeller är mycket viktiga föratt dels bättre förstå mekanismer i infektionsförsvaretunder sjukdomsutveckling, dels föratt kunna testa och värdera olika behandlingsmetoder.Parodontit har studerats experimentelltgenom en modell med plackansamling ochen ligatur som placeras subgingivalt. Ligaturen,som i många avseenden liknar en retraktionstrådplacerad inför avtryckstagning, framkallar ett lokalttrauma. Plackansamling leder till gingivalinflammation och den kombinerade effekten avinfektion och trauma leder till vävnadsdestruktion.Ligaturmodellen vid experimentell parodontithar använts i mer än 35 år och prövats påhund, apa och gnagare (råttor, möss). I det senarefallet är det tveksamt huruvida man efterliknaren parodontitsjukdom då det inte finns någonnaturlig benägenhet att utveckla parodontit förråttor och möss och att det inte utvecklas någonegentlig inflammation som svar på plackansamling.Därför är modellen mer tveksam på dessadjur då det mer rör sig om traumatiskt induceradbennedbrytning. Apa och speciellt hund är däremotmer lämpade som försöksmodeller. Deneffekt ligaturmodellen uppnår är att efterliknaen »naturlig« parodontit hos människa. Gradenav vävnadsdestruktion är emellertid beroendepå ligaturens placering och försökets längd. Progressionav parodontitsjukdom är därför svår attstudera med denna modell.Ligaturmodellen har även använts för att studeraperiimplantit (faktaruta 1). Här uppkommersamma frågor som vid experimentell parodontitoch i de flesta fall har modellen använts på hund.Till skillnad från den beskrivna tidigare modellenvid parodontit har vi lyckats utveckla metodenatt studera själva sjukdomsutvecklingen vidperiimplantit. I korthet går modellen ut på attframkalla vävnadsdestruktion genom placeringav ligatur under mukosakanten samtidigt medplackansamling. När önskvärd omfattning avbenförlust uppnåtts (cirka 30–40 % benförlustrunt implantaten) avlägsnas alla ligaturer. Plackansamlingfortsätter under cirka sex månader.Under denna tid fortsätter sjukdomen att utvecklasoch denna period av »spontan« progression ärsåledes unik och erbjuder stora möjligheter attstudera faktorer som inverkar på graden av destruktionoch mekanismer som är involverade inedbrytningsprocessen. Vi har visat att progressionenav periimplantit skiljer sig mellan olikatyper av implantat. Inte bara ytråheten hos implantatettycks spela in utan även på vilket sättimplantatets yta har modifierats. Implantat meden relativt slät yta tycks visa mindre benägenhetför fortsatt »spontan« progression än andra ytor.Det finns således möjligheter att testa eventuellarisker med nyutvecklade implantatytor meddenna modell.Spontanprogressionsmodellen är även användbarför experimentell parodontit på tänder.Genom att använda histologiska tekniker medmarkörer även på biopsimaterial från hund kanvi kartlägga mekanismer i nedbrytningsprocesserbåde med avseende på bindväv (matrix-metalloproteinaser:mmp) och på ben (osteoklasteraktiverade via Receptor Activator of Nuclear factorKappa-B Ligand; rank-l). Tillsammans medanalyser av biopsimaterial från humanstudiersom beskrivits ovan kan vi förstå de mekanismersom styr vävnadsdestruktiva processer vid progressionav såväl parodontit som periimplantit.Vävnadsintegration till implantatForskargruppen har sedan 20 år även studeratvävnadsintegration till implantat. Vi har kartlagtslemhinnan som omger tandimplantat ochbeskrivit skillnader och likheter med tandensgingiva. Förutom mjukvävnadsintegration motimplantat av titan har vi även studerat inläkningmot olika keramiska material och guldlegeringar.Gränsen mellan slemhinnan och implantatetbestår av en 2 millimeter hög epitelial del ochen cirka 1 millimeter hög bindvävszon. Epiteletliknar i många avseenden kontaktepitelet vidtänder medan bindvävens uppbyggnad i områdetintill implantatet skiljer sig i flera avseendenfrån den supra-alveolära bindväven vid tänder.Implantatytan saknar rotcement och bindvävsfibrerkan inte förankras mekaniskt som fallet ärmed bindvävsfästet vid tänder.Även om egentligt mekaniskt fäste saknas förbindväv mot implantatytan, talar vi ändå ombindvävsintegration, det vill säga en biologiskmekanism som effektivt håller kontakt mellan66 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGlångsmala, utsträckta fibroblaster i bindvävenoch ytan på implantatet. Om inte denna integrationetableras efter inläkning kan epitelet fortsättaatt migrera apikalt och därigenom påverkaäven integrationen mellan ben och implantat.Vi har visat hur denna bindvävsintegration etablerasoch hur titan och aluminium- och zirconiumbaseradekeramiska material visar bättreegenskaper för läkning än guldlegeringar. Detfungerande tandimplantet omges således av eneffektiv slemhinnebarriär vars dimensioner avepitel och bindvävskontakt tillsammans utgören så kallad biologisk bredd och läkningsprocessensom ska resultera i denna barriär tar fleraveckor.Integration av hård- och mjukvävnad till implantatska ses som en helhet. Förändringar imjukvävnadsbarriären påverkar området mellanimplantat och ben. Osseointegration är endynamisk process och skapas genom nybildningav ben i gränsområdet till implantatet. I de flestafall tar denna process flera veckor. I vår gruppstuderar vi mekanismerna vid framför allt dentidiga delen av osseointegrationsprocessen. Vianvänder experimentella modeller med olika typerav implantatytor samt benområden med varierandekvantitet och kvalitet. Vi använder ävenmodellsystem med olika typer av belastning ochanalyserar inläkning i vävnad med olika benersättningsmaterial.referenser1. Berglundh T, Donati M.Aspects of adaptive hostresponse in periodontitis.Proceedings from the 5thEuropean Workshop onPeriodontology. J ClinPeriodontol, (Suppl),2005; 32: 87–107.2. Berglundh T, Donati M,Zitzmann N. B cells inperiodontitis – friends orenemies? Periodontology2007a; 45: 51–66.3. Berglundh T, Gotfredsen K,Zitzmann N, Lang NP, LindheJ. Spontaneous progressionof ligature induced periimplantatitisat implantswith different surfaceroughness. An experimentalstudy in dogs. Clin OralImplants Res 2007b; 18:655–61.4. Donati M, Liljenberg B,Padyukov L, Berglundh T.Local expression of interleukin-10and mCD14 in relationto the -1087IL10 andthe -159CD14 gene polymorphismsin chronic periodontitis.J Periodontol2008; 79: 517–24.5. Fransson C, Wennström J,Berglundh T. Clinical characteristicsat implants with ahistory of progressive boneloss. Clin Oral Implants Res2008; 19: 142–7.6. Albouy J-P, Abrahamsson I,Persson L, Berglundh T.Spontaneous progression ofperi-implantitis at differenttypes of implants. An experimentalstudy in dogs. I- Clinical and radiographicobservations. Clin OralImplants Res, accepted forpublication 2008.7. Zitzmann NU, Berglundh T.Definition and prevalenceof peri-implant diseases.Proceedings from the 6thEuropean Workshop onPeriodontology. J ClinPeriodontol, (Suppl), acceptedfor publication 2008.BioSonic®UC125Ultrasonic Cleaning SystemBiosonic UC 50 dbDen lilla jätten - Tar liten platsoch har stora möjligheterFlera valmöjligheter- Använd korg eller glasbägareTyst - Arbetar tyst endast 59dBFör mer kapacitet:Biosonic UC 125Coltène Whaledent AG, Feldwiesenstrasse 209450 Altstätten/SwitzerlandTel: 08-687 47 42, Fax: 08-687 47 45e-mail: ericsson@coltenewhaledent.setandläkartidningen årg 100 nr 12 200867

VETENSKAP & KLINIKDahlén et alRiskbedömningav karies och parodontitGunnar DahlénAnette CarlénÅsa Leonhardtoral mikrobiologi, Odontologiskainstitutionen,Sahlgrenska akademin,Göteborgs universitetE-post: dahlen@odontologi.gu.sesammanfattat Många orala problemär infektiöst betingade eller konsekvenserav bakteriella aktiviteter. Mikrobiologiskdiagnostik borde därför vara centralt förtandläkare och tandhygienister för attkunna rikta, utvärdera och prognostiserabehandling samt göra riskbedömningaroch bestämma preventionsåtgärder.Godkänt för publicering 20 juni 2008Målet för projektet är att göra diagnostik ochriskbedömningar baserat på biologiska processerutifrån den ekologiska plackhypotesen. Projektetär ett samarbete med Malmöfakulteten, Hallandsläns landsting samt kliniker inom VästraGötalandsregionen.Ospecifik och specifik plackhypotesEn målsättning för den orala mikrobiologiskaforskningen är att förbättra diagnostiken för karies,parodontit, endodontiska infektioner ochslemhinneinfektioner. Det etiologiska sambandetmellan mikroorganismerna och de orala infektionernahar dock visat sig vara mycket kompliceratoch diagnostiken är inte entydig, särskiltnär det gäller karies och parodontit.Karies och parodontit orsakas av de bakteriebeläggningarsom ackumuleras på tandytornasupra- och subgingivalt. Den mikrobiologiskaförklaringen har dock varierat genom åren. Bådasjukdomarna har varit föremål för »den ospeci-FAKTA 1. MÅLSÄTTNINGMålsättningen med forskningen är att testaföljande hypoteser:n Bakteriers syratolerans kan användas som biologiskmarkör för att identifiera patienter med risk för karies.n Bakteriers proteolytiska aktivitet kan användas sombiologisk markör för att identifiera patienter med högrisk för parodontit och med låg risk för karies.n Nuvarande praxis för riskbedömning, riskgrupperingoch intervention i kliniken kan förbättras eftersompraxis baseras på studier med lågt, snarare än högtbevisvärde.n De nya biologiska markörerna kommer att förbättrariskbedömningen jämfört med nuvarande modeller.Tillsammans med klinikers ökade insikter om risk ochriskbedömning kommer det att skapa möjligheter förnya strategier för riskbedömning som har implikationerför preventiva strategier vid karies och parodontit.%100906074Dental biofilmBop >12 ytorBenförlustBenförlust >2/3av rotens längdpå flera ytorTandförluster0TandlöshetFigur 1. Prevalensen för parodontit hos 50-åringari Sverige.fika plackhypotesen« och skulle stoppas om barabakteriebeläggningarna hölls borta. Plackkontrolloch professionell tandrengöring var nyckelord.Att karies var starkt relaterad till syrabildningeni placket var känt redan i slutet av 1800-talet.Ganska naturligt sökte man orsaken bland syrabildandemikroorganismer som lactobaciller ochstreptokocker. I och med detta uppstod den »specifikaplackhypotesen«. Det starka samband somvisades mellan Streptococcus mutans och kariesprevalensstyrkte hypotesen och man diskuteradeäven vaccinationsprogram. Något specifiktorsakssamband har dock inte kunnat visas ochriskbedömning med S. mutans och lactobacillerfungerar inte särskilt bra i praktiken (sbu 2007).Även för parodontit utvecklades den specifikaplackhypotesen och Actinobacillus (i dagAggregatibacter) actinomycetemcomitans, Porphyromonasgingivalis samt Prevotella intermediabetraktades som parodontopatogener och riskfaktorer.Senare tillkom andra mikroorganismeroch i dag anses det så kallade »röda komplexet«(P. gingivalis, Tannerella forsythia, Treponemadenticola) vara associerat med patologi. Orsakssambandetär inte heller här klarlagt. Betydelsenav de specifika bakteriearterna baseras påstatistiska samband med sjuka och fördjupadetandköttsfickor (Dahlén och Leonhardt 2006). Vianvänder därför inte begreppet riskfaktorer utanhellre riskmarkörer (riskindikatorer) för dessabakteriearter (Ezzo och Cutler 2007).Karies och parodontit har även starkt sambandmed ett antal värdspecifika faktorer. Särskilttydligt är det för parodontit som uppträder68 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGTillgång till Hög Mjölksyranedbrytbara sackarolytisk pH 5kolhydrater, metabolism Demineralisationsocker, från födaKariesIngen Låg ättikssyra, myrsyra,tillgång till metabolism alkoholnäring Bakterier Väteperoxidunder svält pH 7Tillgång till Hög Blandade metaboliska syrorserumproteiner proteolytisk Ammoniak, nitriterfrån metabolism Flyktiga svavelproduktergingivalvätska pH 7Mineralisation (tandsten)ParodontitFigur 2. Dominerande metabolitiska vägar i plack.på unga och vid studier av populationer utan regelbundentandvård som exempelvis Sri Lanka,Kenya och Kina. Grav och avancerad parodontitär mycket ojämnt fördelad och finns hos mindreän 10 procent av dessa populationer (figur 1). Enligten sbu-rapport år 2004 är fördelningen likartadäven i den svenska populationen. Mindre än10 procent av svenska 50-åringar riskerar att fågrava parodontala skador och förlust av tänder.sbu-rapporter 2004 och 2007 bekräftar att detär mycket svårt att prediktera risk för karies ochparodontit och att enskilda riskmarkörer oftast ärotillräckliga.De mikrobiologiska markörerna har en måttligtnegativ (specificitet) men bristfälligt positiv(sensitivitet) prediktion. Det betyder att vidavsaknad av markörerna har man en god möjlighetatt prediktera att karies eller parodontit intekommer att progrediera hos individen, medannärvaron av markören/faktorn egentligen intesäger någonting om den framtida utvecklingenav sjukdomarna på individnivå.Den ekologiska plackhypotesenDen ekologiska plackhypotesen pekar på ett nyttparadigmskifte (Marsh 2003). Den ser karies ochparodontit som »ekologiska katastrofer« där förändringarhos värden leder till ekologiska förändringarsom påverkar den balans och harmoni sominitialt råder i mikrofloran. Ekologin drivs åt ettmer sjukdomsalstrande tillstånd, antingen somkaries via socker och sackarolytisk metabolismeller parodontit via gingivalvätska och en proteolytiskmetabolism (figur 2). Genom sockerintagoch syrabildning uppstår en ekologi som kännetecknasav syratåliga (acidura) och syrabildande(acidogena) mikroorganismer. Ekologin hamnar ien ond cirkel. Mikroorganismer som kan anpassasig kommer inte bara att överleva utan kan ävenutnyttja de sockerarter som finns bättre (figur 3).Det är viktigt att framhålla att det inte nödvändigtvisär den mikrobiella sammansättningensom förändras utan den bakteriella syratåliga ochsyrabildande aktiviteten som ökat. På samma sättökar den proteolytiska aktiviteten bland mikroorganismernai det subgingivala placket då gingivituppträder och därmed ökar vätskeflödet. Dengingivalvätska som sipprar ut genom tandköttsfickaninnehåller i huvudsak proteiner vilketstimulerar den proteolytiska aktiviteten och tillväxtenav de proteolytiska bakteriearterna. Ävenhär leder de metaboliter som bildats till en slagsnegativ feedback som ökar inflammationen ochger ett högre vätskeutträde (figur 3).Det intressanta är att i bägge fallen uppträdersjukdomarna som ett resultat av den bakteriellaaktiviteten och de metaboliter som blir följden.Det är inget kontroversiellt i att syrabildningen,som ett resultat av den sackarolytiska processen,leder till en pH-sänkning som driver den kemiskajämvikten mot en ökad löslighet av hydroxylapatit– demineralisering och karies. Mer kontroversielltär den proteolytiska aktiviteten och den radmetaboliter (exempelvis ett stort antal karboxylsyror,vätesulfid, merkaptaner, ammoniak ochnitriter) som är starkt toxiska mot vävnaden ochvärdorganismens celler (figur 4). Denna miljö ärofta svagt alkalisk och främjar mineralisation iform av tandsten.En biokemisk konsekvens av de båda ekologiernaär att de är varandras motsats och sannoliktinte existerar samtidigt i placket. Ett kliniskt exempelär att individer som ofta har eller har haften uttalad kariesproblematik inte samtidigt haravancerad parodontit och tvärtom.Det är dock inte den bakteriella sammansättningensom sådan, och närvaron av specifika bakteriearter,utan aktiviteten i processerna som äravgörande. Förändringarna i mikrofloran är ettresultat av processerna och kan betecknas somekologiska katastrofer om det leder till manifestkaries eller parodontit.Ett delmål för det projekt vi jobbar med är attSalivNäringsämnenAntimikrobiella ämnenättikssyrapH

VETENSKAP & KLINIKDahlén et alkunna mäta processerna direkt på patienten och ibiofilmer (det vill säga tandbeläggningarna). Bakteriernai biofilmen uppträder annorlunda än deplanktoniska former vi oftast studerar i laboratoriet(Svensäter et al 2001). I biofilmen uttryckerbakterierna andra egenskaper, har lägre metabolismoch existerar i ett mångfaldigt samhälle (microbialcommunity) med hundratals olika bakteriearteroch kommunicerar med varandra medett signalsystem kallat quorum sensing.Man kan betrakta bakteriebeläggningarna påtänderna som en stor organism med miljontalsceller som har olika funktion i det bakteriellaplacksamhället. Laboratoriestudier in vitro medenklare system är dock nödvändiga för att vi skakunna förstå signalsystemet och hur genernasutryck av olika egenskaper, till exempel syrabildningoch proteolys, regleras.Markörer för riskbedömningEn viktig målsättning för forskningen är alltså attmed de nya markörerna bättre kunna göra riskbedömningaroch tidigt kunna identifiera de individersom löper stor risk att få allvarliga problemmed karies eller parodontit om inte speciella insatsersätts in. För karies på barn utgör tidigarekarieserfarenhet den enskilt bästa indikatorn förrisk. För parodontit finns ett stort antal indikatorerangivna (Heitz-Mayfield 2005). Ingen faktorsom kan prediktera framtida risk är ordentligtvärderad och testad prospektivt under tillräckligtlång tid. I Göteborg har vi valt att fokusera påriskbedömning av parodontit och rotkaries.En övergripande målsättning för den parodontologiskaforskningen är att kunna identifierariskgruppen innan sjukdomen nått ett avanceratstadium. Genetiska faktorer hos värden är medall säkerhet starkt involverade. Man har dockännu inte funnit något tydligt mönster i genetikensom kan förklara ett avvikande inflammatorisktsvar. Sannolikt är flera gener inblandadeoch det råder ett samspel mellan dessa. Andrafaktorer som påverkar värdorganismens mottagligheteller avvikande reaktionsmönster ärrökning och systemiska sjukdomar (till exempeldiabetes). Det är dock svårt att förklara ett varierandeutbredningsmönster hos en och sammapatient (exempelvis parodontala destruktionerkring vissa tänder och tandgrupper men intekring andra) med dessa faktorer.Bendefekter och furkationsinvolveringar visaräven hur lokala faktorer medverkar i destruktionsprocessen.Det är sannolikt att den mikrobiologiskaprofilen och biofilmens biokemiska processerär avgörande. Lokalt måste behandlingenfokuseras på att förändra ekologin med målsättningatt i möjligaste mån återställa den balans somfinns vid hälsa. För riskvärdering av potentiellaparodontitpatienter bör man utveckla »multifactorialrisk assessment«-modeller på samma sättsom man gjort för karies eller hellre en modellsom samtidigt klarar båda sjukdomarna.En intressant patientgrupp för studier av relationenmellan karies och parodontit är patientermed risk för rotkaries på ytor som blottats av parodontalaskador.Enligt den ekologiska plackhypotesen ska kariesinte uppträda på rotytan så länge den parodontalabakteriefloran finns kvar. Om den floranelimineras och ekologin förändras till en mersackarolytisk flora särskilt supragingivalt, kankaries uppträda. Sådana förhållanden visadeshos dåligt inställda diabetiker i Thailand som visadegravare parodontala skador men också hadehögre prevalens av rotkaries än icke-diabetiker(Hintao et al 2007). Förhållandet kan förklarasav en högre glukoskoncentration i blod, gingivalvätskaoch saliv vilket gynnar den sackarolytiskametabolismen i biofilmen på rotytan.Koncept för riskbedömning och preventionMetaboliter från den proteolytiska floran orsakaren inflammation i gingivan som i sin tur leder tillett ökat vätskeflöde och stimulans åt den proteolytiskafloran. På så sätt skulle den proteolytiskaaktiviten och mängden metaboliska produktervara ett mått på en individs benägenhet att utvecklaparodontit.Vi menar också att proportionen proteolytiskabakterier i dentala biofilmer (mikrobiella riskmarkörer)skulle kunna vara ett verktyg att effektivarehitta individer med risk för parodontit.Genom att utvärdera den proteolytiska aktivitetenoch dess metabola slutprodukter skulle mankunna få en uppfattning om patientens risk attutveckla parodontit.Behandling måste inriktas på att ändra ekologinså att floran kommer i harmoni med värden.Fickeliminering är ett exempel. En preventiv åtgärdkan vara proteasinhibitorer.referenser1. Kronisk parodontit –prevention, diagnostik ochbehandling. En systematisklitteraturöversikt. SBUrapport169 –Statens beredningför medicinsk utvärdering.2004.2. Karies – diagnostik, riskbedömningoch icke-invasivbehandling. En systematisklitteraturöversikt. SBUrapport188 – Statensberedning för medicinskutvärdering. 2007. SBUrapport.3. Marsh PD. Are dental diseasesexamples of ecologicalcatastrophes? Microbiology2003; 149: 279–94.4. Heitz-Mayfield LJA. Diseaseprogression: identificationof high-risk groups andindividuals for periodontitis.J Clin Periodontol 2005;32 (Suppl 6): 196–209.5. Hintao J, Teanpaisan R,Chongsuvivatwong V, DahlénG, Rattarasan C. Rootsurface and coronal cariesin adults with type 2 diabetesmellitus. CommunityDent Oral Epidemiol 2007;35: 302–9.6. Dahlén G, Leonhardt Å. Anew checkerboard panel fortesting bacterial markers forperiodontitis. Oral MicrobiolImmunol 2006; 21: 6–11.7. Svensäter G, Welin J, WilkinsJC, Beighton D, HamiltonIR. Protein expression byplanktonic and biofilm cellsof Streptococcus mutans.FEMS Microbiol Lett 2001;205: 139–46.8. Ezzo PJ, Cutler CW. Microorganismsas risk indicatorsfor periodontal disease.Periodontology 2000, 2003;32: 24–35.70 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

