tıc - Tandläkartidningen

LEDAREStudenternas engagemangär vår framtid»Det är mycketglädjande attungefär 95procent av destuderandeväljer att varamedlemmar.«roland svenssonOrdföranderoland.svensson@tandlakarforbundet.seAlla tandläkare som är medlemmari en riksförening är också enskildamedlemmar i Tandläkarförbundet;antalet yrkesverksamma medlemmarär i dag nästan 7 000 och tilldessa kommer cirka 1 000 studerandemedlemmarsamt pensionärsmedlemmarna.Det är mycket glädjande att ungefär 95 procentav de studerande väljer att vara medlemmari Studerandeföreningen (s t f/s t u d) ochdärmed i förbundet. Framtidens tandläkarehar alltså redan under studietiden insett attdet är angeläget att tillhöra den sammanhållnatandläkarorganisationen. Studenternaär en mycket betydelsefull medlemsgruppsom förbundsstyrelsen stöder ekonomisktoch praktiskt så att de kan bedriva en verksamhetsom lockar ännu fler medlemmar. Detär viktigt eftersom studenterna är basen förförbundets och riksföreningarnas framtid.Ni studenter gör ett utomordentligt arbete!s t y r e l s e n f ö r s v e r i g e s t a n d l ä k a r f ö r b u n dbestår av åtta ordinarie röstberättigade ledamöter.Förbundet och dess styrelse ska,inom ramen för den sammanhållna tandläkarorganisationen,driva de kårgemensammaodontologiska frågorna för alla medlemmar.Det är därför ett krav att alla ledamöter skavara tandläkare. Därmed garanteras förbundetden odontologiska kompetens sombehövs för att kansliet ska kunna utföra sittuppdrag från styrelsen. Undantaget är denadjungerade representanten från Studerandeföreningensom av förklarliga skäl inte ärlegitimerad tandläkare. Studenten deltar ivåra möten som övriga ledamöter; han ellerhon framför förslag och deltar i debattenmen saknar rösträtt. Orsaken är främst attstudentrepresentanten oftast inte sitter enhel treårig mandatperiod utan byts ut varjeeller vartannat år. En annan orsak är att detvå stora riksföreningarna, Privattandläkarnaoch Tjänstetandläkarna, tillsammans harhälften av totalt åtta röster, varför ytterligareen röst från studenterna skulle rubbabalansen i styrelsen. Det bör betonas att detär ytterst ovanligt att vi går till omröstning iförbundsstyrelsen, varför dagens modell gerstudenterna ett reellt och stort inflytande.d e t f i n n s f ö r b u n d s v e r k s a m h e t som inte fården uppmärksamhet den förtjänar. En ärSwedish Dental Journal (s d j) som ger våramedlemmar möjlighet att läsa och, vilket isynnerhet gäller de yngre forskarna, publicerasig i en internationellt känd och flitigtciterad tidskrift. För att lyfta fram dess medlemsvärdeytterligare läggs artiklarna i s d j nuut på nätet vilket gör det enklare för dig sommedlem att hitta intressanta sådana.e n a n n a n viktig f ö r b u n d s v e r k s a m h e t är efterutbildningen.Som den största arrangören avkurser för tandläkare kan det vara lätt att tamycket för givet och slå sig till ro, men konkurrensenär stark och utvecklingen snabb.Medlemmarna i de tre kursnämnderna görett otroligt arbete för att analysera behovetav efterutbildning hemma i regionen. Kursnämndernasamverkar i efterutbildningsrådetsom är förbundets sammanhållande navför kursverksamheten. Där ställs alla förslagsamman och efter mycket arbete presenterastvå kursprogram med nästan 200 kurser perår varav ovanligt många är nya den här säsongen.Arbetet görs av medlemmar för medlemmaroch bygger på stora ideella insatser,vilket ger dig och ditt team möjlighet att gåpå oberoende kurser till ett mycket förmånligtpris. ntandläkartidningen årg 101 nr 7 20093

KRÖNIKAStolt och nöjdmen inte latsveriges tandläkarförbundthe journal of the sda(swedish dental association)Årgång 101 Grundad 1909Mycket väl godkänd – det betyget ger tandläkarna sin tidningenligt en läsarundersökning som vi nyligen lät göra.Det finns en gammal seg myt som säger att medlemstidningarinte läses; det man varken har betalat för ellerbett om skulle automatiskt vara ointressant. Men det är intesjälvklart för yrkestidningar och det gäller definitivt inteTandläkartidningen.Nästan nio av tio läser alla eller nästan alla nummer, två av treläser mer än hälften av innehållet och när de har gjort det ger 99procent tidningen helhetsbetyget »ganska bra« eller »mycket bra«.En annan myt är att organisationstidningar inte har någon vidaretrovärdighet; de förknippas för mycket med ägaren och riskerardärför att betraktas som megafoner, men dit hör inte Tandläkartidningen.Nästan alla våra läsare instämmer nämligen helt eller delvisi att tidningen är trovärdig, de flesta av dessa svarar »instämmerhelt« på frågan. Men trovärdigheten kräver också ständig omvårdnad,den får aldrig tas för given.Även om Tandläkartidningen har fått sammahöga betyg i undersökning efter undersökning,slår vi oss inte till ro. Vi får aldrig blilata och mätta även om vi just nu är väldigtstolta och nöjda med läsarnas dom. På sidan 8kan du läsa mer om undersökningen.Ansvarsärendentoppar listan överämnen som lockarTandläkartidningensläsare enligtden nya läsarundersökningen.Offentlighetsprincipengör att vikan publicera demmed kommentar.Men om patientsäkerhetsutredningenfår somden vill seransvars ärenden utatt kunna begravasunder Socialstyrelsenssekretesskyddutan attbidra till tandläkarnaslärande.Läs intervjun medHSAN:s nya chefpå sidan 28! nReportaget på sidan 12 handlar om tandvårdför hemlösa i Malmö. Vi har besökt klinikendär tandläkaren Christer Priwe och tandsköterskanAgneta Windslow behandlar patienteren eftermiddag i veckan. Christer Priwesäger att han inte vill bli betraktad som»Moder Teresa«, men nog skulle han kunnajobba som reklampelare för en hel generationidealister som slet med biståndsprojekt i utvecklingsländer,inte drog sig för att arbetamed fångar här hemma och nu ägnar en del avsin arbetstid åt hemlösa. Kanske är den idealitetentrots allt inte på utdöende. På sidan 36berättar vi om tandläkarstudenten Randi Jensensom drömmer om att öppna en klinik förhemlösa och nu ska sommarjobba ideellt somtandsköterska med dessa patienter.Christer Priwes förhoppning att ett nätverkav unga tandläkare ska ta över efter de idealistiska40-talisterna kanske kan bli verklighet.»Även omTandläkartidningenharfått sammahöga betyg iundersökningefter undersökning,slårvi oss inte tillro.«christina mörkChefredaktörPostadress: Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Telefon: 08-666 15 00Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post:redaktionen@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.sechefredaktör:Christina Mörk 08-666 15 06Ansvarig utgivareredaktion:Anita Hagstedt 08-666 15 29Korrektur, registreringThomas Jacobsen 08-666 15 00Vetenskaplig redaktörMats Karlsson 08-666 15 17ReporterBjörn Klinge 08-666 15 57Vetenskaplig redaktörCarina Frohm 08-666 15 16Layout, produktionsansvarigLasse Mellquist 08-666 15 28LayoutJanet Suslick 08-666 15 26Reporterannonser:Elisabeth Frisk 08-666 15 13Prenumerationer, ej medlemmarRadannonserChrister Johansson 08-666 15 27Produkt- & platsannonserInger Kåberg 0708-44 33 83Platsannonserplatsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seprenumeration:Sverige 1 400 kronor + 6 % momsNorden 1 500 kronor + 6 % momsövriga länder 1 650 kronorTS-kontrollerad upplaga: 9 800Medlem avTryck:Ljungbergs Tryckeri AB264 22 KlippanISSN 0039-6982All redaktionell text lagras elektronisktav Tandläkartidningen för att kunnapubliceras också på internet. Författaresom inte accepterar detta måste meddelaförbehåll. I princip publiceras inte artiklarmed sådant förbehåll.4

INNEHÅLLFOTO: GISELA SVEDBERG, ROBERT HILMERSSON, MICHAEL MELANSON, MATILDA NORMAN, EVA-LOTTA SALLNÄS PYSANDER12 33 281630 48dWE-66 LED G, grönt, 4:1REPORTAGET»Det här skiljer sigfrån vanlig tandvårdgenom att det ärdrop-in och att allahar jättestort tandvårdsbehov.«sid 12TANDLÄKARTIDNINGEN NR 7 2009 VETENSKAP & KLINIK TEMA: NY FORSKNING KRISTIANSTAD■ INTERVJUN: AUD SJÖKVIST SID 28 ■ TOLKNING AV RESULTAT SID 301 0 0 årVETENSKAP & KLINIK: TEMA NYFORSKNING KRISTIANSTAD. Munhäl-NR 7 2009sans effekter på den allmänna hälsan. Årgång 101Databas höjersäkerhetenSID 16www.tandläkartidningen.seKirurgii simulatorSID 33SJÄLVKÄNSLANTILLBAKA – med nya tänderSID 123 LEDARE Studenternas engagemangär vår framtid. RolandSvensson6 I KORTHET Fortsatt IT-strul iVärmland.12 gratis tandvÅrdGratis tandvård för hemlösa påStadsmissionen i Malmö harblivit en stor framgång.16 höjd Patientsäkerhet2011 tas Socialstyrelsens händelsedatabasi bruk. Då ska detbli enklare att ta del av andravårdgivares erfarenheter.18 förtroendenämnden22 vad hände sen?Efter tre år i England flyt tarBjörn Bay hem till Västerbottenoch öppnar privatklinik.OMSLAG: Asanovic Bahtijar-Battå ären av Malmös hemlösa som får gratistandvård. Foto: Gisela Svedberg24 sÅ ska tandvÅrdenskvalitet bli bättreSocialstyrelsen arbetarmed att ta fram »nationellaindikatorer för god tandvård«.28 hsan:s roll i faraH S A N :s nya generaldirektörAud Sjökvist är missnöjd medpatientsäkerhetsutredningen.30 vetenskaPliga resultatinte alltid tillförlitligaVad ska man vara uppmärksampå när man tolkar forskningsresultat?S B U ger tipsen.33 studenter Prövarvirtuell käkkirurgiTill hösten lanseras en nysimulator för blivande tandläkare.36 studentRandi Jensen ska sommarjobbaideellt på en tandvårdsklinikför hemlösa i Stockholm.VETENSKAP & KLINIK39 KRÖNIKA Kunnig, välinformeradoch osäker. Björn Klinge40 FACKPRESS45 I KORTHET47 tema: nY forskningkristianstadVid Högskolan i Kristianstadforskas det bland annat kringbehandlingar av infekteradeimplantat, allmänhälsa ochmunhälsa hos de äldre ochdålig andedräkt.70 niom: frÅgor och svarom blekning av tänderBruzell, Dahl66 BÖCKER73 BÖCKER74 VETENSKAP & KLINIK DEBATT78 PLATSANNONSER83 RADANNONSER86 FÖDELSEDAGAR88 VIKTIGA ADRESSER90 KALENDARIUMtandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 7 20095

I KORTHETPatientsäkerhetsutredningen:»Inför patientansvarig tandläkare«Många av förslagen ipatientsäkerhetsutredningenär bra. Men detär olyckligt att man intevill införa begreppenodontologiskt ansvarigoch patientansvarig inomtandvården, anser Tandläkarförbundeti sitt remissvar.Tandläkarförbundet påpekaratt många patienter harett komplext vårdbehov.Det finns också patientermed nedsatt autonomi. Fördessa patienter är det särskiltviktigt att det finns enpatientansvarig tandläkare,likaså en odontologisktansvarig, som ska varatandläkare.Utredningen föreslåratt påföljden prövotid skaanvändas i större utsträckning.Det är bra, eftersomdet skapar förutsättningarför högre patientsäkerhet,tycker förbundet. Men manpåpekar att det är viktigtatt den som får prövotidockså får hjälp för att förbättrasina färdigheter ochkunskaper.Enligt patientsäkerhets­utredningen ska patienter iframtiden inte vända sig tillHSAN utan till Socialstyrelsenmed klagomål. Frågorsom handlar om prövotideller delegitimering skahandläggas av Socialstyrelsen,som sedan ska skickaärendena vidare till HSANför beslut. Tandläkarförbundetanser att detta ärbra; i dag upplever mångaav förbundets medlemmaratt nuvarande system medHSAN och Socialstyrelsenär både oklart och överlapparvarandra. Utredningensförslag gör att myndigheternasroller blir tydligare.I dag blir anmälningartill HSAN tillgängliga förallmänheten genom offentlighetsprincipen.Förbundettycker inte att det ärSocialstyrelsen vill söka systemfel➤ Socialstyrelsen ställersig i stora drag bakom patientsäkerhetsutredningensförslag och anser att det ärbra att söka systemfel ochinte i första hand fokuserapå individers fel och misstagi vården.Man ser däremot problemmed att införa registerkontroll,det vill säga attvid anställning av personalinom vården kontrolleraom han eller hon varitstraf fad för brott som görper sonen olämplig för arbetet.Enligt Socialstyrelsenkan det vara svårt att avgöravilken personalkategorisom ska kontrolleras motregistret. Det finns ocksårisker för att personer somskulle »fastna« i kontrolleni stället väljer att startaegen verksamhet och därigenomkomma undan.Socialstyrelsen påpekaratt de som arbetar inomvården måste bli bättre påatt rapportera händelseroch tillbud. Man föreslåratt personalen ska vara»skyldig att bidra till högpatientsäkerhet«, en kraftfullareskrivning än i utredningen.mkbra eftersom 80 procent avanmälningarna inte ledertill någon disciplinpåföljd.Vad kommer att ske medoffentlighetsprincipen näranmälningarna i stället föreslåshamna hos Socialstyrelsen?Kommer sekretessatt råda? Tandläkarförbundetpåpekar att detta intenämns i utredningen.Tjänstetandläkarna anslutersig till Tandläkarförbundetssynpunkter.mats karlssonläs mer tandlakarforbundet.se»Överlag positivt«➤ Privattandläkarna äröverlag positiva till patientsäkerhetsutredningensförslag; de skapar förutsättningarför säker vård.I sitt remissvar påpekarPrivattandläkarna blandannat att det är viktigt attSocialstyrelsens tillsynsenhetfår tillräckliga resurserför sitt utredningsarbete,inte minst i de fall som gällerprövotid. Myndighetenmåste erbjuda dessa personeren åtgärdsplan och getillräckligt stöd och vägledningså att dessa personerska kunna arbeta på ettpatientsäkert sätt. mkSEAL-TIGHTBox 122 | 642 32 FlenTel: 0157-15630 | Fax: 0157-15633E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se6tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 7 2009

Fortsatt IT-strul i VärmlandTio månader efter atttandvårdsstödet infördeshar många vårdgivarefortfarande stora problemmed IT-stödet. Skåne ärett exempel, Värmland ettannat. Både arbetsgivareoch personal är frustrerade.I förra numret beskrevTandläkartidningen denkaotiska situation som råttvid folktandvården i Skånesedan tandvårdsstödet infördes.Där ska problemenmed T4 och uppkopplingentill Försäkringskassan nufungera tillfredsställande.Men i Värmland brottasman fortfarande med storaproblem. Enligt tandvårdschefHans Östholm är Effica­systemetinstabilt ochskapar fel som man måsterätta till manuellt.– Personalen är stressadoch många känner uppgivenhet,säger han och förklararatt det inte har gåttatt klarlägga varför problemenuppstår, ibland tycksdet vara i Effica, andragånger i FörsäkringskassansIT­stöd.Han hävdar att man varlika förberedd inför reformenvid folktandvården iVärmland som andra vårdgivare.Eller rättare sagt:tiden man hade på sig att fåden elektroniska kommunikationenatt fungera varalldeles för kort.– Det fanns ingen möjlighetatt testköra gentemotkassan. Det var en stor miss»Många på väg ge upp«Effica-systemet är undermåligt,instabilt och synnerligentidskrävande ochkrångligt, anser TomasMisch, ordförande i TjänstetandläkarnaVärmland.Enligt Tomas Misch ochflertalet medlemmar är ITstruletett arbetsmiljö­ ochpatientsäkerhetsproblem.– Felen i systemet harvarit så många att folk mereller mindre har gett upp,säger han. Bland annat försvinnerdaganteckningaroch fel uppstår på fakturorna.Landstingets ekonomisystemklarar inte avintegrationen med Effica.– Stor skandal. Både– men ytterst är det politikernasom ska bära ansvaret;reformen hade intebehövt sjösättas så snabbt.Nu ska en ny version avEffica införas.– Förhoppningsvis skaallt fungera efter sommaren,annars får vi se oss omefter ett annat IT­system.mats karlssonpersonal och patienter blirirriterade, säger han ochförklarar att han dagligenhar kontakt med medlemmarsom anser att det ärorimligt att behålla Effica.Han är övertygad om atten stor del av felen hadekunnat undvikas om tandvårdsstödethade införtssex månader senare.– Systemet hade då kunnattestas bättre. Enligtuppgifter har leverantörenTieto utvecklat programmetsjälv utan att inhämtasynpunkter från beställarna.Jag hoppas att den nyaversionen av Effica ska ledatill att problemen minskar.mats karlssonJohn Hedlinavliden➤ Före detta medicinalrådetoch odontologiedoktorn John Hedlin haravlidit i en ålder av 89 år.Han började arbeta somtandläkare 1948. Tio år senaretillträdde han tjänstensom tandvårdsinspektör iÖrebro län, där han senareblev tandvårdschef. Underdenna tid var han med omatt starta tandvårdsutbildningi landstingets regi,bland annat specialistutbildningar.Han utnämndes tillmedicinalråd och byråchefvid Socialstyrelsen 1970,en tjänst han innehade till1985.John Hedlin var hedersmedlemi Tandläkarförbundet.Han deltog somexpert i 1970 års tandvårdsutredningoch somsakkunnig i tandvårdsutredningarna1978 och 1982.mkSenaste nytt alltid påtandläkartidningen.se100 årN2• Fler än 300svenska tandläkareanvänder N2• Unika långsiktigakliniska resultat• CE sedan 1998DentMan08-25 10 75ESTETIK - PASSFORM - HÅLLBARHETAvtala med ossEn möjlighet till lönsamhetMK 595:- ZIRKONIUM 795:- BETTSKENA 795:-Pris före avtal. Exkl.materialALMA - Programvaranför svensk tandvårdFörenkla din kommunikationmed Försäkringskassan!Ring oss för en kostnadsfridemonstration!ALMASOFTTel 046-23 81 80Fax 046-20 90 21www.almasoft.seinfo@almasoft.setandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 7 2009 7

I KORTHETTandläkarna är nöjda med sin tidning99 procent av Tandläkartidningensläsare anseratt de har en bra tidning.Det visar en ny läsarundersökning.Under två veckor i aprillät TandläkartidningenundersökningsföretagetMediateket ställa ett antaltelefonfrågor till läsarna.400 intervjuer genomfördesmed personer iPrivattandläkarnas ochTjänstetandläkarnas register.Svarsfrekvensen var 71procent. Tjänstetandläkarnasoch privattandläkarnasomdömen var, med någonenstaka variation, samstämmiga.Detsamma gällerför kvinnor och män.En av de frågor somställdes var: »Hur vill dusammanfatta ditt omdömeom Tandläkartidningen?«99 procent svarade att tidningenär bra eller mycketbra.De fick också frågan omhur många nummer deläser under ett år. »Alla«,svarade 81 procent, »nästanalla«, svarade 7 procent.62 procent läser hälftenav innehållet eller mer.Det tar uppskattningsvisJörgenThorson,ortodontisti Karlstad,svaraderättpå de femtävlingsfrågorna.Jörgen ThorsonSvarenfanns i artiklar i nummer 5som kom ut till Tandläkartidningens100­årsjubilemellan30 minuter och entimme att läsa tidningen.Vad läser man i Tandläkartidningen?Sju inslagnämndes och det gickatt svara ja på fler än ett.Ansvarsärenden hamnadei topp tätt följda av vetenskapligaartiklar och kortanyheter.– Det var en bra födelsedagspresent,svarar englad Jörgen Thorson närvi når honom hemma på54-årsdagen med beskedetatt han vunnit förstaprisi Tandläkartidningensjubileumstävling.Några så kallade attitydfrågorställdes också. Hurlättöverskådlig, trovärdig,aktuell, intressant ochvärdefull i yrkesarbetetär Tandläkartidningen?Trovärdigheten får högstbetyg; där instämmer 95procent helt eller delvis iatt tidningen är trovärdig.Det ställdes också någraVinnare i Tandläkartidningens tävlingum. Han formuleradeockså fem motiveringar tillvarför han läser tidningen.Två av dem föll i jurynssmak: »Tandläkartidningensreportage är alltidintressanta; trevliga artiklar,högst relevanta« och»Tandläkartidningen nu påtopp efter starkt 100­årslopp!«.För detta får JörgenThorson en helg för två påHasseluddens Yasuragispa.– Nu kom jag på en slogantill: »Tandläkartidningen ärtoppen, nu hoppas jag påspa för kroppen!«Andrapris, en jacka, gårtill Britt­Marie Persson iMölndal. Hon arbetar påöppna frågor. På frågan omvad som är bra med Tandläkartidningenåterkomtre svar oftast: »Att den äraktuell«, »De vetenskapligaartiklarna« och »Att dentar upp det som händerinom yrkesområdet«. Mellan17 och 26 procent av desvarande nämnde detta.christina mörkodontologen i Göteborg,på barnkliniken. Hennesslogan lyder: »Tandläkartidningenger mig vetenskapentill min beprövadeerfarenhet.«Tredjepris delas av studenternaMartin Ågren i Umeåoch Olga Charyeva i Malmösom får biobiljetter.Martins motiv att läsaTandläkartidningen: »Somen inspiration att fortsättamina studier under tungakvällar.« Olga låter begynnelsebokstävernai tio ordbilda ordet tandläkare:trendig, aktuell, nyhetsrik,drivande, lyxig, ämnesinriktad,kul, alltid intressant,rolig, engagerande.N2• Problemfri endodonti• CE-märkt• Används överhela världenDentMan08-25 10 75TipsaTandläkartidningen!redaktionen@tandlakarforbundet.se100 årTävlingsfrågorna: 1. Varstartade den svenska skoltandvården?2. Vad heterden äldste medlemmeni Sveriges Tandläkarförbund?3. Hur mycket sockerkonsumerade genomsnittssvenskenper år förhundra år sedan? 4. Hurmånga tandläkare fannsdet i Sverige för hundraår sedan? 5. Vilken adresshade Tandläkare­Institutet,Sveriges första statligatandläkarutbildning, för100 år sedan?Rätt svar: 1. Köping 2. HansRoll 3. 20 kg 4. ca 4005. Malmskillnadsgatan 46,Stockholmchristina mörk8tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 7 2009

LED-kopplingarYes we can change!Världens första LED-kopplingarNu kan du enkelt få LED-ljus på alla dina befintligainstrument, bara genom att köpa en ny kopplingfrån NSK. LED ger ett klarare ljus än halogenlampor,utvecklar mindre värme och lyser i tusentals timmar.Nyhet!LED-koppling för instrument med NSK-fattning.LED-koppling för instrument med KaVo-fattning.Jubileumskampanj!Byt in din gamla koppling och få500 kr i rabattvid köp av en LED-koppling.TS Dental är svensk representant för märket NSK.Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.seNSK:s sortiment kan även köpas via SvenskDentalservice / www.dentalservice.se

I KORTHETUngdomarska förblitobaksfria»Har du rökt eller snusatden senaste veckan?«Frågan ställs till allapatienter mellan 13 och19 år när de besökerfolktandvården i VästraGötaland.Nu satsar folktandvårdeni regionen stort för att fåungdomar att låta bli attbörja med tobak, och slutaom de väl har börjat.Tobaksfri ungdom i VästraGötalandsregionen ärnamnet på projektet, somkostar 1,8 miljoner kronor.Det pågår i år och nästa år.Folkhälsoinstitutet (FHI)bidrar med 600 000 kronori år, och projektledarenVästra Götalands folktandvård vill få ungdomar fria från tobak.Åke Jonson räknar medlika mycket från FHI nästaår. Folktandvården satsarockså 600 000 kronor.15 tobakscoacher skautbildas i tobakspreventionoch motiverandesamtalsteknik riktad mot13–19­åringar. De ska sedanåka runt till alla 131 folktandvårdsklinikeri VästraGötaland och ge några timmarsutbildning på varjeklinik.Cirka 200 tandsköter­skor och tandhygienisterska få en fördjupad utbildningom tobakspreventionoch en ny, upplevelsebaseradmetodik som skautvecklas. När de åker runti skolorna och besöker årskurs6 och 9, blir det sedanstörre fokus på tobaksprevention.Ny rekvisita som fångarungdomarnas intresse tasfram och det blir också enny kort film om tobak.janet suslickFOTO: TOBAK SFAKTA.SETLT rättar➤ På sidan 30 i nummer5 av Tandläkartidningenfinns en bild av en annonsom Rubber Base ochuppgifter om att annonsenskulle vara från 1920­talet.Det måste ha blivit fel årtalpå annonsen. Scania RubberBase introducerades1953 och var då det förstadentala avtrycksmaterialetpå polysulfidbas.– Under min tid på ScaniaDentalmaterial AB var deten av de produkter jag utveckladeoch den blev enstor framgång. Jag minnsdet mycket väl!, säger LarsTyrefors, utvecklingsingenjör1950–1957.100 årTESTA BENKVALITETEN MED RÖNTGENBILDER• Utöka med fler tjänster när du ändå harpatienten hos dig!• Få fler patienter.• Öka intäkterna.• Bygger din praktiks renommé!Gör en benskörhetstestoch skriv ut enrapport 3påminuter!Jaw-x IOAnvänder en digital intraoral bild för att mäta trabekeltäthet.Testa ett år för 3 250 kr inkl. momsJaw-x PANOMäter kortikala benets tjocklek på en digital pano ramabild.Testa ett år för endast 6 825 inkl. moms.Jaw­x passar till alla digitala röntgenprogram.Kommer från DentalEye AB som gör det världsledandebildhanteringsprogrammet DentalEye.Nästa utbildning: 26 Maj kl 15­18, pris 1 875 kr inkl. moms.Beställ från vår hemsida www.Jaw­x.com före den 15 Maj ochdu får tillbaka halva kurskostnaden efter genomgången kurs.DentalEye AB, Kavallerivägen 30, 174 58 SundbybergTel 08–621 07 00, e-post info@jaw-x.comwww.Jaw-x.com10tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 7 2009

NobelReplace TMVärldens mest använda implantatsystem.*Intern trekanalig distanskopplingför direkta och exaktaprotetiska konstruktionerFärgkodat system för exaktoch snabb identifieringav komponenter ochenkel användningNobel Biocares unika TiUnite®ytaoch Groovy-design gerförbättrad osseointegrationFärgkodning: borrschema medsteg för steg-instruktioner gerförutsägbara kirurgiska ingreppImplantatdesign som liknarformen hos naturliga tandrötter© Nobel Biocare 2009* Källa: Millennium Research GroupTIO ÅR MEDTIUNITE®-YTANNya forskningsrön bekräftarden långsiktiga stabiliteten.Mångsidighet, enkel användningoch förutsägbarhet har gjort attNobelReplace Tapered är denmest använda implantatdesigneni världen.* NobelReplace Taperedär ett implantatsystem för allmäntbruk på bennivå, som fungerar bådei mjukt och hårt ben och för kirurgiskaingrepp i ett eller två steg. Denprimära stabiliteten blir alltid lika hög.NobelReplace Tapered är ett systemsom växer med de kirurgiska ochprotetiska behov som klinikerna ochpatienterna har – från konstruktionerav en enda tand till mer avanceradelösningar för flera enheter. Oavsettom klinikerna är nybörjare eller erfarnanär det gäller implantatanvändningkan de utnyttja fördelarna medett system som har en unik flexibilitetoch många användningsområden.Nobel Biocare är världsledande inomnyskapande och evidensbaseradetandtekniska lösningar.Om du vill veta mer, kontaktaen av våra lokala säljare förNobel Biocare på 031-335 49 10eller besök vår webbplats.www.nobelbiocare.com/nobelreplace

REPORTAGETUtsträckt i tandläkarstolen ligger AsanovicBahtijar-Battå. Han är en av Malmös cirkatusen hemlösa och en av dem som sökt sigtill Stadsmissionens tandvårdsklinik för attfå gratis tandvård.➤12Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

REPORTAGETGratis tandvård för hemlösa i Malmö har blivit en storframgång. Allt fler patienter kommer till Stadsmissionensnystartade tandläkarmottagning. Bättre tandhälsa kanvara början på vägen till ett bättre liv.– Men det är i första hand akuttandvård som gäller här,säger tandläkare Christer Priwe.Jag är ingenModer TeresaChrister Priwe har stora erfarenheterav utsatta patientgrupper.Christer Priwe lutar sig över dagens förstapatient och ber honom gapa. Utsträckti tandläkarstolen ligger AsanovicBahtijar-Battå, eller Battå som hanhellre vill kallas. Battå är en av Malmöscirka 1 000 hemlösa och en av dem som sökt sigtill Stadsmissionens tandvårdsklinik för att fågratis tandvård.I det minimala väntrummet är alla stolar upptagna.Trots att projektet med tandvård för hemlösabara pågått i knappt två månader har ryktetspridit sig och alltfler söker sig hit. Varje tisdageftermiddag kan hemlösa, missbrukare ochandra utsatta grupper få hjälp.– Det här skiljer sig från vanlig tandvård genomatt det är drop-in och att alla har jättestorttandvårdsbehov, säger Christer Priwe.Battå spärrar upp munnen. Bara framtändernaär i någorlunda skick och i underkäken saknasvar och varannan tand.Det här är Battås tredje besök hos tandläkareChrister Priwe och i dag är det dags för ytterligareen lagning. Christer sätter försiktigt bedövningssprutansnål i tandköttet. »Är det okej«, frågarhan och Battå nickar. Mellan hans vänliga brunaögon blänker det till; en dubbel rad av små silverfärgadekulor är piercade mellan ögonbrynen.Christer Priwe har stora erfarenheter av justden här patientgruppen.– De passar inte in i den svenska tandvårdsmodellensom är effektiv, högteknologisk och prisfokuserad,säger Christer, som under 40 år somtandläkare både har arbetat i utvecklingsländeri södra Afrika och kontinuerligt varit konsulttandläkarepå fyra av Kriminalvårdens anstalteri Skåne.Christer arbetade tidigt med blodsmitta ochtog hand om hepatit- och hiv-patienter.– Jag har länge ansvarat för en utsatt klientskara,känner de flesta och är nischad på den härtandvården.Tio år som teamChrister är anlitad av Stadsmissionen på konsultbasissom privattandläkare. Han bekostar sinegen tandsköterska plus materialet han använder,men service och reparation av instrumentoch maskiner står Stadsmissionen för.Det blir många rotbehandlingar och provisoriskalagningar men framför allt extraktioner.– Vi har ett jättestort behov av proteser, menjag gör ingen fast protetik.Någon tandhygienist finns inte på klinikenmen Christer ger kost- och munhygienråd ochtar bort tandsten.Lugnt och metodiskt undersöker han Battåsmun. Tandsköterskan Agneta Windslow, eller»Agge« som hon kallas, är Christers »två ben« ➤Text: Carina EliassonFoto: Gisela SvedbergTandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 13

