Tillsyn och registrering - Finansinspektionen

FINANSINSPEKTIONENTillsyn och registrering7 APRIL 2011

April 2011Dnr 11-2145INNEHÅLLSammanfattning 3Uppdraget och problembilden 4Utgångsläget 4Mer än bara ”registrering” 5Konsumenternas bild av registrering kontra tillsyn 6Vikten av tydlighet gentemot konsumenter 7Att övervaka finansiell verksamhet – vilket är samhällsintresset? 8Finansiell tillsyn: hur definieras tillsynsbehoven? 8Motiven för registrering utan tillsyn 9Arbetet med de registrerade företagen 10Motiv för ökad tillsyn av inlåning och kreditgivning 11Tillståndsplikt för inlåning och kreditgivning till konsumenter 15Tillståndspliktig verksamhet 15Ny reglering av inlåningen 16Rörelseregler för konsumentkreditföretag 19Bemyndigande att meddela föreskrifter enligt konsumentkreditlagen 21Kravet på registrering kvarstår för vissa företag 21Ekonomiska konsekvenser av förslagen 23Effekter för de berörda företagen 23Effekter för FI och andra myndigheter 25Effekter för konsumentskyddet och för förtroendet 25Bilaga 1 Uppdraget 27Bilaga 2 Författningsförslag 282

FINANSINSPEKTIONENSAMMANFATTNINGFinansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att utreda systemetmed registrering av vissa finansiella företag. Bakgrunden är bland annatden kritik som FI själv har framfört mot registreringsförfarandet. FI harpekat på att ett system med registrering utan möjlighet till tillsyn ochingripande riskerar att skapa en falsk kvalitetsmärkning av registreradeföretag. Denna risk är störst för de företag som riktar sig till konsumenteroch detta utgör således en brist i konsumentskyddet.FI föreslår därför i rapporten att företagsformen inlåningsföretag avskaffasoch att det införs krav på att inlåningsverksamhet ska bedrivas av företagsom har tillstånd som kreditmarknadsföretag eller bank. Det innebärytterligare krav på kapital, rapportering och tillsyn för företag som tar emotinlåning. Regeringen föreslås samtidigt överväga om man ska låta vissakooperativa sparkassor fortsätta sin verksamhet enligt nu gällanderegelverk.När det gäller företag som ägnar sig åt kreditgivning till konsumenterföreslår FI att de ska söka särskilt tillstånd och omfattas av en ny definitionav konsumentkreditrörelse. En ny företagsform, konsumentkreditföretag,bör enligt FI skapas för de företag som bedriver sådan rörelse. Förkonsumentkreditföretag ska enklare rörelseregler införas som innefattarallmänna krav på sundhet m.m., men inte särskilda kapitalkrav.För båda typerna av verksamhet – inlåning och kreditgivning riktad motkonsumenter – innebär förslagen att FI får tydliga möjligheter tillingripande och kan återkalla tillståndet för företag som inte sköter sig. FIanser sammantaget att förslagen bör leda till ett klart förbättratkonsumentskydd.Företag och privatpersoner som ägnar sig åt valutaväxling eller annanfinansiell verksamhet som inte innefattar kreditgivning till konsument ellerinlåning ska som tidigare vara registrerade hos FI.FI har under beredningen av ärendet inhämtat synpunkter frånFinansbolagens Förening, vissa större sparkassor och Konsumentverket.3

FINANSINSPEKTIONENUppdraget och problembildenFI har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag av regeringen att se över dennuvarande ordningen med en uppdelning av företag mellan de som enbartär registrerade och de som står under tillsyn. Bakgrunden till uppdraget ärtill stor del de problem som FI själv har lyft fram när det gällerregistreringens funktion som en kvalitetsmärkning gentemot konsumenterutan möjlighet till varken full tillsyn eller ingripande mot brister.Regeringen gav i juni 2010 FI ett särskilt uppdrag att titta närmare påsystemet med registrering av vissa finansiella företag. Uppdragetformulerades som att FI ska:”redogöra för och bedöma aktuella problem som uppstår som en följd avdet nuvarande systemet med registrering av vissa företag utan samtidigmöjlighet att utöva tillsyn - - - ”FI ska också föreslå hur detta skulle kunna ersättas”- - - av t.ex. tillståndsprövning med ökade möjligheter till tillsyn för Finansinspektionen.Även behovet av andra insatser ska redovisas.”FI ska dessutom utreda finansiella och andra konsekvenser förmyndigheten själv, för företagen och för konsumentskyddet med olikaalternativ.UTGÅNGSLÄGETAlla företag som i någorlunda betydande omfattning sysslar medfinansiella tjänster har en relation till FI. Denna kan vara av två slag:Den ena typen gäller företag vars verksamhet tillståndsprövas, därregelbunden rapportering kan krävas och där FI genom tillsyn regelbundetföljer upp att verksamheten bedrivs på ett sätt som följer regelverken,syftande till ett stabilt finansiellt system och ett gott konsumentskydd. Ombrister upptäcks kan och ska FI ingripa.Den andra typen av relation gäller företag som är registrerade hos FI mendär i princip ingen tillsyn bedrivs förutom avseende penningtvätt och därmöjligheterna att ingripa är begränsade eller obefintliga.För närvarande är det cirka 3700 företag som faller in i den förstakategorin. Antalet registrerade företag uppgår till cirka 300. Det bedömsfinnas ytterligare ett hundratal företag som sannolikt, med utgångspunkt igällande regler, borde vara registrerade av FI men som inte är det.Anledningen till att de inte är registrerade kan vara okunskap, men ävenofta att de vill hålla sig utanför all form av statlig kontroll.4

FINANSINSPEKTIONENBerörda företagFör närvarande är det framför allt vissa finansiella institut, där bland annatde s.k. snabblåneföretagen ingår, samt inlåningsföretag, inklusivesparkassor och spar- och låneföreningar, som ska registreras men alltså inteär föremål för tillsyn. Av de registrerade företagen var i mars 2011 265finansiella institut och 33 inlåningsföretag.Därutöver finns och kommer att, på grund av EU-rätten, finnas ytterligareföretag som är föremål för registrering. Denna rapport behandlar enbartfrågan om registrering kontra tillsyn av inlåningsföretag och registreradefinansiella institut. De företag som är registrerade utifrån EU-direktiv harbehandlats eller kommer att behandlas i samband med införande avdirektiven i svensk rätt:1. Med verkan från den 1 januari 2011 står företag somtillhandahåller betaltjänster, och som inte gör det med stöd av ettannat tillstånd (t.ex. banker och kreditmarknadsföretag), under FI:stillsyn och omfattas bland annat av vissa kapitalkrav. Dessa företagbenämns betalningsinstitut. Företag med mindre betalningsvolymer,understigande i snitt tre miljoner euro per månad, kanansöka om undantag från tillståndsplikt. Uppgifter om dessaföretag ska då i stället föras in i ett särskilt register och företagetkallas registrerad betaltjänstleverantör. För närvarande finns tolvregistrerade betaltjänstleverantörer.2. Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM)förväntas bli publicerat i maj/juni 2011 och ska vara införlivat isvensk lagstiftning vid mitten av 2013. I artikel 3 i direktivetföreskrivs att förvaltare vars förvaltade kapital underskrider vissatrösklar (100 miljoner respektive 500 miljoner euro för fonder somanvänder belåning respektive stängda fonder utan belåning) skaregistreras hos tillsynsmyndigheten. I registreringen ingår att geinformation om vilka placeringsstrategier som används och attregelbundet rapportera viss information om fondernas investeringaravseende huvudsakliga typer av instrument som används,exponeringar och koncentrationer. En förvaltare under trösklarnakan välja att underkasta sig full tillsyn och auktorisation för att dranytta av direktivets fördelar. Då direktivet bland annat innebärreglering av förvaltare som tidigare inte varit reglerade råder storosäkerhet kring hur många nya företag som kommer att omfattas.MER ÄN BARA ”REGISTRERING”Registreringens innebördVad innebär registreringen konkret? Ordet ”registrering” kan tolkas som ettenkelt administrativt förfarande, där ett företag anmäler sin existens till enmyndighet, som noterar namn, adress och några grundläggande uppgifterom verksamheten och för in detta i någon form av förteckning.Den registrering FI arbetar med i dessa sammanhang innebär en betydligtmer omfattande hantering än så. Företagen behöver visserligen inte, på detsätt som krävs för andra finansiella företag, ansöka om tillstånd av FI föratt driva sin verksamhet. Likafullt handlar det i realiteten om en slagsrudimentär form av tillståndsprövning; i samband med registreringen görs5

FINANSINSPEKTIONENen kontroll av bland annat företagets ägare och ledning, och att det finnsrutiner för att företagets tjänster inte utnyttjas för penningtvätt. När detgäller inlåningsföretag kontrolleras också att de har tillräckligt med egetkapital, och att de kommer att informera sina blivande kunder om attinsatta medel inte omfattas av insättningsgarantin.FI kontrollerar därefter minst en gång per år att de registrerade företagenuppfyller de krav som ställs. Ett registrerat företag är skyldigt att lämna deninformation som FI begär, bland annat om åtgärder mot penningtvätt. Närdet sker förändringar i ledningen eller av ett kvalificerat ägande hos ettregistrerat företag ska detta anmälas till FI. Om ett registrerat företag inteföljer gällande lagar har FI möjlighet att förelägga företaget att upphöramed verksamheten. I övrigt är dock ingripandemöjligheterna begränsadeoch ingen löpande, proaktiv övervakning av verksamheten sker – detta ärden i praktiken grundläggande skillnaden mellan registrering (i den meningsom beskrivits) och tillsyn.KONSUMENTERNAS BILD AV REGISTRERING KONTRATILLSYNNär det gäller den förebyggande tillsynen kan konstateras att ett betydandeantal av de, företrädesvis små, finansföretag över vilka FI har ett uttalattillsynsansvar, i praktiken är föremål för tämligen begränsade och/ellerföga kontinuerliga tillsynsaktiviteter. Ur den synvinkeln är gränsen mellande två kategorierna i praktiken inte särdeles skarp.Det bör samtidigt betonas att det är vare sig anmärkningsvärt ellerbeklagansvärt att FI inte övervakar alla delar av finansmarknaden och allafinansföretag med likformig noggrannhet och ambition. FI har uppdragetatt med knappt 300 medarbetare övervaka nästan 3 700 tillsynsobjekt.Detta gör det nödvändigt att prioritera tillsynsinsatserna och att göra dettautifrån en medveten strategi. I viss mening kan det alltså ses som ettresursproblem. Samtidigt kan man konstatera att behovet av prioriteringarskulle finnas även om FI hade 500 eller 1 000 medarbetare. En ordning därFI noggrant skulle granska varje finansiell aktör är därför bara en teoretiskmöjlighet, eftersom det skulle leda till kostnader för tillsynen som inte ärsamhällsekonomiskt försvarbara. Det ska dock inte leda till slutsatsen att demånga mindre finansiella företagen i praktiken ska anses som så obetydligaatt tillsynen blir obefintlig. FI arbetar för närvarande med att utvecklatillsynsmetodiken för att på ett kostnadseffektivt och systematiskt sättidentifiera tillsynsbehov och genomföra relevanta insatser även gentemotde mindre aktörerna, t.ex. genom utvecklande av stresstest även för mindreföretag.Det är således nödvändigt att prioritera och anpassa tillsynsinsatserna medutgångspunkt från de risker som en verksamhet innebär för samhällsekonominoch för konsumenterna. Policymässigt har detta av FIformulerats i uttrycket ”riskbaserad tillsyn”.Men även oavsett tillgången på resurser för tillsynsarbete är frågan omtillsynsansvar med rörelseregler respektive registreringsuppdrag avväsentlig betydelse för FI. I det förstnämnda fallet finns både störremöjligheter att upptäcka problem och, framför allt, större möjligheter atthantera och lösa dem. Genom ingripanden kan problem lösas innan de blir6

