Ekonomistyrning i svenska sjukhus - Företagsekonomiska ...

Kirkpatrick et al. (2009, s. 11) visade i en jämförande studie mellan Danmark och Storbritannien attläkarna i Storbritannien har starka ideal om självständighet och avskildhet från administrationhistoriskt sett, som fortfarande dominerar. Studien (Kirkpatrick et al., 2009, s. 10) styrker att det finnsytterst lite engagemang i ekonomistyrning från läkarnas sida och tveksamhet till reformer. Trotsväldigt liknande sjukvårdssystem i båda länder har läkarna väldigt skilda uppfattningar omekonomistyrning.3.2.2.2 Reformernas effekter på beteendeSamuel et al. (2005) anser att det är tydligt att redovisningsekonomer skriver om medicinska åtgärdertill ekonomiska händelser. Dock belyser de att det är oklart om det medicinska yrket har berövatskontrollen över diagnoser och behandlingar till ekonomerna. Läkare kan inte bli tillsagda av ekonomerom vad de ska göra vad gäller det fysiska, i och med att de inte innehar den kunskapen. De menardock att läkarnas professionella omdöme kan modifieras genom kunskapen om dess ekonomiskakonsekvenser.I motsats till Samuel et al.’s (2005) studie visar von Knorring et al. (2010) att läkarnas autonomabeteende är väldigt svår att påverka av verksamhetschefer, vare sig om de är ekonomer eller läkare igrunden. I studien (von Knorring et al., 2010) undersöks sjukhusdirektörers syn på läkare, där de anseratt den starka kulturen som läkare har gör att deras beteende är svåra att styra och påverka, vilketindikerar att det är besvärande att styra läkare. För att lyckas med att implementera strategier fårcheferna tjata sig till förändring i beteende. Det framkommer att läkare gärna ser att deras chef ärläkare i grunden, för att de ska kunna styras av dem. Direktörerna känner att de har väldigt litenmöjlighet att styra läkarnas beteende, medan läkarna känner att de är överstyrda. Studien (vonKnorring et al., 2010) visar att chefer inom sjukvården är svaga i sin roll i förhållande till läkaryrket,trots ökad formell auktoritet som tilldelats dessa chefer inom de senaste decennierna i den svenskasjukvården. Von Knorring et al. (2010) menar att läkarna anses vara självstyrda och följer deras egenagenda. Vid tillfällen där andra personer eller saker som är icke-medicinskt relaterade kommeremellan deras professionella arbete känner de att det är förstörande för dem och att de inte tillåts görasitt jobb. Jones och Dewing (1997) argumenterar för att läkarnas starka betoning på patienternasvälmående gör att de är svåra att styra mot att ha finansiella mål. Motviljan att engagera sig medekonomistyrning kom enligt studien (Jones & Dewing, 1997, s. 17) från att begränsade resurseravleddes från patientvård till förmån för redovisningspraxis. Llewellyn (2001) ser på det som ettdilemma; ledningen har inte kunskap om medicin och läkare har inte kunskap om ekonomi.18