REPORTAGET»Varför kan inte tandläkaren komma till oss,det är ju hit till Stadsmissionen de hemlösa kommer.«– Jag är jättegladatt jag fått chansenhär på Stadsmissionenannarsär tandläkarejättedyra, sägerBattå.➤ som han uttrycker det. De är ett team sedan bortåttio år och samarbetar också två dagar i veckaninom Kriminalvårdens tandvård.– Vi förstår varandra nästan utan att prata, sägerAgneta.Behandlingsrummet är oerhört litet och i dagär det särskilt trångt eftersom studenten ElhamGholom från Tandläkarhögskolan i Malmö är påstudiebesök. Christer berättar att intresset förtandvård till utsatta grupper har ökat bland studenterna.– När jag gick ut 1970 ville ingen arbeta medden här patientgruppen. Det handlar mycketom vilken attityd man för över till studenterna,bland annat genom den kliniska handledningen,säger Christer som har en halvtidsanställningsom adjunkt på Tandläkarhögskolan i Malmöoch hoppas på ett nätverk av nya unga tandläkaresom kan ta över.Vem betalar protetiken?Battås tandläkarbesök tar ungefär en halvtimme,han är uthållig, gapar lika stort hela tiden, ändrarknappt ställning och ryggar varken tillbakaför sprutor eller borr. »Var det obehagligt?« frågarChrister och får »Nej det var okej, det är barabedövningen som känns« till svar.– Jag är jätteglad att jag fått chansen här påStadsmissionen annars är tandläkare jättedyrt,säger Battå samtidigt som han stryker lätt överden bedövade kinden.Han hoppas få proteser både i över- och underkäken.– Eftersom du har pension får du inte bidragfrån socialen så vi har ingen finansiering. Menjag tror kanske attdet går att ordnapå något sätt ändå,vi ska prata medkuratorn, sägerChrister.Han lägger armenrunt Battåsaxlar och visar honomvägen ut.– Frågan är hurde hemlösa klararav att hanteraproteser. Kanske måste de få rehabilitering ochnågonstans att bo samtidigt för att kunna ta handom den biten, säger Christer.Protetik är dyrt och ingen vet vem som ska betalamen Tandtekniska Laboratoriet i Ystad harerbjudit proteser för 15 000 kronor.– Vi hoppas att andra labb ska följa efter ochockså ställa upp och bjuda på lite tandteknik, sägerChrister.I andra änden av Stadsmissionens fastighetsitter Pia Bergius som sedan tre år är chef förStadsmissionen i Malmö och som snabbt togtag i frågan om tandvård; många hemlösa hadebekymmer med sina tänder och ingenstans attvända sig.– Då tänkte jag att varför kan inte tandläkarenkomma till oss, det är ju hit till Stadsmissionen dehemlösa kommer och jag hade ett rum här somman kunde göra om, säger Pia Bergius.Kliniken har sponsorerRotary i Malmö satsade 70 000 kronor till enombyggnad av rummet och Region Skåne avsatte400 000 kronor till fyra timmar tandvårdi veckan.Tandläkarhögskolan sponsrar också verksamhetengenom att Christer får disponera åttatimmar av sin halvtidstjänst inom hemlöshetstandvårdenmed antingen patientbehandling,forskning eller studenthandledning.Utrustningen har skänkts av Malmö Folktandvård.– Vi har fått allting, till och med röntgenutrustning.Jag är van vid att tigga och det har gått bra.Dentallaboratoriet dab har hjälpt till med monteringhelt gratis, säger Pia Bergius.Hon frågade många tandläkare innan hon hittadeChrister Priwe.– En del var rädda för smitta och andra oroadeöver att inte veta hur patienter som troligen ärmissbrukare reagerar på bedövningsmedel, sägerPia.Både hon och Christer understryker att det ärviktigt att inte ge avkall på kvaliteten.– Visserligen bygger den här verksamhetenmycket på engagemang och välgörenhet. Mensom fackman kräver jag att kliniken ska vara kvalitetssäkrad,säger Christer Priwe.Han anser att man måste förbättra tillgänglighetenför svaga patientgrupper och inse att detfinns människor som inte passar in i den vanligatandvårdsmodellen och att landstinget då bör tasitt ansvar. Och han tycker att Region Skåne skaha en eloge för att de börjat tänka i nya banor.Längst ner på stegenI klinikens väntrum, utanför behandlingsrummet,sitter en kvinna och väntar på sin tur. Hon ärsmärt, har fina drag och ser betydligt yngre ut änsina 38 år, trots ett tioårigt missbruk. Nu går honpå behandling och har varit drogfri i två månader.Munnen är stängd för att dölja att tänderna sak-14Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

REPORTAGETLugnt och metodiskt undersökerChrister Battås mun. Han ochtandsköterskan Agneta Windslowär ett team sedan bortåt tio åroch samarbetar också två dagari veckan inom Kriminalvårdenstandvård.nas. Att få tandvård betyder oerhört mycket förhenne, hon hoppas få nya tänder som ersättningför dem hon har förlorat. Att ha tänder betydermycket för självkänslan, berättar hon.Forskaren Patricia de Palma visade i sin avhandling2007 att näst efter bostad är tandhälsandet viktigaste problemet att lösa för att hemlösaska kunna komma på fötter igen.Att vara tandlös är ett övertydligt klassmärke,det är att befinna sig längst ner på samhällsstegen.Men vad är då viktigt att tänka på som tandläkareför hemlösa patienter?– Att lyssna och förstå deras problem. Att varatill hundra procent närvarande och att se varjepatient som en enskild individ, alltså inte som enhemlös eller knarkare eller en hiv-positiv. Harman inte erfarenhet hemfaller man gärna till generaliseringar,säger Christer.Varför ägnar du dig åt tandvård för utsattagrupper?– Ja, det frågar många och jag vill verkligeninte framstå som Moder Teresa. Jag vet inte – jaghar hållit på med det här sedan jag utexamineradesoch det ena har gett det andra. Men jag tyckerdet känns spännande och meningsfullt och jaghar aldrig haft några problem att kommuniceramed de här personerna. nläs mer om hemlösa på studentsidorna 36–37– Då tänkte jag,kan inte tandläkarenkomma till ossi stället, säger PiaBergius.Vägen till säker anestesiSeptocaine & Septocaine ForteSeptocaine & Septocaine Forte- Snabbt tillslag- Lång duration- Kort halveringstidFINNS PÅ APOTEKETSeptodont är världens störstatillverkare av anestetika inomodontologi.Tel: 08-564 373 70www.bigmandental.seTandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 15

Databas ska höjapatientsäkerheten2011 ska Socialstyrelsens händelsedatabas tas i bruk. Då skadet bli enklare för vårdgivarna att rapportera, analysera ochfölja upp avvikelser och tillbud inom vården och ta del avvarandras erfarenheter och lärdomar.Text: Mats Karlsson Illustration: Robert Hilmersson16Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

»En effektiv e-förvaltningsom är tillgänglig dygnetrunt.«I dag har Socialstyrelsen en riskdatabasför lex Maria-ärenden, men den ärinte tillgänglig elektroniskt för vårdgivarna.Enligt projektledare AnetteRichardson hör många av sig och villha uppgifter från riskdatabasen.– Genom det nya it-stödet vill vi erbjudaden servicen, men också funktionersom gör det möjligt för vårdgivarnaatt själva söka den informationman är intresserad av, säger hon.Databasen kommer också att varaöppen för allmänheten så att den somvill ska kunna få information om sådantsom rör patientsäkerhet.När databasen är i drift ska vårdgivarnakunna registrera egna händelseroch tillbud elektroniskt, menockså kunna dra lärdom av det somhänt hos andra vårdgivare. Syftet äratt förebygga skador inom vården ochatt följa upp och utvärdera om de åtgärdersom genomförts är bra och inteleder till andra risker. För Socialstyrelsensdel handlar det också om attskapa en effektiv e-förvaltning som ärtillgänglig dygnet runt.Socialstyrelsen kommer inte att bedömahändelser som inte är lex Maria-ärenden.– Vårdaktörerna själva blir ansvarigaför sina data och för vad de vill läraut och delge andra.Inga extrakostnaderit-stödet ska vara webbaserat och detenda vårdgivaren kommer att behövaför att registrera avvikelser och händelserär en dator. Inga nya programkommer att behövas, och därmed blirdet inga extra kostnader för att användadatabasen.Information om olika händelserkommer att vara sökbar, men inte såatt någon persons eller verksamhetsidentitet röjs. Vårdgivarna ska kunnasöka information om exempelvis vilkabakomliggande orsaker som finns tillen händelse, men också ta del av Socialstyrelsensbeslut i de fall då en myndighetsrapporteringhar gjorts. Detska också bli möjligt att länka sig tillolika databaser för att ta del av forskningsstudier.I drift 2011Anette Richardson påpekar att databaseninte kommer att bli ett medelför att »sätta dit« vårdgivare. Dethandlar om att öka patientsäkerhetenoch att uppmuntra vårdgivarna att anmälaavvikelser oavsett om det är enlex Maria eller inte.Från och med 2011 hoppas Socialstyrelsenatt vårdgivarna ska börjarapportera in till den nya databasen,som ännu inte fått något officielltnamn.De publikationer som nu ges ut –Patientsäkerhet Riksstudie, Fallstudieoch Tema – kommer att finnas kvarnär den nya databasen tas i bruk.För att kunna utveckla it-systemetså att det uppfyller alla de krav somvårdgivarna har deltar representanterfrån bland andra landsting, kommuneroch privata vårdgivare och Tandläkarförbundeti arbetet. nBöj dig inteför dina patienter!(i alla fall inte din nacke)Din nackhälsa ligger oss nämligen varmt om hjärtat.Med våra unika prismaglasögon/luppar får du en bra arbetsställning utan att böja nackeneller a nstränga ögonen och ändå ser du perfekt. När du provar kommer du att känna skillnaden.Det är brytningen i optiken och prismat som är hemligheten.Så många som 65% av alla tandläkare har problem medaxlar och nacke på grund av felaktig arbetsställning.Eftersom ergonomi och optik är våra hjärtefrågor,vet vi att det inte skulle behöva vara så.Kontakta oss eller någon av våra specialutbildade optikerså får du veta mer.Box 220 / 435 25 Mölnlycke / Tel 031-88 77 27 / www.optergo.seBORÅS Wikanders Optik, 033-48 88 88 KARLSTAD Lix Optik, 054-13 04 30 LUND Optiker Branning, 046-13 32 30 MALMÖSkjöld/ Skjöld & Grönvall Leg.optiker, 040-795 50 MÖLNLYCKE Mölnlycke Optik, 031-88 09 23 NORRKÖPING Nya Torgets Optik,011-13 13 92 STOCKHOLM Benckert Optik, 08-64 46 450 SUNDSVALL Ögat Optik, 060-12 77 05 UPPSALA Se & Synas,018-14 79 79 VÄNERSBORG Optiker Liljelood, 0521-100 00 VISBY Linser & Bågar, 0498-21 24 20 VÄXJÖ Optikerkonsulten,0709-94 53 86, Syn kliniken i Växjö, 0470-53 33 00 ÖREBRO Mega-Optik, 019-31 19 06.Optergo_Tandl 171x120_090414.indd 1 09-04-15 11.32.00tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 17

FÖRTROENDENÄMNDENTvist omprisinformationenVar patienten tillräckligt informerad om hur mycket han skulle betala förbehandlingen? Ja, anser både tandläkaren och Privattandläkarnas lokalaförtroendenämnd; nej slår centrala förtroendenämnden fast.När patienter anmäler tandläkare tillhsan är anledningen ofta att behandlingenblivit dyrare än beräknat elleratt patienten missförstått eller inteförstått omfattningen av behandlingenoch vad man kan förvänta sig förresultat. hsan tar dock inte upp ekonomiskaanspråk.Frågan är då ofta: Har tandläkarensinformation varit tillräckligt tydlig?Har kanske tandläkaren uppfattat attpatienten förstått, men informationenändå inte nått fram?Liknande problematik finns ocksåi ärenden som anmäls till Privattandläkarnaslokala förtroendenämnder.Ett sådant fall togs i höstas, och gicksedan vidare till den centrala förtroendenämnden.Patienten anmälde tandläkaren efteratt behandlingarna avslutats. Hanhävdade att han inte fått informationIT-produkter för moderntandvårdDatabord anpassat för dentala arbetsplatserom att kostnaderna skulle bli så högasom de blev.När patienten besökte tandläkarenkonstaterade denne att han hadebehov av både allmäntandvård ochprotetisk behandling. Vid det andrabesöket informerade tandläkaren patientenom att hans kostnader skullebli cirka 15 000 kronor. Enligt tandläkarengodkände patienten kostnaden.En förhandsprövning enligt 65+skickades till Försäkringskassan, somgodkände behandlingen.Behandlingen påbörjades och pågickunder åtta veckor. Hela protetikenutfördes, men när patienten komför att justera höjden på en av de nya ➤Ergonomiska stolar förbättre hälsa!Perfect Classic- ställbar sitsvinkel- mjuk stoppning- litet fotkryssVälkänt kirurgisktoch protetiskt protokoll.Beprövad design med extern hexoch kalciumfosfatblästrad RBMyta.För Dig som värdesätterklinisk långtidsdokumentationtill bästa pris.SupportstolenKONTAKTA OSS: 031-93 68 23kundtjanst@keystonedental.seNyutvecklattangentbordpåminner omrengörning.Tel. 08-774 98 80www.multiergonomi.seinfo@multiergonomi.seMultiErgonomiSvensk möbeldesigni världsklass, signeradprof. Bruno Mathsson.tel. 0565-12280, fax 0565-12282www.supportdesign.se18TandläkarTidningen årg 101 nr 7 2009

➤➤ förtroenDenÄmnDerPrivattandläkarna har 23 lokala förtroendenämnder dit patienter kan vända sig om de inte ärnöjda med den vård de fått. Det finns också möjlighet för såväl patienter som tandläkare attöverklaga beslut till den centrala förtroendenämnden.Till skillnad från hSan tar förtroendenämnderna också upp ekonomiska tvister i samband medtandvård.Förtroendenämnderna handlägger varje år cirka 800 ärenden. Av besluten utfaller ungefär50 procent till patienternas fördel och 40 procent till tandläkarnas. Övriga beslut leder till enkompromiss mellan parterna.Enligt Privattandläkarnas stadgar ska medlemmarna upplysa sina patienter om att de harmöjlighet att vända sig till förtroendenämnden om de har klagomål på den behandling defått.kronorna förklarade han att han intetänkte betala 15 000 kronor utan endast7 700 kronor.Tandläkaren hävdar att patientenförstått informationen om priset. Honhar behandlat många patienter sedan65+reformen infördes. Alla har fåttinformation på ett likartat sätt som idet aktuella fallet, och det har aldriguppstått några problem.Patienten vände sig till Privattandläkarnaslokala förtroendenämnd ochförklarade att han var missnöjd medinformationen om priset för behandlingarna.Den lokala förtroendenämndenkonstaterade att patienten hade fåttnödvändig information om priset.Patienten överklagade till Privattandläkarnascentrala förtroendenämnd,som i oktober förra året slogfast att patienten hade begränsademöjligheter att förstå vad som varbruttokostnaden för den vård han fått.Nämnden konstaterade att arvodesnivånvarit normal och att tandläkarenutfört behandlingarna på ett professionelltsätt. »Dock kan informationenom olika kostnader förbättras avsevärt.Ansvaret för detta kan inte åläggasP, särskilt inte när det inte fannsnågon upparbetad erfarenhet ellerrelation eftersom P var ny som patienthos t«, skriver nämnden.Centrala förtroendenämnden beslötatt patienten skulle betala 10 846 kronortill tandläkaren.De frågor som inställer sig är: Vartandläkarens information tillräcklig?Detta ansåg den lokala förtroen-denämnden men inte den centrala.Varför kom de båda instanserna framtill olika ståndpunkter?maTs KarlssonSenaste nytt alltid påwww.tandläkartidningen.se➤FORSKNINGS-STIPENDIERSom medlem i SverigesTandläkarförbund är duvarmt välkommen att sökastipendier ur Svenska Tandläkare-Sällskapetsfonder.På www.tandlakarforbundet.sefinns Vetenskapliga fonderunder medlemssidorna. Duloggar in och lämnar dinansökan direkt i vårt stipendiesystempå webben.Sista ansökningsdag ärden 15 juniResorberbartmembran baserat på den senasteforskningen inom benuppbyggnad.Biologiskt extracellulärt membranmed matrix och signal somstimulerar nybildning av ben.Välkommen med din ansökan!KONTAKTA OSS: 031-93 68 23kundtjanst@keystonedental.seTandläkarTidningen årg 101 nr 7 200919

FÖRTROENDENÄMNDEN➤»Inget dramatiskti att beslut ändras«Hur ofta ändras förtroendenämndernasbeslut? Är det vanligt atttandläkare missar att informerapatienterna om exempelvis kostnadenför en behandling? Här svararbland andra några representanterfrån den lokala och centrala förtroendenämndenpå frågorna.Händer det ofta att centrala förtroendenämndenkommer fram till ett annatbeslut än den lokala?Lagman Erik Ternert har varit ordförandei centrala förtroendenämndensedan 1 januari i år. Enligt honomändras beslut i relativt liten omfattningeftersom de lokala nämndernagör mycket grundliga prövningar.– Centrala förtroendenämnden ären omprövningsnämnd, och då kanbesluten skilja sig åt, precis som mellanolika domstolsinstanser, sägerhan.Kent Petersson, ordförande lokalaförtroendenämnden Skåne, påpekarockså att det inte behöver vara någotdramatiskt med att ett beslut ändras:– Det är dock viktigt att vi som sitteri förtroendenämnderna tar lärdomav varandra och strävar efter enhetlighetoch bildar praxis i de ärendensom bedöms. Sedan är det inte alltidhelt avgörande att parterna får rätt iminsta detalj. Om en tvist kan lösas påett allsidigt sätt är det förhoppningsvisbra för både medlemmen, patientenoch privattandvårdens anseende,säger han, och tillägger att förtroendenämndernainte i första hand skadöma i ansvarsfrågor mellan parternautan lämna förslag på hur en tvist kanlösas.– Målsättningen är att medlemmarnaska kunna dra lärdom av de ärendensom vi handlägger.Vad kan vara orsak till att beslut ändras?Enligt Britten Lagerkvist Tranströmer,konsumentrepresentant frånSveriges konsumentråd, har skillnaderi bedömningarna ofta sin förklaringi att ny eller mer grundlig informationtillförs ärendet.– Den kompetensmix vi har i dencentrala nämnden med odontologer,konsumentrepresentant och ordförandensom är lagfaren domare, trorjag också i vissa fall kan leda till att ettärende bedöms annorlunda än i en renfackpanel, säger hon.Vad var det i det aktuella fallet somledde till att cf fattade ett annat beslutän den lokala förtroendenämnden?Tandläkaren och ledamoten PärAlmqvist förklarar att han inte villkommentera enskilda ärenden i detalj.Kommunikationen sker i förstahand med den lokala nämnden och deberörda parterna.– När det gäller ekonomiärendensträvar den centrala nämnden efteratt skapa en vägledande norm somnaturligtvis ibland kan uppfattas somtuff eller hård mot den part som beslutetgår emot. Samtidigt förpliktigarden fria prissättningen och det görekonomiärenden principiellt mycketviktiga. Generellt gäller att när vi stårinför en tvist där journaldokumentationenär knapphändig ger det utrymmeför olika tolkningar, och har viinte tillräckligt på fötterna kan vi inteavvisa patientens krav fullt ut.Han påpekar att god journaldokumentationär viktigt oavsett hur ettsystem eller tandvårdsstöd ser ut ellerär utformat.Är det ofta så att informationen bristertill patienterna eller att tandläkarenkanske felaktigt uppfattar att patientenförstått?– Helt klart är att påstådd bristandeinformation är en vanlig orsak till klagomåli våra förtroendenämnder ochlagstiftningen har också skärpts kringskriftliga kostnadsförslag i det nyatandvårdsstödet. Utvecklingen liggeri våra egna händer om vi arbetar tillsammansmed att bli ännu bättre påinformation och kommunikation medpatienterna och omvärlden, säger generalsekreterareEva Andersson. Menhon påpekar att det inte finns någonpatentlösning när det gäller hur informationentill patienterna ska ges:– Det handlar om att ständigt arbetatillsammans med informations- ochkommunikationsfrågor på olika sätt.Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,vårdgivare,Försäkringskassan och Privattandläkarnahar alla ett ansvar när det gällerinformation och kommunikation.Patienterna har naturligtvis också etteget ansvar att ta till sig informationför att kunna agera som aktiva konsumenter,säger hon.Elisabeth Philip, tandläkare ochledamot i den centrala förtroendenämnden,förklarar att det är viktigtatt löpande stämma av med patientenför att säkerställa att han eller honverkligen är med på noterna inför enbehandling.– Som tandläkare måste man tänkapå att patienten kan vara både oroligoch okoncentrerad och därför kan hasvårt för att ta till sig informationen.Vid mer omfattande och tidskrävandebehandlingar kan ju förutsättningarnaförändras under vägen – och patientavgiftendärmed påverkas. Här bristerdet ofta i informationen till patienten.Övertydlighet i kommunikationenmed patienten kan många gånger varapå sin plats, anser hon.Betalade patienten till sist? Accepteradetandläkaren priset?Centrala förtroendenämndens beslututföll denna gång i en kompromisssom parterna följt, enligt DanNilsson, gruppledare för utvecklingsarbetetav förtroendenämnderna, Privattandvårdsupplysningenoch Frågatandläkaren.Mats Karlsson20Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Corega rengör protesen enkelt,effektivt och skonsamtTandproteser är tillverkade av akrylat, ett material som är mjukare än tandemalj. Många patienter rengör dock sin protesmed vanlig tandkräm, ibland på rekommendation av tandvårdspersonal. Det fi nns emellertid en risk för att tandkrämensslipmedel repar ytan. Studier har visat att detta sker även med lågslipande tandkräm. Den ojämna ytan bildar dessutomen grogrund för bakterier, vilket kan leda till dålig andedräkt, candidiasis och protesstomatit. Corega rengöringstabletterär speciellt utvecklade för att rengöra proteser på ett mycket skonsamt men ändå effektivt sätt.Corega motverkar bakteriekolonisationpå protesytan (1) Protes borstad medmedelslipande tandkrämProtes rengjord medCorega rengöringstabletter(1)GSK Abrasivity Study 1, GSK data on file, 2008C19005 2009/04GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvarför att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com

VAD HÄNDE SEN?VilhelminasprivattandläkareBorta bra men hemma bäst.Efter tre år i södra Englandflyttar Björn Bay hem tillVästerbotten och blir »Privattandläkareni Vilhelmina«.Text: Janet SuslickBjörn Bay läste till tandläkarepå Karolinskainstitutet. När Tandläkartidningenintervjuadehonom för drygt fem årsedan var han ordförandeför Tandläkarförbundetsöstra studerandeföreningoch chefredaktör förOdontologiska FöreningenStockholms kårtidskriftCavum.Han gick ut 2005 ochefter ett år på folktandvårdeni Lindesberg, flyttadehan tillsammans medfamiljen till Bournemouthpå Englands sydkust.Han jobbade på enprivat klinik ansluten tillNational Health Service(nhs) och behandladeupp till 40 patienter omdagen.– Jag har lärt mig jättemycket.Engelsk tandvårdär mer intensiv. Det är flerpatienter, kortare tideroch fler behandlingar än iSverige, säger Björn Bay.foto: matilda normanälskar englandI England gjorde hanungefär 3 500 fyllningarpå ett och ett halvt år. Detblev också många rotfyllningar,extraktioner, kronoroch en hel del avtagbar protetik.– Jag älskar England, men jag troratt Sverige är bättre för mina barn, sägerBjörn, som i dag har två söner somfyller fyra och två år.Björn Bay är uppvuxen i Åsele i Västerbottensinland, 40 minuter ifrånVilhelmina. Men valet att flytta hemvar inte självklart.I nummer 12 2003 skrev Tandläkartidningen om Björn Bay, kockensom läste till tandläkare. Efter tre år i England har han flyttathem till Västerbotten och köpt privatkliniken i Vilhelmina.– Jag planerade att öppna en ny privatkliniki England vid årsskiftet, menmed det finansiella läget som det är idag kändes det inte rätt, säger han.Björn Bay tog över Vilhelminas endaprivata klinik den 1 april i år och hanlåter mycket belåten när han berättarom sin nya villa, som är stor som enherrgård med en väl tilltagen tomt.Praktiken, som har två behandlingsrum,ligger i sammahus och har egen ingång.– Det känns väldigt roligtatt komma hit. Vi har fått ettjättebra bemötande från allapatienter.Kliniken ska renoveras– Jag är den tredje tandläkareni huset. Den förstevar Jan Svedmark, som gickbort i början av året och denandre Ulf Sehlberg, som hargått i pension nu.Björn Bay jobbar tillsammansmed en tandsköterska.När barnen är inskoladepå dagis kommer hans fruMaribel också att arbeta påkliniken, och på sikt blir detkanske en tandhygienist.Men först ska kliniken renoveras.Bland annat blir detdigital röntgen.mest äldrePatientstocken består av1 000 vuxna revisionspatienter.Det är blandadepatienter, men mestadelsäldre.Vilhelmina har cirka7 000 invånare. Folktandvårdenfinns också på orten,och där arbetar tre tandläkare.n22Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Finns hos dindentalgrossistNyhetDAX DesisoftEffektiv desinfektion helt utan alkohol!DAX Desisoft Ytdesinfektion desinficerar alla ytor som tål vatten och är därför lämpligsom rengöring av både tandläkarstolen, tangentbordet, bänkar och handfat. Produkten finnsbåde i 1-liters flaska samt i en praktiskt sprayflaska. Det utgör ingen fara att spraya produkteneftersom den inte innehåller alkohol.DAX Desisoft Handdesinfektion är en helt luktfri produkt som effektivt avlägsnar bakterieroch virus från händerna och lämnar dem behagligt återfuktade.DAX Desisoft är testat och godkänt enligt de europeiska normerna för desinfektionsmedel.För mer information om DAX Desisoft – besök opushc.seDAX marknadsförs av Opus Health Care AB, www.opushc.se

Så ska tandvårdenskvalitet bli bättreNästa år får tandvården ett nytt verktyg som gör det möjligtatt jämföra tandvårdens resultat, processer och kostnaderöver tid. På sikt ska det förbättra vårdens kvalitet.Text: Janet SuslickVad kännetecknar god tandvård?Inom tandvården används metodersom vi tror är bra för patienterna, menhur vet vi det?För att vara säker på att tandvårdenverkligen är bra, måste man tareda på vad den innehåller, hurden utförs och vad den har föreffekt på patienterna.Sju expertgrupper vidSocialstyrelsen arbetarnu med att ta fram »nationellaindikatorer förgod tandvård«. Indikatorernaär ett verktygför att kunna mätaoch följa upp tandvården.går att mätaNationella indikatorergör det möjligtatt mäta och jämföraexempelvis hur säkeroch patientfokuseradtandvårdenär, förklarar MarianneAppelquist, ordförandei expertgruppen för generellaindikatorer.– Kan man inte mäta, tenderarman att göra som manalltid har gjort, säger hon.Som vårdgivare kan du följa dinegen utveckling med hjälp av indikatorerna.Blir vården exempelvissäkrare eller effektivare när du börjarmed en ny metod eller ett nytt material?Blir kvaliteten bättre om teametinför nya rutiner?– Vi ger bra tandvård, men vi kangöra det ännu bättre. Kvalitetsindikatorernaär ett sätt att driva utvecklingenframåt, säger Marianne Appelquist.Genom att följa upp och jämföra kantandvården förbättra sina resultat.foto: urban orzolekTandvårdenfår ettnytt verktygsom kandriva utvecklingenframåt.24Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

På sikt kanjämförelsergöras både lokalt,regionalt,nationellt ochinternationellt,är det tänkt. Etttandvårdsteam,en klinik ellerett landstingkommer attMarianne Appelquist kunna jämförasina resultatmed andra.Ett nordiskt samarbete pågår för attkunna jämföra tandvårdens kvalitet iNorden.– Det är svårare att jämföra mellanolika tandvårdssystem, men det finnsett värde i att göra det, säger MarianneAppelquist.Vad är god tandvård?Marianne Appelquist leder expertgruppensom formulerar generella indikatorer.De ska ge en bild av svensktandvård och ska vara möjliga att följasöver tid.Gruppen ska dessutom definieravad som menas med god tandvård, detvill säga om den är:n kunskapsbaserad och ändamålsenlign säkern patientfokuseradn effektivn jämliksamt om den ges inom rimlig tid.Sex andragrupper jobbarmed sjukdomsspecifikaindikatorerenligtsamma ämnesindelningsomSocialstyrelsensnationellariktlinjer förtandvården.(Se faktarutornapå sidanAndreas Cederlund26.) Andreas Cederlund på Socialstyrelsensamordnar deras jobb.Nästa steg är att välja ut ett antal indikatorerdär det finns data som går attjämföra, eller där data kan tas fram.Data kommer exempelvis från det ➤få färger • oändliga möjligheterCeram·X är en nanokompositsom erbjuder hög estetik medminimalt antal färger och finnsi två system för olika behov.Ceram·X mono● för universalt bruk● 7 färger som täckerhela VITA-skalanCeram·X duo● för högre estetik● 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger)som täcker hela VITA-skalanDENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.deCeram_174x120mm.indd 11/5/07 5:10:46 PMtandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 25

➤ generella indikatorerSex personer ingår i expertgruppen förgenerella indikatorer.Marianne Appelquist, Socialstyrelsen,ordförandeAndreas Cederlund, SocialstyrelsenPia Gabre, UppsalaGunnel Håkansson, VäxjöLars Svärd, StockholmTommy Johansson, Örebro»Kvalitetsindikatorernaär ett sätt att drivautvecklingen framåt.«➤nya tandhälsoregistret, som sköts avEpidemiologiskt centrum (EpC) vidSocialstyrelsen.Andra datakällor blir Sveriges dentalimplantatregister(sdir) och detnationella kvalitetsregistret för kariesoch parodontit (Skapa).➤ expertgrupper för sjukdomsspecifika indikatorerSjukdomsspecifika indikatorer tas fram av sex olika expertgrupper. De följer samma indelningsom grupperna som arbetar med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvården.Karies:Gunilla Johnsson, StockholmLars Gahnberg, GöteborgGunnel Hänsel Petersson, MalmöInger von Bültzingslöwen, KarlstadSjukdomar i vävnaderna kring tänderoch implantat:Birgitta Söder, StockholmOla Norderyd, MalmöLeif Jansson, StockholmInger von Bültzingslöwen, KarlstadSmärta och funktionsstörningar i mun,ansikte och käkar:Bengt Wenneberg, GöteborgSusanna Marklund, UmeåPer Alstergren, StockholmTotal och partiell tandlöshet:Cecilia Christersson, MalmöSusanna Segerström, UppsalaAnders Örtorp, GöteborgSjukdomar i tandpulpan ochde periradikulära vävnaderna:John Danin, StockholmAnders Molander, GöteborgThomas Kvist, GöteborgBett- och tandpositionsavvikelser:Anna Andlin Sobocki, StockholmLars-Inge Norewall, LinköpingIngalill Feldmann, GävlePresenteras 2010De nationella indikatorerna är till förbåde patienter, professionen och politiker.Arbetet görs på uppdrag av regeringen.Förslag på nationella indikatorerpresenteras i höst på årets odontologiskariksstämma. Efter hand kan derevideras.Nästa år kommer tandvårdens nationellaindikatorer och nationellariktlinjer att förankras bland tandläkaregenom seminarier och på andrasätt.Både de nationella indikatorernaoch riktlinjerna för tandvården presenterasunder 2010. nodontologiSkrikSStÄmma 2009några smakprov ur programmet:• Smile design workshop (John C ness)• Sanningen bakom parodontalbehandling.dagens evidens iparodontologi (rutger Persson)12–14 november Stockholmsmässan ÄlvsjöFör mer information besök www.tandlakarforbundet.se26Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Kliniska tester visar att Sensodynelindrar ilningar hos 9 av 10 patienterNärmare en tredjede av befolkningen är drabbade av ilningar i tänderna. Många av dem lider i det tysta, utan att känna till attdet finns en effektiv lösning på problemet. Tandläkare och övrig tandvårdspersonal kan därför spela en viktig roll genom attuppmärksamma tillståndet och rekommendera en enkel lösning som kan minska lidandet. Daglig användning av Sensodynetandkräm reducerar ilningar hos 9 av 10 patienter. (1) Sensodyne finns i sex varianter för att passa olika patienters behov ochönskemål, något som kan förbättra compliance.C13007 2009/04GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvarför att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com