FINANSINSPEKTIONENallvarliga, och när ett företag inte uppfyller kraven för tillstånd kantillståndet återkallas.Sett till konsumenternas förväntningsbild är det emellertid tveksamt omfrågan om företaget står under tillsyn eller är registrerat spelar någonavgörande roll; ytterst få s.k. vanliga konsumenter torde uppfattadistinktionen mellan (och modifiera sitt beteende utifrån) om företaget är”registrerat” respektive ”står under tillsyn”. Ett företag som har något slagav formaliserad relation till FI kan uppfattas av kunderna som statligtauktoriserat eller kvalitetsmärkt oavsett hur denna relation ser ut. Det finnsockså en rad exempel på att företag aktivt använder detta som ett led i sinmarknadsföring, även om de bara är registrerade. I så fall riskerar kundernaatt invaggas i vad som kan vara en ogrundad känsla av trygghet. Det kan isig bidra till att ytterligare öka riskerna för att kunderna ska drabbas avproblem, samtidigt som ansvaret i moralisk mening överlämpas på FI ochstaten.FI har försökt att tydliggöra skillnaden mellan registrering och tillsyn i sinkommunikation och i det företagsregister som finns publicerat på FI:swebbplats. Det är dock mycket tveksamt om detta är tillräckligt och ominformationen faktiskt når fram till alla konsumenter.VIKTEN AV TYDLIGHET GENTEMOT KONSUMENTEREn grundläggande pedagogisk uppgift för FI – inte bara i dettasammanhang är att göra tydligt att tillsyn aldrig, oavsett resurstillgång,kan bli i någon mening fullständig och kunna förutse och/eller omhändertaalla finansiella problem som konsumenterna eller samhället i stort kandrabbas av. Finansiella beslut innebär, och måste innebära, båderisktagande och ansvarstagande, både för producent och för konsument.Detta är i grunden knappast kontroversiellt – alla inser ju efter ettögonblicks eftertanke att polisen inte kan ha ständig övervakning över ochta ansvar för varenda bilförare som är ute på vägarna; den som sitter vidratten har alltid ett eget ansvar för sin körning och dess konsekvenser.Samtidigt är det av största vikt att statlig registrering inte kan användassom en falsk kvalitetsstämpel. Som allmän princip anser FI därför attregistrering utan tillsyn bör undvikas, framför allt hos företag som riktar sigmot konsumenter. När det gäller näringsidkare varierar naturligtvis ävendär kunskapen om finansiella frågor, men i likhet med annan lagstiftning ärdet naturligt att ett större ansvar läggs på den som använder sig avfinansiella tjänster i näringsverksamhet än i rena konsumentförhållanden.Enbart krav på tydlighet är dock inte tillräckligt för att motivera en ökadtillsyn av registrerade företag. Eventuella nya befogenheter måste kopplastill FI:s grundläggande mål om ett stabilt och väl fungerande finansielltsystem och konsumentskydd samt vägas mot de kostnader som en ökadreglering kommer att medföra. Med utgångspunkt från detta kankonstateras att skyddsbehovet varierar mellan olika former av verksamhetsom i dag är föremål för registrering.7

FINANSINSPEKTIONENAtt övervaka finansiell verksamhet –vilket är samhällsintresset?Avvägningen av hur mycket tillsyn som FI bör ha över olika former avföretag handlar i stor utsträckning om en avvägning mellan målen förtillsynen ett stabilt och väl fungerande finansiellt system ochkonsumentskydd och de kostnader som reglering och tillsyn för med sig.När det gäller de registrerade företagen är det framför allt skyddet avkonsumenterna som står i fokus. Dessutom medför riskerna förpenningtvätt och annan ekonomisk brottslighet ett tillsynsbehov.FINANSIELL TILLSYN: HUR DEFINIERAS TILLSYNSBEHOVEN?I regleringsbrevet från regeringen står att FI ”ska bidra till ett stabilt ochväl fungerande finansiellt system och till konsumentskyddet inom detfinansiella systemet”, något som också följer av förordningen (2009:93)med instruktion för Finansinspektionen.Detta utgör de övergripande kriterierna för vilka företag och verksamheterFI ska bevaka, reglera och kontrollera. Det kan samtidigt konstateras attmålet om systemstabilitet i ett normalläge har direkt relevans bara för enmycket liten del av tillsynsobjekten – låt vara att dessa i allmänhet också ärde största företagen i sektorn. Tillsynen av resten – mer än 99 procent avantalet tillsynsobjekt – måste alltså normalt motiveras dels från konsumentskyddsaspekten,dels från en allmän ambition att marknaderna ska fungeraväl. Även små och ur systemstabilitetssynpunkt betydelselösa aktörer kanpåverka marknadernas funktionssätt negativt, exempelvis genom att skadaförtroendet i marknaden. I extrema situationer där stabiliteten i detfinansiella systemet är hotad kan små aktörer även få betydelse för systemstabiliteten– detta såg vi till exempel under finanskrisen.Med andra ord finns systemaspekter att ta hänsyn till även för mindreaktörer; detta kan sägas ingå i formuleringen ”väl fungerande”. Det finnsklara, negativa så kallade externaliteter, främst i form av förtroendeskadorkopplade till ”dåligt beteende”, i synnerhet i situationer där marknaden avandra skäl är under stress. Flera av de mer uppmärksammade ingripandenFI gjort på senare år (Carnegie, HQ Bank) kan sägas falla under den härrubriken.Dessa allmänna motiv lyfts fram mer eller mindre tydligt i de lagar ochpropositioner som definierat och motiverat vilka företag och verksamhetersom ska stå under tillsyn.När det gäller banker och andra aktörer på kredit- och inlåningsmarknadernasäger regeringen i den proposition (prop. 2002/03:139) därBanklagskommitténs förslag materialiserades i lagförslag som skapade dennu gällande lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF), att:8

FINANSINSPEKTIONEN”Målen med statens politik på det finansiella området är att främja ettstabilt och effektivt finansiellt system med gott konsumentskydd.Effektivitet och konsumentskydd är dock inte unika mål för det finansiellaområdet utan generella mål som kan sägas gälla för hela ekonomin.Speciellt för den finansiella sektorn är att det kan finnas behov av statligaåtgärder som stabiliserar systemet. Detta systemskyddsintresse bottnar i attdet finns s.k. systemrisker, dvs. risker för att det finansiella systemet utsättsför vittomfattande störningar som allvarligt kan skada dessfunktionsförmåga”.Värt att notera är att systemstabilitetsintresset i propositionen definierassom det helt dominerande; beträffande exempelvis konsumentskyddsmåletsägs alltså att detta i princip inte är av större vikt och intresse här än påandra samhällsområden. Mycket fokus läggs i propositionen också på attkonsumentskyddet i stor utsträckning tas om hand i annan form i och medden civil- och marknadsrättsliga regleringen. Dessa principer har dockknappast tillämpats i praktiken och har inte fått genomslag i lagstiftningen.Om så vore fallet skulle rimligen FI:s uppdrag ha omformulerats ganskaradikalt; som framgått ovan är det normalt en mycket liten andel av deföretag som finns under tillsyn som har en direkt relevans försystemstabiliteten.Olika typer av tillsynFI bedriver i dag i princip tillsyn över företag som har tillstånd utifrån treolika syften:1. Att övervaka företagens finansiella och operativa stabilitet, detvill säga säkerställa att kundernas tillgångar är säkra och attföretagen kan leverera det de åtagit sig (kapitalvärdesskydd). Försystemviktiga företag även som en del av stabilitetstillsynen.2. Att säkerställa att företagen ägs och leds av seriösa personersom inte ägnar sig åt brottslig verksamhet, t.ex. penningtvätt, ochäven i övrigt är lämpliga. Det sker bland annat genom attvandelspröva ägare och företagsledningar.3. Att säkerställa att företagen lämnar korrekt och relevantinformation till konsumenterna, hanterar intressekonflikter på ettbra sätt och i övrigt uppför sig på ett acceptabelt vis gentemotkunderna (marknadsuppförande).Avseende den tredje punkten är tillsynsansvaret i stor utsträckning delatmed Konsumentverket. Dessutom har FI på senare år, på regeringensuppdrag, försökt minska informationsunderläget för konsumenter genomatt främja en bättre konsumentutbildning.MOTIVEN FÖR REGISTRERING UTAN TILLSYNI proposition 2002/03:139 beskrivs även bakgrunden till de förslag till nyarörelseregler för banker och kreditmarknadsbolag som presenterades ochsom senare genomfördes. En utgångspunkt var att tillståndspliktigfinansieringsrörelse bara skulle vara kreditgivning som till någon delfinansierades med inlåning från allmänheten; tidigare hade i princip allkreditgivning varit tillståndspliktig, oavsett hur den finansierades. Motbakgrund av internationella åtaganden vad gällde penningtvätt skulle dockbland annat göras en årlig ägar- och ledningsprövning av FI, även för9

FINANSINSPEKTIONENkreditgivare som inte bedrev någon inlåning. De finansiella instituten –som beteckningen blev – skulle anmäla sin verksamhet till FI förregistrering. Även företag som ägnade sig åt den spegelvända affärsidén,det vill säga att ta emot begränsad inlåning utan att bedriva utlåning, skulleenligt regeringens förslag inte heller stå under tillsyn, utan registreras underbeteckningen inlåningsföretag.Nämnas kan att FI redan i sitt remissvar på utredningsbetänkandet påtaladerisken att konsumenten skulle förvillas av den oavsiktliga kvalitetsstämplingseffektsom en registrering kan innebära, en åsikt som delades avbland annat Bankföreningen. Regeringen menade dock att det skulleankomma på FI att se till att informera allmänheten så att detta probleminte uppstod.De bärande motiven att välja ett registreringsförfarande, såvitt kan utläsasur propositionstexten, var – förutom motivet att svara upp mot deinternationella kraven att motverka penningtvätt – att det var ett mycketbegränsat utbud av finansiella tjänster som dessa företag skulle kunnaerbjuda, och att de knappast skulle kunna innebära några risker för denfinansiella stabiliteten. Vidare pekade man på behovet att underlätta för nyaaktörer på marknaden och på så sätt främja konkurrensen. Därför menademan att en reguljär tillsyn skulle vara överambitiös och bli onödigt kostsamför företagen, och därmed skulle också nyetableringar försvåras. Iskrivningarna låter man också förstå att man bedömer att det för FI skullevara avsevärt mindre resurskrävande att registrera företag än att ha etttraditionellt tillsynsuppdrag.Sammanfattningsvis valdes modellen alltså för att uppfylla tre ambitioner:1) att uppfylla internationellt ställda krav för att motverka penningtvätt,2) en önskan att främja konkurrens och 3) en önskan att spara tillsynsresurser.Allt detta inramades av synen att systemstabilitetsriskerna iverksamheterna var mycket små och, som framgått, att tankar kringkonsumentreaktioner och konsumentskyddsaspekter överhuvudtaget varnedtonat i tillskapandet av rörelseregleringen.ARBETET MED DE REGISTRERADE FÖRETAGENEtt sätt att undersöka hur pass resurskrävande arbetet med de registreradeföretagen är i dag, är att utgå från hur mycket arbetstid som enligt FI:sinterna tidredovisning lagts ned på dessa företag under förra året. Ser mantill redovisningen för 2010 framgår att antalet nedlagda timmar varföljande:Institutkod 13 (inlåningsföretag)Institutkod 14 (finansiella institut)826 tim3234 timDärtill kan läggas timmar redovisade under verksamhetskod 1231(Klagomål på företag ej under tillsyn) 746 timSumman blir då 4806 timmar, dvs. cirka tre årsarbetskrafter.Sätts detta i relation till den totala arbetade tiden år 2010 inom FI på tillsyn,tillstånd och penningtvätt (186 613 timmar), blir andelen knappt 2,6procent.10