Erosion.Ett steg framåt.Pro-Emalj hjälper till att skydda mot erosioner.Pro-Emalj från Sensodyne - en tandkräm som hjälper till att skydda dina patienter motde skadliga effekterna av erosioner. Erosioner är ett växande problem vars förekomstökar med den tilltagande konsumtionen av sur föda och dryck.• Pro-Emalj remineraliserar och förstärker uppmjukad emalj tack vareden höga fluorupptagningsförmågan*.• Pro-Emaljs låga slipeffekt begränsar ytterligare slitage av tandytanvid tandborstning.• Den aktiva ingrediensen kaliumnitrat skyddar mot ilningar, vilket kanvara ett tecken på erosioner.• Pro-Emalj tandkräm är pH-neutral och innehåller 1450 ppm F¯ mot karies.Så fort en patient visar symtom på erosioner kan du därför - utöver behandling ochråd angående kostvanor och tandborstning - rekommendera Pro-Emalj för att hållautvecklingen av erosioner under kontroll.* Källa: Fowler C et al. , In vitro Microhardness Studies on a NewAnti-Erosion Desensitizing Toothpaste, J Clin Dent 2006;17(4):100-5GlaxoSmithKline Dental Health Services - dental.se@gsk.com

VETENSKAP & KLINIKDowen BirkhedKaries hos äldreangeläget forskningsområdeDowen BirkhedE-post: birkhed@odontologi.gu.seAGE patientens ålderLBC laktobacillerSM mutansstreptokockerPS plackindexSSR salivsekretionSBE salivens buffringOSCT sockertidDHI kostindexSAMMANFATTAT Avdelningen förcariologi har länge forskat kring kariesrelateradefaktorer hos äldre. Forskningsområdetkänns än mer angelägeti dag med tanke på att andelen äldre ökari befolkningen och att många människorbehåller sina tänder högt upp i åldern.Sedan drygt 30 år tillbaka har det bedrivits omfattandekariologisk forskning kring äldre vidavdelningen för cariologi i Göteborg. De förstaarbetena publicerades av Claes-Göran Emilsonoch medarbetare redan 1988 [1, 2] och visar attmånga äldre människor har höga värden av såvälmutansstreptokocker som laktobaciller i sin saliv.Dessa studier har senare följts upp av SolveigFure som disputerade 1990 och av Margit Lundgren1997. De forskningsområden som studeradesi dessa båda avhandlingsarbeten var rotkaries,salivsekretion/buffring, kariesbakterier ochsockerclearance.OSCTFigur 1. I »Oktagonen« finnsåtta olika kariesindikatorer.Ju längre ut i periferin värdethamnar dessto större risk förkaries. Patienten har utvecklat9 DFS-% och många värdenhamnar i det röda fältet.DHISBEGodkänt för publicering 20 juni 2008AGESSRLBCPSSMH70 – ett unikt forskningsmaterialI dag känns kariesproblematiken hos äldre ommöjligt ännu mer angelägen. Det hänger sammanmed att antalet äldre ökar i befolkningen samtidigtsom många behåller sina tänder högt upp iåldern [3, 4]. De gerontologiska och geriatriskaundersökningarna i Göteborg (H70) erbjuder enunik möjlighet att studera äldre i ett longitudinelltperspektiv och att jämföra olika ålderskohorter[3, 5]. Studierna är tvärvetenskapliga ochomfattar både medicinska och odontologiskadata. Tor Österberg och Bertil Steen har en unikkompetens inom detta område och är viktigaresurspersoner vid odontologiska institutioneni Göteborg. H70 utgör bakgrunden till två nupågående avhandlingsarbeten; Torgny Alstadsom studerar kolhydratintag relaterat till dentaltstatus hos äldre (planerad disputation i november2008) och Cecilia Johanson vars avhandlinghandlar om karies, tandantal, salivsekretion,läkemedelsförbrukning och muntorrhet hos70–76-åringar. Deras studier stöds av FoU-medelfrån Västra Götaland (http://www.fou.nu/is/sverige/document/3533).Tandantalet ökar – tandlösheten minskarEnligt Jönköpingsundersökningen har antal tänderhos 70-åringar ökat från i genomsnitt 12 tilldrygt 20 under perioden 1973–2003 [4]. Motsvarandeutveckling har skett i Göteborg [6].Hos 70-åriga göteborgare har tandlösheten desenaste 30 åren (1971–2001) minskat från 51 till7 procent. En rad faktorer har spelat in i dettasammanhang, exempelvis användning av fluortandkräm,tillgång till god tandvård och högrelevnadsstandard. För att kunna bedöma olikafaktorers inverkan krävs analyser av representativakohorter, vilket möjliggörs inom ramen förH70-studierna.Kosten hos äldreFör att förstå kariessjukdomens utveckling i ettlongitudinellt perspektiv är det viktigt att följakostens utveckling under samma period. Vi hari en serie av arbeten kartlagt intaget av kolhydraterbland äldre från 1971 till 1993 [7]. Den totalamängden kolhydrater ligger relativt konstantmedan enskilda komponenter (sackaros, stärkelse,fibrer med mera) tycks variera något. Födointagetbland de äldre verkar följa den allmännakosttrenden i samhället, bland annat med merfibrer. För att studera kopplingar mellan förhållandenai munhålan och kosten krävs ett materialdär modifierande faktorer kan studeras, vilketH70 kan erbjuda. Sådana studier pågår.Kariesriskbedömning hos äldreSockerelimination av födan ur munhålan är långsamhos många »äldre-äldre« [8]. Lång sockertidär ofta associerad med höga mutans- och lakto-72 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGbacilltal. I ett nyligen avslutat arbete har vi funnitett starkt samband mellan ds-procent och sockertid[9]. Enligt vår bedömning bör individensförmåga att eliminera socker (oral sugar clearancetime; osCt) ingå i en kariesriskbedömninghos äldre. Detta faktum har vi diskuterat tidigarei samband med risken att utveckla rotkaries. Förhållandetkan illustreras med den pedagogiskamodellen »Oktagonen« [10]. Figur 1 visar en Oktagonpå en patient som utvecklat rotkaries (9dfs%) och där bland annat sockertiden (osCt)bedömts som en riskfaktor. En annan kariesmodell,»Cariogram«, [11] har utvecklats vid avdelningenför cariologi i Malmö [12]. Cariogram ärett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel. Vi har i ettöversiktsarbete diskuterat hur Cariogram kan användasför äldre patienter [13] (figur 2).Figur 3. Salivsekretion från de småsalivkörtlarna i underläppen harbetydelse för upplevelsen av muntorrhet.(Omslagsbild till Lars Eliassonsavhandling 2006: On minor salivary glandsecretion.)torrhet och studier av Lars Eliasson och AnetteCarlén visar att de små salivkörtlarna, speciellt iunderläppen (figur 3), tycks ha betydelse i dettasammanhang [16, 17].Figur 4. »Fluorsalva« som placerasi omslagsvecket på kvällen ger enförhöjd fluorhalt i saliven undernatten. Foto: Pia Gabre.Figur 2. 81-årig kvinna som bedömts ha litenchans att undvika karies (6 %, grön sektor).Saliv och muntorrhet hos äldreMed stigande ålder ökar risken för nedsatt salivsekretionvilket framgår av flera studier frånkariesavdelningen i Göteborg [2, 14, 15]. Hyposalivationutgör en betydande riskfaktor för karies.Många äldre människor klagar ofta över mun-Fluor viktigt för äldreFluortandkräm anses vara den vikigaste förklaringentill kariesminskningen de senaste 30–40åren. Vi har utvärderat olika fluorprogram förvuxna och äldre i Uppsala läns landsting och funnitatt daglig sköljning med 0,05 % NaF har engod tilläggseffekt mot karies [18]. I dag anser mandock att 0,2 % NaF är mera effektivt än 0,05 %NaF och rekommenderas därför vid muntorrhetoch till äldre patienter med förhöjd kariesrisk[19]. Även den nya högfluortandkrämen Duraphat®med 0,5 % fluor (5000 ppm) är intressant idetta sammanhang.I samarbete med Pia Gabre och Lars Gahnberghar en fluorsalva nyligen utvecklats för patientersom inte själva kan använda fluor (figur 4). Denär slemhinneadhererande och innehåller 0,1 %fluor. Fluorsalvan kan appliceras av personal iomslagsvecket på patienten och släpper sedanlångsamt ifrån sig fluor under natten [20].Forskningpågår:Göteborgreferenser1. Emilson CG, Thorselius I. Prevalenceof mutans streptococci andlactobacilli in elderly Swedishindividuals. Scand J Dent Res1988; 96: 14–21.2. Thorselius I, Emilson CG, ÖsterbergT. Salivary conditions anddrug consumption in older agegroups of elderly Swedishindividuals. Gerodontics 1988;4: 66–70.3. Österberg T, Mellström D, SundhV. Dental health and functionalageing. A study of 70-year-oldpeople. Community Dent OralEpidemiol 1990; 18: 313–8.4. Hugoson A, Koch G, Göthberg C,Helkimo AN, Lundin SA, NorderydO, Sjödin B,Sondell K. Oral healthof individuals aged 3-80 years inJönköping, Sweden during 30years (1973-2003). II. Review ofclinical and radiographic findings.Swed Dent J 2005; 29:139–55.5. Steen B, Djurfeldt H. The gerontologicaland geriatric populationstudies in Gothenburg,Sweden. Z Gerontol 1993; 26:163–9.6. Österberg T, Johanson C, SundhV, Steen B, Birkhed D. Seculartrends of dental status in five70-year-old cohorts between1971 and 2001. Community DentOral Epidemiol 2006; 34:446–54.7. Alstad T, Holmberg I, ÖsterbergT, Steen B, Birkhed D. Patterns ofcarbohydrate intake – a study oftypology, associations andchanges over time in an elderlySwedish population. J NutrHealth Ageing 2006; 10: 401–7.8. Lundgren M, Birkhed D, Steen G,Emilson CG, Österberg T, Steen B.Oral glucose clearance in nonagenariansin relation to functionalcapacity, medication and oralvariables. Gerodontology 1997;14: 17–27.9. Alstad T, Holmberg I, ÖsterbergT, Birkhed D. Use of oral sugarclearance in caries risk models inelderly. 2008; Acta OdontolScand; 2008 in press.10. Ravald N, Hamp SE, Birkhed D.Long-term evaluation of rootsurface caries in periodontallytreated patients. J Clin Periodontol1986; 13: 758–67.11. Bratthall D, Hänsel Petersson G.Cariogram - multifactorial riskassessment model for a multifactorialdisease. Community DentOral Epidemiol 2005; 33: 256–64.12. Hänsel Petersson G, Fure S,Bratthall D. Evaluation of acomputer-based caries riskassessment program in an elderlygroup of individuals. ActaOdontol Scand 2003; 61: 164–71.13. Alian AY, McNally ME, Fure S,Birkhed D. Assessment of cariesrisk in elderly patients using theCariogram model. J Can DentAssoc 2006; 72: 459–63.14. Fure S. A ten-year cross-sectionaland follow-up study of salivaryflow rates and mutansstreptococciand lactobacillus counts inelderly Swedish individuals. OralHealth Prev Dent 2003; 1:185–94.15. Österberg T, Birkhed D, JohanssonC, Svanborg A. Longitudinalstudy of stimulated whole salivain an elderly population. Scand JDent Res 1992; 100: 340–5.16. Eliasson L, Birkhed D, ÖsterbergT, Carlén A. Minor salivary glandsecretion rates and immunoglobulinA in adults and the elderly.Eur J Oral Sci 2006; 114: 494–9.17. Eliasson L, Birkhed D, Carlén A.Feelings of dry mouth in relationto whole and minor gland salivasecretion. 2008; i manuscript.18. Fure S, Gahnberg L, Birkhed D.A comparison of four home-carefluoride programs on the cariesincidence in the elderly.Gerodontology 1998; 15:51–60.19. Fure S. Karies hos äldre. Tandläkartidningen2001; 93: 42–50.20. Gabre P, Birkhed D, Gahnberg L.Fluoride retention of a mucosaadhesive paste compared withother home-care fluorideproducts. Caries Res 2008; 42:240–6.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200873

VETENSKAP & KLINIKPeter LingströmFunctional foodskopplat till oral hälsaForskningpågår:GöteborgPeter Lingströmprofessor, avdelningenför cariologi, Odontologiskainstitutionen,Sahlgrenska akademin,Göteborge-mail: lingstrom@odontologi.gu.seSAMMANFATTAT Kan te, mjölk ellermineralvatten utnyttjas i kampen motorala sjukdomar? I en mutlticenterstudiestuderas födoämnens möjlighet att förebyggakaries och gingivit.Godkänt för publicering 20 juni 2008Epidemiologiska data pekar på ett starkt sambandmellan moderna kostmönster och ohälsa.Den ökade förekomsten av kroniska sjukdomar ivästvärlden (till exempel övervikt och diabetes)relateras till en rad kostförändringar de senasteårtiondena. Dåliga kostvanors effekt på den oralahälsan, till exempel karies och erosionsskador, ärockså väl kända.Våra födoämnen har ett grundläggande nutritionelltvärde. Under senare år har även olikapositiva kosteffekter lyfts fram som visar att födoämnenkan ha egenskaper som kan skydda ossmot sjukdomar. En vanlig benämning på födoämnenmed specifika fysiologiska, hälsofrämjandeeller prestationshöjande effekter är functionalfoods [1, 2].Begreppet functional foods började användasi början av 1990-talet och är synonymt med detsvenska begreppet mervärdesmat. Forskningenkring functional foods (functional food science)har hittills handlat om möjligheten att med hjälpav specifika kostfaktorer kunna förebygga multifaktoriellarisksjukdomar som övervikt ochfetma, specifika cancerformer, sjukdomar i magtarmkanalen,hjärt-kärlsjukdomar, diabetes ochosteoporos. I dag finns kunskap om hälsoeffektenav olika bioaktiva födoämneskomponenter,till exempel växtsteroler och östrogener, menden aktuella forskningen har även lyft fram betydelsenav ökad biotillgänglighet samt en radandra skyddsfaktorer.Kostens hälsofrämjande egenskaperKostens betydelse för den orala hälsan är kändsedan länge. Historiska exempel är citrusfruktersbetydelse för att förebygga skörbjugg, möjlighetenatt förebygga rakitis med d-vitamin samtolika mineralers betydelse för balansen mellande- och remineralisering.Den vetenskapliga litteraturen innehåller enlång rad data om olika livsmedels och födoämnesextraktspositiva hälsoeffekter, framför alltvid karies och gingivit. För bekämpning av karieshar man utvärderat möjligheten att reducera kariogenamikroorganismer, påverkan på bakteriellmetabolism, prevention av plackadhesion ochplackformation samt möjligheten att öka emaljenssyraresistens. Däremot är kunskapen om attförebygga parodontal hälsa med födoämnen ellerdrycker begränsad. Tänkbara mekanismer ärantibakteriella effekter, påverkan på plackbildningoch olika födoämneskomponenters förmågaatt agera som fria radikaler och på så sätt kunnareducera en inflammation som framkallats avplack. På det här området saknas dock studiersom systematiskt utvärderat olika effekter.Bland de livsmedel som utvärderats som tänkbarafunctional foods i relation till oral hälsa(framför allt kariesförekomst) finns te, mjölk,olika mjölkprodukter och mineralvatten.Den kemiska sammansättningen hos te ärkomplex. Te innehåller en rad polyfenoler, katekiner,aminosyror, proteiner, mineraler, fluoroch en mängd andra oidentifierade komponenter[3]. De komponenter som anses vara av störstintresse är polyfenoler och katekiner som finns isamtliga tesorter; grönt te, oolong-te samt svartte. Fluorinnehållet i grönt te varierar från 1 till2 ppm medan det i svart te kan vara upp till femgånger så högt beroende på jordmån och bergart.Studier har visat på möjligheten att reduceraförekomsten av plack och gingivit med te. Ävenmöjligheten att reducera plackets acidogena potentialhar rapporterats [3, 4].Mjölk och mjölkprodukter har rönt stort intressei relation till kariessjukdomen. Specielltintressant är ost. Ost är i stort sett laktosfri ochanses ha en kariesskyddande effekt framför allttack vare innehållet av kalcium och fosfat samtolika bioaktiva peptider och oorganiska komponenter(främst olika kaseinfraktioner) [5].I en nyligen publicerad svensk tvärsnittsstudieav barn med låg kariesprevalens har man funniten negativ korrelation mellan kariesförekomstoch intagsfrekvens av ost [6]. Författarna lyfterfram betydelsen av ökad mineralförekomst, ostensbuffrande egenskaper samt möjligheten attmotverka bakteriell adhesion och metabolismsom tänkbara förklaringar till resultatet. Mineralvattenhar inte studerats i samma utsträckningsom te och ost men anses ha viss betydelse för till-74 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGförseln av fluor eftersom ett flertal vattensorterpå marknaden har ett högt fluorinnehåll.Under senare år har man även utvärderatmöjligheten att förbättra den orala hälsan medprobiotika (levande mikroorganismer som omde tillförs i rätt mängd kan ha positiva hälsoeffekter)eller prebiotika (livsmedelskomponentersom stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier)[7]. När det gäller probiotika har fokus tidigareframför allt legat på möjligheten att minskaproblem i mag-tarmkanalen men man har ävenstuderat hälsofrämjande egenskaper i syfte attkunna minska förekomst av karies, parodontitoch halitosis. De vanligaste probiotiska bakteriestammarnaär laktobaciller och bifidobakterier.Även sötningsmedlet xylitol brukar nämnasbland functional foods i relation till karies. Enrad studier visar att xylitol inte kan brytas nerav orala mikroorganismer samt att frekvent konsumtionav xylitol kan minska förekomsten avkariogena mikroorganismer.Projektet NutridentI ett pågående projekt isoleras, identifieras ochutvärderas effekten av olika födoämneskomponentervid karies och gingivit (faktaruta 1) [8].Arbetet startade med screening av en rad potentielltbiologiskt aktiva födoämnen; bland annatte, hallon, endiver och svamp. In vitro studerasoch utvärderas bland annat de olika komponenternasförmåga att påverka olika biologiska processersom bakteriell adhesion, uppbyggnad ochnedbrytning av biofilm, coaggregering, bakteriellsyrabildning, signaltransduktion samt olika antiinflammatoriskaegenskaper.För närvarande identifieras, isoleras och studerasolika fraktioner hos de livsmedel som visatmest positiva resultat. De biologiska mekanismernahos dessa fraktioner utvärderas på nyttFAKTA 1. PROJEKTET NUTRIDENTMulticenterstudien Nutrident – towards functional foods– finansieras inom EU:s 6:e ramprogram och har totaltfått 2,2 miljoner euro. I arbetet deltar avdelningen förcariologi vid Göteborgs universitet tillsammans medforskare vid Eastman Dental Institute i London,Academic Centre for Dentistry, Amsterdam, Universityof Verona, Genoa and Pavia, Italien samt University ofTel Aviv i Israel. Projektet startade i oktober 2006 ochberäknas vara avslutat i december 2009.Adressen till projektets hemsida är http://www.ucl.ac.uk/eastman/nutrident/index.php.men det görs också fördjupade studier i mer komplexain vitro-modeller. De födoämnesextraktsom slutligen väljs ut ska efter en toxikologiskundersökning produceras i större kvantiteter ochde specifika egenskaperna kommer sedan att testasin vivo samt i kliniska studier. Förhoppningenär att studierna ska leda fram till att specifika födoämnenkan klassificeras som functional foodseller att aktiva komponenter kan tillsättas i oralahälsoprodukter som tandkräm, munsköljmedeleller tuggummi.Lagstiftade hälsopåståendenHur en produkt får marknadsföras är starkt relaterattill dess klassificering. Gränsdragningenmellan functional foods och läkemedel somsyftar till att förebygga, påvisa, lindra eller botasjukdom är inte helt enkel. I Sverige har vi sedan1990 en lagstiftning om användning av hälsopåståendenför livsmedel. Ett hälsopåstående ska idag utformas enligt en tvåstegsprincip där 1) ettallmänt erkänt samband mellan kost och hälsanämns samt 2) sambandet kopplas till näringsinnehålleti en specifik produkt. Regelverket utökadesår 2001 med så kallade produktspecifikapåståenden. Det innebär att en livsmedelstillverkareendast får använda den hälsofrämjandeeffekten i sin marknadsföring om produkten genomgåtten klinisk prövning som innebär att manstuderat produkten vid realistiska intagsformersamt utvärderat dess påstådda specifikt fysiologiskaeffekt. Endast ett fåtal produkter på densvenska marknaden har genomgått de tester sombehövs för att producenten ska kunna användasådana påståenden i sin marknadsföring.I dag har det i det närmaste gått inflation i begreppetfunctional foods eftersom det användsäven för produkter som inte utvärderats i specifikastudier. Näringsriktig kost ska bestå av enrad olika produkter i lämpliga proportioner. FörTe, mjölk,mjölkprodukteroch mineralvattendiskuteras somfunctional foodsi relation tilloral hälsa.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200875