INTERVJUNHSAN:s roll i faraPatientsäkerhetsutredningenär en nagel i ögat påHSAN:s nya generaldirektörAud Sjökvist. Att inte prövapatienternas klagomål i ettfristående och oberoendeorgan är inte rimligt. Allmänhetensinsyn kommerockså att försvåras radikalt,anser hon.Text: Mats KarlssonFoto: Michael MelansonIdecember förra året lade patientsäkerhetsutredningenfram sittbetänkande. Den digra luntaninnehåller bland annat förslagom att skärpa vårdgivarnas ansvarför patientsäkerheten och att låtaSocialstyrelsen granska patienternasklagomål. Man föreslår också att påföljdernaerinran och varning avskaffasoch att prövotid ska användas istörre utsträckning än i dag. Grundtankeni utredningen är att komma åtsystemfel i vården, inte att straffa enskildayrkesutövare.hsan:s nya generaldirektör är besvikenöver utredarnas förslag. Omde går igenom kommer hsan:s rollatt påtagligt förändras. Endast ärendensom handlar om prövotid ellerdelegitimering kommer att hanterasav myndigheten i framtiden; patienternasanmälningar ska utredas avSocialstyrelsen, och enligt henne blirdet i princip bara patienterna självaoch den anmälda vårdpersonalen somkommer att få full insyn i handläggningen,något som inte skrivits ut i utredningen.Det blir i princip omöjligtför allmänheten och massmediernaatt ta del av anmälningarna och utredningarnaoch se vad de leder till.– Jag är inte alls för den ordning somgäller i mitt förra hemland Danmark.Där hängs den yrkesutövare som fåttkritik av den danska motsvarighetentill hsan tre gånger under de senastefem åren ut offentligt med namn påmyndighetens hemsida, och också påSundhedsstyrelsens hemsida. Det ärinte rätt, tycker hon. Systemfel måsterättas till, men den enskilde yrkesutövarenmåste också kunna ställas tillsvars. Patienterna måste veta att derasDet räcker med att stämpla.foto: matilda normananmälan tas på allvar. Om sedan detska resultera i kritik, erinran eller varninghar hon ingen uppfattning om.Räcker att stämplaDe ärenden som Socialstyrelsenskickar vidare till hsan ska vara färdigutreddaoch enligt förslaget endastgälla prövotid. I sådana ärenden och iärenden om delegitimering blir hsan:suppgift i princip bara att kontrolleraatt det inte finns några juridiska betänkligheteri utredningarna.– Går förslagen igenom skulle det istort sett räcka med att vi stämplade»godkänt« på de dokument vi får. Jagtror inte att patienterna kommer attvara nöjda med den ordningen.Det måste enligt henne finnas enoberoende instans dit patienterna kanvända sig om de tycker att de blivitfelbehandlade. Och offentlighetsprincipenmåste råda.– Socialstyrelsen är inte den oberoendeinstansen eftersom de själva beslutarom regelverket som styr vårdenoch dessutom själva sköter tillsynen.Uppstår fel kan det ju bero på brister ideras egen utövning.Går utredningens förslag igenomblir Socialstyrelsen enligt henne bådeåklagare och domare.– Det är inte bra. Domstolarna ochsamhället i övrigt går mot ökad öppenhet– varför då gå i motsatt riktning?Hon har inte mycket till övers för28Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

»Jag hoppas verkligen attman lyssnar till vår kritikoch når fram till bättrelösningar.«Aud Sjökvist började studera till jurist när hon var 38 år. Innan hon blev generaldirektörpå hsan arbetade hon bland annat som domare i kammarrätten.patientsäkerhetsutredningens uppfattningatt vården kommer att bli såmycket säkrare om det införs ökademöjligheter för prövotid och att delegitimerayrkesutövare:– Även om antalet fall som ledertill prövotid eller återkallelse av legitimationskulle öka med 100 procenthandlar det ju endast om ett fåtal yrkesutövare.Dessa åtgärder ska ju baratillämpas om det handlar om grovoskicklighet och att vederbörande ären fara för patienternas säkerhet.Krympt myndighetI dag har hsan cirka 35 anställda,utöver dessa ett antal sakkunniga ochnämndledamöter. Två tandläkare haruppdragsanställningar och utrederärenden som handlar om tandvård.I nämnden finns också tandläkare,Tandläkarförbundets förre ordförandeLeif Leisnert och riksdagsman LarsTysklind. Vad som kommer att återståav hsan om utredningens förslag gårigenom går inte att säga i dag, mensannolikt minskar antalet anställdakraftigt och de sakkunnigas arbetsuppgifterblir betydligt mindre omfattande.Nämnden kommer att finnaskvar eftersom varje ärende måste behandlasslutgiltigt där. Men eftersomSocialstyrelsen ska ha färdigutrett allafall är det troligt att nämnden endastfår en formell uppgift.Det återstår också att se hur Socialstyrelsenkommer att klara avatt utreda de anmälningar som i daghamnar på hsan:s bord. PatientsäkerhetsutredningenshuvudsekreterarePer-Anders Sunesson förklarade i enintervju i Tandläkartidningen nummer2 i år att han utgick ifrån att myndighetenkommer att få de anslag debehöver för att anställa personal. Måså vara, men Aud Sjökvist påpekar attdet inte enbart handlar om pengar:– Man kan inte ta folk direkt frångatan för att genomföra dessa utredningar;det krävs kompetenta handläggare.På hsan har man arbetat intensivtmed att skriva ett remissvar till utredningen.Svaret är på cirka 80 sidor.Men även om hsan på många punkterriktar skarp kritik mot utredningenfinns också förslag som man tyckerär bra, exempelvis att den granskningsom kommer att göras på Socialstyrelseninte enbart ska inrikta sig på detsom är anmält; utredningarna ska setill hela materialet. När det gäller anmälningarsom rör sjukvård kan det idag ofta vara svårt att se vem i vårdkedjansom brustit i sin yrkesutövning.Aud Sjökvist anser att det ocksåär bra att man betonar att det är vårdgivarnasom har det primära ansvaretför patientsäkerhetsarbetet – det ärinte rimligt att de kommer undan ochlåter personalen »ta smällarna«.Går patientsäkerhetsutredningensförslag igenom ska de gälla från 1 juli2010.– Jag hoppas verkligen att manlyssnar till vår kritik och når fram tillbättre lösningar. ntandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 29

TLT GUIDARVetenskapliga resultatinte alltid tillförlitligaVad ska man vara uppmärksam på när man tolkar forskningsresultatsom publiceras i facktidskrifter eller dyker upp somnyheter i dagspress? Hur undviker man fällorna?Statens beredning för medicinsk utvärdering (s b u) har tipsen.Text: Amanda QuenselSusanna Axelsson är tandläkare ochodontologie doktor och projektledarevid sbu där man sammanställer vetenskapligastudier angående behandlingaroch diagnostiska metoder. På sbusamlar man in material från en stormängd vetenskapliga studier internationellt,inom ett utvalt område. Mandelar sedan upp studierna i olika kvalitetskategorier:hög, medelhög eller lågvetenskaplig kvalitet. Ur detta materialsammanställer man sedan slutsatserom tillförlitligheten hos en viss behandlingeller diagnosmetod. Studiersom rankats ha låg vetenskaplig kvaliteträknas inte in för att dra slutsatsermen kan ändå nämnas i en separat tabelleller liknande efter sammanställningenför att beskriva kunskapsläget.Många fällorSom läsare av vetenskapliga artiklarkan man följa vissa mönster i forskningsmetodikenoch det finns en radfaktorer som även en kvalificerad läsarekan vara uppmärksam på när detgäller studiens utformning:Hur stor var populationen i försöket?Är försökspersonerna representativa?Finns det ovidkommande, men påverkande,faktorer som man inte tagithänsyn till och som kan ha snedvriditresultatet?Har man räknat in effekten av snedvridandefaktorer som till exempelrökning eller socioekonomisk statushos försökspersonerna? (Det händeratt man missar det.)Är studien randomiserad? Är alltsåurvalet av försökspersoner slumpmässigt?I så fall kan snedvridandefaktorer ha fördelats lika i test- ochkontrollgruppen.Den vetenskapliga texten har inget samband med artikeln.foto: matilda normankliniskt eller statistisktAnvänds relativa mått i studien? Exempelvisprocentuell ökning ellerminskning av en viss parameter? Vadinnebär detta i så fall rent kliniskt? Ärdet kliniskt relevant eller bara statistisktsignifikant?Det görs alltför sällan hälsoekonomiskajämförelser mellan behandlingar,det kan vara intressant om enviss behandling är kostnadseffektivjämfört med en annan, säger SusannaAxelsson.En viss behandling kan visserligen30Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

vara dyrare men ge mycket bättre effektän en annan, det vill säga varabättre ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.Andra saker man bör vara vaksampå är om eventuella biverkningar ellerandra viktiga aspekter har rapporteratseller utelämnats i studien.Läkemedelsföretag kan vilseledaMåns Rosén, direktör för sbu ochadjungerad professor i epidemiologioch folkhälsovetenskap, ger fler exempelpå vad man bör vara uppmärksampå.Läkemedelsföretag har kanske integett den adekvata dosen till kontrollgruppenutan en icke-relevant doseringför att det undersökta preparatetska få ett mer fördelaktigt resultat.I vissa fall används inte den bästamöjliga behandlingen för ett visst tillståndvid jämförande studier vilketkan ge ett missvisande positivt resultatför studien.Läkemedelsbolag kan välja enbartmått som ger signifikanta resultat elleratt avbryta studierna i ett för tidigtstadium. Allt för att dra slutsatser somär till fördel för aktuellt preparat.– Läkemedelsföretag kan iblandgöra studier som inte kan besvara någonfråga. De är bara till för att läkareoch patienter ska lära känna preparateteller som en form av smygreklam,säger Måns Rosén.»Författaren till studienkan ha överdrivit värdetav sina resultat för attfå maximal publicitet försina rön.«Larm kan vara feltolkningarIbland feltolkar dagspressen forskningsresultatoch riskerar missledaläsarna. Larmrapporter med dramatiskarubriker och löpsedlar kan skapaoro hos allmänheten – en oro som kanvara helt eller delvis obefogad.Måns Rosén nämner som exempelpå fadäser att journalisten missat attange att de skador som skett konstateratsi djurstudier, men där resultatetinte alltid är relevant för människor.När detta slås upp på löpsedlar och ikraftfulla rubriker, utan att man angeratt det gäller djurstudier, kan det naturligtvisskapa panik hos allmänheten.Det är inte alltid lätt för journalistenatt avgöra. Författaren till studien kanha överdrivit värdet av sina resultatför att få maximal publicitet för sinarön, säger Måns Rosén. nläs mer sbu.sePå www.sbu.se finns en hel del matnyttiginformation om hur man kan gå tillväga närman kritiskt granskar en vetenskaplig studie.Boktips från Måns Rosén: Marcia Angell*:»The truth about the drug companies«*Marcia Angell var tidigare chefredaktör förNew England Journal of MedicineTheFive Star Impression Material■ Enda avtrycksmaterial med 5 stjärnor i Reality (4 år i rad)■ Heltäckande sortiment för hand- eller maskinmix och alla tekniker■ Hårda kolvar för maskin- enkel och miljövänlig hantering utan aktiveringssteg- mer material i förpackningen- mindre spill■ Patientvänligt – mild mintsmak och doft■■Material med mycket hög dragoch rivstyrkaUtomordentlig vätbarhetTandläkartidningen Ad_Aquasil.indd 1 årg 101 nr 7 2009 4/7/08 7:11:07 PM31

Tic.Din nya partner när detgäller tandteknik.Tic – Tandteknik i centrum – är detnya full service företaget när det gällermetallkeramik, helkeramik, avtagbarprotetik och implantat.Trots att Tic är alldeles nystartat vill vistillsamt konstatera att företagets nästanfemtio tandtekniker tillsammans har överåttahundra års erfarenhet av branschen.Vi finns – än så länge – i Sverige ochDanmark och har redan många av ländernasledande praktiker på kundlistan.Tics produkter bygger på den absolutsenaste teknologin kombinerad medvåra tandteknikers fingertoppskänsla förestetik och funktion.Kontakta oss gärna så vi kan berätta omvåra kunskaper och dina möjligheter.Välkommen till Tic – din nya partner närdet gäller tandteknik.tıcT ANDTEKNIK I CENTRUMtıcT ANDTEKNIK I CENTRUMtıcT ANDTEKNIK I CENTRUMTics pris- och leveranskategorier:TicExpressLeverans inom 3 arbetsdagarTicStandardLeverans inom 3–10 arbetsdagarTicEconomyLeverans inom 12 arbetsdagartıcT ANDTEKNIK I CENTRUMBox 3051 SE­200 22 Malmö 040­642 12 00 www.ticab.eu info@ticab.eu

MATERIAL &METODTandläkarstuderandesom går sista terminenpå ki har fått opererabort en visdomstandvirtuellt med hjälp aven ny simulator.Under operationensgång blev det levandediskussioner med läraren,Bodil Lund (mitten).Studenter prövarvirtuell käkkirurgiVirtuell oralkirurgi kan förbättrastudenternas kliniskafärdighetsträning. Till höstenlanseras en ny simulator förblivande tandläkare.Text: Janet SuslickFoto: Eva-Lotta Sallnäs PysanderDe flesta nya tandläkare anser attde har fått otillräcklig klinisk färdighetsträningi oralkirurgi undergrundutbildningen. Det visar en storenkätundersökning som Statistiskacentralbyrån (scb) gjorde 2007 påuppdrag av Sveriges Tandläkarförbund,och liknande enkäter som hargjorts tidigare.Det inspirerade tandläkarsonenoch civilingenjören Jonas Forsslundatt göra en simulator för extraktion avvisdomständer som sitt examensarbetei datateknik för ett och ett halvtår sedan.Projektet var så pass lovande att hanhar fortsatt att utveckla simulatorn. Iseptember ska den lanseras som enfärdig produkt på världskongressensom ordnas av World Dental Federation(fdi) i Singapore.Simulatorn har förbättrats efter syn-➤Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 33

MATERIAL &METOD»Den som borrar tar på sig speciella glasögon,som gör att patientens virtuella tänder ser tredimensionella ut.«➤punkter från studenterna som går uttandläkarutbildningen vid Karolinskainstitutet (ki) i vår. Tillsammans medlärare fick de »provköra« en prototypav simulatorn i början av terminen.Opererar en visdomstandStudenterna använder syn, känsel ochhörsel när de arbetarvid simulatorn.Två, tre studenterunderhandledning av enkäkkirurg har fåttextrahera tanden38 efter en gemensamgenomgång.»Patienten« ären docka som liggerunder en grönJonas Forsslundoperationsduk. Dockan är inte specielltverklighetstrogen, och behöverinte vara det heller.Dockan har inga underkäkständer,men kinden behövs för att studenternaska kunna lägga handen motden, som man gör på en riktig patient,berättar Jonas Forsslund, som i dag ärforskningsingenjör på Kungliga tekniskahögskolan (kth).Viftar med borrenDen som borrar tar på sig speciellaglasögon, som gör att patientens virtuellatänder ser tredimensionella ut.»Borren« är en trubbig sak, men detstudenten ser med hjälp av glasögonenär en riktig borr. Den känns ocksåsom en vanlig borr och vibrerar ochlåter som den ska.Trots att studenten viftar i luftenmed »borren«, känner han eller honmotstånd ungefär som på riktigt.Känselåterkoppling (haptik) gör detmöjligt att känna tandens form ochatt emaljen är hårdare än ben, ävenom specialisternas åsikter går isär omemaljen känns för hård eller för mjukeller om den är precis lagom. Ljudet ärockså dovare när man borrar i emalj.Träffar studenten pulpan säger patienten»aj«.I arbetet med att utveckla simulatornhar Jonas haft god hjälp av sinpappa, käkkirurgen Hans Forsslundpå Gotland.Den tredimensionella bilden av patientenskäkben har gjorts med hjälpav ett par hundra datortomografibilder.Patientfallet har tagits fram efterobservationer av operationer och intervjuermed käkkirurger på ki. Enoperation videofilmades.Kraften som behövs för att borrahar beräknats med algoritmer, somhar kalibrerats tillsammans med käkkirurger.Levande diskussioner– Det blir mycket intressanta diskussionermellan studenterna och lärarnanär de använder simulatorn, säger JonasForsslund.Studenten får pröva själv i stället föratt titta på.– Undervisningssituationen blir väldigtlevande.En annan fördel är att studentenkommer att kunna jämföra sin prestationmed en specialists på precissamma patient. Är resultatet tillräckligtbra för att få godkänt eller har studentenborrat igenom tanden och in itungan?Ger övning färdighet?Med simulatorn kan man också göraom samma operation. Blir man bättreoch snabbare när man får öva på sammapatientfall några gånger?Det ska nu undersökas vid ki. Drygttio studenter som under termin 6 och7 har gått en extraktionskurs (sominte omfattar visdomständer) ska fåtesta simulatorn.Vitsen är att ta reda på hur längede måste träna med simulatorn föratt uppnå en förbättring, berättar AnnikaRosén, enhetschef på käkkirurgipå ki.En annan fråga är om studenternablir bättre på att operera bort visdomständermed hjälp av simulatornäven om de övar utan lärare.Studien görs i samarbete med ki:sinstitution för lärande, informatik,management och etik (lime).Studenter vill övaUnder senare år har de flesta studentervid ki fått assistera käkkirurgernär de opererar visdomständer, menfå studenter får pröva själva. När dethar blivit fler studenter och färre lärare,har inte alla fått möjlighet att ensassistera vid en operation under studietiden,berättar Annika Rosén.Samtidigt visar Tandläkarförbundetsundersökning att de allra flestanya tandläkare som studerade vid kihade velat ha mer praktisk övning ioral kirurgi.Därför görs enutvärdering för attvisa om studenternalär sig mermed simulatornjämfört med utan.56 av studenternasom fick användasimulatorn i börjanav terminenhar svarat på enAnnika Rosénenkät. Några av dem ska också djupintervjuas.Dyrt med simulator– Simulatorträning är en tilltalandemetod, men det är för tidigt att sägaom ki vill köpa simulatorer, säger AnnikaRosén.– Man måste betala licens varje år,och det blir väldigt dyrt, tycker hon.Komponenterna i själva simulatornkostar runt 200 000 kronor. Till detkommer en årlig summa. Support ochservice kommer att ingå.Tanken är att kunder, i första handtandläkarhögskolor, ska prenumererapå patientfall, som de själva har stormöjlighet att påverka. På så sätt blirdet allt fler patientfall efter hand.Exakt vad det kommer att kosta perår är inte bestämt, men Jonas nämner5 000 kronor per student som användersimulatorn som ett förslag. Dåjämför han med en tvådagars kurs ioral kirurgi, som kostar runt 10 000kronor.Jonas Forsslund vänder sig utomlandsdirekt med produkten. Drömkundenär ett stort universitet medmånga tandläkarstuderande som beställer50 simulatorer och många patientfall.nFotnot:Jonas Forsslund har ett eget innovationsbolag,Forsslund Systems. Simulatorn utvecklasi samarbete med konsultbolaget hiq, kth ochki.34Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Zirkonium äringen match förGreat White ® Z.Speciellt formgiven föratt skära i det superhårdamaterialet zirkonium:• Snabbare och enklare än prepareringsborr• Avancerad diamantteknologi• Instrumentformer som gör det enkelt attförbereda kronan för borttagning, underlättaråtkomst till rotkanalen och justeringsarbeten• Tillåter max. hastighet för kronor och skelett izirkoniumGreat White ® Z IntrokitInnehåller 4 diamanter i ett autoklaverbart borrställ• 2 runda diamanter i olika storlek• 1 oval diamant, typ en amerikansk fotboll• 1 konisk diamant med rundad toppFinns också i 5-pack refillÄR DITT DIAMANTBORR TILLRÄCKLIGT EFFEKTIVT?Återförsäljare:AB Forssbergs DentalKundservice tel. 08-676 54 10Fax 08-21 46 59www.fd.se

STUDENTRandis sommarjobbtandvård för hemlösaRandi Jensen läser andra terminenpå tandläkarprogrammetpå Karolinska institutet. Isommar kommer hon att arbetaideellt på en tandvårdsklinikför hemlösa i Stockholm.– Sträckan från en normallivssituation till att bli hemlösär inte särskild lång – inte ensi Sverige, säger hon.Text: Erik Norrman, tandläkarstuderandeFoto: Urban OrzolekRandi Jensen är 25 år och född i Kanada.Som barn hade hon stora problemmed sina tänder och var i stort behovav tandreglering. Eftersom tandvårdför unga inte är subventionerad i Kanadavar det enda alternativet att självjobba ihop pengarna.– Det tog flera år. Dagen då jag fickmin tandställning bestämde jag migför att bli tandläkare och framför alltortodontist. Jag förstår verkligen hurmycket tänderna påverkar ens liv. Detär hemskt att alltid behöva dölja sinatänder och att aldrig kunna skratta.Hon valde Sverige som studielandeftersom den svenska utbildningenhar gott rykte i Kanada. Innan studiestartenbodde hon i Göteborg och detvar där hon först kom i kontakt medde hemlösa.– Det var en vän som inspirerademig. Jag sålde tidningar och fungeradesom ett socialt stöd. Som hemlös är duofta helt isolerad och känner en otroligensamhet, säger Randi Jensen.Randi Jensen är från Kanada, där det är vanligt att vårdstuderande arbetar ideellt. Isommar kommer hon att arbeta med hemlösa på Hållpunkt Maria.Munhälsan viktigare än bostadGenom sitt arbete med hemlösa harRandi Jensen förstått hur viktig munhälsanär för denna grupp människor.För många är munhälsan till och medviktigare än att få en bostad.– Tänk dig själv, varje gång du tuggargör det ont. Dålig munhygien äräven ett hinder för att kunna kommatillbaka till arbetslivet. Skulle du anställanågon som saknar framtänder?Randi Jensen har länge drömt omatt öppna en tandvårdsklinik för hemlösa.Under fdi-mässan 2008 komhon för första gången i kontakt medPatricia de Palma som är en av initiativtagarnatill Nätverket Tandvård förHemlösa – ett nätverk som Randi nuhar valt att engagera sig i.På nätverkets årsmöte i oktober2008 presenterade Randi Jensen enegen undersökning om de hemlösassituation i Göteborg. Undersökningensslutsatser var nedslående.36Tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

– Det verkar som att många hemlösaanammat uppfattningen att de intehar samma rätt till vård som övrigamedborgare, och att de därför drar sigför att söka vård.Dessutom finns det vårdgivare somnekar hemlösa behandling av rädslaför smittsamma sjukdomar som Hepatitc, berättar hon.– Jag förstår inte att man kan ha sålåg självkänsla att man tycker att manär värd att leva i konstant smärta.Randi berättar att det inte bara ärmunstatus, utan hela personligheten,som förändras när man lever på gatanunder lång tid. Hon menar att de hemlösaär mycket medvetna om sin egensituation och att missbruk ofta blir ettsätt att glömma och acceptera.– Olyckligtvis leder missbruk till attbåde den mentala och den dentala hälsanförsämras ytterligare. Därmed blirdet ännu svårare att komma tillbaka.leTar efTer sponsorerI sommar kommer Randi Jensen attarbeta ideellt på tandvårdsklinikenvid Hållpunkt Maria – en vårdcentralför hemlösa i Stockholm. Patricia dePalma kommer vara hennes mentor.– Eftersom jag bara läst ett år kommerjag antagligen få assistera tandläkarna.Just nu väntar jag på att fåschemat, men som det ser ut nu kommerjag att arbeta i juni och augusti.Arbetet är inte helt riskfritt. RandiJensen berättar att patienterna på klinikenmycket väl kan vara drogpåverkadevilket innebär att man aldrig vethur de kommer att agera i stolen. Detfinns även en risk för interaktionermellan droger och de bedövningsmedelsom ges.– Klart att jag är lite orolig, man vetju om riskerna. Drogmissbrukare ärdessutom i mycket högre grad tandvårdsräddaän andra patienter, sägerhon.För att Randi Jensen ska kunnaförsörja sig under tiden hon jobbarpå Hållpunkt Maria har hon sparatihop egna pengar och fått bidrag frånvänner. Hon har också sökt sponsorerbland företag och organisationer –men än så länge utan framgång.– Tyvärr finns det en generell åsiktom att en hemlös person själv försattsig i denna situation och därmed självfår ta hela ansvaret för att ta sig urden.I Kanada är det vanligt att vårdstuderandearbetar ideellt. Randi uppmanartandläkarstuderande i Sverige attägna sig åt volontärarbete, för hjälpenbehövs verkligen.– Den uppskattning du får från dendu hjälper är antagligen den störstauppskattning du någonsin kommer attfå från en patient. Du löser inte baraakuta tandproblem utan kan ocksåförändra någons liv till det bättre.Samtidigt får du erfarenheter du intekan få någon annanstans, säger hon. nläs mer om hemlösa på sidan 12»Klart att jag är lite orolig,man vet ju om riskerna.Drogmissbrukare ärdessutom i mycket högregrad tandvårdsräddaän andra patienter.«Kontakta din dentaldepå eller någon avvåra säljare för demonstration av materialet.Heraeus Kulzerintroducerarden nya klassensperfektarestaureringarVenus Diamond är en ny universalnanohybrid komposit som på ettunikt sätt kombinerar låg kontraktionmed hög styrka.Materialet tar upp färger frånomkringliggande tandstruktur ochåterskapar ett naturligt utseende påett unikt sätt.Diamond Formula –Mätbart bättre mekaniskaegenskaperDiamond Effect –Perfekt färganpassningDiamond Layer –Enastående naturligt utseendeMer information om Venus Diamond påwww.heraeus-venus.comeller ring 08-585 777 55.Funderar du över dina alkoholvanor?Ring 020-84 44 48Prima implantatsystem,patenteradintern låsning med 6 lober som gerstyrka och stabilitet. Enkelhet ochestetik. Protetiska valmöjligheter ititan, guld, CoCr eller zirkonium.Niclas Eriksson070-623 31 40niclas.eriksson@heraeus.comMette Manniche070-623 09 61mette.manniche@heraeus.comThe new Aesthetics.KONTAKTA OSS: 031-93 68 23kundtjanst@keystonedental.seTandläkarTidningen årg 101 nr 7 2009 37

Kurser för alla!Höstens kursprogram från Praktikertjänst är häroch de flesta av våra kurser är öppna för alla – bådeoffentlig och privat tandvårdspersonal.Utveckling och utbildning är självklara prioriteradeområden för Praktikertjänst, eftersom vi tycker attkompetent personal är den bästa förutsättningenför att en mottagning ska bli framgångsrik och bliett självklart val för patienten.Läs mer om kurserna och anmäl dig på:www.praktikertjanst.se/kursprogramHar du frågor eller saknar katalogen ring:Tfn 08-789 38 62Vi på Praktikertjänst hälsar dig hjärtligt välkommentill våra kurser i höst!Kickoff kongress– med M/S Romantika till Riga 21-23 augHär kan hela tandvårdsteamet gå på intressantaföreläsningar, besöka utställningen, njuta av Rigaoch uppleva en kongressmiddag med show ombord.Kryssningen utgår från Frihamnen, Stockholm tillRiga, Lettland. Fredag 21 augusti - Söndag 23 augusti.Effektiv parodontitbehandling för hela teametAtt tackla risker - ett sätt att få nöjda patienterTandvårdsstödet för hela teametVetenskapliga publikationerPraktisk fotograferingEstetisk tandvårdDigitala klinikenHygienOpusAlmaKonferensavgift endast 2 500 kronor per person.Resa och 2 övernattningar från endast 440 kronorper person.Charlotta Dehlén besvarar gärna dina frågor på:Tfn 08-789 38 62Läs mer om kickoff:en och anmäl dig på:www.praktikertjanst.se/kickoff09www.praktikertjanst.seLars ChristerssonInger SpenserMichael Karlstén Nikos Mattheos Martin JandaMarie Rickborg Seppo WickholmAnna Bentinger

VETENSKAP & KLINIK»… ju mer man kan,desto mer inser manhur lite man kan …«BJÖRn KlInGeVetenskaplig redaktörKunnig, välinformeradoch osäkerDet är välfyllt i föreläsningssalen. Jag noteraratt några skärmar på bärbara datorerstår uppfällda. Åhå, tänker jag, här ska detantecknas flitigt. Under föreläsningensgång observerar jag att aktiviteten viddatorerna är hög. Jag strosar lite mellanbänkraderna och sneglar samtidigt påskärmarna. Någon lägger patiens. Förstblir jag lite förnärmad, men för en ungkollega som hör till framtidsgenerationenär det ju »multitasking« som gäller.Samtidigt lyssna på föreläsning, spelaspel, anteckna och ha lite favoritmusik ien hörsnäcka. Man får vara glad att honinte samtidigt talar i mobiltelefon. Att detsms:as lite då och då har inte undgått mig.En annan tycks anteckna. Utan att kunnastudera skriften i detalj föredrar jag troatt det har med föreläsningen att göra.Kanske är det kärleksbrev eller gamlajournalanteckningar, säker kan man jualdrig vara. På en skärm ser jag tydligtden välkända Google­symbolen och på enannan känner jag igen grafiken från denstora medicinska databasen MedLine. Detär uppenbart att flera kursdeltagare harkontakt med internet under min presentation.Vid föreläsningens slut är det frågestund.Plötsligt viftar en hand och detkommer en mycket välinitierad fråga fråndeltagaren som hade kontakt med MedLine­sidan.Det känns som att jag är hyggligtorienterad och frågeställaren verkar accepterasvaret. Efteråt kan jag inte släppatanken att det var en kuggfråga. En känslaav att frågaren visste mycket mer än vadjag gjorde.Några dagar senare är jag på hemmaplanoch har studentföreläsning. Scenen upprepas:på några ställen är persondatorer igång. I pausen frågar jag nyfiket om vadjag uppfattar vara en ny trend. Studenterkan direkt i realtid kolla fakta på alltjag säger och vara uppkopplade mot justmedicinska faktadatabaser. Resten av denplanerade föreläsningen blir en spännandediskussion om hur ett kritiskt kunskapssökandekan finna nya former.En student ger mig något att fundera påsom fortfarande gnager i mitt bakhuvud.»Det blir bara värre och värre«, säger hon.»Ju mer faktadatabaser som blir tillgängligaför oss, desto mer osäker blir man.«Jo, det har visst någon sagt förut; att jumer man kan, desto mer inser man hur liteman kan. Ständigt uppkopplad och medalla fakta på ett musklicks avstånd. På vägut ur föreläsningssalen stannar studententill och ger mig ett tröstens ord: »Lärarebehövs för att filtrera bort onyttig skräpkunskap.«Så har det alltså blivit: kunnig,välinformerad, men alltmer osäker. Få seom systematiska kunskapsöversikter ochnationella riktlinjer underlättar eller förvärrari detta dilemma.INNEHÅLL40 faCkPRess45 I koRtHet66 bÖCkeR73 bÖCkeR74 Debatt47 Tema: nY FORsKnInGKRIsTIansTadVid Högskolan i Kristianstadforskar man sedan2001 kring munhälsans effekterpå den allmänna hälsan.Forskningsprojektenfokuserar bland annat påbehandlingar av infekteradeimplantat, allmänhälsaoch munhälsa hos de äldre,dålig andedräkt, sambandmellan hjärt–kärlsjukdomoch parodontit, tobaksavvänjningoch kunskapenom parodontal sjukdom.70 nIOm: FRÅGOR OCH sVaROm BleKnInG aV TÄndeRBlekmedel för tänder ärklassificerat som kosmetikaoch detta har letttill osäkerhet om vilkaprodukter tandläkare kananvända, och om andra äntandläkare nu kan blekatänder.Bruzell, Dahl48OLIKA BEHANDLINGS MODELLER av periimplantärmukosit och peri­implantitpresenteras.tandläkartidningen årg 101 nr 7 200939