FINANSINSPEKTIONENOm vi antar att de registrerade företagen var ca 300 stycken och antalettillsynsobjekt var 3700, innebär detta att FI genomsnittligt under 2010ägnade 16 arbetstimmar åt vart och ett av de registrerade företagen, ochdrygt 50 timmar per tillsynsobjekt. Här är dock variationerna stora;självfallet ägnas avsevärt fler arbetstimmar åt exempelvis en av de storabankerna än åt ett lokalt skadebolag.Ser man till några kategorier blir bilden denna, vad avser genomsnittligarbetstid per tillsynsobjekt 2010 – notera dock att det även inom dessakategorier finns stora individuella skillnader:Kreditmarknadsbolag: 72 timmarVärdepappersbolag: 111 timmarFondbolag: 167 timmarPensionsstiftelser 6 timmarFörsäkringsförmedlare: 1 timmeHär ska den reservationen göras att det med stor sannolikhet finns”ofördelad” arbetstid som i princip skulle kunna fördelas ut på olikakategorier. Därutöver kan det självklart också finnas olikheter mellanenskilda handläggare hur man definierar och redovisar sitt arbete. Siffrornaska alltså ses som närmevärden snarare än exakta bestämningar. Så mycketkan dock sägas att arbetet med de registrerade företagen tycks vara väl såomfattande som arbetet med vissa tillsynsunderställda verksamheter.Dessutom har resurser ägnats åt diskussioner med utländska myndigheter,Skatteverket, Bolagsverket, Konsumentverket och Ekobrottsmyndigheten,när det gäller företag som inte är registrerade, men som borde vara det. Detgäller t.ex. små spar- och låneföreningar som registrerat sig hosBolagsverket och därefter marknadsfört sig till kunder utomlands somsvenska banker.MOTIV FÖR ÖKAD TILLSYN AV INLÅNING OCH KREDITGIVNINGDen dåvarande regeringen argumenterade i proposition 2002/03:139 för attregistrering bara skulle innebära en begränsad arbetsbörda för FI, ochkunna stimulera konkurrensen på de delar av finansmarknaden somberördes, samtidigt som de internationella övervakningskraven avseendepenningtvätt kunde uppfyllas. Vidare menade man uppenbarligen att riskenför ”kvalitetsstämpling” visavi allmänheten inte var något avgörandeproblem. Bristen på sanktionsmöjligheter diskuterades inte närmare vilketkan tolkas som att inte heller detta upplevdes problematiskt.Vad som med facit i hand är tydligt är dels att ”besparingsargumentet” intehåller, dels – och framför allt – att den faktiska desinformation visavikonsumenten som registreringen leder till – och i kombination med bristenpå ingripandemöjligheter – enligt FI:s uppfattning är ett väsentligt störreproblem än vad förarbetena gav intryck av.Resursproblematiken skulle i viss mån kunna lösas om FI övergick till merav ”ren” registrering, med mindre inslag av prövning och uppföljning.Frågan är förstås vilket materiellt syfte en sådan verksamhet egentligenskulle fylla. Hänsyn måste även tas till penningtvättslagstiftningen. Klart äratt det inte skulle föra något framåt när det gäller registreringsförfarandetshuvudproblem: kombinationen av ”kvalitetsmärkning” och frånvaro av11

FINANSINSPEKTIONENsanktionsmöjligheter. Styrkan av detta argument varierar dock mellan deföretag som i dag är registrerade och FI:s slutsatser för respektiveföretagstyp skiljer sig därför åt.InlåningsföretagenAtt ta emot inlåning är en verksamhet som kräver förtroende. Att deninlåning som tas emot av inlåningsföretagen inte omfattas av insättningsgarantinoch är av mindre omfattning anser FI inte är tillräckliga skäl för enordning med enbart registrering utan tillsyn. OECD påpekar till exempel isin senaste studie av den svenska ekonomin att en ordning med företag somtar emot inlåning utan tillsyn riskerar att skada förtroendet även för andraföretag på finansmarknaden. 1Inlåningsföretagen har en särskild ställning i och med att de tar emot sinakunders medel med löftet att kunna återbetala dem med ränta. Trotsinformationskrav på företagen om bland annat frånvaron av insättningsgarantikan konstateras att det finns en risk för missförstånd. Inlåning iinlåningsföretag jämförs till exempel med inlåning som omfattas avinsättningsgarantin i de tabeller som finns över ”bästa inlåningsräntan” itidningar och på Internet. Det är tveksamt om kunderna verkligen i grundenförstår vilken väsentlig skillnad det är att sätta in sina medel i ett företagsom enbart är registrerat hos FI och i en bank eller ett kreditmarknadsföretagsom står under full tillsyn och omfattas av den statligainsättningsgarantin.Om ett inlåningsföretag går omkull kan det få kännbara effekter för dekonsumenter som använt sig av detta sparalternativ. Verksamheten i flerainlåningsföretag visar betydande likheter med den inlåning som sker ibanker och kreditmarknadsföretag, dock utan att omfattas av någonreglering till skydd för insättarna. Det gäller insättningsgarantin,riskbaserade kapitalkrav och FI:s möjlighet till tillsyn över kapitalvärdesskyddet.Även om inlåningsföretagen inte är integrerade i det allmännabetalningssystemet och knappast har betydelse för systemstabiliteten tordeinsättarna i konsumentskyddshänseende vara lika skyddsvärda som dekunder som vänder sig till ett kreditinstitut.Samtidigt kan det konstateras att införandet av ytterligare krav ochreglering innebär att det blir svårare att starta nya företag och attkonkurrensen på inlåningsmarknaden därmed riskerar att påverkas negativt.När det gäller konkurrensförutsättningar kan emellertid konstateras att densvenska marknaden har ändrats sedan införandet av LBF. Förutom de storabankerna finns nu ett stort antal kreditmarknadsföretag som tar emotinlåning. Lagstiftningens mål att öka konkurrensen har därmed i storutsträckning uppfyllts. Däremot har den ytterligare konkurrens som nyaregistrerade företag bidragit med varit av mer begränsad betydelse. Sparochlåneföreningar har t.ex. under de senaste åren ofta skapats för attbedriva tveksam verksamhet utanför Sveriges gränser. Dessa är dock oftastinte registrerade hos FI utan endast hos Bolagsverket, där en ägar- ochledningsprövning av det slag FI gör inte genomförs.1 Se OECD Economic Survey of Sweden 2011 s. 60 där det påpekas att “This anomaly should beaddressed, as it could lead to a more general lack of trust and in the long term may distort the structure offinancial markets”.12

FINANSINSPEKTIONENFramför allt konsumentskyddsskäl, men även hänsyn till betydelsen avförtroende för inlåningen i allmänhet, talar enligt FI för en höjd ambitionsnivåi övervakningen av företag som tar emot inlåning. Dessa skälöverväger de negativa effekter som regleringen kan komma att få påkonkurrensen om inlåning. Det bör enligt FI krävas tillstånd som kreditmarknadsföretageller bank för att bedriva denna typ av verksamhet.FI skulle därmed få möjlighet att övervaka företagens finansiella ochoperativa stabilitet (kapitalvärdesskydd), göra ägar- och ledningsprövningar,samt att tillsammans med Konsumentverket säkerställa attföretagen uppför sig på ett acceptabelt vis gentemot kunderna(marknadsuppförande). För de företag som inte uppfyller kraven finns klaramöjligheter till ingripande och i sista hand kan tillståndet återkallas.Finansiella institutGruppen av företag och privatpersoner som är registrerade hos FI somfinansiella institut är mycket skiftande. Den innehåller allt ifrån storafinansbolag som riktar sig mot kvalificerade företagskunder tillprivatpersoner som bedriver valutaväxlingsverksamhet i mindre skala.När det gäller företag som ägnar sig åt kreditgivning riktad motkonsumenter anser FI att flera skäl talar för att dessa i framtiden bör ståunder tillsyn. Erfarenheterna från senare års framväxt av snabblåneföretaghar visat på konsumenternas utsatthet och på betydelsen av kontroll avföretag som riktar sig mot konsumenter, även då verksamheten inteinnefattar inlåning. 2 Genom den nya konsumentkreditlagen (2010:1846)har Konsumentverket fått stärkta befogenheter för att övervaka även dennatyp av kreditgivning. Effekterna av den nya lagen och krav på kreditprövningåterstår att utvärdera, men resultatet av tidigare insatser från bl.a.Konsumentverket tycks redan synas genom en kraftig nedgång av antaletärenden relaterade till snabblån hos Kronofogdemyndigheten. FI har i dettasammanhang också bidragit genom satsningen på konsumentutbildning iekonomiska frågor.Det kan emellertid med fog ifrågasättas om det är tillräckligt attkonsumentproblem löses genom enbart information och marknads- ochcivilrättslig lagstiftning. FI anser att tröskeln för att erbjuda krediter tillkonsumenter bör höjas genom ett krav på tillstånd och rörelseregler. Detgör att all kreditgivning riktad mot konsumenter skulle ha samma krav påsundhet m.m. som finns i LBF. Det gör också att finansiella företag somägnar sig åt konsumentkrediter skulle omfattas av det, av FI i oktober 2010,införda bolånetaket som syftar till att minska konsumentrisker i bostadslån.Till skillnad från inlåningsföretagen finns emellertid inte skäl att låta derelativt omfattande regler om bland annat kapitaltäckning som gäller förkreditmarknadsföretag tillämpas på företag som enbart ägnar sig åtutlåning. Dessa företag tar inte emot medel från sina kunder och det saknasav den anledningen behov av ett kapitalvärdesskydd. En viktig del blir istället möjligheter till tillsyn över hur företagen beter sig mot sina kunder,där FI föreslås ta över tillsynen av kreditprövningar från Konsumentverket.Till detta kommer även klara ingripandemöjligheter.2 FI har i sina två senaste Riskrapporter pekat på betydande konsumentrisker kopplade tillsnabblåneföretagen, se. http://www.fi.se/Utredningar/Rapporter/Listan/Risker-i-det-finansiella-systemet-2010/13

