JAIC-haverirapport

3.4.3Livbojar och flytvästarFartyget var utrustat med 18 livbojarvarav 9 med självtändande lampor. Enlivboj på vardera sidan av fartyget varutrustad med en livlina och med självaktiverandelampa och röksignaler.Ombord fanns 2␣ 298 flytvästar förvuxna och 200 för barn. Alla flytvästarnavar utrustade med visselpipor. Det fannsinga lampor på flytvästarna vilket inte varnågot krav på fartyg i trafik på kort internationellresa (3.6.1).På de öppna delarna av däck 7 fannspå fartygets bägge sidor räddningsstationeroch livbältslårar. Det fanns ocksåflytvästar på bryggan och i maskinkontrollrummetför den vakthavande personalen.Instruktioner om hur flytvästarnaskulle tas på fanns på de ställen där de varstuvade och i samtliga passagerarhytter.Besättningsmedlemmar hade till uppgiftatt hjälpa passagerarna att ta på sig flytvästarna.3.4.4Flytande nödradiosändare(EPIRBs)ESTONIA var utrustad med två flytandenödradiosändare (EPIRB) av typ Kannad406F.Den sista kontrollen av epirbarnauppges ha gjorts av fartygets telegrafistungefär en vecka före olyckan. Kontrollenbekräftade att de var fullt funktionsdugliga.3.4.5LarmsystemFartyget hade ett larmsystem som bestodav 197 larmklockor och elva larmsirener.Varje larmenhet var utrustad med ensäkring, varför ett fel i en enda larmenhetinte skulle sätta resten av larmsystemetur spel.Larmsystemets funktion kontrolleradesen gång i veckan. Systemets hörbarhetmot bakgrundsbullret i utrymmenapå inredningsdäcken hade bedömts varatillräcklig även om inga dokumenterademätningar hade utförts.Larmanordningar fanns i gångar och3.4.7allmänna utrymmen liksom i områdensom ej var avsedda för passagerare.Larmsystemet arbetade på 220 V ochvar anslutet till huvud- och nödgeneratorssystemet.Larmsystemet matades inteav reservackumulatorerna.Larmknappar fanns på varje däck inklusivei besättningens bostadsutrymmenoch arbetsplatser. Om någon trycktepå en larmknapp, utlöstes en ljudsignalpå bryggan och en indikeringslampavisade från vilket område larmet kom.Skedde ingen reaktion inom 30 sekunderaktiverades larmet i hela fartyget. Atten signal togs emot på bryggan hindradeinte att ytterligare signaler från andralarmknappar kunde tas emot på bryggan.Fartyget hade ett brand- och rökdetekteringssystemmed sammanlagt 1␣ 212sensorer. På bildäck och i maskin- ochpannrummen var rökdetektorer installerade,medan de övriga utrymmena i fartygethade värmedetektorer inställda påatt larma vid en temperatur av 65°C.Det allmänna högtalarsystemet sköttesfrån bryggan och från informationsdisken.Mikrofonen på bryggan hade företrädeframför den vid informationsdisken.Ett separat personsökarsystem förbesättningsmedlemmar var installerat.3.4.6Utrymningsvägar ochinstruktionerUtrymningsvägarna – som ledde till 18räddningsstationer belägna på däck 7 –var markerade med skyltar på väggarnaoch med fluorescerande band längs gångarna.Instruktioner för livräddningsutrustningenshandhavande var uppsatta vidräddningsstationerna. Detaljerade anvisningarför besättningen fanns i utbildningsmanualenoch säkerhetshandboken,som beskrivs i 4.4. 11Fel i den engelska texten där det står 4.3. Skall vara4.4.Information till passagerarnaI varje passagerarhytt fanns det en informationsbroschyrpå estniska, svenska ochengelska om säkerhetsåtgärder där detbeskrevs hur man skulle agera i nödsituationer.Det fanns också en utrymningsplani varje hytt med markering avutrymningsvägar och av den räddningsstationsom var avsedd för passagerarnai den aktuella hytten. Utgångar och nödutgångarvar markerade med pilar i gångar,på trappavsatser och i rekreationsutrymmensamt med skyltar på utgångsdörrar.Vid alla slag av nödsituationer, utomnär larmet bara var avsett för besättningen,skulle passagerarna enligt säkerhetshandbokenfå information via det allmännahögtalarsystemet.3.5Lasthanteringssystem3.5.1LastsurrningsutrustningFartyget var utrustat med lastsurrningsbandav standardtyp för surrning av tungafordon och containrar. Bromsklotsar fannsombord för ytterligare säkring av tungafordon och av personbilar på de hissbarabildäcken och på sluttande däcksplan.Surrningsutrustningen inspekteradesvar tredje månad och byttes ut vid behov.Utrustningen förvarades i förråd i förligaoch aktra delarna av bildäck.3.5.2Rutiner och instruktionerÖverstyrman hade ansvaret för planeringoch genomförande av lastning. Båda andrestyrmännenvar engagerade i det praktiskalastnings- och lossningsarbetet påbildäck och all surrning av lasten skeddeunder deras överinseende.Vid sidan av andrestyrmännen varbåtsman direkt engagerad i surrningsarbetettillsammans med besättningsmännenpå däck.44 estonia – slutrapport.