VETENSKAP & KLINIK I FACKPRESSKORTHETVagococcusfluvialisupptäckti rotkanaljournal of endodontics➤Bakterien Vagococcusfluvialis har av tyskaforskare för första gångenupptäckts i en rotkanalsom tidigare behandlatsendodontiskt.Forskarna utgick från 20patienter i åldrarna 25–75år som hade remitterats förrotbehandling. Alla tänderhade rotfyllts minst fyra årtidigare och röntgen påvisadeperiradikulär sjukdom.Två tänder uteslötsur analysen.Sedan tidigare rotfyllningaravlägsnats togsprover från rotkanalernaoch analyserades med olikametoder för att fastställabakterieförekomsten. Ien rotkanal upptäcktesV fluvialis. Bakterien hartidigare isolerats i enstakafall från ryggmärgsvätska,sår och blod. I studien påvisadesockså hög frekvensav tidigare kända rotkanalsbakteriersom Solobacteriummoorei och Fusobacteriumnucleatum. Förförsta gången upptäcktesOlsenella uli, Slackia exiguaoch Megasphaera spp i ensekundärinfektion.Forskarna påpekar attdessa bakterier har isoleratsfrån primärinfektioneri tänder på senare tid ochanser att deras fynd betyderatt man bör studerapatogenesen vid sekundärapikal parodontit somresultat av sekundär endodontiskinfektion. De anservidare att virulens, patogenicitetoch effekten avdessa nya arter bör undersökasi fortsatta studier.Källa: Schirrmeister JF,Liebenow A-L, Pelz K et al.New bacterial compositions inroot-filled teeth with periradicularlesions. J Endod 2009; 35:169–74.Svenskars smärttoleranshögreän mäns frånMellanösternjournal of oralrehabilitation➤Det finns signifikantaskillnader i smärttoleransmellan svenskar och personerfrån Mellanöstern, enligten svensk studie. Däremotfinns inga signifikantaskillnader i smärttröskeln.Forskarna rekryteradevia flygblad och annonser64 studenter vid Malmöhögskola till experimentet,32 svenskar och 32 medursprung i Mellanöstern,hälften av dem kvinnor ochhälften män.Försökspersonernassmärttröskel och smärttoleransmättes med tre olikametoder: mekanisk stimulering,elektrisk stimuleringoch termisk stimulering(i detta fall kyla).Det fanns signifikantaskillnader i smärttoleransvid mekanisk och termiskstimulering mellan försökspersonerfrån Sverigeoch Mellanöstern. Vidarenoterades signifikantaskillnader mellan män ochkvinnor för smärttoleransvid elektrisk och mekaniskstimulering. Svenska mänhade signifikant högresmärttoleranser i alla trestimuleringarna än mänoch kvinnor från Mellanöstern,men också högreNYHETFlyter bättre och ger bättre avtrycksresultat.På bara 2 minuter...Affinis Precious Light och Regular Body klarar fukt, salivoch blod som inget annat A-silikon eller polyeter gjorttidigare. Garanterat bättre avtryck med mindre risk förblåsor och kontraktioner.Affinis Precious är dessutom thermo-reaktivt, vilketger lång arbetstid och kortare stelningstid i munnen.Affinis Precious har färgerna guld och silver som gör detenklare att "läsa" avtrycken och direkt se att resultatenär tillfredställande.Affinis Precious fungerar till alla typer av avtryck, självklartäven utmärkt till implantatavtryck. Affinis är dessutomett betydligt mer ekonomiskt material att arbetamed än polyeter.Välj Affinis Precious och få det avtrycksmaterialsom leder utvecklingen...Tel: 08-687 47 40, Fax: 08-687 47 45, E-mail: info@coltenewhaledent.se40tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIK I FACKPRESSKORTHETän svenska kvinnor.Forskarna konstateraratt totalt sett visar derasresultat att kvinnor är merkänsliga än män för smärtsamma,experimentellastimuli, vilket stämmermed resultat från andrastudier.De framhåller att dettaär den första studie därsmärtupplevelsen hospersoner från Sverige ochMellanöstern har studerats.De skillnader somfanns var mer uttalademellan männen från Sverigeoch från Mellanösternän mellan kvinnorna.Könsskillnaden var dessutomstörre bland svenskarna.Fynden tyder på attkulturfaktorer och kön harbetydelse för smärtupplevelse.Källa: Dawson A, List T.Comparison of pain thresholdsand pain tolerance levelsbetween Middle Easterners andSwedes and between genders. JOral Rehabil 2009; 36: 271–8.Större bitkraftvid fyrkantigansiktsformarchiVes of oral biologY➤Personer med fyrkantigansiktsform har störrebitkraft än andra personer,enligt en studie från Iran.Den bekräftar också attmän har större bitkraft änkvinnor.Forskarna påpekar attflera olika faktorer som kanpåverka bitkraften har studeratsi tidigare forskning,men ingen studie finns omansiktsformens betydelse.De rekryterade 20 manligaoch 20 kvinnliga tandläkarstudentermed normaltanduppsättning. Studenternasbitkraft testades ien speciell apparat. De fickbita samman så mycket dekunde tre gånger på varderasidan av käken vid förstamolaren.Ansiktsformen fastställdessom fyrkantig,fyrkantig­spetsig, spetsigeller oval.Männens genomsnittligabitkraft var 73 kilomot kvinnornas 53. Dengenomsnittliga maximalabitkraften hos personermed fyrkantig ansiktsformvar 93,7 kilo mot 63,8 vidfyrkantig­spetsig, 50,2 vidspetsig ansiktsform och54,4 kilo vid oval form.Forskarna anser att omansiktsformen kan kopplastill bitkraft kan dettaanvändas för att förbättraresultaten vid protetiskbehandling.Källa: Bonakdarchian M, AskariN, Askari M. Effect of face formon maximal molar bite forcewith natural dentition. Arch OralBiol 2009; 54: 201–4.Låg frekvensav tandborstningger flerhjärtriskfaktorereXPeriMental biologYand Medicine➤Låg frekvens av dagligtandborstning har sambandmed ökad förekomstav diabetes typ 2, högtblodtryck och höga triglycerideroch/eller lågt HDl,enligt japanska forskare.I deras studie ingick54 551 personer i åldrarna40–79 år (41 000 medbristfälliga data och 5 500med blodfettsänkandeläkemedel hade då uteslu­Förstärkning på TigranLotty Kjellqvist är sedan en tid tillbaka AreaManager för Tigran i Skandinavien. KontaktaLotty per telefon: 040-650 16 60 eller viae-post: l.kjellqvist@tigran.se.Ger Dig möjlighetatt planera Dina implantatfallbaserat på patientens CT scan.Superb 3D-visualisering. Sparartid och pengar då filkonverteringej behövs. Systemet är öppetför marknadens välkändaimplantatsystem.Tigran Technologies erbjuder en innovativteknologi baserad på porösa,icke-resorberbara titangranuleroptimerade i form, storlek ochytskikt för att utgöra en unik miljöför beninväxt och implantatfi xering.Kom och träffa Tigran på Europerio imonter A10:28, Stockholm 4-6 juni.www.tigran.seKONTAKTA OSS: 031-93 68 23kundtjanst@keystonedental.setandläkartidningen årg 101 nr 7 2009 41

VETENSKAP & KLINIK I FACKPRESSKORTHETtits från det ursprungligaurvalet). Av deltagarna var20 155 män 34 396 kvinnor.Deltagarna genomgick enhäl so kontroll och besvaradefrågeformulär om blandannat tandborstning – eftervarje måltid, 1–2 gånger perdag eller nästan aldrig.Av deltagarna fick 7,8procent diagnosen diabetes,41,5 procent högt blodtryck,24,1 procent högatriglycerider och/eller lågtHDl.Det fanns hos både mänoch kvinnor ett sambandmellan lägre fre kvens avtandborstning och högrefrekvens av diabetes, högatriglycerider och/eller lågtHDl, medan det för högtblodtryck bara fanns ettsamband bland kvinnor.För högt totalkolesterolfanns inget samband.Efter korrigering förålder, BMI, rökvanor, alkoholkonsumtionoch dagligpromenadtid blev riskenför diabetes högre blanddem som nästan aldrigborstade tänderna än blanddem som borstade eftervarje måltid. Risken förhögt blodtryck var högrebåde bland dem som borstade1–2 gånger per dageller nästan aldrig än blanddem som borstade eftervarje måltid. Samma sakgällde för höga triglycerideroch/eller lågt HDl.Låg frekvens av tandborstninghar samband med ökadförekomst av diabetes typ 2,högt blodtryck och höga triglycerideroch/eller lågt HDL,visar en studie.forskarna skriver att dettaär den första studien somdirekt undersöker sambandetmellan tandborstningoch kardiovaskulära riskfaktorer.De konstaterar vidare attdet krävs en interventionsstudieför att klarläggaom tandborstning är eneffektiv metod för att motverkarisken för diabetes,högt blodtryck och blodfettrubbningar.Källa: Fujita M, Ueno K, Hata A.Lower frequency of daily teethbrushing is related to higherprevalence of cardiovascular riskfactors. Exp Biol Med 2009;234: 387–94.lennaRT edqVIsT, medicinjournalist,sammanfattar artiklari medicinska och odontologiskatidskrifter för Tandläkartidningensläsare.e-post: lennart.edqvist@telia.comSenaste nyttalltid påtandläkartidningen.se100 årfoto: MatILDa NoRMaNMultilink ® AutomixEtt självhärdande universalcement med ljushärdningsom tillval för adhesiv cementering.Multilink Automix används tillsammans med en självetsandeprimer på tanden och en metall/zirkoniumprimer eller Monobond-S(silan) på tandersättningen.• Enkel arbetsgång• Stark bindning• För cementering av metall- och helkeramrestaurationerNyhet!EasyClean-Upwww.ivoclarvivadent.comIvoclar Vivadent ABDalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l Fax: 08-514 93 940 l info@ivoclarvivadent.sead sv_tdl_ tid mulltilink jan09.1 1 09-02-06 12.49.4642tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Kursresa till Åland6–9 augusti 2009Kursen inriktar sig på olika behandlingsprinciper,Revoice metoder och nya protetiska produkter. Allt föratt du ska var väl förberedd inför höstens utmaningar.Under föreläsningarna och aktiviteterna på Åland ärsamtliga tandvårdsteam på Åland inbjudna för utbyteav erfarenheter med svenska kollegor.Föreläsare:Sirkka Liisa Perkiö, legitimerad Naprapat och Voice-massörRevoice är en terapiform som, vilket namnet antyder, sätter betoningen pårösten. Sirkka-Liisa Perkiö har utvecklat terapiformen och ger munmassagei samarbete med Citytandvården på Åland. Liisa har tidigare arbetat påKoncerhuset, Kungliga Operan och foniatriska mottagningen på Sophiahemmeti Stockholm. Hon ger regelbundet föreläsningar och workshops ochhar framträtt i radio och TV både i Sverige och Finland.Kursgivare:Anders Tullberg, specialist i protetik, BraheklinikenMarie Tullberg, specialist i parodontologi och bettfysiologi, BraheklinikenNiclas Stenberg, marknadsansvarig för DenzirKursen är ämnad för hela tandvårdsteamet!Preliminär resplan:6 augusti – Incheckning kl 16:15 från Vikingterminalen, StockholmKurs samt middag under resan, Incheckning på Hotell Pommern i Mariehamn.7 augusti – Kurs under dagen och avslutas med Golftävling på världsberömdaSlottsbanan. Studiebesök på Citytandvården med efterföljande middag.8 augusti – Kurs under dagen och avslutas med Golftävling på naturskönaKungsbanan. Dagen avslutas med Tjudö-afton med vinprovning.9 augusti – Hemresa via Kapellskär och charterbuss.Anländer ca kl 09:30 i Stockholm.Paketpris resa/boende/mat/dryck/aktiviteter:Euro 640 per person i dubbelrumEuro 760 per person i enkelrumKursavgift:Tandläkare 2 400 krÖvriga 1400 krRing eller maila oss för ett prospekt med detaljeradinformation om resa, resmål och kursinnehåll.Sista anmälningsdag 18 juni!0771-98 98 00 info@denzir.se www.denzir.se

VETENSKAP & KLINIK I KORTHETNya lokalerför Stockholmskraniofaciala team➤ Den 1 april invigdes denya lokalerna i Solna förStockholms kraniofacialateam. Teamet är ett samarbetemellan folktandvården,Karolinska institutetoch Karolinska universitetssjukhusetoch specialisternakommer, förutomfrån Solna, från Eastmaninstitutet,Odontologiskafakulteten i Huddinge ochTalkliniken på Huddingesjukhus.Man har alltså samlatkompetensen på denna nyaavdelning framför allt runtbehandlingen av barn medlkg (läpp-, käk-, gomspalt).I Sverige föds varje år cirka200 barn med någon formav detta tillstånd.aqLeukotoxin orsakar aggressivform av parodontitBakteriegiftet leukotoxinförknippas starktmed grava och snabbtinsättande former avparodontit. I PeymanKelks avhandling förklarasmekanismen somligger bakom.Vid de aggressivare formernaav parodontit somfrämst drabbar yngre personerär bakterien Aggregatibacteractinomycetemcomitansinblandad. Dennabakterie producerar blandannat leukotoxin men ävenandra sjukdomsframkallandeämnen. Leukotoxinhar förmåga att specifiktavdöda vissa grupper avimmunförsvarsceller hosmänniskan men kopplingenmellan sjukdomsprocessenoch avdödningenhar hittills varit okänd. IKelks avhandling presenterasmekanismen som gerden grava parodontiten:leukotoxinet från A actinomycetemcomitansger ettkraftigt inflammationssvarfrån makrofagerna somdå utsöndrar interleukin-1beta, vilket ger förlust avbenvävnad. Detta kan varaförklaringen till den snabbabenförlusten vid gravparodontit.Genom avhandlingen harman skaffat sig ytterligarekunskaper om hurde biologiska processernafungerar vid grava formerav parodontit, därigenomkan nya diagnostiska metoderoch behandlingarutformas.Peyman Kelk tog sin tandläkarexamen2002 vid Umeåuniversitet och utbildarsig nu till specialist i oralprotetik. Kelk försvaradesin avhandling »Inflammatorycell death of humanmacrophages induced byA actinomycetemcomitansleukotoxin« på Institutionenför odontologi vidUmeå universitet den 27mars i år.amanda quenselamanda quensel (AQ)medicinjournalist, sammanfattarvetenskapliga nyheter förTandläkartidningens läsare.BISFIL 2B – kompositen med obegränsat härddjupUnderhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdningtar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling.Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositenmed obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhaltenger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även engynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis.Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdandekomposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare ochmed bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandandeintraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer omvåra erbjudanden med Bisfil 2B.Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningenfördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast.HULTÉN & Co abtel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00www.bisco.seBifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46tandläkartidningen årg 101 nr 7 200945

EndoREZ®Varsam It’s Time och to be enkel Kind obturation to the RootDags Obturation att ta that ett is varsamt always kinder grepp and om gentlerdina rotkanaler.· Rated as non-toxic compared to other leading sealers 3EndoREZ: resinbelagd guttaperka förs passivt ner i den Endo-REZ-fyllda rotkanalen. EndoREZ är en lättflytande, fuktälskande,resinsealer som fyller alla utrymmen som tidigare fylldes medextremt tryck eller värme. Använd EndoREZ obturationssystem,det är en enklare och skonsammare obturationsteknik.1·• The Klassad ONLY som resin-based icke-toxisk sealer i jämförelse with five med years andra of clinical ledande proof sealers of success 1• Den enda resinbaserade sealern med fem års kliniska bevis för· framgång Hydrophilic 2 chemistry enables penetration deep into dentinal tubules• Hydrofil kemi möjliggör penetration långt in i dentintubili· Reduced rate of root fracture in EndoREZ filled canals 23• Rotkanaler fyllda med EndoREZ minskar risken för rotfrakturer• Perfekt konsistens fyller ut och väter ytan – inga mixingblock, inget· kladd Superior flow and wetting for easy handling—no mixing pads, no mess• Självprimande kemi – kräver inga extra steg· Self-priming chemistry requires no extra steps1. Lodiene G, et al. Toxicity evaluation of root canal sealers in vitro. Int Endod J. 2008 Jan;41(1):72-7.2. Zmener O, Pameijer C. Clinical and radiographical evaluation of a resin-based root canal seaer: A5-year follow-up. J Endod 2007; 6; 676-79.3. Hammad M, et al. Effect of new obturating materials on vertical root fracture resistance of endodonticallytreated teeth. J Endod. 2007 Jun;33(6):732-6.Call now for your FREE white paper!Köp nya EndoREZ och få EndoREZ4.0 CE Accelerator credits available. på köpet! Värde 425:-*Mention Source Code 8C11EndoREZ art. nr 5900EndoREZ Accelerator art. nr 399*Gäller under maj 2009 eller så långt lagret räcker.The EndoREZ obturation system creates a solid, bondedobturation * in the canal without lateral/vertical pressure or heat.EndoREZ SealerDentin penetration av of sealerEndoREZ PointsEndoREZ obturationssystemThe EndoREZ ® SystemEndoREZEndoREZ ®Flyter lätt från den unikadubbelsprutan Flows easily from uniqueTwoSpense ® och applicerasand Skini ®medsyringeskinnysprutan.delivery systemNaviTip®NaviTipUltradents Place EndoREZ patenterade to the unikaNaviTip apical constriction gör appliceringen with avEndoREZ precision både using lätt NaviTip— och enkel.Du no slipper awkward lentulonål spirals eller enmängd or coated papperspoints.paper pointsrequired®EndoREZ pointsResintäckta guttaperkapointsPointsskapar Resin-coated en tillförlitlig gutta-percha tät obturationcreate med a traditionella true-bonded material– undvikobturationatt användawith traditionalnedbrytningsbaramaterials—avoid usingbiodegradablesyntetiskasynthetickoner.coresAcceleratorAnvänd EndoREZ AcceleratorförAcceleratoratt härda resinet på någraminuter och börja därefterNEW! Use EndoREZstift- och pelaruppbyggnadenAccelerator to cure thevid samma behandlingstillfälle.resin in moments andbegin post-and-coreimmediately when needed1. Zmener O, Pameijer C. Clinical and radiographical evaluation of a resin-based root canal seaer: A 5-year follow-up. J Endod 2007; 6; 676-79.2. Hammad M, et al. Effect of new obturating materials on vertical root fracture resistance of endodontically treated teeth. J Endod. 2007 Jun;33(6):732-6.3. Lodiene G, et al. Toxicity evaluation of root canal sealers in vitro. Int Endod J. 2008 Jan;41(1):72-7.Telefon: 08-646 11 02www.ahrendental.com

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTADForskning pågårKRISTIANSTAD Vid Högskolan i Kristianstad forskar mansedan 2001 kring munhälsans effekter på den allmännahälsan. Forskningsprojekten fokuserar bland annat påbehandlingar av infekterade implantat, allmänhälsa ochmunhälsa hos de äldre, dålig andedräkt, samband mellanhjärt–kärlsjukdom och parodontit, tobaksavvänjning ochpå kunskapen om parodontal sjukdom.Forskningsutskottet vid Högskolan i Kristianstadbeviljade 1999 medel för att starta ett forskningstemasom kom att benämnas Munhälsa– Allmän hälsa – Livskvalitet. Temat har sedanstarten letts av professor Stefan Renvert. Avsiktenvar att tillvarata den forskningskompetenssom finns vid Institutionen för hälsovetenskaperavseende olika hälsoaspekter hos den åldrandebefolkningen.Under de första fem åren utgick ett stöd frånHögskolans forskningsmedel, men från 2004 ärtemat helt beroende av extern finansiering försin verksamhet.Grundläggande oavsett forskningsinriktninghar varit att se munnen som en del av kroppenoch inte som en separat enhet. Projekten handlarinte bara om odontologi utan också om hur munnenssjukdomar/hälsa påverkar den allmännahälsan och upplevelsen av friskhet.Vi är en liten grupp och är självklart mycket beroendeav att vi har ett bra kontaktnät både inomoch utom landet. Flera av våra projekt sträckersig således över såväl läns­, lands­ som ämnesgränser.Vi är mycket tacksamma över att få möjlighetatt presentera de projekt som vi har fokuserat vårforskning på.sTeFan RenVeRTProfessor och temaledareForskningpågår:Kristianstadtandläkartidningen årg 101 nr 7 200947

VETENSKAP & KLINIKRenvert & Roos-JansåkerBehandlingarav infekteradeimplantatanalyserasFigur I. Användning av en plastsond.stefan RenvertProfessor, temaledarevid Högskolan i Kristianstade-post: stefan.renvert@hkr.seAnn-Marie Roos-JansåkerForskningpågår:KristianstadSAMMANFATTAT Vid Högskolan iKristianstad utvärderas olika behandlingsmodellerav peri-implantär mukosit ochperi-implantit, inflammerad vävnad ochbenförlust kring implantat. En viktig delav behandlingen är att underlätta förpatienten att rengöra runt implantaten.Godkänd för publicering 30 januari 2009Dentala implantat används idag ofta för att ersättaförlorade tänder. I flera långtidsstudier har enlyckandefrekvens på cirka 95 procent redovisats[1]. Dessa siffror är baserade på andelen implantatsom förloras under till exempel en tioårsperiod.Eftersom flera implantat ofta installeras i en ochsamma individ är procentandelen patienter somdrabbas av implantatförluster mycket högre. Ungefärtio procent av patienterna som behandlatsmed dentala implantat drabbas av implantatförluster[2]. Implantatförlusterna är ofta koncentreradetill vissa patienter. Om en patient förlorarflera implantat kan det äventyra hela den protetiskakonstruktionen. Lyckandefrekvens eller»survival rates« utvärderar bara om implantatenfinns kvar i munnen och inte implantatens kliniskastatus. Att tala om »survival rates« är därförett mycket grovt och otillräckligt mått på lyckadimplantatbehandling. En kontinuerlig klinisk utvärderingav inflammationsstatus är viktig.Den bakteriella kolonisationen av implantatensker kort efter installation och mikrofloran är istora delar densamma som koloniserar tandköttsfickornarunt tänder. Om patientens munhygienär bristfällig och biofilmen inte avlägsnas utvecklasen inflammation i vävnaden runt implantaten.Mukosan i anslutning till implantaten rodnar ochblir svullen (peri­implantär mukosit). Inflammationenkan, om den inte behandlas tidigt, orsakaen benförlust runt implantaten (peri­implantit).Figur II. Bendestruktion kring ett implantat.DiagnostikPeri­implantär mukosit kan identifieras klinisktgenom att vävnaden oftast är rodnad och svullen.Blödning och/eller pus vid sondering är ettviktigt tecken på inflammation (figur I).Sondering är en tillförlitlig och oskadlig metodför att skilja frisk från inflammerad vävnad. Riskenför att repa implantatytan är minimal. Denparodontala undersökningssonden i metall gåratt använda, men det är ofta lättare att användaen sond i plast eftersom den är eftergivlig. Detär viktigt att sondera runt implantaten efter detatt suprakonstruktionen framställts för att haett utgångsstatus som senare sonderingsmåttkan jämföras med. Man bör sedan sondera runtimplantaten årligen för att det ska vara möjligtatt upptäcka tidiga förändringar. Ibland kan detvara svårt att sondera beroende på utformningenav suprakonstruktion, men oftast kommer manåt att sondera vid åtminstone en yta. Röntgenbehövs som ett komplement till den kliniska di­48 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTADmed flera väggar, alternativt avsaknad av buckaloch/eller lingual vägg (figur II). Som regel harpatienten inga eller mycket små kliniska symtomoch peri­implantit är precis som parodontit en»tyst sjukdom«.Prevalens av peri-implantär mukositoch peri-implantitI två nyligen publicerade svenska studier har prevalensenav peri­implantit undersökts. Franssonet al [3] rapporterade att 28 procent av patienternahade peri­implantit, definierat som benförlustpå röntgen och kliniska tecken på inflammation.Om peri­implantit definieras på samma sätt visarRoos­Jansåker et al [2] att upp till cirka 50procent av patienterna har minst ett implantatsom är drabbat av peri­implantit. Om peri­implantitdäremot definieras som en benförlust ≥3gängors benförlust sedan ettårskontrollen, blirprevalensen 16 procent av patienterna. Patientersom röker och/eller har förlorat sina tänder tillföljd av parodontit riskerar i större utsträckningperi­implantit än andra patientgrupper [4]. Detär viktigt att patienten informeras och att denframtida stödbehandlingen av patienten anpassasefter detta.Figur III. Före respektive efter icke-kirurgiskbehand ling.agnostiken. Röntgenbilder som tagits när suprakonstruktionensatts på plats jämförs med nytagnaröntgenbilder för att konstatera eventuellabenförluster runt implantaten. Röntgenbildenska vara tagen så att gängorna på implantaten ärfriprojicerade. Om det inte tidigare funnits benförlustvid implantatet och det inte finns någrakliniska tecken på inflammation (blödning vidsondering) kan man avvakta med röntgen. Ompus och/eller blödning registreras kliniskt börden kliniska undersökningen kompletteras medröntgenbilder. Upptäcker man förlust av ben vidimplantaten samtidigt som det blöder och/ellerkommer pus vid sondering, har patienten periimplantit.För att undvika utveckling av peri­implantitär det viktigt att kontinuerligt registreraoch vid behov åtgärda tidiga tecken på infektionkring implantaten. Vid peri­implantit sesröntgen ologiskt ofta en kraterformad marginaldefekt runt implantatet. Benförlusten är cirkuläroch kan kliniskt bestå av en kraterformad defektBehandlingEstetiska och fonetiska krav styr ofta utformningenav den protetiska konstruktionen. Dettainnebär inte så sällan att patienten kan få svårtmed munhygienen runt sina implantat. I vissafall kan det vara helt omöjligt för patienten attrengöra runt om implantaten. När mukosan sedansvullnar som en följd av inflammationsreaktionen,försämras åtkomligheten ytterligare.Protetikens utformning bör ta hänsyn till att patientenmåste kunna rengöra konstruktionen. Föräldre patienter kan en protetisk ersättning medstora approximalrum och långa distanser ellereventuellt en täckprotes vara det lämpligaste behandlingsalternativetäven om man då måste geavkall på estetiken. En viktig del i behandlingenav peri­implantär mukosit och peri­implantit äratt vid behov justera den protetiska konstruktionenså att det blir möjligt för patienten att utföramunhygieniska åtgärder. En patient som förstårallvaret i sin sjukdom accepterar oftast en konstruktionmed »större mellanrum«, för att lättarekunna hålla den ren och förbättra prognosen.Icke-kirurgisk behandling av peri-implantitDet första steget vid behandlingen är att eliminerainfektionen (figur III). Mekanisk behandlingav peri­implantär mukosit kan vara effektiv. Entilläggsbehandling av antimikrobiella substanserkan också förbättra den kliniska situationen.Förekomsten av gängor och en ofta rå ytstrukturgör emellertid att det är mycket svårt att på etteffektivt sätt mekaniskt eliminera mikrofloranfrån implantatytan när den har blivit exponeradtandläkartidningen årg 101 nr 7 200949

VETENSKAP & KLINIKRenvert & Roos-JansåkerFigur IV. Kirurgisk friläggning av bendestruktionerna kring två implantat.för biofilmen. De studier som finns indikerar atten icke­kirurgisk mekanisk behandling av periimplantitär otillräcklig för att få läkning av infektionen[5]. Metoder som har använts är mekaniskrengöring med titan­ eller kolfiberkyretter,användning av plastöverdragna spetsar till ultraljudsapparater,laserbehandling, munsköljningmed antibakteriella substanser och användningav lokal antibiotika.Lokal antibiotika har visat sig ha positiv tillläggseffekti samband med mekanisk behandlingav peri­implantit.och påverkan på mikrofloran efter olika typer avmekanisk behandling av peri­implantär mukositoch peri­implantit. Andra frågeställningar vi arbetarmed är kopplade till användning av generellantibiotika respektive effekten av laserbehandlingi samband med peri­implantitbehandling.Forskargruppen arbetar också med att utvärderaolika regenerativa modeller för att finna nya ochbättre behandlingsmodeller av peri­implantit.forskargruppenbestår av StefanRenvert, AhmadAghadezdeh,Noel Claffey,Hadar Hallström,Anders Holmlund,Catrine Isehed,Ann-Marie Roos-Jansåker, ChristelLindahl, SusanneLindgren,UllaLundström, MariaOlofsson, RutgerPersson, IainnisPolyzois och SvenScholander.Kirurgisk behandlingKirurgisk friläggning av de infekterade implantatenmedger en bättre åtkomlighet av implantatytan(figur Iv). Vi har i djurmodeller visat attdet går att få ett tidigare infekterat implantat attosseointegrera efter mekanisk + kemisk rengöringav implantatytan. Att använda metoder sominnefattar benplastik är inte så tilltalande sombehandlingsalternativ i överkäkens frontregion.I de studier som vi publicerat har vi funnit att det,i varje fall på kort sikt, tycks möjligt att med användningav bensubstitut erhålla viss defektutfyllnadoch kliniskt goda resultat som avspeglas ireducerat fickdjup och mindre blödning [6, 7].Aktuella forskningsprojektVid Högskolan i Kristianstad pågår, i samarbetemed kolleger i Bern, Gävle, Dublin, Halmstad ochUppsala, flera studier för att utvärdera olika behandlingsmodellersom används vid behandlingav peri­implantär mukosit och peri­implantit. Vistuderar om det finns skillnader i läkningssvarRefeRenseR1. Berglundh T, Persson L,Klinge B. A systematicreview of the incidence ofbiological and technicalcomplications in implantdentistry reported in prospectivelongitudinal studiesof at least 5 years. J ClinPeriodontol 2002; 29(Suppl 3): 197–212: discussion232–3.2. Roos-Jansåker AM, LindahlC, Renvert H, Renvert S.Nine- to fourteen-yearfollow-up of implant treatment.Part II: presence ofperi-implant lesions. J ClinPeriodontol 2006a; 33:290–5.3. Fransson C, Lekholm U, JemtT, Berglundh T. Prevalence ofsubjects with progressivebone loss at implants. ClinOral Implants Res 2005; 16:440–6.4. Roos-Jansåker AM, RenvertH, Lindahl C, Renvert S.Nine- to fourteen-yearfollow-up of implant treatment.Part III: factorsassociated with peri-implantlesions. J Clin Periodontol2006b; 33: 296–301.5. Renvert S, Roos-JansåkerAM, Caffey N. Non-surgicaltreatment of peri-implantmucositis and peri-implantitis:A literature review. JClin Periodontol 2008; 35(suppl 8): 316–32.6. Roos-Jansåker AM, RenvertH, Lindahl C, Renvert S.Surgical treatment of periimplantitisusing a bonesubstitute withor without aresorbable membrane: aprospective cohort study. JClin Periodontol 2007a; 34:625–32.7. Roos-Jansåker AM, RenvertH, Lindahl C, Renvert S.Submerged healing followingsurgical treatment ofperi-implantitis: a caseseries. J Clin Periodontol2007b; 34: 723–7.50 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

