JAIC-haverirapport

Vid normal drift övervakades indikeringslampornaav operatören för kontrollav att varje enskilt arbetsmomentutfördes på rätt sätt under öppningsellerstängningsförfarandet, innan nästamoment initierades.Panelen hade röda och gröna lamporsom matades via lägessensorerna på visiretsoch rampens låsanordningar. Detfanns också lägessensorer för avkänningav helt stängt eller helt öppet visir respektivehelt stängd ramp. Panelen haderöda och gröna lampor separata för varoch en av funktionerna bottenlås, sidolås,parkeringsanordningar, ramplås samtvisirets och rampens lägen. Lampornaför låsanordningarna styrdes separat aven lägessensor för tillbakadraget läge ochen för utskjutet läge.Sensorerna för visirets sidolås varkopplade i serie liksom de för parkeringsanordningarna.Om en låsbult skullebefinna sig i ett mellanläge aktiveradesingen sensor och varken den röda ellerden gröna lampan tändes för den funktionen.Visirets läge visades av två sensorer –en för ”helt stängd” och en för ”parkerad”.Sensorn för ”helt stängd” var monteradpå den manuella låsanordningenpå babordssidan. Båda lägena indikeradesmed gröna lampor. En röd lampa för”parkerat visir” var alltid tänd när parkeringsbultarnabefann sig i tillbakadragetläge och var alltså tänd till sjöss.Den panelsektion som bevakaderampens manövrering hade röda och grönalampor för låsanordningarna – allaseriekopplade. Röd eller grön lampa tändesbara när alla låsanordningarna hadenått korrekt läge. Om en låsbult befannsig i mellanläge tändes ingen lampa. Enoberoende sensor monterad på övre delenav rampkarmens babordssida indikeradehelt stängd ramp genom att visagrönt ljus. Vid öppen ramp lyste ingenlampa.Enligt uppgift kunde den lägre låsbultenpå rampens babordssida iblandinte nå helt utskjutet läge. Den normalarutinen var då att dra tillbaka bulten igenoch återigen kommendera den till låstläge, varvid den i regel nådde helt utskjutetläge och den gröna indikeringslampantändes.Lägesindikatorerna för visirets sidolåsoch för rampens låsning var ävenkopplade till bryggan med en uppsättningröda och gröna lampor för visiretssidolås och en uppsättning för rampenslåsanordningar. Visirets eller rampensfaktiska läge visades inte på bryggansinstrumentpanel, ej heller bottenlåsanordningensläge. Lamporna på bryggantändes bara om alla anordningar som varseriekopplade för den funktionen – dvs.båda sidolåsen för visiret respektive allasex låsen för rampen – befann sig i korrektläge.Indikeringslamporna var monteradei frontpanelen på bryggan styrbord omvakthavande styrmans manöverplats.Det fanns fyra TV-kameror för övervakningav bildäck. En fast kamera övervakadeområdet kring den förliga rampenoch en övervakade akterramperna.En vridbar kamera midskepps på varderasidan om casingen övervakade resten avbildäck. Kamerorna manövrerades oberoendeav varandra från en styrpanelmed monitor på bryggan. En andra monitoroch styrpanel fanns i maskinkontrollrummet.Indikeringslamporna på bryggan förbogvisiret och rampen var installeradefrån början. Övervakningskamerornahade installerats senare till följd av strängarekrav efter olyckan med HERALD OFFREE ENTERPRISE. De ursprungligaindikeringslamporna på bryggan hadebefunnits tillräckliga av den finska sjöfartsmyndighetenmed hänsyn till dennya SOLAS-konventionens Reg II-1/23-2 såsom tillämplig på existerande fartyg.3.3.6Besiktningar, underhåll, skadoroch reparationerKlassbesiktningar av bogvisir och bogrampingick i det rullande schemat förbesiktningar av skrovet. Området kringbogporten besiktigades under denna femårigabesiktningscykel senast i oktober1993. Några anmärkningar med avseendepå visiret och rampen finns inte dokumenteradefrån någon av besiktningarna.Underhållet av drift- och kontrollsystemetutfördes – efter den ettåriga garantiperiodendå fartyget seglade under finskflagg – av MacGregor-koncernens serviceavdelningi Åbo. Kolvstångens ändlageroch tappen till babords manövercylinderför öppning av visiret byttes ut imaj 1990 på grund av spel. Nya gummitätningartill visir och ramp hade monteratsnästan årligen. Inga andra bristerhade noterats och inget annat arbete hadeutförts.Visirlåsen och deras funktion besiktigadesvarje år av MacGregor-koncernensserviceavdelning i Åbo. Låsen fungeradekorrekt varje gång. Enligt serviceavdelningenär det mycket osannolikt att någonreparation skulle ha utförts på visirlåsenutan deras kännedom under denperiod då de svarade för underhållet avdrift- och kontrollsystemet.Strax före övergången till estnisk flaggi slutet av år 1992 hade uppmärksamhetriktats mot ramp- och visirlåsens hållfasthetoch Wasa Line hade infordratanbud på förstärkning av dem, men ingetåtgärdades.Efter övergången till estnisk flagg utfördesinget mer underhåll av MacGregor-koncernensserviceavdelning i Åbo,eftersom det reguljära underhållet utfördesav besättningen och då det enligt denya ägarna inte hade vuxit fram någotbehov av extern service. Nya gummitätningarhade dock beställts. Det var käntatt spelet i rampgångjärnen närmade sigden punkt där korrigerande åtgärder skullebehövas.Lägessensorerna som känner av bultarnasläge i visirlåsen var ursprungligenav mekanisk typ. Dessa byttes ut medanfartyget fortfarande gick på rutten Åbo–Stockholm mot lägessensorer av magnettypsom är mindre känsliga för fukt.När fartyget gick i trafik i Bottenhavethade smärre, rutinmässiga, svetsreparationerutförts på lådorna som anslöt tillrampens låsbultar. Lokal svetsning av enspricka i en förstyvning under infästningsplattformenför babords visirmanövercylinderhar noterats.En av lagertapparna på visirets gång-42 estonia – slutrapport.