Karin Ridelltandläkare, specialisti pedodonti, universitetsadjunkt,avdelningenför pedodonti, Tandvårdshögskolan,MalmöE-post: karin.ridell@mah.seGodkänt för publicering 14 maj 2006DISPUTATIONDen 28 mars 2008 försvarade tandläkare Karin Ridell,Tandvårdshögskolan, Malmö, sin avhandling »Endodontictreatment in young permanent teeth. Prevalence, qualityand potential risk factors«. Fakultetsopponent var professorDag Ørstavik, Universitetet Oslo. Som huvudhandledarehar professor Ingegerd Mejàre, Tandvårdshögskolan,Malmö fungerat och bihandledare har varit professor LarsMatsson, Tandvårdshögskolan, Malmö.Karin RidellTANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 100 NR 11 2008TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 100 NR 11 2008• Bunkeflo 4Caroli 513Lorensborg 13Augustenborg10Endodonti bland ungaVETENSKAP & KLINIKPeter Lingströmhälsa och välbefinnande är det viktigt med en välsammansatt kost över en längre tid. Det är därförviktigt att functional foods sätts in i detta sammanhang.Det är viktigt att komma ihåg att functionalfoods inte kan ersätta övriga preventiva åtgärderoch rekommendationer (fluortillförsel, optimalmunhygien, reducerad intagsfrekvens samt olikamunsköljmedel) som anses kunna minska riskenför oral ohälsa. Målsättningen med multicenterstudienNutrident är att ta fram komplement tilldagens prevention.Produkter baserade på functional foodkomponenterkan bli möjliga att använda tillsammansmed befintliga metoder. Växtförädling och mo-derna genetiska tekniker kan användas för attberika de växtkomponenter som visar sig ha positivaeffekter på oral hälsa. Positiva resultat kanockså uppmuntra till konsumtion av livsmedelsom innehåller aktiva komponenter.Functional foods har blivit ett begrepp somspeglar framtidstro både för folkhälsan och livsmedelsindustrinförutsatt att industrin kan ochvågar produktutveckla utifrån näringsforskningenssenaste rön. I dag är många individer starktmedvetna om sina kroppar, sin hälsa och sittvälbefinnande. Forskningen kring mat och hälsakan stimulera till att det tas fram nya kunskapersom kan göra framtida kostrekommendationermer preciserade.referenser1. Schrezenmeir J, de VreseMM. Probiotics, prebioticsand symbiotics-approachinga definition. Am J Clin Nutr2001; 73: 361S–364S.2. Asp N-G. Functional foods– framtidshopp att förvaltaeller förfuska. Scand J Nutr1998; 3: 116.3. Wu CD, Wei G-X. Tea as afunctional food for oralhealth. Nutrition and oralhealth 2002; 18: 443–4.4. Wu CD, Wefel JS, LingströmP. Anticariogenic potentialof black tea. Proceedings ofthe American Society ofMicrobiology Annual Meeting2001; 327.5. Kashket S, DePaola DP.Cheese consumption andthe development and progressionof dental caries.Nutr Rev 2002; 60: 97–103.6. Öhlund I, Holgerson PL,Bäckman B, Lind T, HernellO, Johansson I. Diet intakeand caries prevalence infour-year-old children livingin a low-prevalence country.Caries Res 2007; 41: 26–33.7. Meurman JH, Stamatova I.Probiotics: contributions tooral health. Oral Diseases2007; 13: 443–51.8. Nutrident. http://www.ucl.ac.uk/eastman/nutrident/index.php. 2008.Söker du en vetenskaplig artikel?Leta i Tandläkartidningens arkivwww.tandlakartidningen.seVETENSKAP & KLINIKMary HäggVETENSKAP & KLINIKSväljningshandikappVETENSKAP & KLINIKEndodonti vanligtäven hos ungaAUTOREFERAT Endodontisk behandlingvar vanligt bland unga i Malmö menvarierade mycket mellan olika stadsdelar.Karies var den vanligaste orsaken. Denhär studien visar att orestaurerad dentinkariesoch djupa fyllningar var vanligtförekommande hos 15-åringar i Malmö.Nationell statistik över tandhälsan hos barn ochungdomar redovisar uteslutande uppgifter omkaries, exempelvis genomsnittligt antal karieradeoch fyllda tänder samt antalet karierade ochfyllda tandytor i olika åldersgrupper. Det innebäratt det saknas kunskaper om mer kompliceradeoch tidskrävande behandlingar som endodontiskbehandling av unga permanenta tänder.Förekomsten av endodontisk behandling harmestadels studerats hos vuxna. Skandinaviskastudier rapporterar att 23–59 procent av de vuxnaindividerna har minst en rotfylld tand. Variationenberor troligen både på skillnader i degrupper som studerats, olika åldersgrupper ochtandgrupper samt att data samlats in under olikatidsperioder. Behandlingens kvalitet brukarredovisas som förekomst av apikal periodontitsamt rotfyllningens täthet och längd.Apikal periodontit förekommer i 48–79 procentav alla rotfyllda tänder hos vuxna individerinom allmäntandvården. Dessutom visar ungefär30–59 procent av rotfyllningarna brister i täthetoch/eller längd. Rotfyllningar av specialister iendodonti samt av tandläkarstuderande visaravsevärt bättre resultat. Några studier som rapporterarförekomst av endodontisk behandling iunga permanenta tänder har inte hittas.Det övergripande syftet med avhandlingen varTandläkare kan hjälpasväljningshandikappadeAUTOREFERAT Träning med gomplatta ga. Många feldiagnostiseras dessutom. Sammantagetgenererar detta höga sjukvårdskostnader.eller munskärm kan hjälpa hjärnan attÅrligen insjuknar 30 000 svenskar i stroke.hitta nya vägar för att samordna de komplicerademekanismer sväljningen ärskedet och ungefär en tiondel får långvariga proberoendeav. Studien visar bland annatblem. Statistik visar tydligt att dysfagi försämrarpå nya möjligheter att rehabilitera denläkning och rehabilitering samt medför längreorofaciala muskelfunktionen.vårdtider och försämrad livskvalitet. Ur social,Cirka hälften av dessa får sväljbesvär i det förstaVETENSKAP & KLINIKfysisk, psykisk och hälsoekonomisk aspekt är detGodkänt för publicering 3 mars 2008av stort värde att utveckla effektiva metoder förbehandling av sväljsvårigheter. Dessutom finnsSväljfunktionen är en komplex neuromuskulärett stort behov av objektiva mätinstrument.Av de funktion 243 tänderna på från tre delarbete nivåer (mun-, kunde 124svalg-, och matstrupsfasen)tänder (101 individer) som involverar analyseras avse-148 muskler • DFT ≤ 3,5ochFA K TA1.DYSFAGI – ORSAKERrotfyllda ende förekomst sex kranialnerver. av apikal periodontit. Eftersom De övrigasamma • DFT = 3,5musklerexkluderades används, på grund dock av på att ett rotfyllningen annat sätt, inte • DFT ≥ 3,5Exempel på orsaker till dysfagi.när vi talar ochblivit färdig, att apikala röntgenbilder saknades Medfödda: till andas innebär det att även dessa funktioner ofta• exempel Downs syndrom, cerebralKirseberg 1eller att uppföljningstiden var för kort. Minstapares, • LKG (läpp-, käk-, och gomdefekter).uppföljningstid är påverkade var ett år vid och medeluppföljnings-en sväljdysfunktion. En normal• Rönnen 21tiden 4,6 sväljning år. Medelåldern kräver vid ett rotfyllningstillfälletsamspel med hög precision, Rönneholm Förvärvade 6 •genom sjukdom: till exempel stroke,Mellanheden 4 Parkinson, MS, • Sofielund ALS, muskelsjukdom, 8 • Videdal 18var 16,3 år.• Södervärn •koordination och snabbhet. Aktiviteten initieras• Rosengård 25 cancer, demens.Linne 7Apikal periodontit bedömdes med hjälp av ett• •Mary Häggviljemässigt i munhålan men övergår i svalget till Förvärvade • • Höja 13genom trauma: till exempel hjärnskada,med dr, tandläkare,visuellt index (Periapical Index, ) som presenteradesförsta gången av Dag Ørstavik och med-Kroksbäck 10 en reflexmässig process.pisksnärtskada, •Söderkulla 4 • läkemedelsorsakad skada, strålskadordels att undersöka förekomsten av endodontiskområdesansvarig,eller andra skador • Hermodsdal 9mot huvud och hals.behandling av unga permanenta tänder dels stu-Tal & Svälj Center, ÖNH, arbetare år Sväljsvårigheter, 1986. En tand som ska dysfagi, bedömas är jäm-med på referensbilder symtom som och rör ges problem det värde, score,med tuggning, bear-ett samlingsnamnLindeborg 2 • • Fosie 21dera kvaliteten på rotfyllningarna samt att un-Hudiksvalls sjukhusförsdersöka faktorer som kan innebära ökad risk förE-post: mary.hagg@ som det liknar mest. Apikal periodontit förekombetning av tuggan, sväljning och födans transportSYFTEframtida rotbehandling på grund av karies.lg.sei drygt hälften av fallen (52 %) och var vanligare iMaterialet bestod av patientjournaler och röntgenbilderfrån en grupp 19-åringar (delarbete –varken skillnader :s :s kriterier mellan olika för åldrar handikapp vid rotfyll-som i regel inne-hur behandling av sväljsvårigheter kan förbättrasmolarer från och premolarer munnen än till i incisiver. magsäcken. Det fannsDysfagi, uppfyllerAvhandlingens syfte var att öka kunskapen om) och en grupp 15-åringar (delarbete ) hosningstillfället, bär ett uppföljningstidens dolt fysiskt, psykiskt längd eller och densocialt lidandesamt att utveckla en metod för undersökning, behandlingoch i att mäta effekt på insatt behand-folktandvården i Malmö. I arbete ingick ocksåbakomliggande för patienten. orsaken.en kontrollgrupp som inte hade rotbehandladeDen tekniska kvaliteten på rotfyllningentänder. Studierna är totalundersökningar, detkunde bedömas på 153 tänder (126 individer). Iling vid sväljningsbesvär (orofaryngeal dysfagi)vill säga samtliga 19-åringar och 15-åringar som51 procent MÅNGA av de DRABBADE rotfyllda tänderna bedömdes Figur 1. Malmös folktandvårdskliniker efter stroke. år 1999. De färgade cirklarna visarvar registrerade hos folktandvården de aktuellarotfyllningen Dysfagi som kan tät på uppträda röntgenbilden när och som i 49helst DFT i (medelvärde) livet från på 19-åringar I delarbete 1999. Siffrorna studerades anger andelen effekten 19-åringar av neuromo-åren var tillgängliga för studierna. Begreppetprocent nyföddhetsperioden som otät. 49 procent av alla till rotfyllningarlivets slutskede med minst vid medföddatandens och röntgenologiska förvärvade handikapp apex) medan(faktarutaen endodontiskt torisk behandlad och sensorisk tand.stimulering på nedsatt muskelfunktionoch sensorik i ansikte, munhåla ochendodontisk behandling står normalt för all behandlingav en skadad pulpa, men i den här avningentill hade optimal längd (0–2 millimeter från rotfyll-a1).bhandlingen används begreppet enbart för rotkanalsbehandlingav vital eller icke-vital pulpa.rotfyllningsöverskott. ger förändringar Det fanns i det också normala ett starktsväljningsmönst-som i medeltal kvarstått 1,5 år efter strokedebut.resterande Att antingen kunna var äta för korta är en eller livsnödvändighet. hade ett Därförsvalg samt sväljproblemet (orofaryngeal dysfagi)samband ret mellan ofta alarmerande förekomsten av symtom apikal peri-och medför allvarligamedicinska konsekvenser med stort lidandeläppkraft med ett nyutvecklat instrument (»LipI delarbete testades säkerheten i att mätaDelarbete Iodontit och rotfyllningens kvalitet.Syftet med delarbete var att kartlägga förekomstenav och bakomliggande orsaker till endodontiskbehandling hos 19-åringar i Malmö.Syftet med delarbete var att studera om risk-mätresultat för en och samma operatör jämför-Delarbete för IIIden enskilde patienten, föräldrar och anhöri-Force Meter LF100«). Överensstämmelsen iI Malmö fanns år 1998 2 621 ungdomar föddaindikatorer DISPUTATIONsom invandrarbakgrund, tidig kadesmed mätresultat mellan olika operatörer (det1979 (19 år gamla). Av dessa var 2 275 registreradehos folktandvården. Uppgifter saknadesproblem, sin många avhandling uteblivanden »Sensorimotor eller återbud brain plasticity varin strokerieserfarenhet,Den 14 december tandvårdsrädsla/behandlings-2007 försvarade tandläkare Mary Häggvill säga intra-, och interreliabiliteten vid mätningtestades). Syftet med studien var dessutompatients with dysphagia. A methodological study on in-Figur 3 a, b.för 304 individer, därmed kunde journaler ochröntgenbilder för 1 971 individer analyseras. Informationom antalet endodontiskt behandladeUppsala Universitet. Fakultetsopponent varavestigation and btreatment« vid medicinska fakulteten,associerade till endodontisk att beräkna behandling en lägsta på grundgräns a) Orestaureradför normal läppkraftav docentkaries. Hélène19-åringarna i Newton från delarbete () () och (med att endodontiskbehandling Pessah-Rasmussen, neurologiska kliniken, Malmö Universitivitetberäkna och odiagnostiseradocklusali % att fånga upp de santinstrumentets sen-tänder, typ av tand och bakomliggande orsak tillpå grund (kapacitetenav karies , totaltbehandlingen samlades in.105 individer) jämfördes med en kontrollgrupp dentinkaries iResultaten visade att 9,1 procent av 19-åringarsitetssjukhus,UMAS. Huvudhandledare var professor av sammaMattikön och ålder sjuka) från och samma specificitet kliniker.(kapaciteten tand 47 hos eni % att fångana hade minst en endodontiskt behandlad tand.Anniko och bihandledare docent Ulla Friberg, bäggeUppgifter vidom invandrarbakgrund upp de sant friska). (nordisk/ 14-åring.Andelen varierade från 1–25 procent vid de olikainstitutionen för kirurgiska vetenskaper och icke öron-näs-hals nordisk) hämtades I från delarbete intervjuer och studerades journaler.Om det inte gick läppkraft att få fram () () uppgifter och gjor-sväljkapacitet har kariesskadan () () i förhål-karies orsak till behandlingen, i 22 procent traudesen bedömning med hjälp av efternamnet. progredierat tillb) Vid 15 sambandet års ålder mellanklinikerna (figur 1). I drygt hälften av fallen varsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala.ma och endast en liten del hade som bakomliggandeorsak en tandutvecklingsstörning (dens insågsföreligga om det var tydligt antecknat i jour-Tandvårdsrädsla eller behandlingsproblem an-djup dentinkaries.vaginatus). Den enskilt vanligaste tanden var den82nalen vid minst två tillfällen före den endodon-TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 100 NR 11 2008centrala incisiven i överkäken och den vanligastetiska behandlingen. Tidig kariesförekomst vartandgruppen första molaren. De flesta av de behandladeindividerna hade en behandlad tand.återbud (>10 %) beräknades i procent av antalet>2 vid 10 års ålder. Uteblivande (>20 %) ochbesök före den endodontiska behandlingen.Delarbete IIEn så kallad bivariat analys visade att samtligaSyftet med delarbete var att kartlägga förekomstenav apikal periodontit i de rotfyllda tändernapen med endodontisk behandling. Skillnadenvariabler utom återbud var vanligare hos grup-från delarbete samt att bedöma den tekniskaFigur 2 a, b. Exempel på rotfyllda tänder från delarbeteII. a) Apikalt friskt käkben och en tät rotfyll-där alla variabler viktas mot varandra (logistiskvar statistiskt säkerställd. En ytterligare analyskvaliteten på rotfyllningarna. Sambandet mellankvalitet och förekomst av apikal periodontit vidning med optimal längd och b) apikal periodontit regressionsanalys) visade att den största sannolikhetenför endodontisk behandling på uppföljningstillfället studerades också.mesio-buckala roten och en otät, kort rotfyllning.grundHJÄRNBARKENHUR STYRS FUNKTIONERNA I MUNNEN?Sväljfunktionenrepresenteras multifokalt,amen asymmetriskt i bäggedhemisfärernaebfHJÄRNSTAMMENNTScgANDASÄTA, SVÄLJATA LAHJÄRNNERVERV=n trigeminusVII=n facialisIX=n glossopharyngeusX=n vagusXII=n hypoglossusMiljö, bemötandelandet till ålder på strokepatienter med och utanfacialis pares.I delarbete undersöktes om träning med enmunskärm kan förbättra läppkraft och sväljkapacitetsamt om läppkraft och sväljkapacitet är förknippadmed närvaro eller frånvaro av en facialispares. Dessutom studerades om förbättringen iläppkraft och sväljkapacitet är förknippad mednärvaro eller frånvaro av en facialis pares ellermed tidsintervallet mellan strokedebut och insattbehandling, samt kön och ålder.Delarbete II den första studien deltog sju strokepatienter, enkvinna och sex män. Patienternas medianålder var72 år (48–84 år). Fem patienter hade vänstersidiginfarkt, en högersidig infarkt och en patient hadeen vänstersidig blödning. Samtliga hade dysfagisedan i medeltal 1,5 år (6 mån–4 år). Alla hade tidigarefått konventionell behandling, till exempelråd om optimal sittställning, kostanpassning ochsväljteknik. För att kartlägga patienternas svårigheterinnan samt två veckor efter en orofacialregulationsterapi som pågått i fem veckor användes57 tester som delades in i 7 parametrar: sväljkapacitet,måltidsobservation, motorik, sensorik,utandning mot vattenpelare (), sväljröntgenoch (Visual Analogue Scale) för subjektiv bedömningav sväljfunktionen.Behandlingskonceptet utfördes av författaren,kroppsterapi gavs hos en sjukgymnast (en timme,en gång i veckan) dessutom tränade patientenmed gomplatta i hemmet 10–30 minuter, genomförde tre gånger i veckan, samt använde femolika grepp för stimulering av ansiktet 3 minuter2–3 gånger per dag innan måltid.De mest framträdande resultaten visade sigi testen för sväljkapacitet, måltid och motorik.Sväljkapaciteten förbättrades hos 6 patienter fråni snitt 5,1 till 9,5 ml/sekund (normalindex=10 ml/sekund). Under måltidsobservationen noteradesbland annat att alla hade mindre hosta vid sväljning,6 fick kortare måltider medan 5 minskadesin dregling. Muskelfunktionen förbättrades bästi läppar (samtliga), mimik (6 patienter) men äveni tungan (7 patienter) och i gomseglet (2 patienter).När det gäller sensoriken var avvikelsernastörst på högra sidan, kontralateralt till skadan.Efter behandling fann vi förbättringar bilateralt,mest på vänstra sidan. Dessutom upplevde samtligapatienter att sväljfunktionen förbättrats enligt.Orofacial regulationsterapiBehandlingskonceptet bygger på kroppsterapi,orofacialterapi, gomplatta och utandningsövningarmot vattentryck (). Konceptet (utom) utarbetades på 1970-talet av sjukgymnastenoch habiliteringsläkaren Rudolfo Castillo Morales.Konceptet består av neurofysiologiska ochpedagogiska behandlingsmetoder och har influ-Figur 1. Att andas, äta, svälja och tala påverkas a) Skallbenav motorik, sensorik, anatomi, postural kontroll, b) Halsryggradallmäntillstånd, miljö och bemötande. Underkäken c) Ryggradoch tungbenet har via korta och långa muskelkedjor d) Underkäkedirektkoppling till skuldergördel, bäcken och fötter e) Tungbenvars positioner hela tiden anpassas till kroppens f) Skuldergördelhållning. I munhålan möts fem av 12 kranialnerver. g) Bäckengördelerats av bland andra Bobath, Vojta och Kabat.Terapin har tidigare inte använts på personermed stroke utan baseras framför allt på erfarenheterfrån behandling av barn med Downs syndrom.Karaktäristika för de flesta av dessa barnär en generell hypotoni, öppen mun, prolapteradtunga och ett frontalt öppet bett som kompenserasunder sväljning med en hyperaktivitet i hakmuskelnoch underläppen vilket resulterar i attmunbottenmusklerna blir spända.Efter hand anpassar sig vävnaderna runt munhålantill det avvikande sväljmönstret. Utan korrigeringpermanentas det felaktiga sväljmönstretoch leder till rigiditet i munbotten, överläppenblir hypoton, kort och uppdragen och underkäkenskjuts framåt. Barnen får gomdeformationeroch en avvikande tandställning på grund av atttungan blir liggande i munbotten vilande mot underkäken.Den »öppna munnen« är ett varningsteckenpå en fortsatt felaktig utveckling av bett,käkar och mellanansikte.Huvud, hals och kropp – en funktionell enhetMotoriska dysfunktioner kan rehabiliteras medhjälp av orofacial regulationsterapi, som är entyp av neurofysiologisk stimulering i form avTANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 100 NR 11 2008 83I LLU S T R AT I O N : E W A KNUTSSON FR I T T EF T E R MARY HÄGG, TA L- OCH SV Ä LJCENTER929376 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