TMFiltekSupreme XTUniversal nanokompositFörenkla din vardagEn komposit för hela bettetFiltek Supreme XT är avsedd för anteriora och posteriora fyllningaroch är uppbyggd av enbart nanofiller, vilket gör att du fårhögglans i hela bettet. Med Filtek Supreme XT kan du enkeltfå ett optimalt resultat, med ett fåtal färger, anpassade till denklassiska färgskalan Vitapan.ErbjudandeKöp 5 valfria Filtek kompositer och få ett Protemp Crowntestkit utan kostnad. Värde ca. 1000;-3M Svenska AB · 3M ESPE Dentalprodukter · 191 89 Sollentuna · Tel: 08-92 21 00e-post: 3msvenskaab@mmm.com · www.3mespe.com/se

VETENSKAP & KLINIKRenvert et alfokus på sambandetmunhälsa–allmänhälsastefan RenvertProfessor, temaledarevid Högskolan i Kristianstade-post: stefan.renvert@hkr.seRutger PerssonJohan BerglundhJan ReseboSAMMANFATTAT Sedan 2001 har Blekingedeltagit i en nationell äldrestudie däräven munhälsobedömning ingår. Studiengör det möjligt att analysera eventuellasamband mellan allmänhälsa och munhälsa.Analys av materialet pågår mendet är redan påvisat att man genom enenkel analys av den kortikala mandibulärabenplattan kan uppskatta förekomsten avosteoporos.Godkänd för publicering 30 januari 2009Befolkningsstudien sNAc (se faktaruta 1), som iBlekinge även innehåller en större munhälsobedömning,avser att ge information om vilken betydelsebland annat omgivning, livsstil, tidigaresjukdomar och munhälsa har för hälsa och välbefinnandepå äldre dagar. Genom tvärvetenskapligaundersökningar, intervjuer och enkäter som,beroende på deltagarnas ålder, upprepas med treeller sex års intervall kartläggs förändringar övertiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskttillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållandenoch kontakter med vård­ och omsorgssystemet.Åren 2001–2003 genomfördes den första fasenav datainsamling i befolkningsdelen försNAc­Blekinge och då denna slutförts hade 1 402personer av de totalt 2 312 personerna i populationen60–96­åringar som inbjudits till studienundersökts. Inmatning av data från dessa 1 402personer var klar under våren 2004 och däreftervidtog de första bearbetningarna och analysernaparallellt med planering inför den första återundersökningen.Deltagandet vid baslinjeundersökningenvar alltså drygt 60 procent för hela gruppen60–96­åringar och varierade mellan cirka 55och 75 procent i de olika åldersgrupperna. Dethögre deltagandet fanns bland de yngre.Upplevelse av hälsotillståndetRent allmänt upplever män sitt hälsotillståndsom något bättre än vad kvinnor gör och på fråganom vad de tror om sitt hälsotillstånd jämförtmed andra i samma ålder anser 93 procent att detförmodligen är lika bra eller bättre (figur I).Den första återundersökningen påbörjades ioktober 2004 och avslutades i juni 2006. Cirkaen fjärdedel av försökspersonerna som undersöktesvid baslinjeundersökningen hade avliditnär återundersökningen startade hösten 2004.Av de överlevande är det cirka 90 procent somdeltar även i den första återundersökningen. Enandra återundersökning, då också en ny population60­ och 81­åringar rekryteras, påbörjades ijanuari 2007.Forskningpågår:KristianstadGenom att göra en riskbedömning avosteoporos i samband med användningav panoramaröntgenbilder och genom attremittera dessa individer till lämplig instansinom primärvården skulle man kunna minskafrakturförekomsten hos äldre.52 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTAD403530n Männ Kvinnorn Totalt»Rent allmänt upplever män sitthälsotillstånd som något bättre änvad kvinnor gör …«25Procent2015105Dåligt Någorlunda Gott Mycket gott UtmärktFigur I. Allmänt hälsotillstånd.Oral hälsa – en delstudie inom SNACSom en del i sNAc­Blekingestudien ingår en kliniskodontologisk undersökning och en enkätsom fokuserar på hur individerna upplever sinmunhälsa. På detta sätt skapas möjligheter attrelatera munhälsans betydelse till såväl allmänhälsa som till individens livskvalitet.Ett stort antal studier har påvisat sambandmellan parodontalstatus och andra sjukdomar.Det inkluderar samband mellan parodontit ochhjärt–kärlsjukdom respektive diabetes mellitus[1]. Oftast har sådana undersökningar genomförtsoch publicerats utan kvalificerad medicinskundersökning men med en noggrann oral undersökning.I regel har man använt medicinskaanamnestiska uppgifter i stället för en medicinskundersökning. Urvalet av individer som deltagiti studierna har dessutom inte nödvändigtvis varitrepresentativt för befolkningen.Det finns få studier publicerade av äldre patienterdär även en oral undersökning har genomförts.Bland de större studierna av orala sjukdomaroch allmänhälsa hör en studie omfattande1 100 äldre låginkomsttagare som inte haft tillgångtill regelbunden tandvård eller någon formav tandvårdsförsäkring [2]. Ur denna studie frånSeattle och Vancouver kan man sammanfatta attcirka 50 procent av deltagarna hade parodontitoch att det finns ett flertal samband mellan parodontalhälsa och andra sjukdomar, men det ärviktigt att betona att de medicinska uppgifternaär baserade på anamnestiska uppgifter, som i ochför sig kontrollerats mot recept, och informationfrån behandlande läkare.sNAc­Blekingestudien inkluderar både en om­»Det finns få studier publicerade aväldre patienter där även en oral undersökninghar genomförts.«fattande medicinsk undersökning och en undersökningav munhålan. Därigenom ges det mycketgoda möjligheter att analysera eventuella sambandmellan allmänhälsa och munhälsa. Dennadel av undersökningen har koordinerats via ettsamarbete mellan Blekinge Tekniska Högskolaoch Högskolan i Kristianstad. Undersökningarnagenomförs på en för ändamålet specialbyggd klinikav medlemmar i forskargruppen. Den omfattandeorala undersökningen omfattade kliniskregistrering av fickdjup, blödning vid sondering,FAKTA 1. SNACDen nationellaäldrestudien SNAC– The SwedishNational Studyon Aging andCare – startadepå initiativ avregeringen för attge svar på hur framtida behov av vård och omsorgkommer att se ut och hur de bäst ska tillgodoses.Blekinge har deltagit i detta mycket långsiktigaforskningsprojekt sedan dess start 2001 och studiengenomförs i totalt fyra områden i Sverige: femkommuner i Skåne – Eslöv, Hässleholm, Malmö,Osby och Ystad; en kommun i Blekinge – Karlskrona;stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samtNordanstigs kommun.SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektivinriktat på att beskriva åldrandet och de äldreslivssituation med ett vårdsystemperspektiv sombeskriver och analyserar vård- och omsorgssystemetsfunktion i förhållande till de äldres behov.SNAC-Blekingestudien leds av forskare vid BlekingeTekniska Högskola (BTH) och vad avser de äldresmunhälsa i samarbete med Högskolan i Kristianstad(HKR).tandläkartidningen årg 101 nr 7 200953

VETENSKAP & KLINIKRenvert et al»En av de stora fördelarna meddenna undersökning är att den ärlongitudinell över många år. «forskargruppenbestår av StefanRenvert, JohanBerglund, CamillaNilsson, TeresaOpalinska, RigmorPersson, RutgerPersson och VivecaWallin-Bengtsson.plack, karies, munslemhinneförändringar samt enröntgenundersökning (panoramaröntgen). Vidbasundersökningen togs panoramaröntgenbilderpå totalt 1 020 äldre individer upp till 96 års ålder,varav 47,5 procent var kvinnor (en treårsuppföljningav de äldre­äldre och en sexårsuppföljningav samtliga individer har utförts). Uppföljandeundersökningar i enlighet med sNAc­projektetsstudie design pågår för närvarande.Jämförbar med liknande studieEn av de stora fördelarna med denna undersökningär att den är longitudinell över många år. Enannan fördel är att de orala undersökningarna isNAc är jämförbara med den ovan omnämndafemårsstudien från UsA. Det innebär att vi harmöjligheter att jämföra tandstatus hos äldre individeri Blekinge som har haft tillgång till tandvårdsförsäkringunder förhållanden som skiljersig avsevärt från populationen av äldre individerfrån Seattle­ och Vancouver­studien. Nu pågåranalys av data från förstagångsundersökningarnai de båda materialen. Vi vet till exempel attindividerna i sNAc­studien har i genomsnitt 19,1tänder (standardavvikelse ±7,1) samt att 74 procentav de äldre med egna tänder har omfattandeparodontit. Dessutom är det endast 11,7 procentsom inte har rotfyllda tänder. Dessa resultat skajämföras med att medelvärdet kvarvarande tänderi den amerikanska studien var 22,2 (standardavvikelse±6,1) samt att 45 procent inte hadenågra tänder som var endodontiskt behandlade.Parodontit enligt samma beräkningsgrunder var51 procent i den amerikanska studien. Enligt ennyligen publicerad undersökning av äldre påKungsholmen i Stockholm är förekomsten avparodontit i Blekinge högre [3].RefeRenseR1. Kinane D, Bouchard P. Periodontaldiseases and health:Consensus Report of theSixth European Workshop onPeriodontology. J Clin Periodontol2008; 35 (Suppl 8):333–7.2. Persson GR, Persson RE,Hollender LG, Kiyak HA. Theimpact of ethnicity, gender,and marital status on periodontaland systemic healthof older subjects in the Trialsto Enhance Elders' Teeth andOral Health (TEETH). J Periodontol2004; 75: 817–23.3. Holm-Pedersen P, Russell SL,Avlund K, Viitanen M, WinbladB, Katz RV. Periodontaldisease in the oldest-oldliving in Kungsholmen,Sweden: findings from theKEOHS project. J Clin Periodontol2006; 33: 376–84.4. Halling A, Persson GR, BerglundJ, Johansson O, RenvertS. Comparison between theKlemetti index and heel DXABMD measurements in thediagnosis of reduced skeletalbone mineral density in theelderly. Osteoporos Int 2005;16: 999–1003.5. Renvert S, Berglund J, OpalinskaT, Persson R, PerssonGR. Heel DXA and PanoramicRadiographs in the Predictionof Hip and Hand Fractures.Submitted for publication.Figur II. Karotis kalcifikation på panoramaröntgenbild.Riskbedömning av osteoporosFör närvarande föreligger data som publiceratsoch som påvisat att genom en enkel analys avden kortikala mandibulära benplattan kan manuppskatta förekomsten av osteoporos och somväl överensstämmer med DXA­mätningar av bentäthetfrån häl [4]. Data föreligger som påvisaratt äldre som med hjälp av panoramaröntgen fåttdiagnosen osteoporos hade fler höft­ och handfrakturerunder den första treårsperioden efterförsta undersökningen [5] och att dessa ocksåhade mer parodontit än de som inte hade osteoporos.Dessa fynd tyder på att man genom attgöra en riskbedömning av osteoporos i sambandmed användning av panoramaröntgenbilder ochgenom att remittera dessa individer till lämpliginstans inom primärvården skulle kunna minskafrakturförekomsten hos dessa äldre individer eftersombehandlingsåtgärder och andra socialainsatser som minskar risken för frakturer skullekunna sättas in.Aktuella forskningsprojektDet omfattande medicinska och odontologiskamaterialet är för närvarande under aktiv analysoch flera resultat kommer inom kort att redovisas.En av delstudierna kommer att beskriva tandhälsotillståndethos denna äldregrupp med fokuspå parodontit i relation till ålder och tandvårdsbesök.Analys av sambandet mellan par odontitoch hjärt–kärlsjukdom pågår och den primärasammanställningen tyder på att 30 procent avde undersökta äldre i sNAc­studien har teckenpå förkalkning av karotiskärlen enligt tillgängliginformation från panoramaröntgen (figur II).Exempel på andra studier som är på gång är attanalysera om försökspersonernas livskvalitet harnågon koppling till deras tandhälsa.»Vi vet till exempel att … 74 procentav de äldre med egna tänder haromfattande parodontit.«54 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Dags att utmanagamla sanningar79146-SE-0904Hur åstadkommer du ett optimalt och långsiktigtresultat för dina patienter? Standardnormenför framgångsrika implantatbehandlingarfrån 1986 återspeglar inte vad som ärmöjligt att uppnå idag. Det finns inga skäl tillatt vare sig kliniker eller patient ska accepteraen benförlust på upp till 1,5 millimeter baseratpå en standard som sattes för 20 år sedan.I studie efter studie har det bevisats att dengenomsnittliga marginala benförlusten medAstra Tech Implant System endast är 0,3millimeter på fem år. Därför tycker vi att detär dags att utmana gamla sanningar.Marginal bennivå med Astra Tech Implant System Genomsnittlig förändring av den marginala bennivån (mm).0- 0.2- 0.4- 0.6- 0.8-1.0-1.2-1.4-1.61 år 2 år 3 år 5 årTid (år)- 0.3Astra Tech Implant System nivå*-1.5 Standardnorm*** Siffrorna för Astra Tech Implant System är baserade på uppgifter från merän 40 publicerade artiklar med radiologiska studier; litteratursök april 2008.** Standardnormen enligt:Albrektsson T., et al., Int J Oral Maxillofac Implants 1986;1(1):11-25Albrektsson T. and Zarb G.A., Int J Prosthodont 1993;6(2):95-105Roos J., et al., Int J Oral Maxillofac Implants 1997;12(4):504-514Hur mycket benförlust är du villig att acceptera?Rösta! Besök www.astratechdental.se och deltai kampanjen för den marginala bennivån.Här får du också reda påfakta bakom siffrorna.Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 776 30 20. Fax: 031 776 30 17, www.astratechdental.se

VETENSKAP & KLINIKRenvert et alHjärt–kärlsjukdom ochparodontit studerasstefan RenvertProfessor, temaledarevid Högskolan i Kristianstade-post: stefan.renvert@hkr.seOla OhlssonRutger PerssonForskningpågår:KristianstadSAMMANFATTAT Studier visar att patientermed omfattande kardio vaskulärsjukdom ofta också har parodontit. För attreducera risken för hjärt–kärlkomplikationerkrävs troligen en väsentlig reduktionav den orala bakteriebelastningen.Patienter med omfattande parodontit börremitteras till medicinsk undersökning avhjärta och kärl.Godkänd för publicering 30 januari 2009Sedan 2001 pågår ett samarbete mellan Högskolanoch Centralsjukhuset i Kristianstad medavsikt att studera hur parodontala förhållandenkan påverka hjärt–kärlsjukdom och om patientermed hjärt–kärlsjukdom löper större risk förframtida infarkter eller andra komplikationerom de samtidigt har parodontit.I början av 1990­talet påvisade DeStefano ochmedarbetare att ett samband förelåg mellan hjärtkärlsjukdomoch parodontit baserat på data frånNHANEs (National Health and Nutrition ExaminationSurvey) [1]. Efter ett symposium 1997 vidUniversity of North Carolina, Chapel Hill, blevbegreppet »parodontal medicin« etablerat. Sedandess har intresset varit stort för att utredaeventuella kopplingar mellan hjärt–kärlsjukdomoch parodontit.Friska kontrollpersoner inkluderadesTidigt framstod att så kallade »confounding factors«,inkluderande rökning, socio­ekonomiskaförhållanden, etnisk bakgrund samt kost och motion,kunde förklara sambandet [2]. Eftersom detär svårt att statistiskt utvärdera den biologiskaeffekten av ett flertal sådana faktorer valde vi attstudera konsekutiva fall som överlevde en hjärtinfarkt.Vi inkluderade friska kontrollpersonerur dessa patienters umgängeskrets med avsikt attjämföra uppgifter om rökning, kön, ålder, utbild­»Det är antagligen så att enrutinmässig parodontal depuration interesulterar i en långvarig reduktion avsubgingivala bakterier.«ning, ekonomi, bostadstyp/ort och andra familjeförhållanden.Vi ansåg att detta var det bästasättet att kontrollera »confounding factors«.Odontologisk och medicinsk undersökningAlla individer med infarkt som valt att delta i studien,liksom samtliga kontrollpersoner, genomgicken omfattande odontologisk undersökningsom även inkluderade röntgenhelstatus. Dessutomgenomgick samtliga kontrollpersoner enmedicinsk undersökning. Ett antal av dessa individerblev uteslutna eftersom de visade sig hahjärt–kärlsjukdom. Genom att inkludera individersom deltagit i en regional hälsoundersökningrapporterade vi 2003 om förhållanden mellanmedicinska och odontologiska kliniska förhållandenomfattande 80 patienter med kardiovaskulärsjukdom definierad som »acute coronarysyndrome« samt de 80 matchade kontrollpersonerna[3]. Sannolikheten av att ha minst 30 procentinterproximala tandytor med tydlig förlustav det alveolära benet och akut hjärtinfarkt (Acs)hade en riskkvot på cirka 14:1.I detta sammanhang är det av intresse attmedicinska data om serumlipider hade betydligtlägre sannolikhetstal än de parodontalabenhöjdsmätningarna. Delvis förvånansvärt observeradesinga samband mellan Acs och gingivitindex(blödning vid sondering) eller fickdjup.Detta är emellertid i överensstämmelse medandra studier [4].Det är därför inte förvånande att parodontalainterventionsstudier inte har resulterat i påtagligtreducerad risk för komplikationer efter tidigarediagnostiserad kärlsjukdom [5]. Andra interventionsstudierhar inte haft kontroll av medicinskhälsa eller påvisat resultat i pilotstudier [6]. Ivåra fortsatta analyser av parodontala förhållandenkunde vi dokumentera att några patogenamikroorganismer, inkluderande Porphyromonasgingivalis, Tannerella forsythia, Treponema denticola,Streptococcus intermedius och Streptococcussanguinis, förekom i signifikant högre antal hosinfarktpatienterna [7].Det är antagligen så att en rutinmässig parodontaldepuration inte resulterar i en långvarigreduktion av subgingivala bakterier. Därigenomkan en inflammationsreaktion kvarstå som kansättas i samband med kärlinflammation. Dennahypotes stämmer väl med nu vedertagen uppfattningom bakteriell börda och inflammation56 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTAD»Våra data visar tydligt med riskkvoten>4:1 att de patienter som har avanceradparodontit också har en påtaglig riskför återfall till ACS …«orsakad av en hjärt–kärlavlägsen infektion. I vårundersökning kunde vi påvisa att parodontit påverkarWBc (vita blodkroppar) samt serum Crp(C­reaktivt protein) [8].Sedan publikationen 2003 [3] har ytterligare80 individer i vardera gruppen inkluderats ochomfattar nu 160+160 individer.Aktuella forskningsprojektVi har analyserat i vilken utsträckning återkommandeAcs kan sättas i samband med parodontit.Våra data visar tydligt med riskkvoten >4:1 attde patienter som har avancerad parodontit ocksåhar en påtaglig risk för återfall till Acs trotsatt de har genomgått omfattande förebyggandemedicinsk behandling. Detta material har sammanställtsoch är insänt för publicering i en vetenskapligtidskrift. Vi bearbetar också data närdet gäller de som diagnostiserats som friska medavseende på hjärt–kärlsjukdom men som underuppföljningsperioden drabbats av kardiovaskulärsjukdom. Preliminära data tyder på att de somunder den treåriga uppföljningsperioden insjuknadei hjärt–kärlsjukdom endast var de individersom hade alveolär benförlust enligt kriteriernaredovisade för studien.Sammanfattningsvis kan sägas att patientersom har omfattande kardiovaskulär sjukdomantagligen också har parodontit. I nuläget förefallerdet inte troligt att en parodontologiskrutinmässig intervention, utan att samtidigt väsentligtreducera den orala bakteriebelastningenoch omfattningen av inflammation, kan reducerarisken för hjärt–kärlkomplikationer. Den så kalladePAvE­studien [5] visade att det inte föreliggernågra risker med att genomföra en standardiseradparodontal behandling av patienter medhjärt–kärlsjukdom förutsatt att man kontrollerarRefeRenseR1. DeStefano, Anada RF, KahnHS, Williamson DF, RusselCM. Dental disease and riskof coronary heart diseaseand mortality. Br Med J1993; 306: 688–91.2. Hujoel PP, Drangsholt M,Spiekerman C, Derouen TA.Examining the link betweencoronary heart disease andthe elimination of chronicdental infections. J Am DentAssoc 2001; 132: 883–9.3. Persson RG, Ohlsson O,Petersson T, Renvert S.Chronic periodontitis, asignificant relationship withacute myocardial infarction.Eur Heart J 2003; 24: 2108–15.4. Beck JD, Offenbacher S,Williams R, Gibbs P, Garcia R.Periodontitis: a risk factorfor coronary heart disease?Ann Periodontol 1998; 3:127–41.5. Beck JD, Couper DJ, FalknerKL, Graham SP, Grossi SG,Gunsolley JC, Madden T,Maupome G, Offenbacher S,Stewart DD, Trevisan M, VanDyke TE, Genco RJ. ThePeriodontitis and VascularEvents (PAVE) pilot study:adverse events. J Periodontol2008; 79: 90–6.6. Seinost G, Wimmer G, SkergetM, Thaller E, BrodmannM, Gasser R, Bratschko RO,Pilger E. Periodontal treatmentimproves endothelialdysfunction in patients withsevere periodontitis. AmHeart J 2005; 146: 1050–4.7. Renvert S, Pettersson T,Ohlsson O, Persson GR.Bacterial profile and burdenof periodontal infection insubjects with a diagnosis ofacute coronary syndrome. JPeriodontol 2006; 77: 1110–9.8. Persson GR, Pettersson T,Ohlsson O, Renvert S. Highsensitivityserum C-reactiveprotein levels in subjectswith or without myocardialinfarction or periodontitis.J Clin Periodontol 2005; 32:219–24.blodtryck och medicinering.Med nuvarande dokumentation om sambandmellan hjärt–kärlsjukdom och parodontit förefallerdet rimligt att koncentrera den kliniskaverksamheten på förebyggande verksamhet hosyngre vuxna samt att remittera patienter medmer omfattande parodontit till en medicinsk undersökningmed huvudinriktning på att undersökahjärta och kärl.forskargruppenbestår av StefanRenvert, OlaOhlsson, ThomasPettersson, ElseRibbe, ThomasWetterling, ChristelLindahl och RutgerPersson.»Med nuvarande dokumentation … förefaller detrimligt att koncentrera den kliniska verksamheten påförebyggande verksamhet hos yngre vuxna samt attremittera patienter med mer omfattande parodontit tillen medicinsk undersökning …«Söker du en vetenskapligartikel ur Tandläkartidningen?Den finns på www.tandläkartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 7 200957

VETENSKAP & KLINIKRenvert et alDålig andedräktstefan RenvertProfessor, temaledarevid Högskolan i Kristianstade-post: stefan.renvert@hkr.sePeter Lingströmseida erovicForskningpågår:KristianstadSAMMANFATTAT Vid Högskolan iKristianstad pågår studier för attkartlägga förekomsten av halitosis, dåligandedräkt, samt utvärdering av olikabehandlingsmetoder för patienter medgenuin oral halitosis.Godkänd för publicering 30 januari 2009Dålig andedräkt, även benämnt halitosis, badbreath, foetor ex ore och oral malodor, finns beskriveti litteraturen sedan tusentals år. Halitosisanses vara ett vanligt problem som kan påverkastora delar av den vuxna befolkningen. De flestaär ofta omedvetna om sin dåliga andedräkt ochkan spendera hela livet utan att veta att deras andedräktär offensiv [1].Att ha dålig andedräkt är ofta ett omfattandesocialt och psykologiskt handikapp [2]. Personeri omgivningen kan reagera genom att vända borthuvudet eller öka avståndet till personen somhar dålig andedräkt.Halitosis är för många ett närmast tabubelagtområde. Det kan kännas svårt att påtala för närståendeatt de har dålig andedräkt. Även inomtandvården kan frågan kännas privat och känslig,vilket kan resultera i att man undviker attdiskutera problemet med patienten. En annananledning till varför tandvårdspersonal inte tarupp detta problem med patienter kan vara bristfälligakunskaper om vad orsaken till halitosis äroch vad man kan göra för att förbättra situationen.EpidemiologiÄven om problemet är välkänt sedan länge är detrelativt begränsat med epidemiologiska data.Halitosis bedöms dock vara tämligen vanligt hosden vuxna befolkningen. Bland individer som är20 år och yngre beräknas cirka tio procent haproblem. Med stigande ålder ökar andelen individersom har problem med halitosis. Bland demsom är äldre än 50 år beräknas cirka 25 procentha problem med dålig andedräkt [3, 4].»Även inom tandvården kan frågankännas privat och känslig, vilketkan resultera i att man undviker attdiskutera problemet med patienten.«Behandlings -metoder underutvärderingEtiologiGenuin halitosis beskrivs som en intensiv luktutöver en socialt acceptabel nivå och indelas iextraoral och oral halitosis.En vanlig missuppfattning är att halitosis kommerfrån magen efter att man ätit till exempelmjölkinnehållande produkter eller vitlök, menhalitosis har sällan gastrointestinalt ursprung.Denna uppfattning kan också ligga till grund föratt personal inom tandvården inte tagit sig anproblemet i någon större omfattning.Det beräknas att 90 procent av dålig andedräktkommer från munhålan (oral halitosis).Olika anaeroba mikroorganismers metabolismav bland annat födoämnesrester ger upphov tillhalitosis [5, 6, 7]. Vid nedbrytningen bildas flyktigasvavelföreningar (vsc) som vätesulfid, metylmercaptanoch dimetylsylfid. Vätesulfid (H 2s)luktar som ruttet ägg, methylmerkaptan har enfrän doft av rutten kål och dimetyl­sulfid luktarobehagligt sött.Bland de bakterier som deltar i denna processfinns bland annat Porphymonas gingivalis,Prevotella intermedia och Treponema Denticola.Faktorer som bristfällig munhygien, förekomstav gingivit och parodontit, muntorrhet ochmunandning anses spela en betydande roll förförekomsten av halitosis.Både blödande tandkött och förekomst avdjupa tandköttsfickor har visat sig vara relateradetill oral halitosis och höga värden för metylmerkaptanhar registrerats hos patienter medparodontit [8].En faktor som har stor betydelse för uppkomstenav oral halitosis är beläggningar på tungryggen.Tungans ovansida erbjuder en miljö därmikroorganismerna lätt kan etablera och förökasig. Patienter med parodontit uppvisar en högreförekomst av tungbeläggningar jämfört medpar odontalt friska patienter. Man kan användasig av ett enkelt index för att klassificera gradenav beläggningar på tungan (figur I) [9].Så kallad extraoral halitosis förekommer ock­58 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTADFigur I. Exempel på användning av Winkelstungbeläggningsindex.2 2 21 2 10=Ingen beläggning1=Måttlig beläggning2=Kraftig beläggningTABELL 1. Gradering av dålig andedräkt enligt denorganoleptiska metoden.Skala Kategori Beskrivning0 Ingen Ingen odör1 Tveksam Svag doft, klassas inte som halitosis2 Svag Doft som klassas som halitosis3 Moderat Definitiv halitosis4 Kraftig Stark men tolererbar halitosis5 Extrem Mycket kraftig halitosis som intetolereras av undersökarenså. Orsaker till extraoral halitosis kan vara sjukdomari luftvägarna (till exempel kronisk sinuit,lunginflammation eller cancer i luftvägarna/lungorna), leversjukdomar eller diabetes [10].HalitofobiDet finns ett antal personer som lider av en högtutvecklad rädsla för att de har dålig andedräkt,så kallad halitofobi. Trots att de ofta har fått behandlingpåstår sig dessa individer ha en dåligandedräkt. Pseudohalitosis involverar inte dentydliga intensiva lukten och kan inte upptäckasav andra, men personerna upplever att de hardålig andedräkt. Detta kan oftast behandlas medenkla munhygienåtgärder. Sådana individerundviker ofta nära sociala kontakter. Patientersom lider av schizofreni, temporär epilepsi ochvissa former av hjärntumör kan ha illusioner omhalitosis. Det är viktigt att dessa individer kommerunder psykiatrisk vård [2].DiagnostikDet finns olika metoder för diagnostik av halitosis:n Organoleptisk metod.n Registrering av halten vätesulfid med en Halimeter®.n Registrering av vsc med gaskromatograf.n Bakteriologisk analys.Ett viktigt moment för tandvårdspersonal äratt avgöra om lukten kommer från munhålaneller luftvägarna. Man bör därför lukta både påluften från munhålan och från lungorna.Den organoleptiska metoden utförs på följandesätt:1. Patienten stänger munnen i en minut.2. Patienten blåser sedan långsamt ut luften somfinns i munhålan.3. Distansen till undersökaren bör vara cirka tiocentimeter.4. Patienten blåser sedan ut luft genom näsan föratt skilja mellan oral- och extraoral halitosis.Därefter graderar undersökaren graden av ha­litosis på en femgradig skala (tabell 1).AnalysAnalys av halten vätesulfid kan ske med hjälpav så kallad Halimeter®. Patienten stoppar ettsugrör i munnen genom vilket apparaten drar inluft som direkt analyseras. Denna teknik mätervärdena i ppb (parts per billion). Med hjälp avgaskromatograf kan samtliga tre flyktiga svavelföreningarsom bildas i munhålan mätas. En förenkladgaskromatograf finns i dag på marknadenoch saluförs under beteckningen Oral Chroma.Den kan detektera mycket låga mängder av svavelföreningar.Ett annat sätt att kartlägga förhållandeni munnen är att analysera förekomstenav vsc-producerande bakterier, framför allt påtungryggen. Detta sker lämpligast genom analysav den biofilm som finns på tungryggen [11].BehandlingFör att behandlingen ska lyckas är det viktigtatt känna till den grundläggande orsaken tillpatientens besvär [12]. Om lukten inte har oraltursprung betecknas det som extraoral halitosisoch patienten blir inte hjälpt av de åtgärder somkan erbjudas inom tandvården. Dessa patienterbör därför remitteras till öron-, näs- och halsläkareför vidare medicinsk utredning. Om luktenenbart kommer från munhålan är de viktigastemetoderna att behandla den parodontala sjukdomenoch att minska de beläggningar som finnspå tungryggen genom användning av tungskrapa[13].Under årens lopp har olika produkter som kanlindra besvären av dålig andedräkt tagits fram.»Om lukten inte har oralt ursprungbetecknas det som extraoral halitosisoch patienten blir inte hjälpt av deåtgärder som kan erbjudas inomtandvården.«tandläkartidningen årg 101 nr 7 200959