FINANSINSPEKTIONENFör företag som enbart ägnar sig åt kreditgivning m.m. till näringsidkare ärkvalitetsmärkningsargumentet av mindre betydelse. Liksom vid vanligaavtal om köp av produkter eller tjänster bör ett större ansvar läggas påköparen av en finansiell tjänst om denne är en näringsidkare jämfört medvad som gäller i konsumentförhållanden. Något behov av reglering medrörelseregler och kapitalkrav kan inte anses föreligga vare sig av stabilitetsellerkonsumentskyddsskäl när det gäller företagsfinansiering genomfinansiella institut av den omfattning som bedrivs i dag. I och med dettakan FI inte heller utifrån målen med myndighetens verksamhetargumentera för att denna typ av företag ska regleras i större omfattning.När det gäller valutaväxling anser FI också att behovet av tillsyn urkonsumentskyddssynpunkt och för att stävja ekonomisk brottslighet ochpenningtvätt inte överväger de kostnader som ett krav på tillstånd skullemedföra för dessa ofta mindre företag. Det finns dock ett fåtal företag somanger valutahandel riktad mot allmänheten som verksamhet. Några avdessa bedriver verksamhet av betydande storlek. En aktuell fråga är omdenna verksamhet är tillståndspliktig eller inte. Frågan utreds förnärvarande av den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten(ESMA).En annan aspekt i sammanhanget relaterar till våra internationellaåtaganden när det gäller penningtvätt – som ju var ett bärande motiv till attregistreringsförfarandet överhuvudtaget infördes. Det internationellaorganet för bekämpning av penningtvätt (FATF) kräver antingen tillståndeller registrering av de aktuella företagen. Sverige har utifrån tidigarelydelse i lagstiftningen kritiserats av FATF för bland annat brister itillsynsbefogenheterna. Om dagens form för registrering skulle avskaffashelt eller ersättas av en alltför avskalad process kommer det med storsannolikhet att få underbetyg från FATF. Det innebär att en lösning där FIhelt klipper banden med finansiella institut i realiteten blir omöjlig; detenda alternativet skulle i så fall vara att någon annan myndighet övertogden uppgiften. Möjligheterna till detta torde i alla fall på kortare sikt varabegränsade. FI anser därför att företag och privatpersoner som ägnar sig åtvalutaväxling eller annan finansiell verksamhet som inte innefattar kreditgivningtill konsument eller inlåning ska som tidigare vara registrerade hosFI. Det innebär alltså att det i grunden oönskade fenomenet ”registreringutan tillsyn” i viss mån fortlever. Dock handlar det nu om en tydligavgränsning till specifika verksamheter där varken stabilitetshänsyn ellerkonsumentskydd i tillräcklig utsträckning motiverar tillsyn.14

FINANSINSPEKTIONENTillståndsplikt för inlåning ochkreditgivning till konsumenterDe förslag som FI vill framföra till regeringen innebär i princip atttillståndsplikt återigen införs för verksamhet som innefattar inlåning ellerkreditgivning till konsumenter. Företag som ägnar sig åt inlåning kommerenligt förslaget att behöva tillstånd som bank eller kreditmarknadsföretag.För företag som ägnar sig åt kreditgivning till konsumenter införs krav påtillstånd och en ny företagsform införs, konsumentkreditföretag, med mindrekrävande regler. Valutaväxlare och företag som enbart riktar sig mot andraföretag ska som tidigare registrera sig hos FI.I detta avsnitt redogörs närmare för de konkreta författningsändringar som ibilaga 2 föreslås i LBF för att införa tillståndsplikt för en stor del av deföretag som i dag är registrerade hos FI. Ändringarna avser att visa på dehuvudsakliga författningsförändringar i LBF som är nödvändiga, menytterligare analys och författningsändringar krävs, bland annat av denassociationsrättsliga regleringen och bestämmelserna om ägarprövning.Om förslagen ska genomföras krävs dessutom en fullständig analys avbehovet av ändringar i andra lagar, t.ex. AnmL och KkrL, upphävande avlagen om inlåningsverksamhet samt förändringar förordningar och i FI:segna föreskrifter.TILLSTÅNDSPLIKTIG VERKSAMHETNy definition av tillståndspliktig finansieringsrörelse föreslåsFI:s förslag: Definitionen av finansieringsrörelse i 1 kap 4 § LBF börändras så att det alltid krävs tillstånd som bank eller kreditmarknadsföretagför att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.Skälen för FI:s förslag: Finansieringsrörelse får i dag som huvudregelbedrivas enbart efter tillstånd från FI och rörelsen står då under FI:s tillsyn.Enligt nuvarande definition av finansieringsrörelse krävs att ett företagägnar sig både åt inlåning 3 och kreditgivning 4 för att omfattas avdefinitionen. Endera av dessa verksamheter ger inte var för sig upphov tilltillståndsplikt. När det gäller inlåningen gäller också att endast kreditinstitut,dvs. företag med tillstånd som bank eller kreditmarknadsföretag,får ta emot inlåning som inte omfattas av särskilt reglerade undantag i LBFoch annan lagstiftning.FI anser att stor vikt bör läggas vid konsumentskyddsaspekter vidbedömningen av vilka regler som ska finnas för inlåningsverksamhet. När3 Med inlåning avses i detta sammanhang mottagande av återbetalningspliktiga medel från allmänheten.4 Med kreditgivning avses i detta sammanhang och i det följande lagens definition, dvs. att lämna kredit,ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande(leasing).15

FINANSINSPEKTIONENdet gäller inlåningsföretagen anser FI därför, med de undantag somredogörs för i följande avsnitt, att det är rimligt att samma typ av krav pårörelseregler ställs på all verksamhet som omfattar inlåning.Det bör ske genom att andra punkten om kreditgivning m.m. i definitionenav finansieringsrörelse i 1 kap. 4 § LBF tas bort, med följden att inlåningalltid ger upphov till tillståndsplikt. Därmed införs tillståndsplikt för deföretag som i dag är registrerade hos FI som inlåningsföretag.En särskild reglering av konsumentkreditrörelseFI:s förslag: I LBF införs en ny definition av konsumentkreditrörelse somomfattar verksamhet som inriktar sig på kreditgivning till konsumenter.Med konsument avses samma definition som i 2 § konsumentkreditlagen(2010:1846). En ny företagsform, konsumentkreditföretag, föreslås förföretag som bedriver konsumentkreditrörelse.Skälen för FI:s förslag: Som redogjorts för ovan har bedrivandet avverksamhet omfattande inlåning och kreditgivning m.m. olika skyddsändamål.Kreditmarknadsföretag omfattas i dagsläget i stor utsträckning avsamma regler som gäller för banker avseende kapitaltäckning m.m. Dessaregelverk är relativt betungande och har som ändamål att säkerställa attföretagen har tillräckligt med eget kapital för de risker som verksamhetenmedför. Kreditgivning innebär att medel lånas ut till konsumenten och detfinns av den anledningen begränsat behov av kapitalkrav och tillsyn överkapitalvärdesskyddet. När det gäller verksamheter som enbart omfattarkreditgivning till konsumenter bör därför särskilda regler gälla, jämförtmed verksamheter som även omfattar inlåning.Konsumentkreditföretagen bör enligt FI omfattas av en begränsad del av deregler som gäller för banker och kreditmarknadsföretag, vilket redogörs förnärmare i avsnittet nedan om rörelseregler för konsumentkreditföretag. Enpotentiell nackdel med förslaget är den ytterligare förvirring som kanuppstå av ytterligare en företagsform, men den övervägs enligt FI:s meningav behovet av särskilda och enklare rörelseregler, bland annat för att inte ialltför hög grad begränsa konkurrensen och möjligheten för nya företag attträda in på marknaden.Definitionen kommer inte att omfatta de företag som enbart ägnar sig åtkreditförmedling.NY REGLERING AV INLÅNINGENNär det gäller tillsynen över inlåningen bör förutom en ny definition avfinansieringsrörelse de särskilda undantag som finns för viss inlåningsverksamhetses över. FI noterar även att vissa av de kooperativa sparformernahar en lång historia, utan större problem, och regeringen bör taställning till huruvida övergångsregler för de kooperativa sparformerna omtillståndsplikt bör införas.Tillsyn över spar- och låneföreningarFI:s förslag: Undantaget i 2 kap. 3 § p 7 LBF bör upphöra att gälla. Sparochlåneföreningar som har registrerats hos Bolagsverket fram till den31 december 2011 föreslås få bedriva verksamhet med stöd av nuvarandeundantagsbestämmelser fram till den 31 december 2013.16

FINANSINSPEKTIONENSkälen för FI:s förslag: Genom bestämmelsen i 2 kap. 3 § första stycketpunkt 7 LBF undantas i dag vissa små ekonomiska föreningar från kravetpå tillstånd att få bedriva finansieringsrörelse. Vad undantaget tar sikte påär små spar- och låneföreningar, som bedriver renodlad finansiell verksamhetgenom att ta emot insättningar från sina medlemmar och ge kreditertill medlemmarna. Dessa föreningar ska inte förväxlas med de ekonomiskaföreningar som bedriver sparkasseverksamhet för sina medlemmar vidsidan av en huvudsaklig icke-finansiell verksamhet t.ex. konsument-,bostads- och lantbrukskooperationen, vilka behandlas i följande avsnitt.Enligt den nu gällande bestämmelsen i 2 kap. 3 § första stycket punkt 7behövs inte tillstånd för finansieringsrörelse för en ekonomisk föreningvilken,a) som medlemmar vid varje tillfälle har högst 1 000 fysiska personer,b) som medlemmar antar bara personer som ingår i en i förvägidentifierbar begränsad krets som också anges i föreningensstadgar,c) tar emot återbetalningspliktiga medel bara från medlemmarna ellerfrån finansiella företag, ochd) har till ändamål bara att med sådana medel som avses i c)tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna.Undantaget för små spar- och låneföreningar tillkom genom lag(1995:1572) om ändring i bankrörelselagen (1987:617) i samband med attallmänhetsbegreppet avskaffades i bankrörelsedefinitionen. Undantagettogs dock bort den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:101), med anledning av attundantagsbestämmelsen missbrukats. I samband med tillkomsten avnuvarande LBF återinfördes undantaget från spar- och låneföreningar dockmed det tillägget att de var anmälningspliktiga enligt den nya lagen ominlåningsverksamhet som infördes samtidigt som LBF.De spar- och låneföreningar som omfattas av undantagsbestämmelsen iLBF ska vara registrerade som ekonomiska föreningar hos Bolagsverketoch uppfyller därmed de formella krav som gäller för sådan registreringenligt lagen (1987:677) om ekonomiska föreningar. Det har dock visat sigatt missbruket, som består i att föreningarna i praktiken inte håller sig tillden verksamhet som anges i stadgarna, har fortsatt. Det finns också starkaindikationer på att vissa föreningar bedriver olika former av brottsligverksamhet utomlands, bland annat investeringsbedrägerier. Vissa sådanaföreningar marknadsförs fortfarande på Internet.Förutom att ett antal personer löper risk att bli utsatta för bedrägerier ochannan ekonomisk brottslighet påverkas Sveriges goda rykte på deninternationella bank- och finansmarknaden. Eftersom verksamheten tillsynes huvudsakligen bedrivs utomlands och riktas till personer utomlandsär möjligheterna för det svenska rättsväsendet att på ett verkningsfullt sättkomma åt den otillåtna och brottsliga hanteringen begränsade. FI anser atten åtgärd som effektivt förhindrar fortsatt missbruk är att undantaget i 2kap. 3 § 1 st punkt 7 LBF tas bort.17