WWW.COREGA.SEFÅ EN COREGAPROVFÖRPACKNINGUTANKOSTNADGÅ IN PÅ NÄTET OCH TAREDA PÅ HUR:.NYA TÄNDERVisste du att:• Dålig proteshygien är en av deprimära orsakerna till infektioner imunhålan• Corega Tabs 3 Minutes desinficerardin tandprotes• Corega Tabs 3 Minutes dödar 99,9 %av alla de bakterier som orsakardålig andedräkt• Corega fixativmedel ger stabilitet ochökad komfort• Du slipper få in matrester mellanprotes och tandkött• Du behöver inte kompromissa meddina matvanor bara för att du harfått tandprotes!Borsta tänderna en gång i veckan...Alla vet att det inte är tillräckligt. Inteheller när du har en tandprotes.Dålig proteshygien är en av de primäraorsakerna till att många protesanvändaredrabbas av infektioner i munhålan– en dåligt tillpassad protes är en annanorsak.Protesens oregelbundna yta gör attden blir svår att rengöra med vanligtandborstning. Corega Tabs desinficerarprotesen och förebygger dessutombildning av plack och missfärgningar.Därmed minimeras risken förtandköttsproblem.Många protesanvändare lidare ocksåav problem med dålig lukt. CoregaTabs 3 Minutes dödar 99,9 % av alla debakterier som orsakar dålig andedräkt.Med Corega Tabs får du en renhet ochfräschhet som inte kan jämföras medandra rengöringsmetoder.Ökad stabilitet – ökad komfort.Det är en förenkling att tro att fixativmedelför proteser bara är användbart för demsom har en protes med dålig passform.Att hålla protesen på plats är bara enav många fördelar man får genom attanvända ett fixativmedel. Genom attanvända Corega Ultra Creme får du delsen stabilitet i protesen, vilket ökar tuggkapaciteten,men också ökad komfort.Många protesanvändare upplever smärtaoch irritation när matpartiklar som kärnoroch frön tränger in mellan protesen ochtandköttet. Som en konsekvens anpassarman kosten därefter och undviker vissatyper av mat.Det behöver du inte acceptera!Corega fixativmedel lägger sig somett skyddande lager mellan protesoch tandkött och hindrar matpartiklarfrån att tränga in under protesplattan.Härigenom minskas irritationen väsentligtoch du behöver inte kompromissa meddina vanor.Corega kan köpas på Apoteket och i utvalda dagligvarubutiker.www.corega.se- SKAPAR LEENDEN

VETENSKAP & KLINIKJontell et alElektroniskt verktyg förklinik, utbildning och forskningMats Jontelle-post: jontell@odontologi.gu.seGöran falkmane-post: goran.falkman@his.seMarie Gustafssone-post: marie.gustafsson@his.seOlof Torgerssone-post: olof@chalmers.seIllUstRatIon: eWa KnUtssonefteR fÖRfattaRnas oRIGInalSAMMANFATTAT Att praktiseraevidensbaserad odontologi innebär attintegrera expertisen hos individuellakliniker med bästa vetenskapliga evidensfrån externa kunskapskällor.Evidensbaserad vård kan endast bygga på tvåkunskapsdomäner. Den första består av den egnaerfarenheten som kan vara ett resultat av egetkliniskt arbete eller forsknings- och utvecklingsverksamhet.Den andra har samma beståndsdelarmen genereras av externa källor och kan återfinnasi läroböcker, vetenskapliga artiklar eller olikaefterutbildningsaktiviteter. I dag saknas det dockett kliniskt arbetssätt för att dessa kunskapsdomänerska kunna förädlas till kunskap som resulterari en bättre och effektivare vård.Både den offentliga och privata tandvårdssektornhar under den senaste 10-årsperiodengenomgått en omfattande datorisering och icentrum finns den elektroniska journalen. Medmycket få undantag drivs utvecklingen av behovetav ekonomiska och administrativa stöd samteffektivare journalhantering.Att omsätta insamlade datamängder i ny evidensbaseradkunskap har inte haft hög prioritettrots att det är det främsta motivet till de storaRegistreringModifieradearbetsprocesserFigur 1.Godkänt för publicering 20 juni 2008KonklusionExternkunskapVisualiseringoch analysekonomiska investeringar som gjorts för att implementeraelektroniska journalsystem. En avanledningarna är att de journaler som användsi dag har utvecklats med pappersjournalen somreferensram. Gränssnitten påminner mycket omden konventionella journalen. Verktyg för vårdochverksamhetsanalys som kan hanteras av denenskilde vårdgivaren saknas, trots att det finnsen efterfrågan. En annan anledning är att deelektroniska system som används underhålls avit-organisationer som enbart prioriterar driftsäkerhetoch som inte tycks ha någon kunskapom vilka elektroniska verktyg som bidrar till enevidensbaserad vård. Detta tillsammans med attden dagliga vårdprocessen inte innehåller någranaturliga moment för reflektion och kunskapsutvecklingbaserat på den kliniska informationengör att man i dag inte utnyttjar den potential somfinns hos den elektroniska journalen.Det finns med andra ord inte någon uttaladstrategi för att överbrygga gapet mellan insamladedatamängder och den kunskapsutvecklingsom skulle kunna realiseras som ett resultat aven integration mellan en modifierad arbetsprocessoch en utveckling av adekvata elektroniskaanalysverktyg med journalen som bas.Efter att ha läst inledningen kan man som läsarenaturligtvis fråga sig vad denna pessimistiska synpå elektroniska tandvårdssystem har med en redovisningav forskningsverksamhet vid odontologiskainstitutionen vid Sahlgrenska akademinatt göra? Svaret är att MedView-gruppen, sombestår av enheten för oral medicin tillsammansmed institutionen för datavetenskap, Cth och institutionenför kommunikation och informationvid högskolan i Skövde, i ett 10-årigt forskningssamarbetestuderat kunskapsutveckling inomtandvården med hjälp av elektroniska verktyg.Verksamheten har sedan starten ett sammanlagtekonomiskt forskningsstöd på 1 miljon kronorårligen från Nutek, Vinnova och Vetenskapsrådet,dessutom har folktandvården i Västra Götalandbidragit med ekonomiska medel. Forskningsprojektethar resulterat i flera doktors- ochlicentiatexamina.Den långsiktiga målsättningen med dennaforskningsverksamhet är att bidra till utvecklingenav en evidensbaserad vårdprocess genomatt vetenskapligt studera hur elektroniskaverktyg som kan stödja processen ska utformas.Forskningen utgår från en modell som startarmed att vårdgivaren ska kunna registrera egen78 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGklinisk bild- och textinformation (figur 1). Informationenska självständigt kunna visualiserasoch analyseras med hjälp av analysinstrumentsom inte fordrar assistans av tredje part (vilket idag sker genom till exempel beställning av separatavårdrapporter). Efter analysen av den egenvårdinformationen integreras den med externakunskapsdomäner som tillsammans med denegna analysen ska ligga till grund för en slutsats.Slutsatsen är en förutsättning för modifierade arbetsprocessersom i sin tur bör utvärderas genomförnyad klinisk registrering. Genom att kontinuerligtdriva modellen för klinisk informationshanteringges förutsättningar för att kunna bedrivaen evidensbaserad vård.RegistreringVisualiseringoch analysSkapa formulärDatainmatningDatabasIllUstRatIon: eWa KnUtssonefteR fÖRfattaRnas oRIGInalRegistreringMedView är ett programsystem med flera elektroniskaverktyg som utvecklats för att passa in imodellen som beskrivs i figur 1 [1]. I systemet kanman göra registreringar av text- och bildinformationvia datorer i nätverk, via internet, handdatoroch pekskärm.MedRecords är ett flexibelt registreringsprogramför klinisk information samtidigt som det istor utsträckning är styrt av en fast terminologi.Flexibiliteten gör att man på användarnivå kanmodifiera den information man vill registrera.Det kan gälla studier av specifika patientkategoriereller komplettering av den informationsmängdman vill registrera för att kunna utvärderaen nyintroducerad behandlingsstrategi.I programmet finns en elektronisk verktygslådasom tillåter att man ändrar och anpassargränssnittet för inmatning av data. Programmetgenererar dessutom automatiskt en journaltext,en viktig funktion eftersom MedView-systemetanvänds som ett komplement till andra typer avkonventionella elektroniska journalsystem. Texteni MedRecords kan enkelt föras över till andrajournalsystem.Visualisering och analysEn av de avgörande skillnaderna mellan Med-View-systemet och konventionella elektroniskajournaler är att man skiljer mellan registreringoch visualisering av data. Precis som i pappersjournalenanvänds samma gränssnitt för attregistrera som för att titta på den kliniska informationeni de flesta elektroniska journaler. IMedView används gränssnittet MedRecords förinmatning. Kravet är att inmatningen ska varakorrekt och gå så snabbt som möjligt. Hur mansedan visar upp data beror på vem som ska användainformationen (figur 2).Visualiseringen i MedView kan till exempelanpassas till klinisk verksamhet, en utbildningssituationeller vetenskapligt arbete. För vetenskapligtarbete har man konstruerat MVisualizer– ett verktyg som gör att användaren kanstudera sin kliniska information utan att behövaFigur 2.Utbildning Kliniskt arbete Forskningha djupare statistiska kunskaper. Verktyget fungerarsom en hypotesgenerator som kan användassteget innan data exporteras till ett statistikprogramför en mer konventionell statistisk analys. IMVisualizer kan man växla direkt mellan informationom en enskild patient (inklusive bildinformation)till studier av större populationer.Externa kunskapsdomänerAnalysen av den egna kliniska informationen skases i perspektivet av den kunskapsdomän somutgörs av extern kunskap som till exempel vetenskapligastudier, sbu-rapporter, systematiskaCochrane-rapporter med mera. I dag får allmänpraktikertillgång till extern kunskap främst genomefterutbildning och nationella konferenser.Det är dock tveksamt hur pass effektiv den kunskapsöverföringenär och i vilken utsträckningden bidrar till införande av nya behandlingsstrategieroch omhändertagandeformer.För MedView-gruppen är det en utmaning attstudera hur elektroniska verktyg kan användasför informationsöverföring till allmänpraktiker.Inom somnet, som är ett nationell elektronisktnätverk för oral medicin, finns det en ökande efterfråganfrån både allmänpraktiker och specialisteratt gemensamt studera olika behandlingsalternativför orala slemhinneförändringar. Förden enskilde klinikern innebär det en tillgång tillen extern kunskapsdomän som kan integrerasmed den egna.Slutsats och modifierade arbetsprocesserRegistrering och analys av den egna kliniskainformationen ger tillsammans med extern evidensförutsättningar för en ny kunskapsbas somskaligga till grund för nya kliniska riktlinjer ochbehandlingsstrategier.Registrering och analys (figur 1) är dock av underordnadbetydelse om de inte leder fram tillett förändrat arbetssätt som kan ligga till grundför en kontinuerlig utvärdering. MedView-grup-Forskningpågår:Göteborgtandläkartidningen årg 100 nr 12 200879