VETENSKAP & KLINIKRenvert et alforskargruppenbestår av StefanRenvert, SeidaErovic, PeterLingström, EdwinWinkel, RutgerPersson och AlbertTangerman.Idag finns både sköljlösningar och sugtabletterpå marknaden. Det har visat sig att vissa metalljoner,till exempel zink, effektivt reducerar haltenhalitosis och flertalet av de produkter somfinns på marknaden innehåller zink. Vissa antibakteriellamedel, som till exempel klorhexidinoch cetylpyridinklorid, har också visat sig kunnamotverka halitosis. Eftersom zinkjoner och antibakteriellaagens verkar genom olika mekanismeranses en kombination av dessa komponenterkunna ha en synergistisk effekt mot vsc [14].Flera av de produkter som finns på marknadenhar visat på en god momentan effekt, medankunskaperna om deras longitudinella effekterär bristfälliga. I syfte att minska bakteriebeläggningarpå tungans ovansida rekommenderasäven tungskrapa (figur II).Aktuellt forskningsprojektVid Högskolan i Kristianstad pågår, inom ramenför ett avhandlingsarbete, studier för att kartläggaförekomsten av halitosis i en svensk vuxenpopulationsamt utvärdering av olika behandlingsmetoderför patienter med genuin oral halitosis.Utvärderingen sker både objektivt, genom analysav halten svavelföreningar i utandningsluften viaHalimeter® och gaskromatograf, samt subjektivtgenom organoleptisk bestämning. PatienternasFigur II. Rengöring av tungans ovansida med tungskrapa.egen uppfattning om effekten av olika behandlingarutvärderas också med hjälp av vAs­skala.Studierna utvärderar både den omedelbara effektenefter sköljning, effekten efter tolv timmarsamt den longitudinella effekten efter frekventanvändning under en längre tidsperiod. Förutomeffekten på halten halitosis utvärderas också effektenpå förekomsten av svavelproducerandemikroorganismer.RefeRenseR1. Rosenberg M. Clinical assessmentof bad breath:current concepts. JADA1996; 127: 475–82.2. Scully C, El-Maaytah M,Porter SR, Greenman J.Breath odor: etiopathogenesis,assessment andmanagement. Eur J Oral Sci1997; 105: 287–93.3. Liu XN, Shinada K, Chen XC,Zhang BX, Yaegaki K, KawaguchiY. Oral malodorrelatedparameters in theChinese general population.J Clin Periodontol 2006; 33:31–6.4. van den Broek AM, FeenstraL, de Baat C. A review of thecurrent literature on aetiologyand measurementmethods of halitosis. J Dent2007; 35: 627–35.5. Kleinberg I, Westbay G. Oralmalodor. Crit Rev Oral BiolMed 1990; 1: 247–59.6. De Boever EH, De Uzeda M,Loesche WJ. Relationshipbetween volatile sulfurcompounds BANA-hydrolyzingbacteria and gingivalhealth in patients with andwithout complaints of oralmalodor. J Clin Dent 1994;4: 114–9.7. Hughes FJ, McNab R. Oralmalodour – a review. ArchOral Biol 2008; 53 (Suppl 1):S1–7.8. Yaegaki K, Sanada K. Volatilesulfur compounds in mouthair from clinically healthysubjects and patients withperiodontal disease. JPeriodont Res 1992; 27:233–8.9. Winkel EG, Roland S, VanWinkelhoff AJ, Herrera D,Sanz M. Clinical effect of anew mouthrinse containingclorhexidine, cetylpyridiniumchloride and zinklactateon oral halitosis. JClin Periodontol 2003; 30:300–6.10. DeLange G, Ghyselen J, vanSteenberghe D, Feenestra L.Multidisciplinary breathodourclinic. Lancet 1997;350: 187.11. Krespi YP, Shrime MG, KackerA. The relationship betweenoral malodor and volatilesulfur compound-producingbacteria. Otolaryngol HeadNeck Surg 2006; 135: 671–6.12. van den Broek AM, FeenstraL, de Baat C. A review of thecurrent literature on managementof halitosis. Oral Dis2008; 14: 30–9.13. Quirynen M, Zhao H, vanSteenberghe D. Review ofthe treatment strategies fororal malodour. Clin OralInvestig 2002; 6: 1-10.14. Thrane PS, Young A, JonskiG, Rölla G. A new mouthrinsecombining zinc andchlorhexidine in low concentrationsprovides superiorefficacy against halitosiscompared to existingformulations: A doubleblindclinical study. J ClinDent 2007; 18: 82–6.Odontologisk vetenskapfritt på nätetwww.tandläkartidningen.se100 år60 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

A-dec 300For the health of your practiceDriftsäkerA-dec 300 bygger vidare på deegenskaper som utmärker en A-decstol & unit. Hög driftsäkerhet!ErgonomiDet mycket tunna ryggstödetger en utomordentlig åtkomst tillpatienten.ToppmodernStora möjligheter för integreringav marknadens mest avanceradetillbehör på bryggan.HygienA-dec’s ICX tabletter i en 2 literflaska säkerställer att unitvattnetmöter de senaste hygienkraven.Få mer information om varför NYA A-dec 300är ett bra val för er praktik.Kontakta oss på 08-564 373 70eller gå in på www.bigmandental.se

VETENSKAP & KLINIKAndersson & JohannsenArbete mottobaksbrukkartläggsPia Anderssone-post: Pia.Andersson@hkr.seAnnsofi JohannsenSAMMANFATTAT Forskning visar att tandvårdspersonalhar bristande kunskaper ihur man hjälper patienter att sluta rökaoch snusa. En studie pågår därför för attöka kunskapen om metoder för tobaksavvänjning.Godkänd för publicering 30 januari 2009Tobak är en av de största hälsoriskerna blandbefolkningen. Det är viktigt att tandvården arbetaraktivt för att förebygga tobaksbruk ochfå personer som röker eller snusar att upphöramed sitt tobaksbruk. Tandvården har en unik rolli detta arbete med tanke på att en stor andel avden vuxna befolkningen, cirka 85 procent, besökertandvården vartannat år eller oftare [1]. Dettaforskningsprojekt avser att utveckla arbetet medtobaksavvänjning i det kliniska patientarbetet.Tobakens hälsoriskerDet är välkänt att rökning kan ge stora negativaeffekter på allmänhälsan. Rökare har en ökadrisk för hjärt­ och kärlsjukdomar, lungsjukdomaroch cancer. Hos personer som snusar finnsen ökad risk för cancer och att drabbas av högtblodtryck. Ett högt blodtryck kan i sin tur leda tillhjärt–kärlsjukdomar. Till tobaksbrukets skadligarisker hör också försämrat immunförsvar,försämrad blodcirkulation och sämre sårläkningmed ökad risk för komplikationer i samband medinfektioner [2]. Både rökare och snusare riskerardessutom att dö i förtid på grund av tobaksrelateradesjukdomar. I Sverige dog 6 400 personerår 2000 på grund av rökning och det beräknasatt livet hos rökare förkortas med i genomsnitt13 år [3].Rökning och snusning kan även innebära negativaeffekter i munhålan. Studier visar attrökning är associerat till både parodontit ochperi­implantit. Tobaksrök påverkar den inflammatoriskareaktionen vilket ökar risken för vävnadsnedbrytningoch ett försämrat resultat vidparodontal behandling [4]. Tobaksavvänjningoch en förbättrad munhygien är de viktigaste åtgärdernai behandlingen av parodontal sjukdom[5]. Vid snusning har förekomst av munslemhinneförändringar,till exempel leukoplakieroch snuslesioner, samt cancer i munhålan rapporterats.Förekomst av rökning och snusningUnder åren 2004/2005 rökte 14 procent av männenoch 18 procent av kvinnorna i Sverige dagligen.Motsvarande siffror för snusare var 23foto: tobaksfakta.seForskningpågår:Kristianstad62 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTADprocent respektive 3 procent [3]. Cirka 70–85procent av rökarna och 45 procent av snusarnauppger att de vill sluta med sitt tobaksbruk. Personersom röker och själva försöker sluta med sitttobaksbruk misslyckas ofta. Stöd för att avbrytasitt tobaksbruk ökar avsevärt möjligheterna attlyckas [6].Tobaksavvänjning inom tandvårdenAtt bedriva tobaksavvänjning är inte bara enangelägenhet för personal inom hälso- ochsjukvården, utan också för tandvården. I tandhygienisterskompetens ingår att arbeta medhälsofrämjande åtgärder. Många tandhygienisterarbetar dessutom med regelbundna munhälsoundersökningar.Tandhygienisten är därför enyrkesgrupp som har goda möjligheter att arbetamed tobaksavvänjning bland rökande och snusandepatienter.Under 1990-talet genomfördes två svenskaenkätundersökningar som handlade om tobaksvanoroch tobaksförebyggande arbete hos tandvårdspersonal[7, 8]. I dessa studier framkomatt tobaksfrågorna fick större uppmärksamhet1997 jämfört med 1992. En stor andel av tandhygienisternasom deltog i studien 1997 noteradepatienternas tobaksbruk (82 procent) och gavrutinmässiga råd om tobaksstopp till rökare (69procent) [8]. Trots att patienternas tobaksbruknoterades i anamnesen förekom inte arbete medtobaksavvänjning i någon större utsträckning[9].I olika studier framkommer att tandvårdspersonalkänner sig osäkra inom detta område ochatt de har bristande kunskaper i tobaksavvänjning.De upplever också en rädsla för att inkräktapå patientens privatliv.Orsaker till att tandvårdspersonal i vissa fallundviker att aktivt arbeta med tobaksavvänjningkan vara bristande teoretisk undervisning ochträning i tobaksavvänjning under utbildningen.Det är angeläget att såväl teoretiska kunskaperom som praktisk tillämpning i tobaksavvänjningfår ökad prioritet. Det är värdefullt att undersökavilka metoder för tobaksavvänjning somär effektiva och implementera dessa kunskapersåväl i grund- som vidareutbildning av tandhygienister.Studie om tandhygienisters arbeteDenna studie avser att kartlägga tandhygienisterskunskaper om, utövande av och inställningtill tobaksavvänjning i patientbehandling. Enkäterhar skickats ut till 400 yrkesverksammatandhygienister och dessa håller på att sammanställas.Kartläggningen kommer att efterföljasav intervjuer för att undersöka hur arbetet medtobaksavvänjning bedrivs hos tandhygienistersom aktivt arbetar inom detta område. Dessa inledandestudier ska därefter följas upp med interventionsstudier.foto: tobaksfakta.seReferenser1. Försäkringskassan ochSocialstyrelsen. Befolkningenstandhälsa. Regeringsuppdragom tandvårdsstatistik,tandhälsa och tandvårdsförsäkring.Delrapport2 av 3, 2006.2. Sørensen LT, Nielsen HB,Kharazmi A, Gottrup F.Effect of smoking andabstention on oxidativeburst and reactivity ofneutrophils and monocytes.Surgery 2004; 136: 1047–53.3. Statistiska centralbyrån(SCB). Alkohol- och tobaksbruk.LevnadsförhållandenRapport 114. Sverigesofficiella statistik. Stockholm,Statistiska centralbyrån,2007.4. Johnson GK, Guthmiller JM.The impact of cigarette smokingon periodontal diseaseand treatment. Periodontol2000 2007; 44: 178–94.5. Ramseier CA. Potentialimpact of subject-based riskfactor control on periodontitis.J Clin Periodontol2005; 2: 283–90.6. Statens Folkhälsoinstitut.Tobak och avvänjning.Rapport R 2004:29. Stockholm,Statens Folkhälsoinstitut,2004.7. Halling A, Uhrbom E, BjernerB, Solen G. Tandvårdspersonal,tobaksvanor ochtobaksförebyggande arbetei Sverige 1991. Tandläkartidningen1992; 84: 1078–84.8. Uhrbom E, Halling A, BjernerB. Tandvårdspersonalenstobaksvanor och tobaksförebyggandearbete.Tandläkartidningen 1997;89: 47–53.9. Havlicek D, Stafne E, PronkNP. Tobacco cessationinterventions in dentalnetworks: a practice-basedevaluation of the impacteducation on providerknowledge, referrals andpharmacotherapy use. PrevChronic Dis 2006; 3: 1–7.tandläkartidningen årg 101 nr 7 200963

VETENSKAP & KLINIKMårtensson et alPatienters kunskapom parodontit granskasCarina Mårtenssone-post:carina.martensson@hkr.sePia AnderssonBjörn söderfeldtBjörn AxteliusForskningpågår:KristianstadSAMMANFATTAT En studie har påbörjatsför att ge ökad insikt om patienterskunskap om parodontit före och efterparodontal behandling. Patienternasförväntningar inför och upplevelser avbehandlingen ska också analyseras.Godkänd för publicering 30 januari 2009Parodontit har betydelse för folkhälsan och kanha betydelse för individens livskvalitet. Hälsofrämjandearbete är ett viktigt område inom oralhälsa och kan inrikta sig på kunskapshöjande åtgärderför att åstadkomma beteendeförändringför att förbättra den orala hälsan. En viktig del äratt patienter upplever ett gott omhändertagandei samband med tandvårdsbesök. Detta forskningsprojektavser att undersöka om informationom parodontala sjukdomar ökar kunskapenom parodontit samt vad patienter förväntar sigoch hur de upplever behandling av parodontalsjukdom.Hälsofrämjande arbeteUr folkhälsosynpunkt är god oral hälsa viktigtför såväl allmänhälsan som för livskvaliteten[1]. Hälsofrämjande arbete är en strategi för attfrämja hälsa inom en population och kan sessom en social och politisk process för att göradet möjligt för människor att kunna kontrollerafaktorer för att bibehålla en god hälsa [2]. Hälsofrämjandearbete inom allmänhälsa och oralhälsa kan ha samma mål, till exempel att få människoratt sluta röka eller att reducera sitt sockerintag.Hälsofrämjande arbete inom oral hälsakan därför också vara till nytta för den allmännahälsan.Den orala hälsan, mätt som förekomst av kariesoch parodontit har förbättrats i befolkningenunder senare decennier. Andelen individer med»Andelen individer med måttligparodontit har minskat. Det finns ävenen trend att andelen individer med svårparodontit minskar medan de med gravparodontit inte har minskat under desenaste 30 åren …«»Ett problem med massmediekampanjerär att människor uppfattarbudskap olika.«måttlig parodontit har minskat. Det finns även entrend att andelen individer med svår parodontitminskar medan de med grav parodontit inte harminskat under de senaste 30 åren [3]. Förekomstoch svårighetsgrad av parodontal sjukdom tenderaratt öka med ökad ålder [4]. Samband mellanparodontit och hjärt­ och kärlsjukdomar ochdiabetes mellitus har också redovisats [5, 6]. Inteminst mot denna bakgrund är det viktigt att bedrivahälsofrämjande arbete avseende oral hälsasom inriktar sig mot parodontal sjukdom.Massmediekampanj om parodontitBaserat på hypotesen att information och ökadkunskap leder till ett förändrat beteende är dettaen del av hälsofrämjande arbete, där människorkan lära sig att ta kontroll och överväga sina egnahälsoval [7]. Massmedia kan användas för att urett brett befolkningsperspektiv kunna sprida ettbudskap [8]. En nationell massmediekampanjsom initierades av Svenska Parodontologiföreningengenomfördes under hösten 1999. Kampanjenhade fokus på parodontit och bestod av artiklari kvällstidningar samt radio­ och tv­program.Även broschyrer kunde beställas av tandvårdsklinikerför att lämnas ut till patienter.Kampanjen utvärderades med användning avenkäter före och efter massmediekampanjen,som sändes till 900 slumpvis utvalda personermellan 50 och 75 år från befolkningsregistret iSverige. Dessa personer svarade på frågor somfokuserade på kunskap om parodontit, attitydertill munhälsan, livskvalitet och utnyttjandeav tandvård, förutom frågor om utbildning ochetnicitet.Resultatet indikerade att fler respondenterhade mer kunskap om parodontit efter massmediekampanjenjämfört med före när det gälldesymtom och behandling av parodontit. Det varframför allt respondenter som hade »hög« utbildning,besökte tandvård mer än två gångerper år, skattade sin munhälsa som viktig och somhade fått information av tandvårdspersonal viddet sista tandvårdsbesöket som hade mer kunskaperefter kampanjen. Det fanns inga skillnadermellan män och kvinnor.64 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING KRISTIANSTADUppmärksamhet på hälsoriskerMassmediekampanjer kan användas för att göramänniskor uppmärksamma på hälsorisker. Ettproblem med massmediekampanjer är att människoruppfattar budskap olika. Det finns alltidpersoner som varken förstår, lägger märke tilleller tycker att budskapet angår dem. Fördelenmed att använda massmediekampanjer i hälsofrämjandearbete är att man når många människorsamtidigt. I det hälsofrämjande arbetet kandäremot inte massmediekampanjer förmedlakomplicerad information eller lära ut färdigheter.Det är svårt att veta hur många som direkthar påverkats av kampanjen eller om andra faktorer,till exempel besök på tandvårdsklinik, harvarit mer betydelsefulla.Hälsofrämjande arbete har för avsikt att involverahela befolkningen både individuellt och igrupp i det dagliga livet. Hälsofrämjande arbeteinom oral hälsa måste ses ur ett brett perspektivoch inte bara fokusera på kost och munhygien.Parodontit är en komplex sjukdom som influerasav individuella faktorer, livsstilsfaktorer ochsocioekonomiska faktorer. Det är därför viktigtatt utgå från patientens hela livssituation för attförbättra den orala hälsan och för att utjämnade olikheter som finns avseende förekomst avparodontit.Fortsatta studierVid behandling av parodontit är det viktigt attpatienten har kunskaper om sjukdomen, dessorsaker och behandling. För ett gott behandlingsresultatav parodontit är både patientensegna insatser och tandvårdens åtgärder viktiga.Patienter som besöker tandvården har olikaförväntningar på omhändertagande och behandling.Det kan finnas en skillnad mellan denbehandling och det bemötande som patientenhoppas få och det som de i själva verket får. Härkan det handla om kommunikationen mellan patientoch vårdgivare [9]. Det är viktigt att kunnamöta patienter på ett adekvat sätt [10]. Det kanfinnas ett samband mellan tillfredsställelse medföregående tandvårdsbesök och behandling och»Det kan finnas en skillnad mellan denbehandling och det bemötande sompatienten hoppas få och det som de isjälva verket får.«patientens egna hälsoinriktade vanor.En ny studie med syftet att ge ökad insikt ompatienters kunskap om parodontit före och efterparodontal behandling har påbörjats. Studiensyftar också till att belysa patienters förväntningarinför behandlingen och hur de uppleverden parodontala behandlingen. Studien utförsgenom enkäter till patienter som har remitteratstill specialistklinik i parodontologi för fullständigparodontal behandling. Forskningsprojektetsker i samverkan mellan Högskolan Kristianstadoch Tandvårdshögskolan Malmö högskola.Referenser1. Locker D, Slade G. Oralhealth and quality of lifeamong older adults: The OralHealth Impact Profile. J CanDent Assoc 1993; 59: 830–3,837–44.2. Shou L, Locker D. Principlesof oral health promotion.In: Pine C (ed). CommunityOral Health. Wright, Oxford1997; 177–87.3. Hugoson A, Sjödin B, NorderydO. Trends over 30 years,1973–2003, in the prevalenceand severity of periodontaldisease. J ClinPeri odontol 2008; 35: 405–14.4. Norderyd O, Hugoson A,Grusovin G. Risk of severeperiodontal disease in aSwedish population. Alongitudinal study. J ClinPeriodontol 1999; 26:608–15.5. Persson R, Ohlsson O, PetterssonT, Renvert S. Chronicperiodontitis a significantrelationship with acutemyocardial infarction. EurHeart J 2003; 24: 2 108–15.6. Gossi SG, Genco RJ. Periodontaldisease and diabetesmellitus: a two-wayrelationship. Ann Periodontol1998; 3: 51–61.7. Tones BK, Tilford S. Healtheducation, effectiveness,efficiency and equity. Chapmanand Hall, London 2004;1–48.8. Macdonald G. Communicationtheory and healthpromotion. In: Bunton R,Macdonald G (ed). Healthpromotion: Disciplines anddiversity. Routledge, London2002; 197–218.9. Lathi S, Tuutti H, Hansen H,Kääriäinen R. Comparison ofideal and actual behaviourof patients and dentistsduring dental treatment.Community Dent Oral Epidemiol1995; 23: 374–8.10. Clow K, Fisher A, O’Bryan D.Patients expectations ofdental sevices. J Health CareMarket 1995; 15: 23–31.Varje år drabbas50000 svenskar av cancercancerfonden.setel 020-78 11 79 pg 90 1986-0tandläkartidningen årg 101 nr 7 200965

VETENSKAP & KLINIK BÖCKERLättläst omtandblekningtooth Whiteningin esthetic dentistrYSo-Ran Kwon, Seok-Hoon Ko,Linda H GreenwallFörlag: Quintessence, 2009Antal Sidor: 164 (+39)Pris: £ 94ISBN: 978-1-85097-177-1Att få vita tänder har förmånga blivit en symbol fördet som vi brukar kalla kosmetisktandvård. Allmänhetensintresse för tandblekningoch vita, jämnatänder har ökat i takt medalla »make-over«-programsom visats i tv. Efterfråganär stor och för många tandvårdsteamär tandblekninginte bara en behandlingsmetodutan också en affärsidé.Det kan därför tyckasmärkligt att det inte gjortsfler översiktliga läroböckerom de olika tekniker somstår till buds.»Tooth Whitening« ären mycket välgjord publikationvars huvudförfattareär två koreanskatandläkare, som anses varaauktoriteter inom estetisktandvård i både sitt hemlandoch internationellt.Publikationen består avtvå delar, som är lyxigt förpackadei en kartongmapp.Den egentliga lärobokenkompletteras av en bilderboksom består av föreefter-bilder,avsedd attanvändas som kommunikationshjälpmedel.Huvudboken är indeladi tio kapitel som avhandlarde principer och teknikersom används vid framförallt tandblekning. Varjekapitel avslutas förtjänstfulltmed en referenslistaför den som önskar envetenskaplig fördjupning.Genomgående är detfotografiska materialet ochillustrationerna av myckethög kvalitet. Detta gör bokenlättläst och tydlig.Det första kapitlet handlarom diagnostik ochbehandlingsplanering. Ikapitel 2–5 avhandlas olikablekningsmetoder inklusiveså kallad micro-abrasion,som får ett eget kapitel.Det sjätte kapitlet harfått det kryptiska namnet»Gingival bleaching« ochtar summariskt upp kirurgiskaoch kemiska metoderatt avlägsna gingivala missfärgningar.Även användningav laser diskuteras.Referenslistan är synnerligenkort och avsnittetförefaller något malplacerat.I kapitel sju finns ettantal fallbeskrivningar därtandblekning kombinerasmed till exempel kronförlängningoch porslinsfasader.Detta har säkert tagitsmed som komplement ochexempel men för den somvill lära sig mera om dessatekniker finns betydligtmera uttömmande litteratur.Intressant är dock attbehandling av tetracyklinmissfärgningardiskuteras ➤everStick ®Time-outDen snabba lösningen för förloradetänder. Skapa en minimalinvasiv och heltreversibel behandling med everStickC&Bfiber förstärkning.Ta “time-out” inför beslut om andraprotetiska behandlingar!Fråga om erbjudandeKod:mag0902Tel. 08-506 505 05För mera informationbesök www.sticktech.comDelta även i utlottning66 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

Besök ossoch SouthernImplants i vårmonter.Lysande innovationerinom dentala implantatOsteoBiolProtera AB är distributör i Norden för Southern Implants och Technoss DentalHandla On-line på www.protera.seSnabbt, enkelt och prisvärt.Protera AB | Tel +46 31 29 66 00 | info@protera.se | www.protera.se | Hälleflundregatan 12 | S-426 58 Västra Frölunda | Sweden

VETENSKAP & KLINIK BÖCKER➤ och här finns flera klassiskastudier upptagna ilitteraturlistan.I kapitel 8 tar författarnaupp sidoeffekteroch komplikationer. Dettaär ett viktigt avsnitt därman poängterar att allblekningsbehandling börövervakas av en tandläkare.Boken avslutas med ettkapitel om uppföljning ochstödbehandling samt en intressanthistorisk tillbakablickförfattad av LindaH Greenwall.Boken är välskriven ochlättläst. Den tar upp deflesta aspekter på olikametoder att göra tändernavitare. Avsnitten om tandblekningär grundläggandeoch det utmärkta bildmaterialetgör det till ettnöje att läsa och bläddra iboken.sven scholanderOm direktbelastningför denkritiske läsarenimmediate loadingof dental implantsDavarpanah M, Szmukler-Moncler SFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 372Pris: £ 175isbn: 978-2-91255-050-7Tillsammans med åttaövriga medförfattare, huvudsakligenfrån Frankrikeoch Italien, redovisar Davarpanahoch Szmukler-Moncler sina intryckoch egna erfarenheter avimplantatbehandling sombygger på direktbelastning.Enligt deras definitioninnebär detta att implantatetutsätts för belastninginom tre dygn (72 timmar).Samtliga kliniska behandlingarär utförda med implantatfrån tillverkaren 3i.Kanske borde sådan produktinformationframgåredan av bokens titel. Litebetänksam blir jag redanpå sidan fem.En klinisk illustrationvisar buckal benresorptiontre månader efter extraktion.Författarna påpekaratt detta inte hade behövtinträffa om ett implantathade placerats direkt eftertandextraktionen. Då hadebåde benvolymen ochmjukvävnadsformen bevarats.Detta påstående rimmarilla med uppgifteri aktuell vetenskaplig litteratur,som tvärtom varnarför risken med benförlustäven vid direkt installationav implantat i extraktionsalveoler.I varje fall råderdelade meningar om riskeroch möjligheter. För densom kan läsa kritiskt ochförstår skillnaden mellanvad som har visats igoda vetenskapliga studieroch vad som kan uppnåsi enskilda fall av skickligakliniker och illustratörer,ger boken många vackraexempel på vad som (åtminstonepå kort sikt) kanåstadkommas vid direktbelastningav tandimplantat.björn klingeGe mig en endaanledning att sägaja till MedentikaN. Slentrian, tandläkare1. Medentikas distanser passar Astra Tech, Nobel Brånemarkoch Straumann.2. Kostar bara hälften så mycket som originalen, i vissa falltill och med mindre.3. Har perfekt passform och görs i ISO-certifierade anläggningari Tyskland.4. Finns i titan grad 5, CoCr eller guld.5. Fyra anledningar räcker för dom flesta, men okej, det är10 års garanti också.Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.se68 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

FORMFUNKTION2FAST INNERKÄRNA– SEPARERAR TÄNDER5 VIDA SPETSAR FÖRVIDA PREPPARSUPERSTARK– TÄNJS INTE UT43PASSAR PRECISÖVER KILEN13D SOFT FACE ELIMINERAR ÖVERSKOTTKLASS II FYLLNINGAR GÖRS LÄTTARE MED COMPOSI-TIGHT 3D TMSLUT MED ÖVERSKOTT!Tredimensionellt konturerade spetsarmed Soft Face TM följsamma silikon göratt matrisen håller tätt mot tanden.Överskott elimineras verkligen. Tidenför utarbetande och polering avfyllningen reduceras till ett minimum.Inget annat sektionssystem skaparbättre anatomiska kontakter eller tätarbättre gingivalt.1SNABB OCH LÄTT ATT PLACERADen slitsade underkanten passar direktöver kilen och förenklar både placeringoch justering av kilen.LÄTT ÖVER BREDARANDVULSTERSpetsarna på den nya Soft-Face TM3D-Ringen är vidare än på vanliga separeringsringaroch går lätt över bredare randvulster.3MAXIMAL SEPARATIONEn fast innerkärna i centrum avden mjuka, flexibla spetsen styrringens spänning approximalt, därden effektivt separerar tändernafrån varann. Andra V-formade ringartrycker mer på tändernas sidor.2FÖR STYRKA I LÅNGA LOPPETRingförstärkningen förbättrar tänjningsegenskapernaoch hållbarheten så att du får enmaximal separering, fyllning efter fyllning.Båda typerna av 3D-systemets ringar är fulltautoklaverbara.4Dentalmind, Vinbergs Hed, 311 50 Falkenberg •Tel. 0346-241 70, www.dentalmind.com

VETENSKAP & KLINIKBruzell & DahlBlekning av tänderenligt konstens alla reglerellen BruzellJon e DahlNiom – Nordiska institutetför odontologiskamaterial, Haslum, Norgee-post: jon.dahl@niom.noFRÅGA NIOM Blekmedel för tänder ärklassificerat som kosmetika [1] och dettahar lett till osäkerhet om vilka produktertandläkare kan använda, och om andra äntandläkare nu kan bleka tänder. Niom harfått flera frågor om tandblekning.Kan andra än tandläkarna tillmötesgå patienternasönskan om kritvita tänder, nu när blekmedelför tänder är kosmetika?I princip kan alla använda preparat som följerföreskrifterna för kosmetika, det vill säga innehållermindre än 0,1 procent väteperoxid (H 2O 2).Sådana preparat har knappast någon blekandeeffekt. Om andra preparat väljs måste behandlingenutgå från en odontologisk diagnos, ochbehandlingen måste utföras eller förordas avtandläkare eller tandhygienist. Det räcker inteatt patienten tycker att tänderna är för mörka.Tandläkaren/tandhygienisten måste själv kunnaansvara för diagnosen om patienten inte är nöjdmed behandlingen och gör en anmälan.val av blekningspreparatI en nyligen publicerad studie [2] ser det ut att varaskillnader mellan olika blekmedel avsedda för klinik.Vad ska man lägga vikten på vid valet av blekningspreparat?I denna studie [2] användes blekmedel sominnehöll 16–35 procent väteperoxid. Hur myckettänderna bleknar varierar, och om man tar dennavariation i beaktande så var det liten skillnadmellan produkterna. Studien visade att de högstakoncentrationerna inte gav bättre resultat än omman använde preparat med 16–17 procent väteperoxid.I princip är det liten skillnad mellanListerine Tandvårdsstipendium 20095 årsjubileum!Listerine utlyser för femte året i rad stipendium inom området plackkontroll.Stipendiet på 20 000 kronor är öppet att söka för alla inom tandvården.Tidigare mottagare har fått stipendiet för utveckling av arbetsmetoder ochmodeller som bidrar till plackreduktion hos vuxna patienter.20052006200720082008birgitta jönssonLeg tandhygienist,Folktandvårdeni Uppsalasara rikardssonLeg tandhygienist,Karolinska InstitutetKatarina AlbertssonLeg tandhygienist,Umeå UniversitetNadja bjurshammarLeg tandhygienist,Karolinska Institutetjane stenmanLeg tandhygienist,SahlgrenskaakademinSista ansökningsdag är den 30 september 2009. Ansökningshandlingar beställs hosAnna Bentinger, McNeil, telefon: 08-503 385 04, e-post: abenting@its.jnj.comMNSE-LIS-2009-025, April 200970 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIKFRÅGA NIOM»Studien visade att de högstakoncentrationerna inte gav bättreresultat än om man använde preparatmed 16–17 procent väteperoxid.«produkterna eftersom alla innehåller eller spaltastill det verksamma ämnet väteperoxid.emaljskadorDet har påståtts att en blekningsbehandling ärungefär lika skadlig för emaljen som att dricka enflaska Coca Cola. Hur skadlig är hemblekning medbettskena jämfört med en timmes blekning på klinikmed 35 procent väteperoxid? Kan jag rekommendera35-procentig blekning om behandlingeninte upprepas förrän efter två år?Det här med emaljskador är ett vanskligt tema.Tänder reagerar olika på blekning: på några blirdet inga synliga skador medan det yttersta lagretav emaljen verkar mjukna på andra tänder. Dessatänder kan skadas lättare av tandborstning, frätandedrycker och liknande. Det är emellertidomöjligt att i förväg se vilka tänder som kommeratt få skador och vilka som inte får det [3]. ValetKlinikblekning av granntänder i samband med kronterapipå 11 och 21. Färgtagning på framtändernabör göras minst en vecka efter avslutad blekning.Ny smak!Fludent CitronFludent finns nu i en fräsch smak av citron.Sedan tidigare finns Fludent i smakernamint, lakrits och banan.NYSMAK!CITRONFludent finns att köpa som receptfritt läkemedelpå Apoteket. Vissa artiklar av Fludent(se www.fass.se) kan med fördel förskrivasoch ingår då i läkemedelsförmånen.Fludent – starka tänder hela livet!Fludent sugtablett innehåller natriumfluorid som motverkar hål i tänderna. Vanlig dos förvuxna och barn över 12 år: Sugtabletter 0,25 mg: 1 sugtablett 6 gånger dagligen. Sugtabletter0,5 mg: 1 sugtablett 3 gånger dagligen. Sugtabletter 0,75 mg: 1 sugtablett 2 gånger dagligen.Dosering till barn under 12 år: Endast enligt tandläkares/läkares eller tandhygienists rekommendation.Informationen är baserad på produktresumé 2008-04-18. För mer information ochaktuellt pris besök gärna www.fass.se, www.fludent.se och www.actavis.seActavis AB, 112 89 Stockholmtandläkartidningen årg 101 nr 7 200971