FINANSINSPEKTIONENInlåningsverksamhet/SparkasseverksamhetFI:s förslag: Lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet bör upphöra attgälla. Regeringen föreslås överväga en övergångsbestämmelse som innebäratt en ekonomisk förening som den 1 januari 1996 bedrev inlåningsverksamhetsom inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får fortsatt undantagfrån tillståndsplikt.Skälen för FI:s förslag: En följd av förslaget att all inlåningsverksamhetomfattas av den nya definitionen av finansieringsrörelse blir att lagen ominlåningsverksamhet bör upphöra att gälla.Inlåningsverksamhet definieras enligt 3 § lagen om inlåningsverksamhetsom mottagande från allmänheten av återbetalningspliktiga medel somefter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst ett år.Skiljelinjen på ett år tillkom för att undvika förväxling med garanterademedel. Insättningsgarantin gällde tidigare enbart tillgodohavanden som vartillgängliga för insättaren med kort varsel. Numera gäller dock insättningsgarantinsamtliga tillgodohavanden som avser inlåning på konto.Med mottagande av återbetalningspliktiga medel från allmänheten avsesförutom tillgodohavanden på konto även andra tillgodohavanden t.ex.utställda postväxlar samt vissa fordringar i form av värdepapper somobligationer och bankcertifikat. Även i definitionen av vad som avses medfinansieringsrörelse i LBF ingår som en del att rörelsen ska ha till ändamålatt ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.Lagen om inlåningsverksamhet är tillämplig på inlåningsföretag ochmindre spar- och låneföreningar, vilka har behandlats ovan. Lagen är äventillämplig på ekonomiska föreningar inom konsument- och bostadskooperationen,så kallade sparkassor. En sparkassa driver inlåningsverksamhetsom en integrerad del av sin övriga verksamhet i syfte attfinansiera den huvudsakliga verksamheten. Medlemskapet i sparkassor ärofta öppet för alla och de erbjuder sig att ta emot återbetalningspliktigamedel från allmänheten. När tillståndsplikt införs och lagen ominlåningsverksamhet upphör att gälla ska alla dessa verksamheter övergåtill bank eller kreditmarknadsbolag eller upphöra med verksamheten.Samtidigt kan konstateras att sparkassorna under längre tid undantagits frånreglering. I samband med tillkomsten av 1911 års banklag infördes ettallmänhetsbegrepp i lagstiftningen. Lagstiftaren ville inte motverka deninlåning på sparkasseräkning som i stor utsträckning bedrevs av denkooperativa sparkasserörelsen. Sparkasseverksamheten förblev därmedoreglerad. Sparkassorna kom dock under reglering i samband med denovan nämnda ändringen i bankrörelselagen då allmänhetsbegreppetavskaffades i bankrörelsedefinitionen. Regleringen innebar att sparkassornafick bedriva sin verksamhet genom övergångsbestämmelser till den tidigaregällande bankrörelselagen och nuvarande LBF. De äldre sparkassornaundantas även från begränsningen i 9 § lag om inlåningsverksamhet somanger en beloppsbegränsning på 50 000 kronor i inlåning frånkonsumenter.Kooperativ verksamhet har en lång tradition i Sverige. Medlemmarna harkunnat stödja verksamheten genom att låta föreningen förvalta sparmedel iföreningens sparkasseverksamhet, ofta till konkurrenskraftig ränta, och18

FINANSINSPEKTIONENdärmed har finansieringen av föreningens verksamhet underlättats ochförenklats.Kännetecknande för de stora kooperativen som bedriver sparkasseverksamhetär att föreningarna har ett annat huvudsyfte än att erbjuda sinamedlemmar inlåningstjänster. Det är det nära samspel som förutsätts ägarum mellan medlemmarna och föreningen som har motiverat att vissasparkassor hållits utanför det tillståndspliktiga området.Som allmän utgångspunkt anser FI att det finns goda skäl att all inlåningsverksamhetska omfattas av tillsyn och reglering, bl.a. i form av kapitalkrav.Samtidigt kan konstateras att flera av de kooperativa sparformernahar en lång tradition utanför det reglerade området. Det kan diskuteras omsparkassorna även fortsättningsvis ska undantas från reglering och hur ettsådant undantag ska utformas. Om hänsyn till traditionell sparkasseverksamhetanses vara av övervägande betydelse föreslår FI att regeringenöverväger en ordning som innebär att sparkassor som den 1 januari 1996bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag fårfortsätta med verksamheten. Dessa företag skulle då även fortsättningsvisvara registrerade hos FI.RÖRELSEREGLER FÖR KONSUMENTKREDITFÖRETAGI det följande görs en översiktlig genomgång av de rörelseregler som börgälla för konsumentkreditföretag. Utgångspunkten är de regler som gällerför banker och kreditmarknadsbolag, men med särskilda övervägandenutifrån att konsumentkreditföretagen endast kommer att ägna sig åt kreditgivning.I flera fall behöver analysen kompletteras, t.ex. avseende detassociationsrättsliga regelverket.Tillståndsprövning (3 kap. LBF)Verksamhet för konsumentkreditrörelse ska kräva tillstånd från FI.FI föreslår att en definition av konsumentkreditrörelse införs, vilkenframgår av bilaga 2.Ett av syftena med förslaget är att företag som bedriver konsumentkreditrörelsebör uppfylla vissa grundläggande krav vid tillståndsgivningen.FI bör även ges möjlighet att utöva tillsyn och framför allt ha möjlighet tillingripandeåtgärder. Samtidigt bör de rörelseregler som tillämpas varaanpassade till den form av verksamhet som bedrivs. Rörelse som inteinnefattar mottagande av återbetalningspliktiga medel bör inte omfattas avdet omfattande regelverk om kapitaltäckning m.m. som gäller för bankeroch kreditmarknadsföretag. Konsumentkreditföretag bör därför inteomfattas av bestämmelserna om startkapital.Kraven i LBF om att den som förväntas komma att få ett kvalificeratinnehav i företaget bedöms lämplig ska gälla även för konsumentkreditföretag.Detsamma gäller kravet att styrelseledamöter och VD ska hatillräcklig insikt och erfarenhet och även i övrigt vara lämpliga.Vidare bör reglerna om krav på FI:s godkännande av företagensbolagsordning vid tillståndsansökan och vid ändringar gälla även förkonsumentkreditföretagen.19

FINANSINSPEKTIONENVerksamhet utomlands (4 och 5 kap. LBF)Enligt nuvarande lagstiftning är möjligheten att bedriva verksamhetutomlands som filial eller gränsöverskridande verksamhet kopplad till attfinansieringsrörelsen bedrivs av ett kreditinstitut. Detta bör gälla ävenfortsättningsvis, i linje med EU-rätten. De nya konsumentkreditföretagenkommer inte att inrymmas i definitionen av kreditinstitut och de nuvarandereglerna om verksamhet utomlands föreslås därför inte bli tillämpliga på denya företagen.Övergripande krav på verksamheten (6 kap. LBF)I LBF finns bestämmelser om bland annat soliditet och likviditet ochförslaget är att dessa bestämmelser inte ska vara tillämpliga påkonsumentkreditföretagen. Bestämmelserna är kopplade till behovet avtillsyn över kapitalvärdesskyddet och som tidigare konstaterats kan dessainte anses motiverade för verksamhet som endast innefattar utlåning.Däremot bör bestämmelserna om genomlysning och sundhet samtproportionalitet tillämpas av de nya företagen. Även bestämmelsen omriskhantering bör tillämpas, dock med undantag för kravet i 6 kap. 2 §andra stycket om metoder för värdering och upprätthållande av kapital.Verksamhet och kapitalbas (7–9 kap. LBF)Som ett led för ett bättre skydd för konsumenterna bör bestämmelserna omhantering av krediter och övriga engagemang, såsom reglerna om kreditprövningoch beslutsunderlag tillämpas även av företagen som bedriverkonsumentkreditrörelse. Detta är en viktig del av det regelverk som FIanser sig kunna ha tillsyn över. Det bör även ställas krav på att konsumentkreditföretagenenbart ägnar sig åt finansiell verksamhet. FI har inte gjorten fullständig analys av hur regelverket avseende innehav av egendom börtillämpas. Konsumentkreditföretagen bör enligt FI inte omfattas av kravetpå startkapital, och som angivits tidigare, ska bestämmelserna omkapitalbas inte heller tillämpas.Särskilda associationsrättsliga bestämmelser (10–12 kap. LBF)I dessa kapitel redogörs för de undantag och tillägg som ska gälla förbanker och kreditmarknadsföretag i förhållande till den allmännaassociationsrättsliga regleringen av aktiebolag och ekonomiska föreningar.Någon närmare utvärdering av dessa bestämmelser har inte gjorts i dennarapport. För det fall företag som bedriver konsumentkreditrörelse skainförlivas i LBF måste en mer grundlig utvärdering genomföras av vilkasärskilda regler som bör gälla. En rimlig utgångspunkt är att de skaomfattas av samma regler som gäller för kreditmarknadsföretag, menhänsyn kan behöva tas till den verksamhet som konsumentkreditföretagenbedriver.Tillsyn och ingripande m.m. (13–17 kap LBF)Ett centralt syfte med att konsumentkreditföretagen ska omfattas avbestämmelserna i LBF är att FI ska få en tillsyn över denna kategori avföretag och möjlighet till ingripanden. Dessa kapitel ska därför gälla ävenför konsumentkreditföretagen. Det kan dock diskuteras om bestämmelsernai tillsynskapitlet avseende revision ska tillämpas på de nya företagen.Vidare blir bestämmelserna om samarbete med behöriga myndigheter isamma kapitel inte tillämpliga.Konsumentkreditföretagen ska omfattas av bestämmelserna om prövningav ägares lämplighet. De nuvarande bestämmelserna i LBF grundar sig20

FINANSINSPEKTIONENdock på det s.k. förvärvsdirektivet och avser ägarprövning i kreditinstitut.Tillägg behöver göras för att bestämmelserna om ägarprövning sommotsvarar de som gäller för kreditinstitut även ska gälla för konsumentkreditföretagen.Det kan dock diskuteras om de nya konsumentkreditföretagenska omfattas av det detaljerade regelverk som gäller förägarprövningar enligt förvärvsdirektivet och ytterligare analys krävs innanslutliga författningsförslag utformas avseende 14 kap. LBF.Möjligheten till ingripande är en viktig faktor för tillsynen ochbestämmelserna om ingripanden ska därför i huvudsak vara tillämpliga påkonsumentkreditföretagen.Det är också lämpligt att det befintliga bemyndigandet i LBF att meddelaföreskrifter omfattar även konsumentkreditförtagen i tillämpliga delar.BEMYNDIGANDE ATT MEDDELA FÖRESKRIFTER ENLIGTKONSUMENTKREDITLAGENI konsumentkreditlagen (2010:1846), (KkrL), finns inga bemyndigandenatt meddela föreskrifter. FI anser att det kan finnas ett behov avbemyndiganden, både för FI och Konsumentverket som ska utöva tillsynöver de företag som ägnar sig åt kreditgivning till konsumenter. På vissaområden är KkrL klar och tydlig, men på andra områden finns det behov avatt ge företagen vägledning i hur en viss bestämmelse ska tolkas, t.ex. närdet handlar om god kreditgivningssed, underlag vid kreditprövning samt påvilket sätt ränteskillnadsersättning ska beräknas vid förtidsbetalning avbostadskrediter med bunden ränta. För att vägleda företagen användermyndigheterna i dag allmänna råd. Föreskrifter är dock tydligare och gerenligt FI en bättre vägledning till företagen. FI anser därför att ettbemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmeratt meddela föreskrifter bör föras in i KkrL.KRAVET PÅ REGISTRERING KVARSTÅR FÖR VISSA FÖRETAGLagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende finansiell verksamhet(AnmL) kommer även efter en eventuell överföring av konsumentkreditrörelsetill LBF att innefatta företag som bedriver annan finansiellverksamhet (t.ex. kreditgivning som inte riktar sig emot konsumenter) samtvalutaväxling.Dessa företag kommer att kvarstå som registrerade företag. FI hade i mars2011 265 företag registrerade enligt AnmL. Av dessa bedriver enligtverksamhetsberättelsen 178 företag verksamhet som inte innefattar inlåningeller kreditgivning till konsumenter. Dessa företag förblir därförregistrerade även fortsättningsvis.Ägar- och ledningsprövningAvseende finansiella institut ska FI enligt 9 § AnmL pröva ägare ochledning när anmälan om verksamhet inkommer samt även minst en gångper år. I 3 § andra stycket AnmL stadgas att företagen även ska anmälaförändringar av ägare och ledning till FI.Vid en jämförelse med institut som står under tillsyn utför FI en merfrekvent ägar- och ledningsprövning avseende de finansiella instituten somendast är registrerade. För institut under tillsyn prövas ägare och ledning21