VETENSKAP & KLINIKJontell et alpen kommer att studera när och hur vårdgivarenska kunna ändra sitt arbetssätt så att det skapasutrymme för reflektion, utveckling och införandetav förändrade arbetsprocesser i den kliniskavardagen.Det största hotet mot ett förändrat arbetssättär det existerande som har sitt ursprung i en långtradition som cementeras redan under grundutbildningen.Dagens arbetssätt påverkas i höggrad av ekonomiska villkor och man bör ifrågasättaom den starka kopplingen mellan klinisktarbetssätt och intäkter i längden gynnar en optimalvård till minsta möjliga kostnad.Införandet av en mer evidensbaserad vård kräverförändringar i det kliniska arbetssättet. Ennackdel med nuvarande elektroniska journalsystemär att de inte är utvecklade för att underlättainförande av en mer evidensbaserad vård. Förhoppningsviskommer nästa generation att ha enmer evidensbaserad utgångspunkt.För att accepteras av den enskilde vårdgivarenmåste evidensbaserad vård införas stegvis ochkopplas till delaktighet och eget incitament. I eninledande fas är det lättare att använda modelleni figur 1 än att försöka få till stånd ett bredare införandesom skulle innebära ett för stort ingrepp idagens sätt att bedriva kliniskt arbete. MedViewanvänds i dag i flera specifika projekt för att sättaihop och analysera kliniska data. Genom att vetenskapligtstudera hur MedView används kanman öka kunskaperna om hur evidensbaseradvård kan integreras i det kliniska arbetet.Praktiska tillämpningarFör närvarande används MedView-systemet i enrad regionala och nationella projekt inom olikaodontologiska ämnesområden, till exempel oralmedicin, odontologisk beteendevetenskap, pedodontioch kariologi.somnet är ett nationellt elektroniskt nätverkför oral medicin som har cirka 100 medlemmarpå kliniker från Luleå i norr till Lund i söder. Vidregelbundna nätkonferenser diskuteras diagnostikoch behandlingsstrategier för oralmedicinskafall (figur 3). somnet gör det möjligt för allmänpraktikeroch specialister att diskutera bästaevidensbaserad vård för patienter med oralmedicinskaproblem.Allmänpraktikerna deltar inte bara i specialisternasdiskussion utan får också tips om aktuelllitteratur. somnet skiljer sig från andra programför distanskonsultation eftersom både text- ochbildinformation från varje fall systematiskt lagrasför att kunna återanvändas. Den behandlingspecialisterna föreslår utvärderas genom att falletdiskuteras cirka sex månader efter primärdiskussionen.Syftet med somnet är att studera hurexterna kunskapsdomäner kan integreras medden dagliga vården.Odontologisk informatik som forskningsområdeFör att systematiskt kunna registrera och analyseraklinisk data måste den struktureras och presenteraspå ett sätt som gör den bearbetningsbar.På senare år har fokus legat på användningen avontologier för konceptualisering och formaliseringav medicinsk kunskap. Tillämpningen av ontologierinom det medicinska området har dockvarit problematisk och har gått långsammare änförväntat [3]. MedView har gett praktikkunskapkring tillämpningen av dessa nya tekniker.Utformning, utveckling och användandet avit-stödda verktyg inom det medicinska områdetär i högsta grad ett sociotekniskt problem [4] somkräver mer forskning, dels kring kommunikationoch samarbete inom medicinska och odontologiskadiscipliner och de kunskapsprocesser somär involverade i den kliniska vardagen [5], delsom hur den fulla potentialen hos it kan utnyttjasför att bedriva kliniskt arbete och forskning [6].Den multidisciplinära sammansättningen hosutvecklingsgruppen med forskare från datavetenskapoch odontologi har betytt att tekniskaoch kliniska aspekter samt aspekter kring användarvänlighetoch interaktion tagits med redanfrån början. MedView är därför en värdefullplattform för att studera kliniker och deras itanvändningoch resultatet har legat till grund förframtagning, testning och utvärdering av nya datavetenskapligatekniker och it-lösningar.Förståelsen för forskning om odontologisk informatikär starkt beränsad inom odontologinsom helhet. Det beror förmodligen till viss del påatt det är svårt att bedriva forskning inom odontologiskinformatik inom samma ramverk sommer konventionell odontologisk forskning. Enannan anledning är att de kliniska tandvårdsorganisationernainom landstingen inte insett denpotential som ett samarbete med de datavetenskapligainstitutionerna skulle kunna innebära.Även om datasäkerhet och stabila kommunikationslösningarär viktiga kommer inte de storainvesteringar som gjorts för att implementeraelektroniska journalsystem att betala sig om deinte utvecklas för att stödja utvecklingen av denevidensbaserade vården.referenser1. Jontell M, Mattsson U,Torgersson O. MedView: aninstrument for clinicalresearch and education inoral medicine. Oral Surg OralMed Oral Pathol Oral RadiolEndod 2005: 99 (1): 55–63.2. Gruber TR. A translationapproach to portable ontologies.Knowl Acquis 1993:5 (2): 199–200.3. Yu AC. Methods in biomedicalontology. J BiomedInform 2006: 39 (3):252–66.4. Stefanelli M. The socioorganizationalage of artificialintelligence in medicine.Artif Intell Med 2001; 23 (1):25–47.5. Stefanelli M. Knowledge andprocess management inhealth care organizations.Methods Inf Med 2004; 43(5): 525–35.6. Walther JB, Pingree S,Hawkins RP, et al. Attributesof interactive online healthinformation systems. J MedInternet Res 2005: 7 (3):e33.80 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGabdcFigur 3 a–d. a) När en SOMNet-medlem har ett fall som ska presenteras matas fallet in genom ett formuläri webbverktyget. b) Bilder kan bifogas och när formuläret sparas genereras en fallpresentationssida.Flera undersökningar för samma patient kan läggas till och andra SOMNet-medlemmar kan lägga till materialfrån liknande fall och relevanta artiklar. c) Genom att klicka på en bild i presentationen får man upp ett bildbläddrarfönsterdär alla bilder till fallet kan ses i ett större format. d) På en mötessida visas alla fall som harlagts till för konsultation vid detta möte, med länkar till de olika fallpresentationerna.Med din hjälpkan fler överlevacancer!Tack vare framgångsrikforskning överlever idag merän hälften av alla människori Sverige som drabbas avcancer. Med mer forskningkan ännu fler liv räddas.Stöd kampen mot cancergenom en gåva!Box 122 | 642 32 FlenTel: 0157-15630 | Fax: 0157-15633E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.secancerfonden.setel 020-78 11 79pg 90 1986-0tandläkartidningen årg 100 nr 12 200881

VETENSKAP & KLINIKUlf DahlgrenImmunförändrande effekterhos akrylatmonomererForskningpågår:GöteborgUlf Dahlgrenprofessor, Odontologiskainstitutionen, Sahlgrenskaakademin, Göteborge-post: ulf.dahlgren@gu.seSAMANFATTAT Den immunologiskareaktionsbenägenheten i munslemhinnanär hög. Att kartlägga i hur höggrad beståndsdelar i nya fyllningsmaterialkan ge upphov till oönskade reaktionerär ett viktigt forskningsområde.Godkänt för publicering 20 juni 2008Amalgam som fyllningsmaterial har minskatdrastiskt på senare år. Starkt bidragande har varitde befarade skadliga effekterna på den mänskligaorganismen. Som ersättningsmaterial har vi fåttmonomerbaserade plastfyllningsmaterial varssammansättning misstänks kunna bidra till utvecklingav allergier och autoimmuna tillståndhos både patienter och vårdpersonal.Hudbesvär har ökat i omfattning hos tandtekniker,tandsköterskor och tandläkare som arbetarmed materialen. Hos patienter har man hittillsinte noterat någon ökad besvärsfrekvens menmed tanke på den höga immunologiska reaktionsbenägenheteni munslemhinnan är det angelägetatt kartlägga riskerna. Frågan är i hur hög gradoch på vilket sätt beståndsdelar i fyllningsmaterialpåverkar normala fysiologiska funktioner?Främmande ämnen belastar munhålanImmunsystemets funktion i munhålans vävnaderskiljer sig i princip inte från andra vävnader.Samma sorters vita blodkroppar som finns i övrigadelar av kroppen (till exempel makrofager,dendritiska celler, mastceller och lymfocyter)förkommer även i munnen. Främmande ämnensbelastning är dock betydligt större för munslemhinnanän för de flesta andra vävnader.Munhålan innehåller en mycket stor mängdolika mikroorganismer som ger ifrån sig antigenoch inflammatogena substanser. Även födoämnenkan bidra till den höga antigenbelastningen.Det innebär i sin tur att till exempel dendritiskaceller i munslemhinnan har ett högre beredskapslägeän dendritiska celler i hud.Inflammationer visar sig först i munslemhinnaMunslemhinnans och de dendritiska cellernashöga beredskapsläge kan man visa in vitro genomatt odla t-lymfocyter med dendritiska celler frånhud eller munslemhinna. T-lymfocyterna sombefinner sig i kulturen med munslemhinnecellerkommer att dela sig i betydligt större utsträckningän t-lymfocyterna i kulturen med hudceller.Kroppseget proteinBDen höga aktiviteten hos de vita blodkropparnai munslemhinnan gör att inflammatoriskaförlopp som visar sig i både hud ochmunslemhinna ofta uppträder först i munnen.Det är inte ovanligt att man hos benmärgstransplanteradepatienter ser inflammationer (graftversus host reaktioner, gvh) i munslemhinnanmen inte i hud eller andra organ. Undersökningav munslemhinnan hos benmärgstransplanteradepatienter är därför av särskild vikt för att så tidigtsom möjligt kunna behandla gvh-reaktionen.Skillnaden i immunologisk aktivitet gör attallergiska reaktioner ofta får olika förlopp ochutseende i hud respektive munslemhinna. Vissapatienter med amalgamfyllningar kan uppvisainflammatoriska, förmodade allergiska, reaktioneri den del av munslemhinnan som ligger ianslutning till fyllningen. Cirka hälften av dessapatienter får en reaktion i huden om de provocerasmed ämnen som ingår i fyllningarna. Denvanligaste orsaken är förmodligen att det interör sig om en allergisk reaktion utan en inflammationsom orsakats av till exempel bakterier påfyllningens yta.Om det i stället är fråga om en äkta allergisk reaktionkan skillnaden mellan reaktionerna beropå den högre aktiviteten hos de vita blodkropparnai munslemhinnan. Ytterligare en förklaringkan vara att det finns bärarproteiner i munslemxT-cell som känner igenfrämmande antigenFigur 1. B-lymfocyt med antikropp som binderett kroppseget protein. B-lymfocyten bryter nerproteinet och presenterar delar av det, peptider,på sin yta. Eftersom T-lymfocyter, som kan kännaigen kroppsegna peptider, tas bort i tymus finns detingen T-cell som kan ge B-lymfocyten den hjälp denbehöver för att producera antikroppar.Inga autoantikroppar bildas.T82 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING GÖTEBORGhinnan som inte finns i huden. För att så små substansersom de som frisläpps från en amalgamfyllning(till exempel en kvicksilverjon) eller enplastfyllning (till exempel en akrylatmonomer)ska kunna orsaka en specifik immunologisk reaktionmåste de binda till ett bärarprotein.Bärarproteinet i munnen kan vara ett specifiktkroppseget protein men också ett protein somproducerats av mikroorganismer eller ett födoämnesprotein.Saknas bärarproteinet får maningen reaktion när man provocerar med fyllningssubstanseni huden trots att samma substans gerupphov till en reaktion i munslemhinnan.Även de immunologiska in vitro-tester man görför att bedöma om en individ har en allergi (detvill säga en specifik immunologisk reaktion moten viss tandfyllnadssubstans) ger oftast negativtresultat och kan därför vara ett otillförlitligt test.Även här kan förklaringen vara att bärarproteinetsaknas in vitro.Substanser binder till kroppsegna proteinerFör att objektivt kunna bedöma en individs allergiskastatus mot de byggstenar som ingåri tandfyllnadsmaterial är det med andra ordnödvändigt att veta vilket protein som är bärareav det förmodade allergenet. En substanssom har stor benägenhet att binda till ett proteinutgör en mycket större risk ur allergisynpunktän en substans med lägre benägenhet.Förutom en ökad allergirisk kan också den finabalans som gör att immunsystemet inte angriperden egna organismen störas om en substans bindertill ett kroppseget protein.I tymus avlägsnas de blivande t-lymfocytersom kan reagera med kroppsegna protein. Sammaeffektiva system för eliminering av b-lymfocytersom bildar antikroppar mot kroppsegna proteinerfinns inte i benmärgen. Det är normalt settav mindre betydelse eftersom b-cellerna måste fåhjälp av en t-lymfocyt som känner igen sammaprotein som b-cellen för att kunna bilda antikroppar.Eftersom de autoreaktiva t-cellerna ärborttagna i tymus kan de autoreaktiva b-cellernainte få hjälp. Om en liten molekyl binder till detkroppsegna proteinet kommer däremot inte t-cellerna att uppfatta det som kroppseget utanreagerar och hjälper de autoreaktiva b-cellernaså att autoantikroppar bildas (figur 1–3).Produktion av autoantikropparHydroxyetylmetakrylat (hEma) är en liten byggsten,en monomer, som ingår i plastfyllningsmaterial.Den är också en av de substanser somoftast ger positivt utslag vid hudtest på till exempeltandtekniker med hudproblem. In vitro harvi visat att hEma binder till protein vid normalkroppstemperatur och fysiologiskt pH vilketinnebär att det finns teoretiska förutsättningarför att hEma skulle kunna orsaka en specifik immunologiskreaktion. Vi har också sett att mösssom injiceras med kroppseget protein som vibundit hEma till börjar bilda autoantikropparmot det kroppsegna proteinet.Förekomst av autoantikroppar är en potentiellrisk för bildande av immunkomplex, komplementaktiveringoch vävnadsdestruktion. Hosmöss som immuniserats med akrylatmonomerförändradekroppsegna protein har vi också settinflammatoriska förändringar.Fyllningsmaterial kan påverka vita blodkropparFörutom att binda till protein kan många av delsubstansernai fyllningsmaterial påverka de vitaBB-cell med autoantikropp somreagerar med den omodifieradedelen av proteinet+TMonomerförändratkroppsegetproteinProteintas upp ochdegraderasBB-cell med autoantikropp somreagerar med den omodifieradedelen av proteinet+TIllUstRatIon: eWa KnUtssonefteR fÖRfattaRens oRIGInalProduktion avautoantikropparMonomerförändradpeptidFigur 2. Om en akrylatmonomer från en fyllning bindertill det kroppsegna proteinet uppfattas det som främmandeoch B-lymfocyter binder till den förändrade delen. Somi figur 1 presenterar B-lymfocyten peptider på sin yta.Skillnaden är att dessa peptider förändrats av en akrylatmonomeroch uppfattas som främmande av T-lymfocytersom aktiveras och hjälper B-cellen så att den kan bildaantikroppar mot de förändrade delarna på proteinet.Produktion avantikroppar mot denmodifierade delenMonomerförändradpeptidFigur 3. Samma B-cell som i figur 1 kanfortfarande binda till oförändrade delar avdet plastmonomerförändrade kroppsegna proteinet.Men de peptider som nu presenteras kommer ocksåatt vara förändrade av plastmonomerer.Samma T-lymfocyt som i figur 2 kommer nu att hjälpaden autoreaktiva B-cellen så att den börjar bildaautoantikroppar.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200883

VETENSKAP & KLINIKUlf Dahlgrenblodkropparna direkt genom att öka eller störaderas produktion av proinflammatoriska cytokiner.Små molekyler som sätter igång produktionav inflammatogena cytokiner har i flera studiervisats vara mycket riskabla ur allergisynpunkt.Förutom munslemhinnan innehåller tändernaspulpa till exempel makrofager och dendritiskaceller. Teoretiskt kan även dessa celler påverkasav beståndsdelar i fyllningsmaterial somtar sig genom dentinkanalerna in till pulpan.Många individer med stora plastfyllningar kankänna diffusa besvär från tanden. Än så länge ärdet inte känt om symtomen är ett tecken på attsubstanser från fyllningen tagit sig in i pulpanoch orsakat en frisättning av proinflammatoriskacytokiner eller om det finns någon annan orsakbakom symtomen.Nya fyllningsmaterial – nya riskerGenom att vi har ökat vår insikt om hur immunsystemetreagerar på främmande substanser harvi bättre underlag för att förstå hur avvikande reaktionerpå tandfyllningsmaterial uppkommer.Mycket återstår dock att lära framför allt genomatt vi nu börjar få en mängd komplexa materialmed stor allergisk potential. Amalgam har minskatdrastiskt som fyllningsmaterial på senare årfrämst på grund av dess befarade skadliga effekterpå den mänskliga organismen. Men även demonomerbaserade plastfyllningsmaterial somersatt amalgam misstänks kunna bidra till utvecklingenav allergier och autoimmuna tillståndhos patienter och vårdpersonal.Att hudbesvär ökat i omfattning hos tandtekniker,tandsköterskor och tandläkare, som arbetarmed dessa ämnen är väl känt. Hos patienter harman hittills inte noterat en ökad besvärsfrekvens»Med tanke på den högaimmunologiska reaktionsbenägenheteni munslemhinnanär det angelägetatt kartlägga riskeroch utröna i vilken gradolika beståndsdelari fyllningsmaterialkan orsaka oönskadereaktioner.«Forskningpågår:Göteborgmen med tanke på den höga immunologiska reaktionsbenägenheteni munslemhinnan är detnaturligtvis angeläget att kartlägga riskerna ochutröna i vilken grad olika beståndsdelar i fyllningsmaterialkan orsaka oönskade reaktioner.i kongo-kinshasaslöts äntligen ettfredsavtal år 2003.Tamba och hennesmamma märker ingenstörre skillnad.Tack till alla som gjort kampanjen möjlig. Foto: Petterik Wiggers.Vi på Läkare Utan Gränser skickar frivilliga läkare, sjuksköterskoroch logistiker för att rädda liv och lindra nöd där denär som störst. Oavsett var i världen det är och vad än makthavarnasäger.Du är mycket välkommen att hjälpa oss på 90 06 03-2eller via www.lakareutangranser.se, där du även kan läsa merom vårt arbete.PG 90 06 03-284 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

MIRROVAC –effektiv utan assistansSteriliserbar vacuumsug och spegelfunktioni kombination. Kraftig sugfunktionsom bl a klarar större amalgambitar,samtidigt som god sikt bibehålls i densjälvrengörande spegeln. Ett instrumentsom möjliggör ergonomiskt och effektivtarbete utan assistans. Mirrovac är kompatibelmed de flesta vacuumsugsystem.mirrovacKungsportsavenyn 30. 411 36 GöteborgTel. 031-18 63 50. Mob. 0703-75 25 78info@mirrovac.com www.mirrovac.com

DEBATTBehandling för infektionsfrihetmissgynnas av tandvårdsreformenRita Isaksson, sjukhustandläkare vidspecialistkliniken vid länssjukhuseti Halmstad, ger i ett öppet brev tillsocialminister Göran Hägglund sinasynpunkter på det nya tandvårdsstödetrelaterat till den patientgrupphon ser på specialistkliniken.Unga patienter med obetydligt behandlingsbehovdrabbas mycket hårtekonomiskt om de till exempel måsteoperera bort en visdomstand. Att havisdomständer som växer snett i käkbenetär inte något som patienten självkan påverka. Regelverket ger ingen(frånsett det allmänna tandvårdsbidragetsom är ytterst modest) nedsättningi kostnaden förrän patienten belastatsmed tandvårdsutgifter på 3 000kronor.Det händer att dessa patienter, oavsettålder, måste vårdas på sjukhuspå grund av infektion i munbotten,orsakad av en infekterad visdomstand.Då är det sjukvård och inte tandvårdoch då kan kostnader för sjukskrivningoch belastning på vårdapparatenadderas till patientens smärta.Tandutdragningar och enkel protesbehandling(avtagbar protetik) ärett alternativ för en betalningssvagpatient. Men även en sådan behandlingkostar mycket – ibland så mycketatt patienten avstår från behandling.Jag tänker bland annat på pensionärermed liten pension. Vid tandlossning ärbehandlingen förenad med ett flertalbesök för att uppnå infektionsfrihet.Även detta är kostnadskrävande ochinte möjligt för alla att betala.Från specialistkliniken i Halmstadhar tidigare föreslagits en behand-lingsmodell där tillstånd för att erhållainfektionsfrihet borde belastasjukvården och inte regleras via etttandvårdsstöd. Denna modell skulleunderlätta för den svaga människanatt bli infektionsfri.Ett alternativ vore att öka statensstödnivå, ta bort gränsen 3 000 kronoroch öka det statliga stödet för specifikaåtgärder som strävar efter just infektionsfrihetsamt, om möjligt, ävenstödja den svaga människan, så att honkan få möjlighet till enkel protetik.I dagsläget finns ett sådant stöd menmed stor begränsning: patienter mednedsatt allmäntillstånd på grund avallvarlig sjukdom kan erhålla tandvård(=infektionssan ring) enligt läkarvårdstaxa.Men de patienter som intehar en allvarlig sjukdom får dras medfå färger • oändliga möjligheterCeram·X är en nanokompositsom erbjuder hög estetik medminimalt antal färger och finnsi två system för olika behov.Ceram·X mono för universalt bruk 7 färger som täckerhela VITA-skalanCeram·X duo för högre estetik 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger)som täcker hela VITA-skalanDENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.de86Ceram_174x120mm.indd 11/5/07 5:10:46 PMtandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

DEBATTSocialminister Göran Hägglundsvarar via sin handläggare. I svaret kommenterasinte Rita Isaksson huvudkritik mot det nya tandvårdsstödet:att behandling för att uppnå infektionsfrihet missgynnas.sina infektioner, om de inte kan betala.Enbart en mycket liten del av dessa patienterfaller inom socialvården.Sedan vill jag påpeka att tandvårdsstödetär ett totalt underbetyg, ettmisstroendevotum mot en hel yrkeskår.Dessutom måste fokus riktas motatt följa det inkompletta regelverketsamt den skandalöst svårmanövreradebetalhanteringen mot Försäkringskassan,vilket är ytterst energi- ochtidskrävande. Det lägger sordin påvardagen och minskar tid för patientbehandling.Det är en kontrollapparatsom saknar motstycke i samhället.Varför förtjänar tandläkarna den?RITA ISAKSSONÖvertandläkare, HalmstadLåt filen görajobbet!NY!08-676 54 10Med din hjälpkan fler överlevacancer!Tack vare framgångsrikforskning överlever idag merän hälften av alla människori Sverige som drabbas avcancer. Med mer forskningkan ännu fler liv räddas.Stöd kampen mot cancergenom en gåva!cancerfonden.setel 020-78 11 79pg 90 1986-0PUNKTUTSUG• Lustgasbehandling• AlmänntandvårdFAXA FÖR INFORMATIONHÅKAN BERG DENTAL ABKungsportsavenyn 30, 411 36 GöteborgTel. 031–20 70 70 Fax. 031–16 99 30tandläkartidningen årg 100 nr 12 200887