VETENSKAP & KLINIKBruzell & Dahl»Generellt vill vi avråda från att bleka direkt på dentin och då emaljenär mycket tunn. Detta gäller även tänder där rotdentinet är blottlagt.«Översättning frånnorska: Carina Frohmreferenser1. Council Directive of 27July 1976 on the approximationof the laws of theMember States relatingto cosmetic products(76/768/EEC). [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:1976L0768:av metod (hemblekning/klinikblekning) kan intebaseras på risken för emaljskador, det måste varaandra faktorer som avgör det valet.blekmedlets effekt på tandköttetVid klinikblekning händer det att skyddet för gingivanläcker och att blekmedel kommer i kontaktmed tandköttet. Anser du att det är skadligt? Denröda färgen kommer ju tillbaka efter cirka tio minuter,och dessutom har vi ju den antibakteriellaeffekten.Väteperoxid är frätande, och skadorna påtandköttet efter 35-procentig lösning varar nogsnarare 3–5 dagar än i tio minuter. Tandköttet läkerju ut, men för patienten är det obehagligt tillsskadan är läkt. En eventuell antibakteriell effektförsvarar inte att man tar lätt på sådana skador.När »flytande kofferdam« används, är det en fördelatt lägga den en aning ovanför gingivalranden(cirka 0,5–1 millimeter) för att minimera riskenför läckage. Väteperoxid diffunderar ändå i apikalriktning, därför får man god blekningseffektutan någon markerad övergång även om en del avtanden är täckt med »flytande kofferdam«.20070919: EN: PDF(avläst 2009–02–03)].2. Bruzell E, Dahl JE. Tannblekingmed lys – scienceor fiction? Nor TannlegeforenTid 2006; 116:616–21.3. Bruzell EM, Johnsen B,Aalerud TN, Dahl JE,Christensen T. In vitroefficacy and risk foradverse effects of lightassistedtooth bleaching.Photochem Photobiol Sci2009; 8: 377–85.4. Leonard RH Jr, Smith LR,Garland GE, Caplan DJ.Desensitizing agentefficacy during whiteningin an at-risk population.J Esthet Restor Dent2004; 16: 49–56.blekning av tänder med tunn emaljÄr det skadligt att bleka när patienten har tändermed tydliga spår efter attrition, abrasion eller fraktur?Generellt vill vi avråda från att bleka direktpå dentin och då emaljen är mycket tunn. Dettagäller även tänder där rotdentinet är blottlagt.Risken för biverkningar är mycket större omblekmedlet läggs direkt på dentinet [4]. Blekmedelger ofta en övergående pulpit när medlettränger in i pulpan, och om det är brist på emaljökar mängden som når pulpan. Tänder med erosionerkan se missfärgade ut, men blekning hjälperinte mot detta då missfärgningen är av optiskkaraktär. Patienter som sedan tidigare besvärasav ilningar löper ökad risk för biverkningar avblekning [4]. Dessa patienter bör utvärderasnoggrant, och om blekning görs bör det vara enförsiktig sådan på klinik.gräns för väteperoxid i kosmetikapreparatJag har läst att vi har en femårig prövotid där dettillåts försäljning över disk av blekmedel med upptill 6 procent väteperoxid. Betyder det att gränsenför kosmetikapreparat inte längre är 0,1 procent?Det finns ett förslag om att tillåta upp till 6 procentväteperoxid i kosmetika, men det har ännuinte fattats något beslut. Därför är det inte tillåtetatt sälja blekmedel med mer än 0,1 procent väteperoxiddirekt till konsument. Tandläkare kan iprincip använda vilka produkter som helst i sinpraktik – även kemikalier i allmänhet. Ansvaretför produktanvändningen ligger helt hos tandläkaren.Optimal benåterbyggnad med porösa titangranuler– vid periimplantit, sinuslyft och andra benersättningsapplikationerNatix – för posteriora applikationerNatix White – för estetiska applikationerTitangranulerna levereras i förpackningar om 0,5 respektive 0,25 ml ochkan förvaras i rumstemperatur. Granulerna är steriliserade och klara föranvändning.Tigran Technologies erbjuder en innovativ teknologi baserad påporösa, icke-resorberbara titangranuler optimerade i form, storlek ochytskikt för att utgöra en unik miljö för beninväxt och implantatfi xering.För studier och vetenskapliga referenser, se www.tigran.seKom och träffa Tigran på Europerio i monter A10:28, Stockholm 4-6 juni.Säljs i Sverige av Forssbergs Dental: 08-676 54 10, Tigran direkt: 040-650 16 6072 tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIK BÖCKERPragmatiskt omdentala materialdental materials and theirselection – fourth editionRedaktör WJ O’BrienFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 448Pris: £ 38isbn: 978-0-86715-437-5Fjärde utgåvan av lärobokenDental Materials and TheirSelection rymmer cirka 400sidor varav 100 är tabelleröver materialens olikaegenskaper. Den avser attvända sig till tandläkarstuderande,praktiker, tandteknikeroch tandhygienister,en försäljningsmässigt godplan men risken kan ocksåvara att ingen grupp blirriktigt nöjd. Tolv författarehar bidragit till olika avsnittoch nivån är lagd på relativtbasal orientering.Upplägget är pragmatisktoch avser att integrera problembaseratlärande ochevidensbaserad kunskapmed traditionella översikterav dentala material. Ettevidensbaserat system kanför många material varasvårt att få fram eftersomlivscykeln för många produkterär kort och då krävsatt tandläkaren vet hurprodukten är uppbyggdoch med vad. Tyvärr är detnågot som saknas på mångahåll numera. Korta tidsstudierär bättre än ingentingmen långtidsuppföljningarmed definierade kliniskasituationer är bättre, vilketpoängteras tydligt i boken.Hela inledningen ärmycket viktig och bra uppställd.Varje kapitel harreferenser och rekommendationerför fördjupandestudier, vilket är mycket välgenomfört. Illustrationernaväxlar i tydlighet och eventuelltskulle avsnittet omfärg vunnit på att ha färgillustrationer.Hur man skapar adhesiontill dentinytor beskrivsmen där ingår en ritad bildsom torde vara obegripligför de flesta. Dessutom saknasbeskrivning av faktorersom ger lägre bindningeller ingen bindning alls.Dessa arbetsmoment är ettav de svårare att hanteraför operatörer som skavälja teknik och material.Detta avsnitt kunde medfördel ha gjorts mer detaljeratoch djuplodat.Varje avsnitt avslutasmed en uppställning av användatermer och därefterlämpliga diskussionsfrågoroch studiefrågor. Dessafinns sedan kortfattat besvaradei slutet av boken.Det ligger ett mycketstort arbete bakom dennalärobok och förhoppningsvisanvänder sig läsarnaav referenserna för att fåakademisk insikt i dentalamaterial och för att förståden spännande framtidsutvecklingsom väntar, vilketäven antyds i boken.tore dérandHar du fluxat idag?Som ett komplement till daglig tandborstning,minst två gånger per dag, stöder SverigesTandläkarförbund användningen avmunskölj som innehåller fluor.NYHET!Actavis AB, 112 89 Stockholm • www.fluxfluor.seFlux Juniorför barn!Patientbroschyr!Beställ gratis på:info@fluxfluor.seThinkHappyThoughts.seNYHET! Nu finns Flux även för barn – Flux Junior. Efter ett framgångsrikt år med Flux 0,2%NaF lanserar vi Flux Junior. Flux Junior är framtagen i samma anda som Flux – det ska varaattraktivt att skölja med fluor – tandhälsa är kul! Därför har Flux Junior en anpassad smakoch en anpassad fluorkoncentration (0,05% NaF) för barn, 6-12 år.Vill ni veta mer om Flux Junior och våra smaktester – besök www.fluxfluor.seSTARKA TÄNDER ÄR INTE FLAX– DET ÄR FLUX!tandläkartidningen årg 101 nr 7 200973

VETENSKAP & KLINIK DEBATTGör volymtomografitillgänglig för flerGör dentoalveolär volymtomografitillgänglig även för andra än specialisteri odontologisk radiologi.Cone Beam Computed Tomography(CBCT) eller Digital Volymtomografi(DVT), om man hellre önskar användaett mer svenskklingande namn, är enteknik som på mindre än ett decenniumblivit en succé. Tekniken innebäratt man efter exponeringen erhållerstackar av röntgenbilder, motsvarandesnitt med en tjocklek av mindreän en millimeter upp till några millimeter,i alla tre dimensionerna. Påbildskärmen ser man en uppsättningmed tre bilder: en i axial, en i frontaloch en i sagittal riktning och man kanbläddra sig fram till bilder, som visarjust de strukturer som är av diagnostisktintresse. Det säger sig själv atten teknik som betyder att anatomiskastrukturer inte lagras över varandra,som i den konventionella röntgenbilden,kan vara av mycket stor nyttainom många av odontologins delområden.Utvecklingen av digitala volymtomografer,av vilka det i dag finns mer än30 olika varianter, kan sägas ha sketti tre olika riktningar. Enligt den ena,och den som först resulterade i enfärdig produkt, utvecklades teknikenför att undersökningar av skelettalaförhållanden inom käk- och ansiktsområdetskulle kunna göras med enbilligare och mindre doskrävandeteknik än med den medicinska datortomografin.Den undersökta volymenvar stor, även när det diagnostiskt intressantaområdet var litet. För densom önskade undersöka en volym ibättre överensstämmelse med dendiagnostiskt intressanta, var detta ettproblem. Därför har man, för en delav dessa apparater, sett en utveckling iriktning mot att även mindre volymerska kunna undersökas.Enligt den andra riktningen utveckladesapparatur i första hand avseddTANDTEKNISKAMÄSTERVERKProteket vill ge Dig en helhetslösningsom underlättar Din vardag.Vi erbjuder Dig som tandläkare kvalitetssäkradimporterad & svensk tandteknikav hög & jämn kvalitet, god service tillekonomiskt fördelaktiga priser.Delta i debatteni Tandläkartidningen!skicka in ditt bidrag tillchristina.mork@tandlakarforbundet.se100 årLåt naturen gå i arvKontakta oss påwww.proteket.sePMSPMSPMS 166C:0 M:64 Y:100 K:0R:244 G:123 B: 32PMS 144C:0 M:48 Y:100 K:0R:248 G:152 B: 29PMS 355C:94 M:0 Y:100 K:0R:0 G:169 B:79PMS 3155C:100 M:0 Y:24 K:38R:0 G:120 B:139PMS warm grey 5C:0 M:5 Y:10 K:29R:191 G:182 B:173För många känns kanske tanken på att skrivasitt testamente avlägsen. Att skriva sitt testamenteär att till nästa generation efterlämnadet vi haft förmånen att njuta av under vårlivstid. Låt naturen gå i arv till barn och barnbarngenom att stödja vårt långsiktiga arbete.Läs mer på:www.naturskyddsforeningen.se/testamenteeller ring 08-702 65 00CMYKProteket AB, Drottningholmsvägen 24,112 42 Stockholm, Postadress: Box 12121,102 24 Stockholm, Tel: 08- 650 33 80,E-post: info@proteket.seCMYKNaturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartläggermiljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutomstår vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våraviktigaste arbetsområden. Föreningen har cirka 178 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbundöver hela landet. På webbplatsen finns omfattande information om vårt arbete samt vår webbutik Naturbutiken.www.proteket.se • www.proteketonline.seBli medlem, skänk en gåva eller bli företagssponsor på naturskyddsforeningen.se. Wap: mobil.naturmob.se.Telefon: 08-702 65 00. Pg: 90 19 09-2.74SORTSORTtandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

VETENSKAP & KLINIK DEBATTför undersökning av tänderna ochderas närmaste omgivningar. Denundersökta volymen var därför litenjämfört med hos tidigare nämnd utrustning.Efter hand som det blev uppenbart,att det kunde finnas intresseatt undersöka också större volymer,utvecklades maskiner som medger ettstort val av volymstorlekar.En tredje riktning i utvecklingen avdigitala volymtomografer är den, somhar resulterat i apparatur som delsmedger konventionella panoramaundersökningar,dels volymtomografiskaundersökningar av mindre områden.Tvärsnittsytan, sedd som höjden ×bredden av den cylindriska volym somundersöks, kallas för undersökningens»field of view – FOV«. Denna varierarmellan olika maskiner och många kangöra undersökningar med olika FOV.Minsta FOV ligger i dag på cirka 3 × 3cm 2 och största är cirka 30 × 30 cm 2 ,vilket representerar en hundrafaldigskillnad i bestrålad volym och, naturligtvis,en betydande skillnad också istråldos.Enligt Statens strålskyddsmyndighetmåste ledningsansvaret för volymtomografiskaundersökningar ligga påen specialist i odontologisk radiologi.Dessutom måste en klinik, som har utrustningför sådana undersökningar,ha samarbete med sjukhusfysiker.Vi tycker att det nu kan vara hög tidatt ta tag i den problematik, som användningenav volymtomografi kaninnebära. Å ena sidan har vi de volymtomografer,med vilka stora volymerkan undersökas, vilket betyderatt man kommer ut i områden, därtandläkaren i gemen kan förväntasha begränsade kunskaper. Å andra sidanhar vi volymtomografer primärtavsedda för dentoalveolär diagnostik»Vi tycker att det nu kanvara hög tid att ta tag i denproblem atik, som användningenav volymtomografikan innebära.«och med vilka enbart mindre volymerkan undersökas.Vi tycker det är viktigt, att man gören boskillnad mellan apparatur avseddför undersökning av stora respektivesmå volymer. Vi menar att undersökningarnamed större volymer ska varaförbehållet specialister i odontologiskradiologi. Övriga undersökningar, sålänge de håller sig inom det dentoalveoläraområdet, bör kunna få utförasav andra tandläkare, som har genomgåttsärskild utbildning för att kunnabedöma när och hur volymtomografiskaundersökningar ska utföras ochhur de erhållna bilderna ska tolkas.Den europeiska ämnesföreningen »EuropeanAcademy of DentoMaxilloFacialRadiology« (EADMFR) har i samarbetemed det av EURATOM finansieradeSedentexCT-projektet utarbetat riktlinjerför användandet av CBCT inomdet orofaciala området. Riktlinjernahar utarbetats genom en modifieradDelphi-process med webb enkäter ochär därför mycket väl förankrade blandCertification WorkshopCMYAn Invisalign Certification Workshopwill provide you with the Invisalignfundamentals you need to begintreating patients with Invisalignimmediately.CMMYCYCMYKDate:Location:June 23, 2009Clarion Hotel SignÖstra Järnvägsgatan 35101 26 StockholmThe Workshop will be held in English.To read more about the Invisalign System please go to www.invisalign.se or www.invisalign.comFor more information and to register please call: 406610140 or send a mail to mail@sweorto.secreated 16.04.09tandläkartidningen årg 101 nr 7 200975

VETENSKAP & KLINIK DEBATT»Samtidigt som missbruk av radiologisk apparatur börförebyggas, är det rimligt att denna nya förfinade teknikgörs tillgänglig för en större yrkesgrupp …«Europas maxillofacialradiologer. Fokusi riktlinjerna ligger på kunskapom selektionskriterier och ett förnuftigtoch strålhygieniskt arbetssätt (sefakta 1).Det som skiljer de europeiska riktlinjernafrån gällande svensk lag äratt man i riktlinjerna öppnar möjlighetenför andra tandläkare, än de medspecialitet i odontologisk radiologi,att kunna äga dentoalveolär CBCT-apparaturoch självständigt genomföradentoalveolära CBCT-undersökningarmed små volymer och till låg stråldos.Förutsättningen är att de genomgåttutbildning för detta. För undersökningarsom sträcker sig utanför detdentoalveolära området föreslås attde ska få utföras enbart av tandläkaremed specialistkompetens, eller motsvarande,i odontologisk radiologi.Detta är ett förslag som vi ställer ossbakom. Samtidigt som missbruk avradiologisk apparatur bör förebyggas,är det rimligt att denna nya förfinadeteknik görs tillgänglig för en större yrkesgrupp,så att den kan komma flerpatienter tillgodo. Analogi kan görasmed framtagandet av de så kallade»körkortskurserna« i panoramaröntgenunder 80-talet vilka har varit enförutsättning för spridandet av panoramaröntgenteknikeninom tandvården.En »körkortskurs« för dentoalveolärCBCT bör dock vara betydligtmer omfattande och kombineras medkrav på repetitionsutbildning.Den som önskar läsa riktlinjerna påengelska hänvisas till http://www.sedentexct.eu/basicprinciples#bplennart FlYgareOdont dr, president EADMFRhans-göran gröndahlProfessor emeritusFAKTA 1. EADMFR:s RIKTLINJERFÖR ANVÄNDANDE AV CONE BEAM CT(DIGITAL VOLYMTOMOGRAFI)1. CBCT-undersökning ska INTE utföras utanföregående anamnesupptagning ochklinisk undersökning.2. CBCT-undersökning ska vara berättigadför varje patient i så mening att de diagnostiskavinsterna ska bedömas överstigariskerna.3. CBCT-undersökning ska förväntas bidramed ny information som påverkar handläggningenav patienten.4. CBCT ska INTE upprepas »rutinmässigt« påsamma patient utan att en ny uppskattningav dosrisk/vinst har genomförts.5. När remisser accepteras från andra tandläkareska remissen innehålla tillräckliginformation (anamnes och kliniska fynd)för att ansvarig CBCT-tandläkare skakunna värdera undersökningens berättigande.6. CBCT ska endast användas när frågeställningeninte kan besvaras med en konven-LustgasNyheter!Allt på ett ställe:Digital MDM• Mixer- MDM-Digital- MDM-Quantiflex- Porter• Andningssystem - HB-Hytrel- Porter• Näsmask, enkel - Matrx-silikon- Matrx-engångs• Näsmask, dubbel - Porter- Anevac D• Punktutsug - X-Vac- Anevac D• Certifierad serviceHÅKAN BERG DENTAL ABKungsportsavenyn 30, 411 36 GöteborgTel. 031–20 70 70 • Fax. 031–16 99 30 • e-mail: hberg@hbdental.sePerfekt estetikProcera ® Crown Zirconia, Alumina1.550 kr Totalpris!Vi använder Nobel Rondo ® porslinVälkommen tillTandtekniska laboratoriet i Ystad PraktikertjänstBra tandteknik sedan 1950Ring förvårtstartkit!Tandtekniska laboratoriet i Ystad Praktikertjänstwww.tlystad.com • 0411-199 5076tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009Tandtekn lab nr 6.indd 1 09-03-25 10.49.55

VETENSKAP & KLINIK DEBATTtionell röntgenundersökning som medförlägre stråldos.7. CBCT-genererade bildstackar måstegranskas i sin helhet och relevanta fyndnoteras i ett radiologiskt utlåtande.8. För diagnostik av mjukdelar är mediciniskdatortomografi eller magnetresonanstomografilämpligare metodval än CBCT.9. CBCT-utrustning bör tillåta undersökningav olika volymstorlekar. Den minsta volymstorleksom är lämplig med hänsyntill frågeställning ska användas om dettamedför lägre stråldos till patienten.10. Om CBCT-utrustningen tillåter olikainställningar av spatiell upplösning(detaljupplösning) ska den upplösningsom tillåter adekvat diagnostik till lägstamöjliga stråldos användas.11. Ett kvalitetssäkringsprogram ska upprättasoch användas för varje CBCT–installation.Programmet ska omfatta utrustning,undersökningstekniker och kvalitetskontroller.12. Positionshjälpmedel (ljuskors) ska alltidanvändas.13. Nyinstallationer av CBCT-utrustning skagenomgå en kritisk installationskontrolloch acceptanstest innan utrustningen tasi bruk så att optimalt strålskydd till personaloch patienter säkerställs.14. CBCT-utrustning ska genomgå regelbundnakontroller för att säkerställa attstrålskyddet till personal och patienterinte har försämrats.15. För personalens strålskydd bör riktlinjernai sektion 6 av dokumentet »theEuropean Commission document ›RadiationProtection 136. European Guidelineson Radiation Protection in Dental Radiology‹«följas.16. All personal involverad i handhavandeav CBCT-utrustning måste ha genomgåttteoretisk och praktisk utbildning omdenna samt inneha nödvändig kompetensi strålskyddsfrågor.17. Återkommande utbildning och träningefter examen behövs, speciellt när nyCBCT-utrustning eller nya tekniker tas ibruk.18. Tandläkare, som är ansvariga för CBCTutrustningoch som inte tidigare hargenomgått teoretisk och praktisk träning,ska genomgå en teoretisk och praktiskutbildning som har validerats av enakademisk institution (universitet ellermotsvarande). I länder där odontologiskradiologi är en specialitet ska sådan undervisningutformas och genomföras avodontologisk radiolog.19. Dentoalveolära CBCT-undersökningarav tänder, alveolarutskott, mandibeloch maxilla upp till näsbotten (volymermindre än 8 cm x 8 cm) ska granskas ochradiologiskt utlåtande avges av specialisti odontologisk radiologi eller, där praktiskaskäl ställer hinder i vägen för detta,av tandläkare med vidimerad vidareutbildningi CBCT-teknik.20. Andra undersökningar än dentoalveolära,till exempel sådana av temporalben,bihålor, käkleder och övriga kraniofacialaundersökningar ska granskas ochradiologiskt utlåtande avges av specialisti odontologisk radiologi eller medicinskradiologi.100 årEtt år sedan vi bytte namnfrån Lifecore dental och blevKeystone dental. Förutom ettnytt namn har vi också nyaprodukter inom implantologi,benregeneration och digitalterapiplanering som vi är stoltaatt få visa Dig!Möt oss bland Guldsponsorernapå Europerio 6 i Stockholm4-6 juni 2009KONTAKTA OSS: 031-93 68 23kundtjanst@keystonedental.setandläkartidningen årg 101 nr 7 200977

platsannonserAktuella stop- och utgivningsdagarNr 9 Stopp 28/7 Utgivning 20/8Nr 10 Stopp 10/8 Utgivning 3/9Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seFax: 08-666 15 95Adress: Tandläkartidningen, Box 1217111 82 StockholmSpecialist- och Sjukhustandvårdeni KALMAR söker en övertandläkare iORTODONTILandstinget BL ekinge sökerI Kalmar har du närhet till havet, naturen och kulturen. HelaKalmarkusten och närheten till Öland inbjuder till sol, bad,segling och fi ske. Du får också tillgång till ett stort utbud avshopping och nöjen.Vi söker enortodontist till KalmarTANDLÄKAREFolktandvården AsarumVälkommen till vår klinik som ligger cirka 5 km norr omkarlshamn. Vi är ett glatt gäng med 17 medarbetare varav3 är tandläkare. År 2008 fick vi utmärkelsen årets arbetsplatsi Landstinget Blekinge. Vi behöver nu förstärkningav en tandläkare och vi erbjuder ett individuellt anpassatintroduktionsprogram med handledare.Vi ser fram mot din ansökan.Upplysningar: klinikchef Mikael karlsson 0454-73 33 37.Facklig företrädare: tt, Maria kjellberg 0455-73 64 03.Sista ansökningsdag: Välkommen med din ansökansenast den 3 juni 2009 via www.ltblekinge.seFör mer information om tjänsten: www.ltblekinge.sePå enheten i Kalmar arbetar 55 medarbetare inomspecialiteterna Ortodonti, Oral kirurgi, Klinisk bettfysiologi,Oral protetik, Parodontologi, Pedodonti ochSjuk hustandvård underställd en gemensam enhetschef.Det fi nns ett nära samarbete inom enhetensom präglas av framåtanda och ett gott arbetsklimat.Tandregleringen består av tre ortodon tister, sju ortodontiassistenteroch en tandsköterska.Här fi nns goda utvecklingsmöjligheter. Vi uppmuntrartill egen forskning.Du som söker ska ha specialistkompetens inomOrtodonti (erfaren eller nyutbildad).Läs mer på www.ltkalmar.se/ledigajobbeller kontakta någon av nedanstående:Enhetschef Eleonor Agnehamn, 0480-817 28,Övertandläkare Christine Sjöwall, 0480-817 35.Välkommen med din ansökan senast den 5/6 2009till Folktandvårdens kansli, Box 601, 391 26 Kalmar.Ange ref.nr: Ft/0464/09Landstinget i ÖstergötlandFolktandvårdenÖstergötland sökertandläkareUpplysningar lämnas av Monica Pripp, 010-10 302 87.Sista ansökningsdag är den 31 augusti 2009.Läs mer om tjänsterna på www.lio.se/jobbwww.lio.seSenaste nyttfinns på www.tandlakartidningen.se78tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seVår vision är att erbjuda Sveriges bästa tandvård med de stoltaste medarbetarna. Våravärderingar – banbrytande, trygg och medveten – ska prägla hela verksamheten. Vi erbjudermoderna och välutrustade kliniker, goda möjligheter till kompetensutveckling och ett framsyntledarskap. Folktandvården Dalarna har 34 allmäntandvårdskliniker, specialisttandvård,sjukhustandvård och egen tandteknisk verksamhetVill du bli chef för ortodontiverksamheten?Är du specialisttandläkare i ortodonti och brinner för yrkesmässiga utmaningar och spännande möten med kunderoch medarbetare?I så fall ska du absolut söka denna tjänst. Vi söker dig som har intresse för och erfarenhet av personal-, verksamhetsochekonomifrågor ur ett ledningsperspektiv, eller dig som har ambitioner att bli ledare och nu söker ett chefsjobb.Omväxlande arbetsuppgifter och goda möjligheter till forskning skapar de rätta förutsättningarna för yrkesmässigoch personlig utveckling.Vill du bli en av oss?Kontakta tandvårdschef Conny Konradsson, tel 023-49 01 56 conny.konradsson@ltdalarna.seMer information hittar du på www.ltdalarna.sePS.När vi rekryterar satsar vi på hela familjen och samarbetar med Rekryteringslots, läs mer påwww.rekryteringslots.seSmile växer och nu söker viKlinikchef till Sundsvall &Teamtandläkare till MariestadVill du bli vår fjärde teamtandläkare och samtidigtta ett övergripande ansvar för klinikeni Sundsvall? Eller vill du bli vår fjärde teamtandläkarei Mariestad?Oavsett om du idag driver egen klinik eller äranställd så är du välkommen att kontaktaMaria Mattsson på tel 070-377 48 33 ellermaila: maria.mattsson@smile.seLäs mer om tjänsten på:www.smile.seDistriktstandläkare• Rydaholm Folktandvård• Sävsjö FolktandvårdVerksamhetschefVärnamo verksamhetsområdeLäs mer på www.lj.se/jobbNytt jobb?Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna för aktuelllöneinformation innan du börjar ett nytt jobb.tandläkartidningen årg 101 nr 7 200979

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seJönköping och Boråshere we come!37 000 kunder kan inte ha fel! Och över 100 Theamedarbetare kan inte heller ha fel!Thea Tandhälsa är munnens egna superhjältar och vår idé att kombineradet bästa från privattandläkarna med det bästa från folktandvården hargjort succé. Nu öppnar vi nya kliniker i Jönköping och Borås och sökerdärför tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister.Längtar du hem? Är Jönköping eller Borås din hemstad? Eller du kanskevill jobba på pendlingsavstånd från Göteborg? Ta chansen och sök till oss!Kanske blir det du som hoppar i en av expandodräkterna härnäst.Vill du veta mer om oss och tjänsterna? Ring Anna Mårtensson 070-262 16 47eller maila anna.martensson@theatandhalsa.seDu kan även besöka oss på:www.tanden.se80tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.sewww.vgregion.se/jobbVi söker nyamedarbetareTandvårdsenheten i Västra GötalandsregionenVill du vara med och se tandvårdeni ett annorlunda sammanhang?Tandvårdsenheten i Västra Götalandsregionen är en sammanhållandeenhet för övergripande tandvårdsfrågor inomregionen och ansvarar för strategi och långsiktiga frågor.Vi söker nu:Tandvårdsstrateg/BedömningstandläkareArbetet består i att ta ansvar för regelverk samt förhandsbedömningarav nödvändig tandvård och tandvård som ledi sjukdomsbehandling. Du kommer att biträda tandvårdschefeni arbetet med övergripande tandvårdsfrågor inomregionen och arbeta med utredningar samt samarbeta medregionens kanslier.Ref.nr: RSK 214-2009Upplysningar: Tandvårdschef Ann-Marie Olhede,tfn 0761-16 90 01 och ekonom Bengt Olsson, tfn 031-63 08 98.Sista ansökningsdag: 2009-06-01.Platsannonserutgivningsplan 2009Nr Utgivningsdag Materialdag7 14/5 17/48 3/6 8/59 20/8 28/710 3/9 10/811 24/9 31/812 15/10 21/913 6/11 6/1014 26/11 2/1115 17/12 24/11Tandsköterska sökestandsköterska på heltid sökes till privatpraktiki centrala stockholm fr o m 17aug 2009.Kontakta Christin tel nr 08-611 12 15eller mob 0709 59 92 92.Sandefjord – NorgeTannlege og Endodontist søkes.Ledig stilling for 1–2 tannleger fra 1.aug-09.Velutstyrt,digitalisert og moderne praksis med5 behandlingsrom. Det er tannpleier og 2 tannlegeri praksisen, en blir parodontolog fra juni -09.Vi tilbyr hyggelig, variert,utfordrende og læreriktarbeidsmiljø, med godt potensiale.Det søkes etter tannleger og spesialist i endodonti,på hel- eller deltid.Søker må være kvalitetsbevisst, blid og omgjengelig,og opptatt av pasienters velvære.Søknad med CV sendes snarest til;Sandefjord Tannhelse as, Aagaards Plass 1,3211 SANDEFJORDE-mail; post@sandefjordtannhelse.noPedodontist HollandMultidisciplinary Clinic, Utrecht 17 rooms15.000 patients, pedodontist with AEPD accreditation.Superb relocation package, (salary 3–4 times FTV)www.ivory-ivory.nlCV+Picture to: Drs. Z.Tischler 0031 611362751vansleen@home.nlEXCELLENT OPPORTUNITIESElite Dental Center in Dubai requires charismatic,well groomed and caring colleagues to join anexcellent team of Clinicians.1. General Dentists – 10 years experience.2. Orthodontist*3. Pediatric Dentist*4. Endodontist**Masters Degree holder with 5 years experience.Kindly email your full detailed CV and photographto dentalcareers@hotmail.com.Senaste nyttfinns på www.tandlakartidningen.setandläkartidningen årg 101 nr 7 200981