FINANSINSPEKTIONENnär ansökan om verksamhetstillstånd kommer in, samt vid förändringaravseende ägare och ledning.FI:s bedömning är att samma bestämmelser som gäller för företag undertillsyn även bör gälla för de företag som enbart är registrerade somfinansiella institut, dvs. en ägar- och ledningsprövning sker vid anmälanom verksamheten samt vid förändringar av ägare och ledning.FI har därutöver möjlighet att i sin tillsyn mer frekvent pröva ägare ochledning i företag där det bedöms nödvändigt.22

FINANSINSPEKTIONENEkonomiska konsekvenser av förslagenHuvudsyftet med en ökad tillsyn över finansiella företag som riktar sig emotkonsumenter är att stärka konsumentskyddet. De ökade kraven kommersamtidigt att medföra högre kostnader för företagen. FI kommer också attbehöva något mer resurser för att tillståndspröva nya företag och ta handom de problem som upptäcks när fler företag kommer under tillsyn.EFFEKTER FÖR DE BERÖRDA FÖRETAGENDe företag som berörs av förslagen kan grovt delas in i tre grupper:1) inlåningsföretagen som kommer att omfattas av det regelverk som gällerför kreditmarknadsföretag eller banker, 2) konsumentkreditföretagen somkommer att omfattas av särskilda rörelseregler och stå under tillsyn, samt3) övriga finansiella institut som i princip föreslås omfattas av enoförändrad reglering.Inhämtande av synpunkter från företagenFI har inom ramen för beredningen av uppdraget träffat representanter föroch medlemmar i Finansbolagens Förening, i vilken ingår såväl finansbolagsom är kreditmarknadsbolag som sådana finansbolag som ärfinansiella institut. De senare ägs vanligen av industriföretag och andraleverantörer. Verksamheten finansieras inte genom inlåning och är inteheller inriktad på konsumentkrediter. Dessutom har ett möte ägt rum medflera verksamma sparkassor som arrangerades genom kontakt medArbetsgivarföreningen KFO; KF, Riksbyggen, HSB och OK. Sparkassornahar även inkommit med en särskild skrivelse avseende sin verksamhet.Sparkassorna har betonat att konsekvenserna för kooperationen av enförändring av nuvarande ordning skulle kunna bli oöverskådliga. Dettaeftersom det saknas alternativa investeringsformer för ekonomiskaföreningar. Sparkassorna har även betonat att deras inlåning inte omfattasav insättningsgarantin. Detta innebär dock inte att verksamheten har varitriskfylld för konsumenterna, de inte känner till något tillfälle därmedlemmar har förlorat sina sparmedel. Sparkassorna har därför efterfrågatett undantag för verksamheter som sedan tidigare omfattas av övergångsbestämmelsernai punkten 3 till lagen om inlåningsverksamhet. ArbetsgivarföreningenKFO har bekräftat att sparkassor inte används i någonstörre omfattning vid bildandet av nya kooperativ.Finansbolagens Förening har uttryckt att reglering av företag som interiktar sig mot konsumenter knappast kan motiveras av konsumentskyddsskäl.Föreningen har även som jämförelse lyft fram undantaget fråntillståndsplikt för s.k. säljstödjande företag, en bolagskategori som enligtföreningen aldrig var påtänkt för reglering. Vidare har föreningen lyft framatt definitionen av kreditinstitut i det s.k. kreditinstitutsdirektivet endastträffar företag vars verksamhet bl.a. består i att ta emot insättningar frånallmänheten. En reglering av sådana finansbolag som är finansiella institut23

FINANSINSPEKTIONENskulle enligt föreningen negativt påverka konkurrensen och mångfalden påmarknaden för företagsfinansiering.Effekter på inlåningsföretagenI dag finns 33 registrerade företag som tar emot inlåning. Dessa företagföreslås i framtiden tvingas övergå till att bli kreditmarknadsföretag ellerbanker och omfattas av den reglering som gäller för dessa eller avsluta sininlåningsverksamhet. För företagen innebär det en betydande förändringnär det gäller nivån på reglering och för organisationen av företagen.Framför allt innebär det att verksamheten inte kan integreras i annanverksamhet samt att kapitalkraven på verksamheten ökar och blir merriskrelaterade. Krav kommer att ställas på rapportering och på internstyrning och kontroll. Effekterna skulle bli mindre om en övergångsbestämmelsesom innebär att ekonomiska föreningar som den 1 januari1996 bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldrelag får fortsätta med verksamheten.Sammantaget innebär en övergång till tillståndsplikt att kostnaderna förverksamheten ökar och att det blir svårare att starta nya företag påinlåningsområdet. Exakt hur stora kostnaderna blir beror på denverksamhet som bedrivs. Det är sannolikt att flera företag inte kommer attfortsätta med inlåningsverksamhet.En övergång till kreditmarknadsföretag eller bank innebär också attverksamheten kommer att omfattas av den statliga insättningsgarantin,vilket medför kraftigt minskade risker för insättarna, och därmed troligtvislägre krav på avkastning på de insatta medlen.Om vissa ekonomiska föreningar omfattas av övergångsbestämmelser sommedför att dessa får fortsätta med verksamheten, enligt tidigare regelverk,kommer dessa företag inte att omfattas av den nya regleringen. Dettainnebär en fördel för dessa företag som på så sätt undgår de ökadekostnaderna. Samtidigt kommer inlåningen hos dessa företag även ifortsättningsvis att stå utanför det skydd som ges i insättningsgarantin,vilket innebär en begränsning utifrån ett konsumentskyddsperspektiv.Effekter på konsumentkreditföretagenFör de finansiella institut som i dag ägnar sig åt kreditgivning m.m. riktadtill konsumenter införs särskilda rörelseregler som innefattar krav på hurverksamheten ska bedrivas, men som inte inkluderar kapitalkrav. I dennakategori av företag finns i dag 80 företag och sex privatpersoner varsverksamhet enligt verksamhetsberättelsen potentiellt kan komma attomfattas av tillsyn om den fortsätter. Konsumentkreditföretag föreslåsenbart kunna ägna sig åt finansiell verksamhet. Även dessa krav kommeratt medföra kostnader för företagen, men kostnaderna kan förväntas varalägre än de som kommer att drabba inlåningsföretagen.Det ställs även krav på att de företag som ägnar sig åt kreditgivning tillkonsumenter är ekonomiska föreningar eller aktiebolag. Det innebär att deprivatpersoner som i dag bedriver denna typ av verksamhet (t.ex. vissasnabblåneföretag) först måste starta ett aktiebolag eller en ekonomiskförening och därefter söka tillstånd om de vill fortsätta med verksamheten.24

FINANSINSPEKTIONENFörslaget till regleringen av konsumentkreditföretag har utformats utifrånambitionen att inte i onödan skapa kostnader som drabbar välskötta företag,men samtidigt ge FI klara möjligheter att ingripa mot företag som inteupprätthåller en godtagbar standard på verksamheten.Effekter på övriga registrerade bolagFör de bolag som inte omfattas av de aviserade förändringarna, 178företag, förutses inte ökade kostnader. I denna kategori finns 29 fysiskapersoner och 57 juridiska personer som enligt verksamhetsberättelsen ägnarsig åt valutaväxling. Dessutom finns 92 företag som ägnar sig åtkreditgivning m.m. till företagskunder. Enligt förslagen kommerkostnaderna för dessa företag och privatpersoner snarast att minska dåkraven på en årlig ägar- och ledningsprövning anpassas till vad som gällerför företag under tillsyn.EFFEKTER FÖR FI OCH ANDRA MYNDIGHETERSom framgår av tidigare avsnitt avsätter FI redan i dag relativt mycketresurser åt de registrerade företagen. Det innebär att merkostnaderna för attta in dessa företag under tillsyn i enlighet med förslagen beräknas kunnarymmas inom en ökad bemanning på totalt tre till fem årsarbetskrafter. Deföretag som kan komma under tillsyn har alla i dag en begränsadverksamhet, som inte kan förväntas vara av betydelse för den finansiellastabiliteten. Tillsynsinsatserna förväntas för inlåningsföretag att motsvarade som i dag utförs för mindre kreditmarknadsföretag och för övriga hanågot mindre omfattning.En viss ökad belastning förutses också under den övergångsperiod dåföretagen ska ansöka om tillstånd. Samtidigt bedömer FI att inte allaverksamheter som i dag föreslås omfattas av tillstånd kommer att ta stegetupp till att bedriva tillståndspliktig verksamhet.När företag hamnar under full tillsyn ökar ansvaret för FI att ingripa mot deeventuella problem som finns i företagen. Den ökade belastningenkompenseras till viss del av en minskad tidsåtgång för ägar- och ledningsprövningardå den årliga prövningen avskaffas.Konsumentverket kan väntas dra en viss fördel av de ökade befogenheternaför FI och av de krav som kommer att ställas på en verksamhet för att denöverhuvudtaget ska kunna rikta sig mot konsumenter. Kraven innebär attvissa verksamheter kommer att förhindras redan innan de når konsumentledetom ägarna inte kan visa att de når upp till kraven för tillstånd. Dentillsyn som Konsumentverket avser att ha över kreditprövningar hoskonsumentkreditföretagen skulle också läggas på FI.När det gäller spar- och låneföreningar kan även problemen medverksamhet bedriven utomlands som dragit resurser från både Skatteverketoch Ekobrottsmyndigheten förväntas minska.EFFEKTER FÖR KONSUMENTSKYDDET OCH FÖRFÖRTROENDETFI anser att de förslag som presenterats sammantaget bör medföra ett klartförbättrat konsumentskydd. Förslagen innebär att tröskeln för att bedrivafinansiell verksamhet riktad mot konsumenter höjs, även om vissa25