KÖP TIDSKRIFTSSAMLARE!En hel årgångi en enda samlare!Vill du beställa Tandläkartidningens nya tidskriftssamlare?För 69 kronor inklusive moms får du en samlaresom rymmer en hel årgång.Skicka din beställning med e-post tillanita.hagstedt@tandlakarforbundet.seUppge antal, namn på beställare,adress samt eventuell fakturaadress.Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se

platsannonserAktuella stop- och utgivningsdagarNr 14 Stopp 29/10 Utgivning 27/11Nr 15 Stopp 21/11 Utgivning 18/12Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seFax: 08-666 15 95Adress: Tandläkartidningen, Box 1217111 82 StockholmVi söker nya medarbetareSkaraborgs SjukhusÖvertandläkareOmråde KirurgiKäkkirurgiska kliniken, Kärnsjukhuset SkövdeTillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.Ref.nr: K 37/08Skaraborgs Sjukhus är en del av Västra Götalandsregionen.Sjukhusgruppen omfattar Kärnsjukhuset i Skövde ochsjukhusen i Falköping, Mariestad och Lidköping med engemensam ledning. Specialistsjukvård bedrivs inom ett30-tal specialiteter. Antalet anställda är ca 4 700 ochbudgeten omsluter ca 3 miljarder.Käkkirurgiska kliniken har nära samarbete med öron/näs/hals kliniken som tillhör samma verksamhetsområde ochingår organisatoriskt i Område K med Skaraborgs sjukhusövriga kirurgiska specialiteter. På Kärnsjukhuset finns enövergripande FOU- enhet med kliniska professurer inom dekirurgiska områdena, vilket ger goda möjligheter till stöd förforskningsintresserade. Inom sjukhuset finns även specialisttandvårdsom bettfysiologi, oral protetik, pedodonti,parodontologi och endodonti lokaliserade.Kliniken består av fyra käkkirurgiska specialisttjänster och ensjukhustandläkartjänst. Integrerat finns en ansiktsprotetiskenhet och tandtekniskt laboratorium. Ambitionsnivån i denkliniska verksamheten är hög och utöver dentoalveolärkirurgi och oral medicin finns en stor volym implantat ochortognatkirurgi. Även käkleds- och bentransplantationskirurgiär väl etablerade arbetsområden. Inom kliniken finnsäven sjuksköterskor med bl a anestesikompetens.Arbetsuppgifter: I tjänsten ingår kliniskt arbete inom käkkirurginshela behandlingsområde samt att delta i klinikensverksamhetsutveckling. Verksamheten bedrivs utifrån ettnära samarbete med öronkliniken och ortodonti samt övrigaspecialiteter inom tandvården.Kvalifikationer: Specialistkompetens i käkkirurgi samtgod klinisk erfarenhet är meriterande. Vi lägger stor vikt vidpersonlig lämplighet, samarbetsförmåga, serviceinriktningoch flexibilitet samt intresse för utveckling och förändringsarbete.Upplysningar: Enhetschef Vivianne Kämpe,tfn 0500-43 29 71. Övertandläkare Torun Bågenholm,tfn 0500-43 29 71.Facklig företrädare: Tjänstetandläkarföreningen,Carina Bergman, tfn 0505-183 90.Välkommen med din ansökan. I vårt rekryteringsarbetesträvar vi efter en jämn könsfördelning och mångfald vadgäller, intressen, personlighet, etnisk och kulturell bakgrund.Bifoga meritförteckning och betygskopior.Ansökan sänds till Skaraborgs sjukhus, 541 85 Skövde.Sista ansökningsdag: 2008-10-31.www.vgregion.se/jobb Västra Götalandsregionen arbetar för en god hälsa ochtillväxt i Västra Götaland. Vår uppgift är att erbjuda god och tillgänglig hälso- ochsjukvård av hög kvalitet, och att verka för bättre miljö, rikt kulturliv, mångfald och godakommunikationer.Folktandvården Västernorrland sökerdistriktstandläkareläs mer på www.lvn.se/jobbwww.lvn.seTandläkare till BasildonVår klinik växer och nu behöver vi Dig!Anders & Daniel söker en svensk kollega för att arbeta3–4 dagar/vecka. Jobba i välutrustade Kavo-rum meddigital journal och röntgen(Kodak R4). Börja NHS ochbygg din privata lista. Goda förtjänstmöjligheter förden flitige. Implantat finns.Du är med fördel registrerad på GDC och har några årserfarenhet. Basildon ligger 30 min med tåg öster omLondon. Start januari 2009.Ring +441268419845 ellerskicka CV till info@langdonhillsdentalcare.co.uk.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200889

platsannonserSits Vac Ad Full Page 4/9/08 15:16 Page 1E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seDentalAssociatesWantedLargest Swedish ownedindependent group of dentalpractices situated in Londonand the southeast ofEngland looking to recruitenthusiastic and vibrantdentists to join a growingand rewarding business.If you would like to...• Live and work in England and experience the cultureof London and surrounding areas.• Earn in excess of 120,000 Swedish Kronor a monthequates to 4x the average earnings of FTV(Folktandvården).• Receive guaranteed minimum income.• Develop your clinical skills with continuousdevelopment.• Greatly enhance your CV.• Improve your competence and development of skills.• Have lifetime experience.• Have flexible working hours.• Receive performance related pay.• Receive nisch education.• Receive help if you want to become a specialist.• Work in a modern multi-surgery computerisedpractices with digital x-rays.• Work in newly refurbished air-conditioned practices.• Receive induction training• Have assistance with registration and accomodation.• Gather huge experience in all aspects of dentistry.... Then contact us immediatelyWe are also intending to have open evenings inStockholm, Gothenburg, Malmö and Umeå during theAutumn. For further information about open eveningsplease email.w w w . s o u t h e r n d e n t a l . c o . u kIf you are either an experienced dentist or a newly qualified,then please send your CV with covering letter toinfo@southerndental.co.uk. If you need any additionalinformation please feel free to call +44 (0) 1293 449823.We can also arrange for a first stage interview in Sweden.Join our group and enjoy your dentistry.90tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seGöteborgs universitet är ett avde stora i Europa med drygt51 000 studenter och 5 500anställda. Verksamheten bedrivsi vetenskapsområden, till allrastörsta del i centrala Göteborg.Utbildningen och forskningenhar stor bredd och hög kvalitet– det vittnar sökandetryck ochNobelpris om.Universitetslektori oral och maxillofacialradiologi, 50%med placering vid institutionen för odontologivid Sahlgrenska AkademinAnställningen är förenad med befattning som övertandläkarevid Folktandvården Västra GötalandRef nr: E 324 3690/08Sista ansökningsdag: 2008-10-30För mer information se Sahlgrenska Akademinshemsida: www.sahlgrenska.gu.se(se lediga anställningar).www.gu.seTrondheimTannhelsecenter – NorgeSøker etter kjeveortoped, gode betingelser,ev kompaniskap. Send skriftlig henvendelse til:Trondheim Tannhelsesenter A/SKongens gt 497022 TrondheimE-post: post@trondheim-tannhelsesenter.noExcellent opportunities in DubaiCertified Dental Assistant with minimum 5 yearsexperience having extensive Orthodonticexperience required for an elite dental centerin Dubai. Excellent packages offered.Kindly send full detailed CV and photographto: dentalcareers@hotmail.comVi söker nya medarbetareFolktandvården Västra GötalandKlinikchefSpecialistkliniken för Odontologisk radiologi,Göteborg/MölndalTillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.Ref.nr: FTV278-2008.Specialisttandvården inom Västra Götaland är en samladorganisation som ingår i Folktandvården Västra Götaland.Verksamheten bedrivs i hela regionen. Vi är ca 750 medarbetaresom arbetar inom samtliga specialiteter.Tandvårdsledningen har gjort en översyn av den radiologiskaverksamheten inom regionen och beslutat att omorganiserabefintlig verksamhet i Göteborg och Mölndal till att bli engemensam klinik med flera utbudspunkter. Målsättningen äratt samtliga oralradiologer i regionen skall bilda en virtuellklinik för att uppnå en förbättrad tillgänglighet för patienterna.För att nå detta mål krävs en fullständig digitalisering av verksamhetenpå alla utbudspunkter och ett fungerande samarbeteöver förvaltningsgränserna. Undervisning, forskningoch utveckling bedrivs i nära samarbete med Odontologiskainstitutionen. Vi söker nu en ny klinikchef som kan förverkligavåra intentioner.Arbetsuppgifter: Att leda och utveckla verksamheten vidspecialistkliniken för odontologisk radiologi i Göteborg/Mölndal. I uppdraget ingår även att ansvara för det ekonomiskaresultatet och att ha personal- och arbetsmiljöansvar. Klinikchefenär direkt underställd tandvårdschefen för specialisttandvården.Kvalifikationer: Vi söker dig som är specialist inom odontologiskradiologi med mångårig och bred klinisk erfarenhetinom ämnesområdet. Du bör ha erfarenhet av ledningsuppdragfrån liknande verksamhet. Du skall ha god undervisningsvanasamt vara väl forskningsmeriterad. Du skallvara en engagerad klinikchef med en stark vilja att utvecklaverksamheten. Vi värdesätter administrativ- och organisatoriskförmåga, förmåga att leda och entusiasmera samt att hahelhetsyn.Upplysningar: Tandvårdschef Göran Stegersjö,tfn 033-616 24 64 eller 070-357 07 07.Facklig företrädare: Tjänstetandläkarna, John Bratel,tfn 031-741 34 00. SRAT-STHF, Liselott Björk,tfn 031-741 37 30. SKTF, Mari Liepins, tfn 031-741 13 45.Ansökan sänds till Västra Götalandsregionen, Folktandvården,Administrationen, 405 44 Göteborg.Sista ansökningsdag: 2008-10-24.www.vgregion.se/jobbtandläkartidningen årg 100 nr 12 200891

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seL a n d s t i n g e t B L e k i n g e s ö k e rKlinikchefParodontologikliniken i KarlskronaVår parodontolog kommer att gå i pension under 2009. Hanhar jobbat hos oss sedan 1983 och lämnar efter sig en välsköttverksamhet. Vi vill redan nu ge intresserade en möjlighet attbörja fundera på karlskrona som arbetsort. Vi räknar medtjänstgöringsstart hösten 2009, eventuellt några månadersparallellt arbete.du är varmt välkommen att höra av dig till klinikchef OweJohansson, även du som är under utbildning kan höra av dig.kliniken ingår i ett nätverk där cheferna inom Parod, Pedo, Protetik,käkkirurgi och sjukhustandvård regelbundet träffas medsyfe att successivt utveckla verksamheterna.dessutom har kliniken ett nära samarbete med parodklinikernai Växjö, kalmar och Västervik med regelbundna träffar.kliniken har täta kontakter med allmäntandvården, främst viakonsultbesök då undersökning/behandling av parodpatienterplaneras.Vi vet att flyttning kräver framförhållning. tveka därför inteatt kontakta oss redan nu om du finner detta intressant, såkan vi diskutera mer utifrån dina specifika förutsättningar.Upplysningar: klinikchef Owe Johansson 0455-73 10 87.tandvårdschef Håkan Bergevi 0455-73 64 00.Facklig företrädare: Bttf Maria kjellberg 0455-73 64 85.Välkommen med din ansökan senast den 29 oktober 2008 viawww.ltblekinge.seAdress: Landstinget Blekinge, tandvårdsförvaltningenWämö Center, 371 81 karlskronaYtterligare information om tjänsten: www.ltblekinge.seLandstinget Blekinges viktigaste uppgift är att erbjuda bästa möjligahälso- och sjukvård till länets cirka 150 000 invånare. Vi erbjuder arbetei en organisation där beslutsvägarna är korta och där delaktighetoch möjlighet till påverkan är två viktiga inslag. Vi satsar också på attge våra medarbetare stora möjligheter till kompetensutveckling, exempelvisgenom att bedriva forskning inom ramen för det dagligaarbetet. Välkommen till vårt vackra län, med närhet till kust och hav.Besök oss gärna på webben, www.ltblekinge.seVill du höja din lön?Vi söker: tandläkare till ÖstergötlandVilka är vi? Ett privatteam som arbetar i modernatrivsamma lokaler, en digitaliserad mottagningmed hög utrustningsstandard, bra patientunderlagbåde vuxna och barn.Vi söker en kollega som avlastar oss övriga.Vem är du? En legitimerad tandläkaresom är kvalitetsmedveten, flexibel, har god samarbetsförmågaoch tycker att omhändertagandeoch service ingår som en naturlig del i arbetet.Intresserad? KontaktaAli Moazzez 073-58 93 234tandvardscentrum@yahoo.se2 Tandläkaretill Östra VärmlandVi söker tandläkare till klinikernai Filipstad och StorforsVill du veta mer kontakta klinikchef HåkanBernhardsson i Filipstad tfn 0590-716 10eller klinikchef Thomas Agge i Storforstfn 0550-657 30Sista ansökningsdag 23 oktober 2008.Läs mer på www.liv.se/jobb92tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seVar med och bygg en nysorts tandvård!Smile i Sundsvall sökerTandläkare och käkkirurgGenom att förena en service utöver detvanliga med priser som tål jämförelser,vill vi förnya tandvården. Därför söker vinu en duktig tandläkare som vill jobba iteamtandvård. Vi söker också en käkkirurgsom är intresserad av att jobba10-30 timmar per månad hos oss.Läs mer påwww.smile.se/omsmileSkicka din ansökan till maria.mattsson@smile.seFrågor besvaras av Maria Mattsson 070-377 48 33.Urval sker löpande, skicka in din ansökan snarast.Vi söker nya medarbetareFolktandvårdenÖvertandläkareSpecialistkliniken för Oral Protetik BoråsTillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.Ref.nr: FTV266-08Protetikkliniken ligger centralt belägen, vid Sandwalls platsi Borås med utsikt över Viskan och stadsparken.Vi behandlar remisspatienter ifrån hela S:a Älvsborg. Vi harett brett behandlingspanorama allt ifrån ”den lilla luckan”till omfattande protetiska rehabliteringar. Kliniken bedriverkonsultationsverksamhet mot både den privata och offentligatandvården. Specialistutbildning bedrivs på kliniken. Samtligaodontologiska specialiteter finns företrädda i Borås ochingår i specialisttandvården i Västragötalandsregionen. Storöppenhet och mycket gott samarbete mellan specialiteternakännetecknar verksamheten i Borås.Arbetsuppgifter: Bedriva kliniskt arbete. Genomförakonsultationsarbete inom folk- och privattandvården. Deltai vårdkedjearbete inom specialisttandvården. Bedriva vidareutbildning.Delta i FoU-arbete.Kvalifikationer: Utöver formell specialistkompetens ochforskningsmeriter tillmäter vi personliga egenskaper somengagemang, samarbetsförmåga, flexibilitet och struktureratarbetsätt, ett stort värde. Du ska ha förmåga att delta i ochutveckla vårdkedjor och vårdprocesser samt aktivt delta i denkliniska utbildningen av ST-tandläkare.Upplysningar: Klinikchef Jan-Anders Ekelund,tfn 033-16 96 60, 070-626 55 52. Klinikkordinator Ulla Rydh,tfn 033-16 96 60.Facklig företrädare: TjänstetandläkarföreningenGöran Pilgård, tfn 033-616 12 41.Ansökan sänds till Västragötalandsregionen, Folktandvården,Administrationen, 405 44 Göteborg.Sista ansökningsdag: 2008-10-29.www.vgregion.se/jobbTandläkare i SpanienTandläkare sökes för ett graviditetsvikariati Torrevieja, Spanien med start februari 2009.Möjlighet för fast anställning finns efter vikariatet.Ring Gry +34 637 499 000e-mail:info@smiledental.esWeb: www.smiledental.estandläkartidningen årg 100 nr 12 200893

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seTROMS fylkeskommuneROMSSA fylkkasuohkanInformasjon om Troms fylkeskommune på:www.tromsfylke.noMIDT-TROMS TANNHELSEDISTRIKTTROMS FYLKESKOMMUNE SØKER TANNLEGERDen offentlige tannhelsetjenesten iTroms fylke søker tannleger tilklinikker i Midt-TromstannhelsedistriktUtl.saksnr. 0800276Arbeidsvilkår:36 timers ukeLønn etter avtaleStabiliseringstillegg etter 2 års tjeneste på kr. 40.000 kr,økende til kr. 70.000 etter 4 årEn uke ekstra fri etter 2 års tjenesteAnnet:Nært flyplass, flott natur med rike fiskemuligheter, stortalpinanlegg, aktivt kulturliv, idretts – og hestemiljø, ca 1!/2timers kjøreavstand til TromsøFør tiltredelse må søkeren ha norsk autorisasjon,politiattest jf Helsepersonelloven§ 20 a og beherske norsk/skandinavisk språk.Kontakt Overtannlegen fornærmere informasjon, tlf. 77 78 92 50,e-post: susanne.elting@tromsfylke.noSøkere bes fortrinnsvis søke elektronisk på www.tromsfylke.noeller www.zett.noFylkestannhelsesjefen, P.b 6600, 9296 TROMSØ.Søknadsfrist 31. oktober 2008.Foto: Privatwww.frantz.noVi söker klinikchef ochtandläkare till Vingåker.Våra ledord ”tryggt - nära - personligt” stämmerverkligen in på kliniken i Vingåker.Här får du fria händer att bygga vidare på enmycket bra verksamhet.Nyfiken på nya möjligheter? Kontakta vårpersonalchef Peter Vrager, 0155 – 24 58 81 eller070 – 658 85 84. E-post: peter.vrager@dll.se. Duhittar också mer information på halsojobb.se/DLLeller folktandvardensormland.se94tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se– Jag är mererfaren än du!– Det är klart, jagkommer ju direkt fråntandläkarhögskolan.Vi söker bådenyutexamineradeoch erfarnatandläkareVill du använda din kompetens fullt ut, meduppbackning från en resursstark organisation?Siktar du på att bredda eller fördjupa dinakunskaper inom något ämnesområde? HosFolktandvården Östergötland finns möjligheterna.Vi strävar målmedvetet efter att förbättra servicen ochtillgängligheten för våra patienter. Det viktigaste äratt vi har engagerade och kunniga medarbetare somförstår värdet av kvalitetsarbete i alla avseenden.Just nu söker vi tandläkare till några av våraallmäntandvårdskliniker i Östergötland. Tjänsternafinns både inom storstadsregionen och på landsbygden.Är du nyutexaminerad …Då har du möjlighet att söka till Introduktionsåret somger dig teori och praktik i klok blandning under etthelt år. Men stöd av en erfaren mentor fasas du in i detkliniska arbetet på ett säkert och tryggt sätt. Parallelltdeltar du i föreläsningar, terapidiskussioner ochauskultationer. Mot slutet av året gör du en individuellutvecklingsplan i samråd med din klinikchef.… eller mer erfaren?Din kunskap behövs på flera ställen i länet och omdu vill kan du fördela din tid på flera kliniker. Dukan också ingå i vårt Resurscentrum med hela länetsom arbetsfält. Östergötland är lättpendlat om du villarbeta på en mindre landsbygdsklinik och bo i stan,eller tvärtom. Oavsett vilken odontologisk specialitetsom intresserar dig erbjuder vi intressanta möjligheterhos oss. Vi skräddarsyr gärna en lösning enligt dinaönskemål.© 2008 King Features Syndicate, Inc Hearst Holdings, Inc.Vill du veta merkontakta Monica Pripp tel. 013-22 86 24eller monica.pripp@lio.seFacklig företrädare för Tjänstetandläkarna ärMorayma Alvarez tel. 011-22 29 40.Välkommenmed din ansökan senast den 30/12 2008, märkt meddiarienummer D.nr FTV-2008-10 till:Landstinget i ÖstergötlandFörsörjningscentrumLotta HagelinLöneservice601 82 NorrköpingMer information hittar du under www.lio.se eller viawww.folktandvarden.se – välj Östergötland!www.folktandvarden.se©Folktandvården i Östergötland har ca 600 medarbetare vid ett 40-tal kliniker. På den konkurrensutsatta marknaden väljer ca 90 % avbarn och ungdomar samt drygt 40 % av de vuxna i Östergötland att få sin tandvård hos oss. Vi ligger långt framme i kompetens ochutveckling och vi arbetar aktivt för sundare miljö.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200895