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seTvå ST-tandläkare, oral protetikOdontologiska Institutionen i JönköpingOdontologiska Institutioneni Jönköping är en avlandets utbildare av specialisttandläkare.Hit söker sigtandläkare från hela landetför att göra sin specialiseringstjänstgöring.Våraavdelningar är godkända avSocialstyrelsen för specialiseringstjänstgöringinomsju specialiteter: bettfysiologi,odontologisk radiologi,oral kirurgi, oral protetik,ortodonti, parodontologioch pedodonti.Fram till och med den 8 juni kan du söka en av två ST-tandläkartjänster i oralprotetik som blir lediga februari 2010. I vår webbannons på www.lj.se/jobb fårdu veta mer om tjänsterna och på www.lj.se/folktandvarden får du veta mer omarbetsgivaren Folktandvården, där Odontologiska Institutionen ingår.All information du behöver om oss på Odontologiska Institutionen får du påwww.lj.se/oiDu är även välkommen att kontakta:Klinikchef Katarina Sondell, avdelningen för oral protetik,tfn 036-32 55 27, e-post katarina.sondell@lj.seKÖP TIDSKRIFTSSAMLARE!En hel årgång i enenda samlare!Vill du beställa Tandläkartidningensnya tidskriftssamlare?För 69 kronor inklusive momsfår du en samlare som rymmeren hel årgång.Skicka din beställning med e-post tillanita.hagstedt@tandlakarforbundet.seUppge antal, namn på beställare,adress samt eventuell fakturaadress.Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se82tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

RADANNONSERAktuella stopp- och utgivningsdagarNr 9/09 Stopp 28/7 Utgivning 20/8Nr 10/09 Stopp 10/8 Utgivning 3/9E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seTel: 08-666 15 13Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seAdress: Tandläkartidningen, Box 1217,111 82 StockholmPRAKTIKER SÄLJESÖstergötlandCharmig praktik i centrala Valdemarsvik, 100meter från havet. Överlåtes pga pensionering.Bra utvecklingsmöjligheter samt god lönsamhet.För information ring tandläkare OscarBjörnhammer, tel 0708-20 56 05, kvällstid ellerse www.praktikformedlaren.seTandläkarpraktik i Ekenäs, FinlandInarbetad praktik, med bra, troget svensktalandepatientunderlag, i mottagning med trebehandlingsrum (två tandl, en hygienist) medmodern uppdaterad apparatur (bl a Optg-rtg,digital intraoral-rtg, Cerec 3d m m). Förmånligt!Bostäder finns att hyra/köpa. Naturskönt lägevid havet. Svar till: tor.enberg@fimnet.fi ellertel gsm +358 400 318 525.Möjlighet i Göteborgatt bygga upp ett pat underlag för att ocksåså småningom ta över de patienter som finns.Utvecklingsbar praktik, modern och fullt digitaliserad.Tel 073-980 29 78, e-post:tanderasant@yahoo.seStockholm centraltDel i gruppraktik, ett stort rum med vackerutsikt över Humlegården, bästa centrala läge,säljes med patienter pga pensionering. Svar till:edwin.1946@hotmail.comTannlegepraksis i KviteseidVest Telemark. Veletablert tannlegepraksis ivakre Kviteseid i Vest Telemark rimelig til salgs,evt til leie grunnet pensjonering. Triveligelokaler i foretningsbygg i Kviteseid sentrummed inngang fra gateplan og tilrettelagt forrullestolbrukere. Ca 1 000 pasienter, alle recall.Kontoret har venterom, lunsjrom, steriliseringsromog toalett. Vi er behjelpelige med bosted.Overtakelse etter avtale. Mer informasjon omKviteseid på http://www.kviteseid.kommune.noHenvendelse til: Sverre Syftestad, tel 0047-95 12 08 25, ssyftestad@smarti.no, ArvidSyftestad, tel 0047-91 30 15 60.SkåneStörre praktik, ca 3 000 patienter med bra åldersfördelning,överlåtes. Svar till »090701«.Dags att köpa eller sälja mottagning?På www.praktikformedlaren.se finns objekten dusöker. Praktikertjänst TandvårdPRAKTIKER KÖPESPraktik köpesGör slag i saken! Jag köper din praktik i södraSverige. Svar till praktikkopes@gmail.comARRENDEMammavikariatSöker tandläkare som vill ersätta mig under minmammaledighet med start i sept -09. Om dutrivs finns det möjlighet till permanent anställning/arrende.Kliniken ligger i Mariehamn påÅland. Om intresserad svara gärna till:dentalcenter.sara@aland.netTillfälle!Kollega sökes till Praktikertjänstansluten kliniki Malung som ligger i Västerdalarna med närhettill Sälenfjällen. Bygden är rik på fritidsaktivitetersåväl sommar som vinter. Kliniken harf n en tandläkare, en tandhygienist samt tresköterskor som alla är »gamla i gården« och somkänner patienterna väl. Vi behöver nu snarastförstärkning med ytterligare en tandlkare dåen har gått i pension. Du får gärna ha några årserfarenhet men det är inget krav. Det är bra omdu kan tänka dig att ta över kliniken den dagjag går i pension. Hur många timmar per veckadu vill jobba kan diskuteras. Här finns storamöjligheter att arbeta med hela vårdpanoramat(förutom barnvård) då patientklientelet är äldre- mycket utvecklande! Svar till: Kerstin Brodow,tel 0280-109 21 eller 070-683 26 26.Pensionerad tandläkaremed chefserfarenhet i Göteborgsområdet sökesför arvoderad rådgivning. Svar till »090702«.SÄLJESKavo utrustning, Cerec 2Mkt fräsch väl fungerande kavoutrustn, gråskinnklädsel, ny härdljuslampa, ems. Även Cerec2 maskin. 073-655 30 75, elisabeth@minmun.seKÖPESFramkallningsmaskin OPG/småbilderRtg framkallningsmaskin för opg, profil ochsmåbilder köpes. Johan.Karsten@swipnet.seBEMANNINGSFÖRETAGe-Quality Personalkraftär ett auktoriserat bemanningsföretag inomtandvård. Vi har duktiga tandhygienister ochtandsköterskor tillgängliga för inhyrning och/eller rekrytering. Kontakta oss gärna för merinformation. Kontaktperson: Cilla Nordqvist,mail: cilla.nordqvist@e-quality.se, telefon08-54 55 12 80, web: www.e-quality.se➤SMILE FORTSÄTTER ATT VÄXA, kapitel 12Nu finns vi från Malmö i söder till Sundsvalli norr, men vi vill fortsätta att växa. Vill duvara med och skriva nästa kapitel i vår historia?Vi söker kliniker och människor med idéeroch viljan att göra något nytt. Planerar duatt avsluta din kliniska verksamhet eller villdu fortsätta men hitta en annan plattformför dig och din klinik?Oavsett anledning så är Du välkommenatt höra av dig. Maila mig så ordnar vi ettförutsättningslöst möte.Med vänliga hälsningar,David Halldén, david.hallden@smile.sePS! Läs mer om oss på www.smile.setandläkartidningen årg 101 nr 7 200983

RADANNONSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seUTHYRES/BOSTADFranskt byliv för finsmakarenMed fantastisk utsikt över vinodlingarna bordu i ett trevåningshus i området Languedoc,södra Frankrike. 15 km från stranden finns vårttotalrenoverade byhus med fyra + två bäddar,två badrum och kök i anslutning till stortakterass. Pris 350–600 euro/vecka, beroendepå hyresperiod. Mer info, ring tandläkareCecilia Oscarsson, 0709-18 80 00 eller besökwww.hyrhusifrankrike.blogg.seFUNDERAR DUÖVER DINAALKOHOLVANOR?Ring oss på020-844448www.vardguiden.se/alkohollinjenREMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHär annonserar kolleger som åtar sig remisshantering.Rubriker markerade med asterisk*kräver specialistkompetens. Tandläkartidningenpåtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserarunder denna rubrik besitter nödvändigakvalifikationer.Bettfysiologi*Odont dr Thorvald KampeBettfysiologi, protetik, implantatSveavägen 13–15, 9 tr111 57 StockholmTel 08-10 73 83Narkos/TandvårdsrädslaSPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDANarkos – HypnosFobi/korttidsterapi inom landstingenshögkostnadsskyddLeg tandläkare Margareta ForsbergLeg tandläkare Jennifer SamecLeg tandhygienist Anna QuartermanLeg psykolog, leg psykoterapeutspec klin psykologi Janna StrömbergLeg läkare spec anestesiKarl-Henrik FridblomSveavägen 83, 113 50 StockholmTel 08-32 60 80Specialistkliniken förNarkos och behandlingav TandvårdsrädslaNarkos - Sedering - LustgasTerapi - Hypnos - KBTImplantat under NarkosLandstingens högkostnadsskyddSnabb behandling av remisser!Leg tdl Sture FriednerLeg tdl Pia Lif-BimerLeg tdl Sigrid SchumannLeg tdl Louise SidenöLeg tdl Joakim SkottLeg tdl Lennart HübelSpecialist käkkirurgi Björn JohanssonLeg tandhygienist Anna-Lena BrandvoldLeg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik LevinLeg psykolog Shervin ShahnavazLeg läkare, spec anestesi Bo LundbladNarkosklinikenRÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN112 59 STOCKHOLMTel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.seOral kirurgi*Dr Ann-Catherine Mörner-SvallingSibyllegatan 29114 42 StockholmT-bana Östermalmstorg08-661 65 40, 0705-77 48 27Göran UlfenbergJakobsbergsgatan 8, 2 tr111 44 StockholmTel 08-21 01 43, 0709-79 49 60Även remisser för rutinendodonti mottagesOral protetik*Eric LothigiusPROTETIK + IMPLANTATKungsgatan 54, 111 35 StockholmTel 08-411 16 11E-post: info@e2kliniken.comwww.e2kliniken.comwww.tandlakartidningen.se100 årOrtodontiFolktandvården StockholmTandregleringsklinikernatar emot remisser för behandlingav barn och vuxna.Eastmaninstitutet, Dalagatan 11,113 24 Stockholm, 08-123 165 10Danderyds Sjukhus, Hus 50,182 57 Danderyd, 08-123 157 70Sollentuna, Tingsvägen 17,191 61 Sollentuna, 08-123 159 30Handen, Handenterminalen 3,136 40 Haninge, 08-123 162 15Södertälje, Lovisinsgatan 3,151 73 Södertälje, 08-123 158 10Ortodonti*Dr Thomas ÖrtendahlUtlandagatan 24412 80 GöteborgTel 070-661 98 77E-post: thomas@ortendahl.comLingualortodonti (osynlig tandställning)Vi utför »Invisalign« behandlingar.c-takt link för digital remiss/konsultationRöntgen*Eastmaninstitutet, FolktandvårdenTar emot remisser på vuxna och barnför odontologisk radiologisk utredningt ex implantat, traumata och käklederDalagatan 11, 113 24 StockholmTel 08-123 165 60, fax 08-729 78 73EBF dentalröntgen ABSpec tandl Anders FrykholmRtg tsk Barbro Berggren, Mona EdstaBarn och vuxna tas emot för undersökningav tänder, käkar inkl käklederoch utredning inför implantat m m.Rådmansgatan 48, 113 57 StockholmTel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36Maryam PourmousaParodontologTar emot remisser för:Parodontal terapiplaneringoch behandlingHel- del- och singelimplantatFixturoperation på remissWASA TANDKLINIKTEGNÉRGATAN 15, 3 TR111 40 STOCKHOLMTEL 08-21 01 85wtk@wasatandklinik.com84tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

REMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seÖVRIGTE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHar du en semesterbostad att hyra ut?Annonsera under Uthyres/Bostad.100 årelisabeth.frisk@tandlakarforbundet.setandläkartidningen årg 101 nr 7 200985

PERSONALIAE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seFÖDELSEDAGAR40 ÅRTaha Karim, Nynäshamn 1/6Caroline Olgart, Lidingö 3/6Fredrik Holmqvist, Jönköping 3/650 ÅRKristina Engholm Norstedt,Stockholm 22/5Claes Virdeborn, Lund 22/5Svante Nyholm, Stockholm 25/5Anders Wickström, Kalmar 28/5Abbassia Adda, Västra Frölunda 28/5Martin Hresan, Jönköping 28/5Maria Lindahl Häggström, Örebro 29/5Lars Jonsson, Götene 2/6Hans Martinsson, Bengtsfors 2/6Mats Jansson, Karlskrona 7/6Christina Moren, Boden 8/660 ÅRLars-Erik Lindgren, Lidingö 22/5Barbro Ahlström, Boden 22/5Eva-Ruth Gunnarsson, Långsele 25/5Bo-Ingvar Olsson, Eslöv 27/5Inga-Lill Söderberg, Malmö 29/5Gunilla Eriksson, Uddevalla 29/5Sten Gustin, Bräcke 31/5Karin Byström, Umeå 1/6Yngve Fredriksson, Oskarshamn 1/6Matz Hansson, Lund 1/6Kenth Nilsson, Östervåla 2/6Håkan Frising, Karlstad 3/6Lennart Westerberg, Helsingborg 3/6Erling Fjeldstad, Hisings Kärra 7/6Kerstin Nilsson, Helsingborg 8/6Margareta Hansson, Torsby 8/6Börje Robertsson, Mölndal 9/665 ÅRClaes-Göran Crossner, Norge 23/5Per Olov Widén, Borlänge 28/5Kerstin Petersson, Bjärred 29/5Eva Hellsing, Stockholm 2/6Gunnar Linden, Sigtuna 3/6Gun Patriksson, Överlida 4/6Nils von Bahr, Stockholm 4/6Emilia Romerius, Lund 4/6Bo Elander, Lund 4/6Rodica Gheorghe, Enskede 8/670 ÅRUlf Örtegren, Degerfors 28/5Bengt Ahlcrona, Malmö 9/6Max Halvarsson, Sollentuna 10/675 ÅRLars Åke Larsson Klow, Trelleborg 6/6AVLIDNAJohn Hedlin, Sollentuna, f -19DISPUTATIONERFyller du jämnt i sommar?Du som fyller jämna år perioden 11/6–20/8och som INTE vill uppmärksammasi Tandläkartidningen:Hör av dig senast 19 maj tillelisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seDessa födelsedagar publiceras 4/6.STOCKHOLMSusanna Segerström, den 24 april 2009.Avhandlingen: »Carbon-graphite fiberreinforcedpolymers for implant suprastructures«.MALMÖEva Ellervall, den 20 maj 2009.Avhandlingen: »Antibiotic prophylaxis ingeneral oral health care: the perspective ofdecision making«.Fakultetsopponent: Professor Ola Ohlsson,Kristianstad.100 årGRATTISClaes Virdeborn 50 årVI GRATULERAR Claes Virdeborn, specialisti parodontologi och studierektorför specialistutbildningen i Malmö,som fyller 50 år den 22 maj.Claes Virdebornutexamineradesvid TandvårdshögskolaniMalmö 1984. Dendå obligatoriskaAT-tjänsten gjordehan i Hässleholm.Efter det gick flyttentill Lund därClaes Virdebornhan var verksaminom folktandvården 1986–2000.Han arbetade huvudsakligen inomallmäntandvården men även vidSpecialistkliniken för oral protetik.Under den tiden praktiserade hanäven i mindre omfattning som privattandläkare.2001 gick flytten vidare till Stockholmför ST-utbildning, som gjordespå deltid under två års tid parallelltmed arbete för Karolinska EducationAB, där han som projektledare arbetademed medicinska uppdragsutbildningarinom KI.2005 gick flytten tillbaka till Malmödär Claes Virdeborn nu arbetarpå Tandvårdshögskolan som parodontolog,handledare och samtidigtär verksam som studierektor. Han äräven verksam som vice ordförandei Sveriges Tandläkarförbunds kursnämnd,södra regionen.Utöver sitt yrke har Claes Virdebornett stort musikaliskt intressesom resulterat i skivinspelningar ochnu senast en musikalisk föreställning,»Sanningar från scen«, som han isällskap av tre musikanter framfört iLund och Malmö.– En mix av olika saker där musikenär central, säger Claes Virdeborn.En blandning av stand-up och musik.Han spelar också irländsk folkmusik igruppen Dublin Bombers som bestårav sju tandläkare från studietiden.Själva födelsedagen kommer attfiras på Cypern med familjen och isällskap av ett stort gäng från Lundakarnevalen.Senare i höst blir det100-årskalas tillsammans med en vän.CECILIA EKHOLM86 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 101 NR 7 2009

PERSONALIAHygienpris tillPeter LundholmPETER LUNDHOLM, sjukhustandläkarevid folktandvårdeni Stockholm,har tilldelatsSvenska hygienprisetav SvenskFörening förVårdhygien.MotiveringenPeter Lundholmlyder: »PeterLundholm harmed stor envishetoch pedagogisk färdighet arbetat medatt implementera basala hygienrutinervid folktandvården i Stockholm.Särskilt stort har motståndet motskyddsförklädet varit. Efterlevnadenav basala hygienrutiner följs upptvå gånger per år för att stärka patientsäkerheten.Dessutom har Petermedverkat till att införa säkra rutinervid spruthantering för att undvikastickskador.«Söker dusemesterbostadatt hyra?Annonsera underÖnskas hyra/Bostad.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se100 årMKLäkarprogrammetspedagogiska prisJAN MALM, neurolog och universitetslektorvidInstitutionen förfarmakologi ochklinisk neurovetenskapi Umeå,får Läkarprogrammetspedagogiskapris 2009.Jan MalmMotiveringenlyder: »Jan Malmär en av studenteroch kolleger erkänt skicklig lärare,som har framställt läroböcker ochfilmer och varit drivande i utvecklingenav lärandet i neurologi i Sverige,vilket även kommer att gagnaläkarprogrammets förestående regionalisering.«Prissumman är 60 000 kronor.Marita Hilligesny professor i HalmstadMARITA HILLIGES är ny professor ineurovetenskapvid Högskolan iHalmstad. Hon installeradesvid enhögtidsdag i april.Då höll hon ocksåinstallationsföreläsningen»Finafibrers form ochMarita Hilliges funktion«.Marita Hilligesblev tandläkare 1988 vid Karolinskainstitutet (KI). 1997 tog hon doktorsexamen,också vid KI.JSTipsaTandläkartidningen!redaktionen@tandlakarforbundet.se100 årEFNy dekanusi MalmöLARS BONDEMARK blir ny dekanus vidMalmö högskolasodontologiskafakultet den 1 juli.Lars Bondemarkär ortodontist.Han har jobbat vidTandvårdshögskolani Malmö sedanLars Bondemark1999 och blev professori ortodonti2006. Han hartidigare varit klinikchef i Bjärnumoch lärare på tandläkarhögskolan iGöteborg. Tandläkarexamen tog han iMalmö 1979.Lars Bondemark efterträder LarsMatsson, som återgår till sin professuri pedodonti.JSEdita Stojanovic-Rakovicny pedodontistEDITA STOJANOVIC-RAKOVIC blir ny specialisti pedodontinär hon examinerasden 20 maj.Hon tog tandläkarexameni föredetta Jugoslavien1985 och blev senfärdig specialist iEdita Stojanovic-Rakovicendodonti 1992.Svensk tandläkarlegitimationfick Edita Stojanovic-Rakovic1999 efter tjänstgöringpå Tandvårdshögskolan i Malmö.När hon sedan fick arbete på folktandvårdeni Rosengård växte hennesintresse för barntandvård.Hennes forskningsprojekt »Vanor,attityder och kunskaper om tandhälsahos föräldrar till tvååringar i RegionSkåne« vill hon gärna fortsättamed och så småningom avsluta meden magisterexamen.Edita Stojanovic-Rakovic planerarockså att aktualisera sin specialistutbildningi endodonti. Pedodontiskendodonti och barn med neuropsykiatriskadiagnoser är hennes störstaintresse inom pedodontin.Med sin erfarenhet och kunskapvill hon stärka pedodontin i andraländer och framför allt i balkanländerna,genom ett internationellt nätverk.EFTANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 101 NR 7 200987

kansliPostadress: Box 1217,111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: 08-666 15 00 (växel)Fax: 08-662 58 42www.tandlakarforbundet.sekansli@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.seEkonomiska frågorNordöstra kursnämnden,RiksstämmanMargareta Andréasson08-666 15 36Kamrathjälpen, ansvarsfrågorLotten Bergström 08-666 15 45Kurser Nordöstra kursnämnden,RiksstämmanElsie Ekander 08-666 15 44KanslichefJeanette Falk 08-666 15 53Kurser södra regionen,Riksstämman, fdi,Swedish Dental JournalYlva Liljeson 08-666 15 43Efterutbildning, RiksstämmanAnnika Hodgson 08-666 15 34Etik, kvalitetÅsa Hultén tjlPia Kollin vik 08-666 15 31Utredare, studenthandläggarePia Leden tjlEmma Åberg vik 08-666 15 22förbundsstyrelseRoland SvenssonOrdförande0510-855 500708-35 55 98roland.svensson@tandlakarforbundet.seGunilla KlingbergVice ordförande031-750 92 08, 0707-80 00 44gunilla.klingberg@vgregion.seLouise EricsonOrdf i efterutbildningsrådet08-85 56 00, 070-687 50 60louise.ericson@ptj.seClaes-Göran Emilson031-786 32 03emilson@odontologi.gu.seBenny Enbuske0929-135 40, 0708-13 56 21benny.enbuske@nll.seKenth Nilsson021-17 69 80, 070-658 78 86kenth@stf-tt.orgAnders Wikander060-12 14 15, 070-648 63 03anders.wikander@telia.comMikael Jansson070-678 18 16mikael.jansson@ptj.seVictoria FröjdAdjungerad styrelseledamot0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.setandläkarförbundetsstöd till enskildamedlemmarKontaktperson i samtliga områden:Lotten Bergström, 08-666 15 45lotten.bergstrom@tandlakarforbundet.seVid anmälan till HSAN/SocialstyrelsenEn anmälan ska besvaras inom treveckor. Anstånd kan begäraspå tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundetsmedlemmar kan få hjälpatt besvara en anmälan:Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundetsexpertgrupp.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovan.Juridisk hjälp ges av respektiveriksförening.Privattandläkarna: Eva Andersson,08-555 44 665Tjänstetandläkarna: SusannaMagnusson, 08-54 51 59 84Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkaremed ekonomiska problem.Vi kan enbart stödja individer, inteföretag. Ansök med ett brev medbakgrund och önskemål om hjälpsamt kopia på senaste deklaration,egen och make/makas.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovanAlna (alkohol, läkemedel ochnarkotika i arbetslivet)08-564 407 70Alna hjälper företag och organisationeratt hantera alkohol- ochdrogfrågor på ett professionelltsätt. Du kan kostnadsfritt ochunder sekretess ringa Alnas rådgivning.Mer informationwww.alna.se.KollegastödKollegastöd riktar sig till digsom behöver stöd för problempå arbetet eller i privatlivet.Du kan i förtroende och undersekretess vända dig till någon avnedanstående kolleger (kvällstidom ej annat anges, e-post för attboka tid för samtal).Bengt Adèrn, 016-244 56Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21ahmad.aghazadeh@telia.comKatt Sören Andersson,070-663 84 18, 0243-122 80soren.andersson.00@ptj.seGunnar Bringman,035-10 31 20, daggunnar.bringman@ptj.seGeorge Estlander, 036-37 89 98george.estlander@ptj.seLars Frithiof, 08-96 42 55lars.frithiof@ofa.ki.seMargit Gabrielson, 031-69 16 00margit.gabrielson@vgregion.seBita Ghorani, 070-746 86 82bita.ghorani@ftv.sll.seLennart Hernell, 060-214 92lennart.hernell@swipnet.seGunnel Johansson, 070-585 30 41Margareta Jonsson,036-13 43 66 dagmargareta@ajonsson.sePeter Stade, 0498-21 39 04peter.stade@ptj.seClaes Svärd, 0498-48 25 46claes.svard@hsf.gotland.seEkonomichefBo Lidholm 08-666 15 12InformationsansvarigLena Munck af Rosenschöld08-666 15 52lena.munck@tandlakarforbundet.seSekreterareAnna-Maja Necander 08-666 15 07EkonomiAnn-Sofi Olsson 08-666 15 02Efterutbildning, RiksstämmanPia Säävälä tjlEva Nylander vik 08-666 15 10Kurser västra regionenVästra regionens kansli031-15 69 22Tandläkarförbundets serieKunskap & Kvalitet:n Kvalitetssäkra din journalföringn CE-märkta medicin-tekniskaproduktern Medicinsk riskbedömningför tandläkaren Tandläkarens ansvar ochskyldighetern Försäkring för patient ochtandläkaren Hygien i tandvårdenn Avvikelser – lär av misstag,egna och andrasn Etiska riktlinjerMedlem beställ upp till 10 stutan kostnad, icke-medlem50 kr per st.kontakt@tandlakarforbundet.seMedlemslogotyp88tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009

kontorPostadress:Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress:Österlånggatan 43, 2 trTel: vx 08-555 44 600Fax: 08-555 44 666Hemsida: www.ptl.seE-postadress: info@ptl.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@ptl.seSveriges PrivattandläkarföreningEva Andersson, generalsekreterare08-555 44 665, 073-366 51 00Dan Nilsson, sakkunnig ochpressekreterare08-555 44 604, 070-984 40 99Svensk Privattandvård ABJan-Åke Zetterström, vd08-555 44 690, 070-730 31 00Ingela Andrée, personalchefoch reception08-555 44 605Daniella Bahgat, medlemsservice08-555 44 699August Liljeqvist, jurist08-555 44 644Carina Ågren, försäkringar ochchef för sekretariatet08-555 44 657Maria Bjurö, informationschef08-555 44 651, 070-810 46 11Tina Fredriksson, kommunikatör08-555 44 610, 070-382 71 74Susanne Hirvonen, ekonomichef08-555 44 620Lena Bolin, ekonomiassistent08-555 44 660Anders Wikander, odontologiskkonsult070-648 63 03FörtroendenämndenAnn-Catrin Almespång08-555 44 635Privattandvårdsupplysningen020-662 800sveriges privataspecialisttandläkareAnders Tullberg, ordförande08-660 31 03, 0733-84 02 11anders.tullberg@brahekliniken.sekansliPostadress:Box 2287, 103 17 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: vx 08-54 51 59 80Fax: 08-660 34 34www.tjanstetandlakarna.seE-post direkt till en person:fornamn@tjanstetandlakarna.seOmbudsmänBjörn Petri, kanslichef08-54 51 59 81Susanna Magnusson08-54 51 59 84sveriges odontologiskalärarePer TidehagOrdförande090-785 62 57070-307 62 57per.tidehag@vll.seMats Olson08-54 51 59 83Inger Wass, sekreterare08-54 51 59 82Aino Landes, ekonomi08-54 51 59 85Medlemsregisteroch medlemsförmåner08-54 51 59 88medlemsservice@tjanstetandlakarna.sestuderandeföre ningenVictoria Fröjd, ordförande0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.seAnneli Lampinen, vice ordförande070-313 18 62annelielampinen@hotmail.comtandläkartidningen årg 101 nr 7 200989

foto: fabrizio costantiniNÄSTA NUMMER 3 JUNIKALENDARIUMAnnual Meeting European Societyof Dental Ergonomics 0solutionsfor problems in dental practiceTid: 29–30 maj 2009Plats: Krakow, Polensecretary.esde@live.beAnonyma Alkoholister, IDAA,AA-möte för läkare, tandläkareoch veterinärerTid: 2 juni 2009, 18.30–19.30.Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10,Stockholm. Lokal Grottan, 3 tr.Europerio 6Tid: 4–6 juni 2009Plats: Stockholmwww.europerio6.netKristid➤Den finansiella krisen slår hårt i usa. Hundratusentalsmänniskor är utan jobb; den totala arbetslösheten beräknasstiga till runt tio procent innan året är slut. Nu känner mångatandläkare av krisen. Somliga tandläkare som har brukat ägnasig åt välgörenhetsarbete i u-länder ägnar sig numera åt attarbeta gratis i fattiga delstater hemma.British Dental Conferenceand Exhibition 2009Tid: 4–6 juni 2009Plats: Glasgowwww.bda-events.orgRio Caries ConferenceTid: 15–17 juli 2009Plats: Rio de Janiero, Brasilienwww.riocentro.com.brNFH´s XIX conferenceTid: 27–29 augusti 2009Plats: Reykjavik, Islandhttp://congress.is/nfh2009Kul på kliniken➤Åtta av tio tandläkare i Sverige harroligt på kliniken. Men i Danmark ärdet ännu bättre. Där har nio av tiotandläkare kul på kliniken. Läs merom studien Det goda arbetet i nästanummer.Vad blir lege artis?➤Vilka behandlingar ska vara legeartis och prioriteras inom tandvårdeni framtiden? Den frågan arbetar Socialstyrelsenintensivt med. Men hur gårbedömningen till? Tandläkartidningenbesöker prioriteringsgruppen.FDITid: 2–5 september 2009Plats: Singaporecongress@fdiworldental.org1st Baltic Sea Conference inOrthognathic, Surgeryand Orthodontics (BSCOSO)Tid: 25–27 september 2009Plats: Vilnius, Litauenwww.orthognathicsurgery.info/conferenceANNONSÖRER I DETTA NUMMERGlobal Quality Lab 2Kerr 6Örestad Dentallab 6AristoDent 6DentMan AB 7, 8Keydental 7Almasoft 7NSK Sweden, TS Dental 9DentalEye AB 10Nobel Biocare 11Bigman 15, 61Optergo17Keystone 18, 19, 37, 41, 77Support Design 18Multiergonomi 18Vilhelmina Ingenjörsbyrå AB 19Sv Tandläkare-Sällskapet 19, 26GlaxoSmithKline 21, 27Opus Health Care 23Dentsply DeTrey 25, 31Tic 32AB Forssbergs Dental 35Heraeus Kulzer Nordic AB 37Praktikertjänst Tandvård 38Coltène/Whaledent 40Tigran Technologies AB 41, 72Ivoclar Vivadent 42Denzir 43Pepsodent 44Hultén & Co AB 45Åhren Dental Consult 463M ESPE Dentalprodukter 51AstraTech AB 55Stick Tech 66Protera AB 67M-tec Dental 68Dentalmind 69McNeil Sweden AB 70Actavis AB 71, 73Proteket 74Invisalign 75Håkan Berg Dental AB 76Tandtekniska lab i Ystad 76Teknodont 77Smile 83Maryam Pourmousa 84Narkoskliniken 84Folktandvården Stockholm 84SDIC Tandspecialister 85Hådéns Dental Återvinning 85Specialistkliniken förDentala Implantat 91W & H Nordic AB 92GC Nordic bilagaPraxis A/S bilagaUnident ABbilagaW & H Nordic AB bilaga2009 American Dental Association(ADA) Annual SessionTid: 30 september – 4 oktober 2009Plats: Honolulu, Hawaiiwww.ada.org/goto/sessionOdontologisk Riksstämma 2009Tid: 12–14 november 2009Plats: Stockholmsmässan, Älvsjöwww.tandlakarforbundet.seTIPSA OSSom evenemang till kalendariet. Kontrolleradatum innan du bokar, uppgifterna i kalendarietkan ha uppdaterats efter pressläggning.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se90tandläkartidningen årg 101 nr 7 2009