FINANSINSPEKTIONENföretagsformer kan komma att undantas från tillståndskrav. Det innebär attvissa osunda verksamheter kommer att kunna stoppas från början, redaninnan erbjudandena når konsumenterna. På det sättet kompletteras denmarknads- och civilrättsliga regleringen på konsumentskyddsområdet, meden höjd inträdesbarriär.Förtroendet för finansbranschen som helhet och FI förväntas bli bättre avförslagen. Det är i dag mycket svårt för en konsument att förstå skillnadenav att en verksamhet är under tillsyn eller om företaget bara är registrerathos FI. Den felaktiga kvalitetsmärkning som registreringen i dagsläget ger,riskerar att rubba förtroendet för FI och för andra företag om verksamheteninte håller måttet, eller rent av är osund.Konsekvensen av höjda krav för finansiella företag på konsumentskyddsområdetär samtidigt att konkurrensen riskerar att försämras.Möjligheterna för nya företag att etablera sig minskar när regleringen ökarkraven. Det kan innebära högre kostnader för konsumenterna och var ettviktigt skäl till att verksamheten en gång avreglerades. Det kan emellertidkonstateras att mycket har hänt på den svenska finansmarknaden sedaninförandet av LBF. När det gäller inlåningen finns en konkurrens blandkreditmarknadsföretagen och bankerna samtidigt som de inlåningsföretagsom finns har begränsade inlåningsvolymer. När det gällerkonsumentkrediter måste värdet av konkurrens genom lågainträdesbarriärer vägas mot den utsatthet som konsumenter många gångerkan befinna sig i när de fattar beslut om att ta kredit. Konkurrens somgrundar sig på bristande kontroll och osund kreditgivning gynnar knappastkonsumenterna.26

FINANSINSPEKTIONENBilaga 1 Uppdraget(Ur regleringsbrev 2010)- - - 6. Inom ramen för befintligt uppdrag och ansvar redogöra för ochbedöma behovet av ett alternativ till den nuvarande ordningen medregistrering och begränsad reglering av vissa typer av finansiella företagutan samtidig möjlighet för FI att utöva en full tillsyn av dessa företagsverksamhet. FI ska bedöma om motivet för ett bättre konsumentskydd ärtillräckligt starkt för att motivera de kostnader som tillståndsprövning ochökad tillsyn medför. Om konsumentskyddet i stället kan förbättras genomsärskilda informationsinsatser ska planer för dessa insatser redovisas. OmFI bedömer att det behövs förstärkt tillsyn m.m. av de finansiella företageller för några av företagsgrupperna som nu registreras hos inspektionen,ska FI lämna förslag till hur en sådan ordning och reglering, inklusiveförfattningsförslag, lämpligen bör utformas.Förslaget ska ange konsekvenserna såväl för FI, de berörda företagen somför konsumentskyddet. Till uppdraget hör vidare att redogöra för deekonomiska konsekvenserna av förslaget. FI ska även inhämta synpunkterfrån berörda branschorganisationer eller berörda företag, samt redovisaeventuella synpunkter som framförts. Uppdraget ska redovisas senast den31 mars 2011.27

FINANSINSPEKTIONENBilaga 2 FörfattningsförslagFörslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- ochfinansieringsrörelseNuvarande lydelseFöreslagen lydelse1 kap.1 § 5Denna lag innehållerbestämmelser om bank- ochfinansieringsrörelse. Lagen gällerinte verksamhet som drivs avSveriges riksbank ellerRiksgäldskontoret.Denna lag innehållerbestämmelser om bankrörelse,finansieringsrörelse ochkonsumentkreditrörelse. Lagengäller inte verksamhet som drivsav Sveriges riksbank ellerRiksgäldskontoret.4 § 6Med finansieringsrörelse avsesrörelse i vilken det ingårnäringsverksamhet som har tilländamål att1. ta emot återbetalningspliktigamedel från allmänheten, och2. lämna kredit, ställa garantiför kredit eller i finansieringssyfteförvärva fordringar eller upplåtalös egendom till nyttjande(leasing).Med finansieringsrörelse avsesrörelse i vilken det ingårnäringsverksamhet som har tilländamål att ta emotåterbetalningspliktiga medel frånallmänheten.Definition avkonsumentkreditrörelse4 a §Med konsumentkreditrörelseavses rörelse i vilken det ingårnäringsverksamhet som har tilländamål att till konsumenterlämna kredit, ställa garanti förkredit eller i finansieringssyfteförvärva fordringar eller upplåtalös egendom till nyttjande(leasing).5 Senaste lydelse 2009:616.6 Senaste lydelse 2009:616.28

FINANSINSPEKTIONEN5 § 7I denna lag betyder1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag varshuvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom,tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som harsamband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flerakreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar ellermotsvarande utländska företag,2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att drivabankrörelse,4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet attutöva tillsyn över utländska kreditinstitut,5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid ävenett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses somen enda filial,7. finansiellt institut: ett företagsom inte är kreditinstitut,värdepappersbolag, institut förelektroniska pengar ellermotsvarande utländskt företag ochvars huvudsakliga verksamhet äratta) förvärva eller inneha aktiereller andelar,b) driva värdepappersrörelseutan att vara tillståndspliktigtenligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528)om värdepappersmarknaden, ellerc) driva en eller flera av deverksamheter som anges i 7 kap.1 § andra stycket 2-10 och 12 utanatt vara tillståndspliktigt enligt 2kap. 1 §,7. finansiellt institut: ett företagsom inte är kreditinstitut,konsumentkreditföretag,värdepappersbolag, institut förelektroniska pengar ellermotsvarande utländskt företag ochvars huvudsakliga verksamhet äratt a) förvärva eller inneha aktiereller andelar,b) driva värdepappersrörelseutan att vara tillståndspliktigtenligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528)om värdepappersmarknaden, ellerc) driva en eller flera av deverksamheter som anges i 7 kap.1 § andra stycket 2-10 och 12 utanatt vara tillståndspliktigt enligt 2kap. 1 §,8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse somavses i denna lag,9. kapitalbas: detsamma som i 3 kap. lagen (2006:1371) omkapitaltäckning och stora exponeringar,10. konsument: en fysisk personsom handlar huvudsakligen förändamål som faller utanförnäringsverksamhet,11. konsumentkreditbolag: ettaktiebolag som har fått tillståndatt driva konsumentkreditrörelse,12. konsumentkreditförening: enekonomisk förening som har fåtttillstånd att driva konsumentkreditrörelse,13. konsumentkreditföretag:konsumentkreditbolag och7 Senaste lydelse 2009:361.29

FINANSINSPEKTIONEN10. kreditinstitut: bank ochkreditmarknadsföretag,11. kreditmarknadsbolag: ettaktiebolag som har fått tillstånd attdriva finansieringsrörelse,12. kreditmarknadsförening: enekonomisk förening som har fåtttillstånd att drivafinansieringsrörelse,13. kreditmarknadsföretag:kreditmarknadsbolag ochkreditmarknadsförening,14. kvalificerat innehav: ettdirekt eller indirekt ägande i ettföretag, om innehavet beräknat pådet sätt som anges i 5 a §representerar tio procent eller merav kapitalet eller av samtliga röstereller annars möjliggör ettväsentligt inflytande överledningen av företaget,15. medlemsbank: en ekonomiskförening som avses i lagen(1995:1570) om medlemsbanker,16. sparbank: ett företag somavses i sparbankslagen (1987:619),17. startkapital: det kapital somdefinieras i artikel 57 a och b iEuropaparlamentets och rådetsdirektiv 2006/48/EG av den 14juni 2006 om rätten att starta ochdriva verksamhet i kreditinstitut(omarbetning), senast ändratgenom Europaparlamentets ochrådets direktiv 2007/44/EG,18. utländskt bankföretag: ettutländskt företag som i hemlandethar tillstånd att driva bankrörelse,19. utländskt kreditföretag: ettutländskt företag som i hemlandethar tillstånd att drivafinansieringsrörelse, och20. utländskt kreditinstitut: ettutländskt bankföretag och ettutländskt kreditföretag.konsumentkreditförening,14. kreditinstitut: bank ochkreditmarknadsföretag,15. kreditmarknadsbolag: ettaktiebolag som har fått tillstånd attdriva finansieringsrörelse,16. kreditmarknadsförening: enekonomisk förening som har fåtttillstånd att drivafinansieringsrörelse,17. kreditmarknadsföretag:kreditmarknadsbolag ochkreditmarknadsförening,18. kvalificerat innehav: ettdirekt eller indirekt ägande i ettföretag, om innehavet beräknat pådet sätt som anges i 5 a §representerar tio procent eller merav kapitalet eller av samtliga röstereller annars möjliggör ettväsentligt inflytande överledningen av företaget,19. medlemsbank: en ekonomiskförening som avses i lagen(1995:1570) om medlemsbanker,20. sparbank: ett företag somavses i sparbankslagen (1987:619),21. startkapital: det kapital somdefinieras i artikel 57 a och b iEuropaparlamentets och rådetsdirektiv 2006/48/EG av den 14juni 2006 om rätten att starta ochdriva verksamhet i kreditinstitut(omarbetning), senast ändratgenom Europaparlamentets ochrådets direktiv 2007/44/EG,22. utländskt bankföretag: ettutländskt företag som i hemlandethar tillstånd att driva bankrörelse,23. utländskt kreditföretag: ettutländskt företag som i hemlandethar tillstånd att drivafinansieringsrörelse, och24. utländskt kreditinstitut: ettutländskt bankföretag och ettutländskt kreditföretag.6 § 8Ett kreditinstitut och ett annatföretag skall anses ha näraförbindelser, omEtt kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag och ettannat företag ska anses ha näraförbindelser, om8 Senaste lydelse 2009:616.30

FINANSINSPEKTIONEN1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent avsamtliga röster i det andra företaget,2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till detandra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelsemed en och samma juridiska person eller står i ett motsvarandeförhållande till en och samma fysiska person.Nära förbindelser har även enfysisk person och ett kreditinstitut,om1. den fysiska personena) äger minst 20 procent avkapitalet i kreditinstitutet,b) disponerar över minst 20procent av samtliga röster ikreditinstitutet, ellerc) på annat sätt har sådantinflytande över kreditinstitutet attpersonens ställning motsvarar densom ett moderföretag har iförhållande till ett dotterföretag,eller2. det finns en annan likartadförbindelse mellan denna personoch kreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget.Enskildas förhållanden tillkreditinstitut får inte obehörigenröjas.10 § 9Nära förbindelser har även enfysisk person och ett kreditinstituteller ett konsumentkreditföretag,om1. den fysiska personena) äger minst 20 procent avkapitalet i kreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget,b) disponerar över minst 20procent av samtliga röster ikreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget, ellerc) på annat sätt har sådantinflytande över kreditinstituteteller konsumentkreditföretaget attpersonens ställning motsvarar densom ett moderföretag har iförhållande till ett dotterföretag,eller2. det finns en annan likartadförbindelse mellan denna personoch kreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget.Enskildas förhållanden tillkreditinstitut ellerkonsumentkreditföretag får inteobehörigen röjas.I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna ioffentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som brytermot förbudet i första stycket.I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser sominnebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket intehindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.10 a § 10I 16 kap. 10 a § föräldrabalkenfinns bestämmelser om skyldighetför kreditinstitut att lämnauppgifter till överförmyndaren.I 16 kap. 10 a § föräldrabalkenfinns bestämmelser om skyldighetför kreditinstitut ochkonsumentkreditföretag att lämna9 Senaste lydelse 2009:504.10 Senaste lydelse 2008:913.31