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seDentsply International utvecklar, tillverkar och marknadsför ett brett sortiment av dentalprodukter.Koncernen är idag världens största dentalleverantör med huvudkontor i USA. Vårt sortiment omfattarbland annat fyllnadsmaterial, adhesiver, avtrycksmaterial och lokalbedövningsmedel. Mer om produkternahittar du på www.dentsply.de.Säljare till regionerna i Göteborg och ÖrebroVi söker dig som vill ha ett spännande och omväxlande arbetesom säljare där du har goda möjligheter att själv påverka dittresultat. Du är en driven och affärsorienterad säljare som ärduktig på att skapa nya kunder, har energi att bygga relationeroch förmåga att bibehålla kunder på lång sikt.Som säljare på Dentsply får du möjligheten att arbeta på ettföretag med produkter av högsta kvalitet och en välfylld pipelinemed nya produkter varje år.ArbetsuppgifterDitt ansvar blir att utveckla försäljningen av Dentsplys dentalproduktertill vår kundgrupp som är tandläkare, tandhygienisteroch tandsköterskor inom privat och offentlig vård. Du kommeratt presentera och sälja in produktnyheter, hålla i utbildningarsamt delta vid mässor och seminarier. Du kommer att ingå iden nordiska organisationen och rapporterar till den nordiskaförsäljningschefen.Bostadsort är Göteborg respektive Örebro. Din arbetsplats ärfältet och du bör räkna med minst 2-4 övernattningar per månadför Göteborg och 4-6 övernattningar per månad för Örebro.Din profilErfarenhet från uppsökande försäljning är ett krav. Vi ser gärnasökande från andra branscher även om erfarenhet från dentalmarknadenär meriterande. Du är positiv, utåtriktad och entusiastisk.Utbildning om vårt verksamhetsområde och våra produktergenomförs internt. En del av utbildningen och interna möten ärpå engelska, vilket ställer krav på att du behärskar engelska väl.KontaktI denna rekrytering samarbetar vi med Intenso Säljpoolen – kontakta gärna ansvarig konsult;Örebro Jeanette Lindgren på telefon 08-514 816 42 eller 073 – 215 99 39.Göteborg Dan Andersson på telefon 031-704 51 71 eller 0708-12 88 88.Välkommen med din ansökan till www.saljpoolen.seDentsply_platsannons_tndlktid.indd 1DUBAI OPPORTUNITIES9/10/08 11:10:09 AMElite Dental Center requires the following:1) Endodontist*2) Orthodontist**Should be Board Certified with 7 yearsexperience.3) Pediatric Dentist – Board Certified with 5 yearsexperience.3) General Dentist – Board Certified with 10 yearsexperience.**Excellent offer for the right candidate.Kindly e-mail CV’s and photograph todentalcareers@hotmail.comArbeta utomlands?Då ska du gå ur AEA. När du återvänder tillSveriges ska du gå med igen direkt annars gårdu miste om inarbetade försäkringsperioder.Läs mer på www.aea.se96tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seGör somIngela, Kamillaoch Sverker *F O TO: MAR I E U LLNERTSTÄLL UPPi Tandläkartidningens LÄSARPANELTandläkartidningens redaktion behöver din hjälp att utveckla tidningensannonser och artiklar.Allt du behöver göra är att ibland svara på några frågor på internet.Du klickar dig snabbt fram genom frågorna och samlar samtidigt poängsom du kan byta mot presenter. Du kan också välja att skänka en slanttill någon välgörenhetsorganisation.Gå in på www.tandlakartidningen.se/panel för mer information.* Ingela Engfors är tjänstetandläkare, Kamilla Bergland tandläkarstuderandeoch Sverker Toreskog privattandläkare. Alla tre bor i Göteborg.tandläkartidningen årg 100 nr 12 200897

RADANNONSERAktuella stopp- och utgivningsdagarNr 13/08 Stopp 9/10 Utgivning 6/11Nr 14/08 Stopp 29/10 Utgivning 27/11E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seTel: 08-666 15 13Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seAdress: Tandläkartidningen, Box 1217,111 82 StockholmARBETE SÖKESErfaren kvinnlig tandläkaresöker assistenttjänst eller vikariat inom privattandvård i Stockholm. Tel 0708-32 55 64.Erfaren tandläkare söker vikariati privatpraktik. minagali@hotmail.com,tel 0414-161 88.Två privata tjänster sökesTvå unga tandläkare söker privat tjänst påsamma eller olika praktiker, allt av intresse.Utlandet aktuellt också. Tel 0766-50 85 40.E-mail: tandlakarpar@yahoo.comPRAKTIKER SÄLJESVilhelminaDet börjar bli dags för pension, därför säljer jagnu min väl inarbetade tandläkarpraktik. Praktikenär ansluten till Praktikertjänst. Är du intresseradfinns jag på tel 0940-100 44 eller070-286 86 95.Del i gruppraktik i GöteborgDel i tremansklinik säljes pga pensionering.Mkt bra läge centralt i Göteborg. Låg hyra. Trevligakolleger och bra patientklientel. Svar till»081202«.Praktik i MalmöModern praktik i centrala Malmö arrenderas/säljes utan patienter. Digital röntgen/opg, tvåbeh rum. Tel 0735-23 03 23.Sollentuna centrumVäletablerad praktik, del av tvåmanspraktik,med två behandlingsrum, cirka 900 patienter,säljes pga pensionering. Tel bost: 08-35 33 51,mobil 070-755 53 29 (Max Haack).E-post: inger.haack@telia.comFräsch praktik till salu i BohuslänSe www.ptl.seStockholm cityPraktik 45 kvm säljes snarast pga pensionering.För närvarande halvtidssysselsättning.Tel 070-550 86 28.Tandläkarpraktik till salualt för uthyrning i Spanien. Costa Blanca,Alicante, turistorten Torrevieja.Tel 0034 96571 07 67, 0034 658 864 318.Folktandvården SkåneTandvårdsnämnden har beslutat utbjuda fyraallmäntandvårdskliniker till försäljning:Knislinge, Munka-Ljungby, Teckomatorp ochVinslöv. Handlingar kan rekvireras på adress:folktandvarden@skane.se Upplysningar lämnasav Gert Andersson. Tel 046-755 01 50.Eskilstuna centralt50 procent av en två-tdlpraktik. Stora, fräschaoch välplanerade lokaler ca 200 kvm. God patienttillgång,humana hyror. Två beh rum arrenderasut till hyg och ortodontist. Säljes pgaryggbesvär. Svar till »081205«.Palma de MallorcaPga åldersskäl säljes praktik med bomöjligheterpå Plaza Mayor. louise.karlstrom@telia.comArkitektritad praktik i SundsvallArkitektritad tandläkarpraktik i Sundsvall säljesunder 2008. Praktiken ligger på Södermalm, tiominuters promenad från centrum och har en finutsikt över Sundsvall. Praktiken har en ljus,öppen och lättarbetad planlösning med trebehandlingsrum som ligger mittemot sterilenoch detta ger korta arbetsvägar. Stort ljustväntrum i burspråk och separat maskinrum medkompressor, sugmotor och ventilation. Bastuoch dusch i anslutning till omklädningsrum.Till praktiken hör en patientparkering och enparkeringsplats med motorvärmare för personal.Praktiken har god potential för att ta emotnya patienter. Välutbildad personal. Praktikenär ansluten till Praktikertjänst ab. För mer informationse www.praktikformedlaren.se ellerkontakta Stefan Horwath på Praktikertjänst,telefon 070-789 37 20.Stockholm cityVäl inarbetad praktik med god patienttillströmning,säljes pga flytt. Rymlig praktik med ettbehandlingsrum med möjlighet till två. Nyrenoverat,digital rtg, datoriserat journalsystemOpus. Mycket låg hyra. Svar till »081201«.Dags att köpa eller sälja mottagning?På www.praktikformedlaren.se finns objektendu söker. Praktikertjänst TandvårdPRAKTIKER KÖPESTandläkarmottagningeller patientstock sökes i Göteborg. Alla svarbeaktas. Skriftligt svar till »081203«.StockholmTrivs du som tandläkare och vill fortsätta arbetai din praktik, med dina patienter och din personal,men vill slippa det betungande ekonomiskaansvaret och personalansvaret? I så fall är duvälkommen att höra av dig på tel 070-734 84 32,säkrast kvällstid.ARRENDEGöteborg och omnejdFlexibel tandläkare med stor erfarenhet avprotetik och implantat önskar arbeta 1–2 dagari veckan. Öppen för olika samarbetsformer.Svar till »081204«.Malmös största tandvårdsklinik växer, kapitel 5Nu har vi slagit upp portarna till en av Malmösstörsta och mest moderna tandvårdskliniker.Vi har fått överta patienter frånkollegor som beslutat sig för att avslutasin verksamhet, ett förtroende som vi nuser fram emot att förvalta. Samtidigt har viplats för fler!Om du vill vara med och skriva nästa kapiteli vår historia så är du välkommen att höra avdig. Vi söker kliniker i Malmö som står infören försäljning eller viljan att göra något nytt.Maila mig isåfall på tobias.wiren@smile.se,så kanske vi kan få till ett första möte./Tobias Wiren, VD på SmilePS! Läs mer om oss på www.smile.se98tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

RADANNONSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seUTHYRES/PRAKTIKPraktik uthyrestill tandläkare el hygienist. Två behandlingsrumi Eskilstuna, snarast. Tandsköterska kan ordnas.Halvtids distriktspatientklientel finns. Ej ptj.Tel 076-247 62 05.Lokal MalmöLokal lämplig som tandläkarpraktik uthyres vidStortorget i Malmö. Ring Leon, tel 0708-12 61 63 för vidare info.Två behandlingsrumi stor, trevlig, välutrustad gruppraktik påGärdet, upp till 20 tim/vecka, uthyres till tdleller spec. Tel 08-85 07 22, 070-345 37 70.Behandlingsrum i nybyggd praktikpå Sveavägen i Stockholm uthyres till tandläkareeller hygienist med egna patienter.Tel 073-721 26 69.SÄLJESPortabel tandläkarenhet, AsepticoPolermotor. Plasmaljus, Remedent. Blekställinklusive ljusspridarmunstycke. Pris 75 000 kr.Kontakta Carola Svensson, tel 0731-80 49 17.REMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seNy mobil tandläkarutrustningNypris ca 90 000 kr, säljes för 50 000 kr inklmoms. Tel 073-800 93 93.Carl Zeiss mikroskop säljesopmi9fc. Takstativ s1. lars.forssander@tele2.noSchick digital opg -04Schick intraoral sensor -04 säljes.Tel 0735-23 03 23.StockholmNy zoomlampa 1 (6 500 kr), Capmix från 3m,helt ny (2 000 kr/st, jag har 2 st), ems Airflow(2 000 kr). Tel 070-611 71 60.StockholmBrånemark Torque (implantatprotetik) medhandstycke, nästan ny i förp. Pris 3 400 kr.Tel 070-716 04 43.ana 2000, Chaulk Ease, Permitesamt Hg-flaskor. 08-564 320 00, 070-761 84 38.Fina beg skåp/hurtsarEk, märke Redent, billigt. Tel 08-754 27 07,0703-33 86 47.VärnaVargenoch andrahotade djurarterVisa ditt stöd.Pg 90 1974-6Världsnaturfonden WWFwww.wwf.se 08-624 74 00Här annonserar kolleger som åtar sig remisshantering.Rubriker markerade med asterisk*kräver specialistkompetens. Tandläkartidningenpåtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserarunder denna rubrik besitter nödvändigakvalifikationer.Bettfysiologi*Odont dr Thorvald KampeBettfysiologi, protetik, implantatSveavägen 13–15, 9 tr111 57 StockholmTel 08-10 73 83ImplantatHenri BofaisalFixturoperation kan även utföras hos dig(hela landet) och du får sedan handledningmed protetiken och all hjälp med att starta upp.Nygatan 30A, 151 72 SödertäljeTel 08-550 32 300Narkos/TandvårdsrädslaSPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDANarkos – HypnosFobi/korttidsterapi inom landstingenshögkostnadsskyddLeg tandläkare Margareta ForsbergLeg tandläkare Jennifer SamecLeg tandhygienist Anna QuartermanLeg psykolog, leg psykoterapeutspec klin psykologi Janna StrömbergLeg läkare spec anestesiKarl-Henrik FridblomSveavägen 83, 113 50 StockholmTel 08-32 60 80Oral kirurgi*Hans RitsingerKungsgatan 48, 3 tr111 35 Stockholmvid HötorgetTel 08-20 84 00Göran UlfenbergJakobsbergsgatan 8, 2 tr111 44 StockholmTel 08-21 01 43, 0709-79 49 60Även remisser för rutinendodonti mottagesOral protetik*Eric LothigiusPROTETIK + IMPLANTATKungsgatan 54, 111 35 StockholmTel 08-411 16 11E-post: info@e2kliniken.comwww.e2kliniken.comOrtodonti*Dr Thomas ÖrtendahlUtlandagatan 24412 80 GöteborgTel 070-661 98 77E-post: thomas@ortendahl.comLingualortodonti (osynlig tandställning)Vi utför »Invisalign« behandlingar.c-takt link för digital remiss/konsultationRöntgen*Eastmaninstitutet, FolktandvårdenTar emot remisser på vuxna och barnför odontologisk radiologisk utredningt ex implantat, traumata och käklederDalagatan 11, 113 24 StockholmTel 08-729 89 62, fax 08-729 78 73EBF dentalröntgen ABSpec tandl Anders FrykholmRtg tsk Barbro Berggren, Mona EdstaBarn och vuxna tas emot för undersökningav tänder, käkar inkl käklederoch utredning inför implantat m m.Rådmansgatan 48, 113 57 StockholmTel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36Vill du annonserahär? Priser ochmaterialdagar förEftertext finns påwww.tandlakartidningen.setandläkartidningen årg 100 nr 12 200899

REMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seSpecialistkliniken förNarkos och behandlingav TandvårdsrädslaNarkos - Sedering - LustgasTerapi - Hypnos - KBTImplantat under NarkosLandstingens högkostnadsskyddSnabb behandling av remisser!Leg tdl Sture FriednerLeg tdl Pia Lif-BimerLeg tdl Sigrid SchumannLeg tdl Louise SidenöLeg tdl Joakim SkottLeg tdl Lennart HübelSpecialist käkkirurgi Björn JohanssonLeg tandhygienist Anna-Lena BrandvoldLeg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik LevinLeg psykolog Shervin ShahnavazLeg läkare, spec anestesi Bo LundbladNarkosklinikenRÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN112 59 STOCKHOLMTel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.seMaryam PourmousaParodontologTar emot remisser för:Parodontal terapiplaneringoch behandlingHel- del- och singelimplantatFixturoperation på remissWASA TANDKLINIKTEGNÉRGATAN 15, 3 TR111 40 STOCKHOLMTEL 08-21 01 85wtk@wasatandklinik.comRöntgenavdInst för OdontologiHuddingeVi erbjuder radiologiska utredningarav tänder, ansiktsskelett, käkleder ochmunhåla, samt inför behandling medimplantat. Remisser på både vuxna ochbarn tas emot.Ring och föranmäl om det gällerAKUT-pat! Vi har öppet alla arbetsdagaråret runt!Tel 08-524 88 150, dagl 08.00–16.30Fax 08-779 53 01För mer information gå in på vår hemsidaunder: www.ki.se/odontKlicka på Avdelningar: Oral radiologi.Varje år drabbas50000 svenskar av cancercancerfonden.setel 020-78 11 79 pg 90 1986-0100 tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

KURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seEtabl. 2002Lyft dig! Swedish Academy of Cosmetic Dentistry, SACD,inbjuder ALLA – nybörjare och mer erfarna team – till en garanteratkompetenshöjande kurs i Malmö den 21–22 november 2008.Kursen inleds dag 1 av Dr Galip Gürel, ett världsnamn inom estetisk tandvård, somföreläser över hela världen och samarbetar med universitet i bl.a. USA och Turkiet.Han är författare till den mycket välkända boken The Science and Art of PorcelainLaminate Veneers, publicerad av Quintessence 2003. Dr Gürel kommer att föreläsa omMinimal invasiv estetisk tandvård med tyngdpunkt på bondat porslin – en konstart sombygger på teamwork mellan tandläkare, tandtekniker och medarbetare. Alla måsta delapå samma vision.Dag 2 föreläser Dr Thomas Jacobsen om det som förändrade tandvården för alltid,och är grunden för vad vi sysslar med, nämligen Bonding i modern tandvård – hur sitterdet fast egentligen?Galip GürelThomas JacobsenHan kombinerar forskning kring adhesivtandvård med kliniskt arbete och föreläsersåväl nationellt som internationellt.En ytterst kompetent och pedagogiskföreläsning om detta svåra ämne.Evenemanget äger rum på Hilton MalmöCity. Vi inleder med ”get-together” påtorsdagskvällen kl. 20.00.På fredagen är det kurs kl. 08.30–17.00,därefter galakväll med middag, showuppträdandeoch dans.På lördag kurs 08.30–13.00 som avslutasmed lunch.Kursavgifter (exkl. moms) tandläkare ochtandtekniker som är medlem i SACD: 6.300 kr,icke medlem: 7.400 kr. Övriga medarbetare:3.600 kr.I arrangemanget ingår ”get-together”, kursbägge dagarna och samtliga måltider inklusivegalakvällen. Antalet platser är begränsat. Anmäldig snarast dock senast den 26 oktober.Kunskaper tar din mottagning till nästa nivå!Läs mer och anmäl dig och dina medarbetare påwww.sacd.seSyn eller hörsel?Personer meddövblindhetkan inte välja.Stöd vår arbete.Pg 90 00 16-7KURSFÖR HELAKLINIKEN!18 – 25 maj2009Följ med på en inspirerandekurs på underbara Cypern!Schemalagd undervisning med föreläsare, grupp arbeten, praktiska övningaroch heldagsutflykt. Intyg efter genomförd kurs. Ur programmet:Finns det estetiska och funktionellaalternativa långtidsbehandlingar till implantat?Tomas Josefsson, specialist i protetikDin fysiologiska hälsa – teori och praktikMaria Jakobsson, leg. sjukgymnastSkapa välbefinnande i en stressig arbetsmiljö– lär dig stresshantering och coacha dig själv!Maria Bergström, organisationskonsult och Lennart Bergström, beteendevetareVi åker till Fig Tree Bay på Cypern där vi bor på lyxiga Blue Village Nausicaa Beach. Resan avgår den 18:e maj2009 från Stockholm, Göteborg och Malmö. Kursavgift: 8 000 kronor. Pris för resa och vistelse:del i dubbel rum, ”All inclusive” och kursutflykt: 10 100 kronor (2008-års priser) inkl moms, exkl flygtilllägg.För mer information och anmälan kontakta kursvärden Peter Witschard.E-post: witschard.fam@bluewin.ch. Tel dagtid: +41 32 861 12 39, tel kvällstid +41 32 863 29 00.Anmäl er senast 30 november 2008!tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008101

KURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seÖVRIGTE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seJUST 3 - Ortodonti, Pedodonti, 7,5 högskolepoängKursen vänder sig till tandläkare under specialisttjänstgöring och leg tandläkare medminst två års klinisk erfarenhet. Målet med utbildningen är att ge en aktuell översiktmed tonvikt på forskningsdata och deras tillämpning i rationell klinik. Kursen inledsmed litteraturstudier på egen hand följt av teori veckorna 6 och 8 vid OdontologiskaInstitutionen i Jönköping. Sökande under specialiseringstjänstgöring har förtur.Anmälningskod: HJ-210027. HT 2008 vecka 6 till vecka 10, helfart.Sista anmälningsdag: 2008-10-15 Efteranmälningar beaktas i mån av plats.Kursavgift: Ingen, men kostnader för litteratur, material, kost och logi betalas av denstuderande. Mer information om kursen och om anmälan finns på: www.hhj.hj.seeller via mail magnus.hakeberg@hhj.hj.se. Kursen ges av Hälsohögskolan i Jönköpingi samarbete med Odontologiska Institutionen.PERSONALIAE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seFÖDELSEDAGAR40 årJoa Rönnberg, Sundbyberg 19/10Vesa Kutti, Örebro 28/10Eva Gärdby, Schweiz 3/11Stephanie Janowski, Färjestaden 5/11Constantin Ionescu, Malmö 6/11Kathy Melki, Lidingö 6/1150 årLennart Persson, Vällingby 17/10Jan Danielsson, Karlskoga 17/10Ewa Hjalmarsson Svensk, Uppsala 17/10Sten Hänninger, Stockholm 19/10Thomas Kieri, Umeå 23/10Åsa Mårtensson, Onsala 28/10Gunilla Fornmark, Kullavik 29/10Anders Sundh, Skellefteå 30/10Anna-Karin Månsson, Kalmar 2/11Catarina Rydberg Lundin, Karlskoga 2/11Marie Geijer, Lidingö 3/11Helena Dahlsjö, Trelleborg 3/11Lars Oskarsson, Piteå 5/11Gabriela Söderquist, Sköndal 10/11Carin Wetterberg, Gävle 10/11Ann-Charlotte Sundelin,Västra Frölunda 11/11Philip Mundt, Falun 11/11Susanna Segerström, Vattholma 12/11Lars Alexandersson, Storbritannien 13/11Elisabeth Oscarsson, Umeå 13/1160 årPeter Hising, Saltsjöbaden 17/10Percy Brinkefors, Kalmar 18/10Bengt Myllenberg, Falsterbo 18/10Anders Tullberg, Bromma 20/10Björn Olofsson, Kramfors 24/10Ulf Larsson, Båstad 26/10Hans Kindberg, Höganäs 28/10Tommy Walhammar, Göteborg 29/10Gunnar Simmons, Örkelljunga 30/10Lars Olsson, Lysekil 31/10Fredrik Bergstrand, Saltsjöbaden 2/11Elisabet Wennerstrand, Hässelby 5/11Claes Bernhardsson, Stockholm 9/11Björn Backlund, Skellefteå 11/11Gabriela Faye-Wevle, Löderup 11/11Erkki Saramies, Lidköping 11/11Lena Bohman, Askersund 13/1165 årLars-Göran Lambreus, Lund 20/10Leif Lysell, Kristianstad 25/10Leif Tegling, Lund 27/10Karin Orrling, Västerås 28/10Torsten Nilsson, Höör 29/10Eva Lindqwister, Stockholm 6/11Per-Olav Hoppe, Vaxholm 8/11Harriet Ahnve, Bromma 8/1170 årLars Erik Faring, Norrköping 23/10Sten Hörnfeldt, Färjestaden 31/10Lena Elinder, Bromma 2/11Johan Holm, Falkenberg 3/1175 årHelena Ringel, Uppsala 25/1080 årThorsten Edström, Vällingby 22/185 årSture Birgerson, Hjo 9/11AVLIDNAHåkan Johansson, Nordmaling, f -30DISPUTATIONERumeåAnders Tillberg, den 10 oktober 2008.Avhandlingen: »A multidisciplinary risk assessmentof dental restorative materials«.Fakultetsopponent: Professor Nils RoarGjerdet, Bergen, Norge.göteborgForugh Vaziri Sani, den 14 november2008.Avhandlingen: »Molecular and cellularcontrol of palate development in themouse«.Fakultetsopponent: Professor David Rice,Helsingfors, Finland.Torgny Alstad, den 21 november 2008.Avhandlingen: »On carbohydrate intakeand dental status in the elderly – differencesover time, associations and trustworthiness«.Fakultetsopponent: Professor GunnarJohansson, Östersund.102 tandläkartidningen årg 100 nr nr 12 7 2008

PERSONALIAGRATTISAnders Tullberg 60 årvi gratulerar privattandläkare ochspecialist i protetik, Anders Tullberg,Bromma, som fyller 60 år 20 oktober.När AndersTullberg blevfärdig tandläkaretillsammans medresten av årskurs69 a vid Holländargatani Stockholm1973 börjadehan arbeta vid denAnders Tullberg nyöppnade tandläkarhögskolani Huddinge. Han var en av de förstatandläkarna som anställdes och varmed om att bygga upp verksamheten.– Jag började på teknologiavdelningenoch gick sedan över till protetik.I mitten av 1980-talet var jagstudierektor i tre år, berättar han.När han i början av 1980-talet gick inpå ett arrende hos tandläkare BertilKock (han köpte senare in sig i praktiken)skar han ner undervisningstidenoch började jobba halvtid somprivattandläkare.Anders Tullberg specialiserade sigtidigt inom protetik och blev färdigmed sin specialistutbildning 1988.Han har länge suttit med i Privattandläkarnasförtroendenämnd somprotetiker och är i dag vice ordförandei nämnden. 1993 var han med ochstartade Brahekliniken i Stockholm.– Då valde jag att sluta helt på skolanoch bli privattandläkare på heltid.I år kan han både fira sin 60-årsdagsamt Braheklinikens 15-årsjubileum.Förutom jobbet på kliniken, viceordförandeposten i förtroendenämndenoch ordförandeskap i privataspecialistföreningen sedan 2005 ärAnders Tullberg ensam, och tillsammansmed sin fru Marie, flitig kursgivarei bland annat Tandläkarförbundetsregi. Hur orkar och hinner han?– Jag stortrivs verkligen med mittyrke och mina patienter och jag haralltid tyckt om att undervisa, att fåvara lärare. Att på äldre dagar fåchans att delge kolleger det jag lärtmig under åren är både roligt och stimulerande.Det blir inga 40-timmarsveckormen jag får så mycket tillbaka.ewa knutssonOlivier Carcuacspecialist i parodontologiOlivier Carcuacolivier carcuac blir ny specialist iparodontologi närhan examineras31 oktober.Han gick tandläkarutbildningeniToulouse, Frankrikeoch tog examen1998. Han vidareutbildadesig seninom parodontologioch arbetadepå en privat klinik tills han 2003flyttade till Sverige för att forska hosNobel Biocare i Göteborg. Samtidigtarbetade han som allmäntandläkarepå folktandvården i Göteborg.Olivier Carcuac blev 2005 antagentill st-tjänstgöring på SpecialistklinikenSkanstull och Kista i Stockholmoch kommer att stanna kvar där ävenefter sin examen.efMargareta Molinfår Forssbergs prismargareta molin, professor i protetikvid tandläkarhögskolani Umeå, fårÅrets Forssbergspris.Hon får prisetför sina vetenskapligaoch pedagogiskainsatser.Margareta Molin»Margareta Molinhar bidragit medny kunskap genomkliniska studier av helkeramiskarekonstruktioner och hon har medpedagogiskt nytänkande utvecklatit-stödet i odontologisk grundutbildning«,står det i prismotiveringen.Motiveringen beskriver ocksåMargareta Molin som en mycketuppskattad kursgivare i protetik, ochnämner att hon har medverkat i utredningaroch expertgrupper för detnya tandvårdsstödet och för nationellariktlinjer inom protetik.Prissumman, 20 000 kronor, deladesut den 24 september.jsÖnskar du ej publicering av din födelsedag?Meddela detta senast åtta veckor i förväg.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seLåt naturengå i arv!Läs mer på:www.naturskyddsforeningen.se/testamenteeller ring 08-702 65 00tandläkartidningen årg 100 nr 712 2008103

kansliPostadress: Box 1217,111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: 08-666 15 00 (växel)Fax: 08-662 58 42www.tandlakarforbundet.sekansli@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.seEkonomiska frågorNordöstra kursnämnden,RiksstämmanMargareta Andréasson08-666 15 36Kamrathjälpen, ansvarsfrågorLotten Bergström 08-666 15 45Kurser Nordöstra kursnämnden,RiksstämmanElsie Ekander 08-666 15 44KanslichefJeanette Falk 08-666 15 53Kurser södra regionen,Riksstämman, fdi,Swedish Dental JournalElisabet Hedman 08-666 15 43Efterutbildning, Riksstämman,fdi 2008Annika Hodgson 08-666 15 34Etik, kvalitetÅsa Hultén 08-666 15 31Pia Kollin vik 08-666 15 31Utredare, studenthandläggarePia Leden tjlEmma Åberg vik 08-666 15 22EkonomichefBo Lidholm 08-666 15 12InformationsansvarigLena Munck af Rosenschöld08-666 15 52lena.munck@tandlakarforbundet.seSekreterareAnna-Maja Necander 08-666 15 07EkonomiAnn-Sofi Olsson 08-666 15 02Efterutbildning, RiksstämmanPia Säävälä 08-666 15 10Kurser västra regionenVästra regionens kansli031-15 69 22förbundsstyrelseRoland SvenssonOrdförande0510-855 500708-35 55 98roland.svensson@tandlakarforbundet.seAnders HolmlundVice ordförande08-585 839 53, 070-668 32 56anders.holmlund@ofa.ki.seLouise EricsonOrdf i efterutbildningsrådet08-85 56 00, 070-687 50 60louise.ericson@ptj.seClaes-Göran Emilson031-786 32 03emilson@odontologi.gu.seBenny Enbuske0929-135 40, 0708-13 56 21benny.enbuske@nll.seKenth Nilsson021-17 69 80, 070-658 78 86kenth@stf-tt.orgAnders Wikander060-12 14 15, 070-648 63 03anders.wikander@telia.comMargaretha Lindqvist031-711 09 66, 070-974 39 08margaretha.lindqvist@ptl.seVictoria FröjdAdjungerad styrelseledamot0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.seTandläkarförbundets serieKunskap & Kvalitet:n Kvalitetssäkra din journalföringn CE-märkta medicin-tekniskaproduktern Medicinsk riskbedömningför tandläkaren Tandläkarens ansvar ochskyldighetern Försäkring för patient ochtandläkaren Hygien i tandvårdenMedlem beställ upp till 10 stutan kostnad, icke-medlem50 kr per st.kansli@tandlakarforbundet.setandläkarförbundetsstöd till enskildamedlemmarKontaktperson i samtliga områden:Lotten Bergström, 08-666 15 45lotten.bergstrom@tandlakarforbundet.seVid anmälan till HSAN/SocialstyrelsenEn anmälan ska besvaras inom treveckor. Anstånd kan begäraspå tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundetsmedlemmar kan få hjälpatt besvara en anmälan:Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundetsexpertgrupp.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovan.Juridisk hjälp ges av respektiveriksförening.Privattandläkarna: Eva Andersson,08-555 44 665Tjänstetandläkarna: SusannaMagnusson, 08-54 51 59 84Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkaremed ekonomiska problem.Vi kan enbart stödja individer, inteföretag. Ansök med ett brev medbakgrund och önskemål om hjälpsamt kopia på senaste deklaration,egen och make/makas.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovanMedlemslogotypAlna (alkohol, läkemedel ochnarkotika i arbetslivet)08-564 407 70Alna hjälper företag och organisationeratt hantera alkohol- ochdrogfrågor på ett professionelltsätt. Du kan kostnadsfritt ochunder sekretess ringa Alnas rådgivning.Mer informationwww.alna.se.KollegastödKollegastöd riktar sig till digsom behöver stöd för problempå arbetet eller i privatlivet.Du kan i förtroende och undersekretess vända dig till någon avnedanstående kolleger (kvällstidom ej annat anges, e-post för attboka tid för samtal).Bengt Adèrn, 016-244 56Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21ahmad.aghazadeh@telia.comKatt Sören Andersson, 023-407 57soren.andersson.00@ptj.net.seGeorge Estlander, 036-37 89 98george.estlander@ptj.seLars Frithiof, 08-96 42 55lars.frithiof@ofa.ki.seMargit Gabrielson, 031-69 16 00margit.gabrielson@vgregion.seLennart Hernell, 060-214 92lennart.hernell@swipnet.seGunnel Johansson, 070-585 30 41Margareta Jonsson,036-13 43 66 dagmargareta@ajonsson.seHans Erik Mossberg, 016-13 51 95Brita Raning, 0346-125 25 dagPeter Stade, 0498-21 39 04peterhstade@hotmail.comClaes Svärd, 0498-48 25 46claes.svard@hsf.gotland.se104tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008

kansliPostadress:Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress:Österlånggatan 43, 2 trTel: vx 08-555 44 600Fax: 08-555 44 666www.ptl.seE-postadress: info@ptl.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@ptl.seSveriges PrivattandläkarföreningEva Andersson, generalsekreterare08-555 44 665, 073-366 51 00Dan Nilsson, sakkunnig ochpressekreterare08-555 44 604, 070-984 40 99Svensk Privattandvård ABJan-Åke Zetterström, vd08-555 44 690, 070-730 31 00Ingela Andrée, personalchefoch reception08-555 44 605Daniella Bahgat, medlemsservice08-555 44 699Carina Ågren, försäkringar ochchef för sekretariatet08-555 44 657Maria Bjurö, informationschef08-555 44 651, 070-810 46 11Tina Fredriksson, webbansvarig08-555 44 610Susanne Hirvonen, ekonomichef08-555 44 620Lena Bolin, ekonomiassistent08-555 44 660PrivattandvårdsupplysningenJenny Lundevall, 020-662 800Ann-Catrin Almespång,020-662 800sveriges privataspecialisttandläkareAnders Tullberg, ordförande08-660 31 03, 0733-84 02 11anders.tullberg@brahekliniken.sekansliPostadress:Box 2287, 103 17 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: vx 08-54 51 59 80Fax: 08-660 34 34www.tjanstetandlakarna.seE-post direkt till en person:fornamn@tjanstetandlakarna.seOmbudsmänBjörn Petri, kanslichef08-54 51 59 81Susanna Magnusson08-54 51 59 84sveriges odontologiskalärarePer TidehagOrdförande090-785 62 57070-307 62 57per.tidehag@vll.seMats Olson08-54 51 59 83Inger Wass, sekreterare08-54 51 59 82Aino Landes, ekonomi08-54 51 59 85Medlemsregisteroch medlemsförmåner08-54 51 59 88medlemsservice@tjanstetandlakarna.sestuderandeföre ningenVictoria Fröjd, ordförande0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.seElham Gholami, vice ordförande0708-08 07 56ellafive@hotmail.comtandläkartidningen årg 100 nr 12 2008105

NÄSTA NUMMER 6 NOVEMBERKALENDARIUMPrague Dental DaysTid: 15–17 oktober 2008Plats: Prag, Tjeckienwww.dent.cz2008 American Dental Association(ADA) Annual SessionTid: 16–19 oktober 2008Plats: San Antonio, USAwww.ada.org/goto/sessionAnonyma Alkoholister, IDAAAA-möte för läkare, tandläkareoch veterinärerTid: 4 november, 2 december och 13 januari2009. 18.30–19.30.Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10,lokal Grottan, 3 tr.Svenska ParodontologföreningenHöstkursTid: 6–7 november 2008Plats: Gävlewww.parodontologforeningen.org.seVärldens invigning påFDI-kongressen➤Tandläkare från när och fjärran mötte Abba, nordisk mystik ochtrumcirkus med ConRytmo (bild) när World Dental Federation(fdi) invigde sin världskongress i Stockholm i slutet av september.Besökare kunde blanda kultur, kommers, vetenskap och politik –det mesta i tandvårdens tecken.4th International ViennaOrthodontic Symposium (IVOS)Tid: 5–6 december 2008Plats: Wien, Österrikewww.ivos2008.atAndra nationella konferensenom barns hälsa – ensam är inte stark!Tid: 4 februari 2009Plats: Stockholmwww.tandlakarforbundet.seTandvård i solen➤Vem drömmer inte om sol ochlata dagar på stranden? Ett lugntarbetstempo utan bekymmer medFörsäkringskassan? Läs reportaget omtandvårdskliniken i Costa Blanca somägs av tandläkaren Monika Bramselloch hennes man Stefan.Sälja på rätt sätt➤Att sälja sin praktik kan vara denstörsta affär en tandläkare gör. Menhur ska man gå till väga? Vad bör mantänka på för att undvika rättsligakonflikter? För Birgitta Sporre gick detilla när hon sålde sitt livsverk. Men detfinns hjälp att få.Europerio 6Tid: 4–6 juni 2009Plats: Stockholmwww.europerio6.netFDITid: 2–5 september 2009Plats: Singaporecongress@fdiworldental.orgANNONSÖRER I DETTA NUMMERCervident 2Almasoft AB 6Optergo AB 7Pagina Förlag AB 8Dandent Inredningar 8Teknodont 9Pforce AB/Crocs 10Nordea 10Astra Tech AB 11Ardent AB 16Ekulf AB 17M-Tec Dental 19, 41, 50NSK Sweden, TS Dental 21Forssbergs Dental 22, 87Ivoclar Vivadent 23Audi Sverige AB 27Hultén & Co AB 28DP Nova 29Denzir 31Dentsply DeTrey 44, 863M ESPE 39, 46Keystone Dental 40Svensk Dentalservice 45Kerr 48Örestad Dentallab 48Bigman AB 48Sveriges Tandläkarförbund 49, 61Multiergonomi 51Support Design 51Pepsodent 52Colténe/Whaledent 67GlaxoSmithKline 71, 77AristoDent 81Keydental AB81Mirrovac 85Håkan Berg Dental 87Smile 98Maryam Pourmousa 100Narkoskliniken 100Karolinska institutet 100SDIC Tandspecialister 100Swedish Academy ofCosmetic Dentistry 101Peter Witschard 101Odont Inst/Hälsohögskolan 102Hådéns Dental Återvinning 102Specialistkliniken förDentala Implantat 107W & H Nordic 108Ekulf bilagaGC Nordic AB bilagaKerrbilagaMcNeil Sweden ABbilagaNobel Biocare AB bilagaOpus Health Care bilagaUnident AB bilagaW & H Nordic ABbilaga45° Congres de la Societe Francaise deChirurgie Maxillo-Faciale et StomatologieTid: 10–12 september 2009Plats: Nancy, Frankrikecontact@sfscmf.frFDITid: 2–5 september 2010Plats: Salvador da Bahia, Brasiliencongress@fdiworldental.orgTIPSA OSSom evenemang till kalendariet. Kontrolleradatum innan du bokar, uppgifterna i kalendarietkan ha uppdaterats efter pressläggning.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se106tandläkartidningen årg 100 nr 12 2008