FINANSINSPEKTIONENuppgifter till överförmyndaren.11 §Ett kreditinstitut är skyldigt attlämna ut uppgifter om enskildasförhållanden till institutet, om detunder en utredning enligtbestämmelserna omförundersökning i brottmål begärsav undersökningsledare eller omdet i ett ärende om rättslig hjälp ibrottmål på framställning av enannan stat eller en mellanfolkligdomstol begärs av åklagare.Ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag är skyldigtatt lämna ut uppgifter omenskildas förhållanden tillinstitutet, om det under enutredning enligt bestämmelsernaom förundersökning i brottmålbegärs av undersökningsledareeller om det i ett ärende om rättslighjälp i brottmål på framställningav en annan stat eller enmellanfolklig domstol begärs avåklagare.12 § 11Den undersökningsledare elleråklagare som begär uppgifterenligt 11 § får förordna attkreditinstitutet samt dessstyrelseledamöter och anställdainte får röja för kunden eller förnågon utomstående att uppgifterhar lämnats enligt 11 § eller att detpågår en förundersökning eller ettärende om rättslig hjälp i brottmål.Ett sådant förbud får meddelasom det krävs för att en utredningom brott inte skall äventyras ellerför att uppfylla en internationellöverenskommelse som ärbindande för Sverige.Förbudet skall varatidsbegränsat, med möjlighet tillförlängning, och får inte avselängre tid än vad som är motiveratmed hänsyn till syftet medförbudet. I ett ärende om rättslighjälp i brottmål får dock förbudettidsbegränsas endast om den stateller mellanfolkliga domstol somansökt om rättslig hjälp samtyckertill detta.Om ett förbud inte längre ärmotiverat med hänsyn till syftetmed förbudet, skallundersökningsledaren elleråklagaren besluta att förordnandetskall upphöra.Den undersökningsledare elleråklagare som begär uppgifterenligt 11 § får förordna attkreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget samtdess styrelseledamöter ochanställda inte får röja för kundeneller för någon utomstående attuppgifter har lämnats enligt 11 §eller att det pågår enförundersökning eller ett ärendeom rättslig hjälp i brottmål.Ett sådant förbud får meddelasom det krävs för att en utredningom brott inte ska äventyras ellerför att uppfylla en internationellöverenskommelse som ärbindande för Sverige.Förbudet ska vara tidsbegränsat,med möjlighet till förlängning, ochfår inte avse längre tid än vad somär motiverat med hänsyn till syftetmed förbudet. I ett ärende omrättslig hjälp i brottmål får dockförbudet tidsbegränsas endast omden stat eller mellanfolkligadomstol som ansökt om rättslighjälp samtycker till detta.Om ett förbud inte längre ärmotiverat med hänsyn till syftetmed förbudet, skaundersökningsledaren elleråklagaren besluta att förordnandetska upphöra.11 Senaste lydelse 2005:497.32

FINANSINSPEKTIONEN2 kap.1 §Bankrörelse ellerfinansieringsrörelse får drivas baraefter tillstånd, om inte annatframgår av denna lag.Bankrörelse,finansieringsrörelse ellerkonsumentkreditrörelse får drivasbara efter tillstånd, om inte annatframgår av denna lag.3 § 12Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse somdrivs av1. en bank,2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva bankrörelse iSverige enligt 4 kap. 4 §,3. ett försäkringsföretag, ett värdepappersföretag, Svenskaskeppshypotekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen(1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för demtillämpliga lagstiftningen,4. ett företag som tillhandahåller finansiering i samband medavsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs ava) företaget, ellerb) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländskaföretagsgrupp, förutsatt att- koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamålatt driva finansiell verksamhet, och- företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel frånallmänheten bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper somavses i 1 kap. 4 § första stycket 2 b lagen (2007:528) omvärdepappersmarknaden med en löptid på minst ett år,5. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening oma) verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar,ochb) medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,6. ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern ellermotsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen ellerföretagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiellverksamhet,7. en ekonomisk förening, vilkena) som medlemmar vid varjetillfälle har högst 1 000 fysiskapersoner,b) som medlemmar antar barapersoner som ingår i en i förvägidentifierbar begränsad krets somockså anges i föreningens stadgar,c) tar emotåterbetalningspliktiga medel barafrån medlemmarna eller från12 Senaste lydelse 2010:760.33

FINANSINSPEKTIONENfinansiella företag, och d) har tilländamål bara att med sådanamedel som avses i c tillgodosefinansieringsbehov hosmedlemmarna.Undantagen enligt första stycket5 och 7 för rörelse som drivs avaktiebolag eller ekonomiskförening gäller även för sådanrörelse som drivs av motsvarandeutländska företag.Undantaget enligt första stycket5 för rörelse som drivs avaktiebolag eller ekonomiskförening gäller även för sådanrörelse som drivs av motsvarandeutländska företag.Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller förtillhandahållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) ombetaltjänster.Undantag från tillståndsplikt förkonsumentkreditrörelse3 a §Tillstånd enligt denna lagbehövs inte för konsumentkreditrörelsesom drivs av1. ett kreditinstitut,2. ett utländskt kreditinstitut somhar tillstånd att driva bankrörelseeller finansieringsrörelse i Sverigeenligt 4 kap. 4 §,3. ett försäkringsföretag, ettvärdepappersföretag, Svenskaskeppshypotekskassan eller enpantbank enligt pantbankslagen(1995:1000), i den utsträckningdet är tillåtet enligt den för demtillämpliga lagstiftningen,4. ett aktiebolag eller enekonomisk förening oma) verksamheten består i att videnstaka tillfällen förvärvafordringar, ochb) medel för verksamheten intelöpande anskaffas frånallmänheten.Undantaget enligt första stycket4 för rörelse som drivs avaktiebolag eller ekonomiskförening gäller även för sådanrörelse som drivs av motsvarandeutländska företag.Tillstånd att drivakonsumentkreditrörelse behövsinte heller för tillhandahållande avbetaltjänster enligt lagen(2010:751) om betaltjänster.34

FINANSINSPEKTIONEN3 kap.1 §Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag,sparbanker och medlemsbanker.Tillstånd att driva finansieringsrörelse får ges för svenska aktiebolagoch ekonomiska föreningar.Tillstånd att drivakonsumentkreditsrörelse får gesför svenska aktiebolag ochekonomiska föreningar.Bestämmelser om förutsättningar för utländska företag att drivabankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige finns i 4 kap.Ett svenskt företag ska gestillstånd att driva bankrörelse ellerfinansieringsrörelse, om2 § 13Ett svenskt företag ska gestillstånd att driva bankrörelse,finansieringsrörelse ellerkonsumentkreditrörelse, om1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet stämmer överens meddenna lag och andra författningar och i övrigt innehåller de särskildabestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av denplanerade verksamheten,2. det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivasenligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerarföretagets verksamhet,3. den som har eller kanförväntas komma att få ettkvalificerat innehav i företagetbedöms lämplig att utöva ettväsentligt inflytande överledningen av ett kreditinstitut, och4. den som ska ingå i styrelsenför företaget eller varaverkställande direktör i det, ellervara ersättare för någon av dem,har tillräcklig insikt och erfarenhetför att delta i ledningen av ettkreditinstitut och även i övrigt ärlämplig för en sådan uppgift.3. den som har eller kanförväntas komma att få ettkvalificerat innehav i företagetbedöms lämplig att utöva ettväsentligt inflytande överledningen av ett kreditinstitut ellerett konsumentkreditföretag, och4. den som ska ingå i styrelsenför företaget eller varaverkställande direktör i det, ellervara ersättare för någon av dem,har tillräcklig insikt och erfarenhetför att delta i ledningen av ettkreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag och även iövrigt är lämplig för en sådanuppgift.Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare ärlämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska ocksåbeaktas om det finns skäl att anta att1. innehavaren kommer attmotverka attkreditinstitutsverksamhet drivs påett sätt som är förenligt medkraven i denna lag och andraförfattningar som reglerar1. innehavaren kommer attmotverka attkreditinstitutsverksamhet ellerkonsumentkreditrörelse drivs påett sådant sätt som är förenligtmed kraven i denna lag och andra13 Senaste lydelse 2009:361.35

FINANSINSPEKTIONENföretagets verksamhet, eller författningar som reglerarföretagets verksamhet, eller2. innehavet har samband med eller kan öka risken föra) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder motpenningtvätt och finansiering av terrorism, ellerb) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff förfinansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brottenligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget är ettfinansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, skadet vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt beaktas om dessledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företagenligt 9 kap. 13 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och storaexponeringar respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsynöver finansiella konglomerat.Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelsermed någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar eneffektiv tillsyn av företaget.3 §Bolagsordning, stadgar ellerreglemente för ett företag skallgodkännas i samband med att detfår tillstånd att driva bank- ellerfinansieringsrörelse.Bolagsordning, stadgar ellerreglemente för ett företag skagodkännas i samband med att detfår tillstånd att driva bankrörelse,finansieringsrörelse ellerkonsumentkreditrörelse.Ett kreditinstitut som harbeslutat att ändra sinbolagsordning, sina stadgar ellersitt reglemente, skall ansöka omgodkännande av ändringen.Ändringen skall godkännas ombolagsordningen, stadgarna ellerreglementet överensstämmer meddenna lag och andra författningarsamt i övrigt innehåller desärskilda bestämmelser sombehövs med hänsyn tillomfattningen och arten avinstitutets verksamhet.4 §Ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag som harbeslutat att ändra sinbolagsordning, sina stadgar ellersitt reglemente, ska ansöka omgodkännande av ändringen.Ändringen ska godkännas ombolagsordningen, stadgarna ellerreglementet överensstämmer meddenna lag och andra författningarsamt i övrigt innehåller desärskilda bestämmelser sombehövs med hänsyn tillomfattningen och arten avinstitutets eller företagetsverksamhet.Ett beslut om ändring av bolagsordning, stadgar eller reglemente fårinte registreras innan det har godkänts.36

FINANSINSPEKTIONEN8 §En ansökan om tillstånd att drivabankrörelse ellerfinansieringsrörelse, liksom frågorom godkännande avbolagsordning, stadgar ellerreglemente enligt 3 eller 4 § ochom medgivande enligt 7 § andrastycket, prövas avFinansinspektionen. Följandeärenden skall dock prövas avregeringen om de är av principiellbetydelse eller av särskild viktEn ansökan om tillstånd att drivabankrörelse, finansieringsrörelseeller konsumentkreditrörelse,liksom frågor om godkännande avbolagsordning, stadgar ellerreglemente enligt 3 eller 4 § ochom medgivande enligt 7 § andrastycket, prövas avFinansinspektionen. Följandeärenden ska dock prövas avregeringen om de är av principiellbetydelse eller av särskild vikt.1. ärenden som avser tillstånd att driva bankrörelse, liksom frågorenligt 3 § och 7 § andra stycket i samma ärenden, och2. ärenden om godkännande av ändring av bolagsordning, stadgar ellerreglemente för en bank enligt 4 §.6 kap.2 § 14Ett kreditinstitut skallidentifiera, mäta, styra, interntrapportera och ha kontroll över derisker som dess rörelse ärförknippad med. Institutet skallhärvid se till att det har entillfredsställande intern kontroll.Ett kreditinstitut skall särskilt setill att dess kreditrisker,marknadsrisker, operativa riskeroch andra risker sammantagna intemedför att institutets förmåga attfullgöra sina förpliktelseräventyras. För att uppfylla dettakrav skall det åtminstone hametoder som gör det möjligt attfortlöpande värdera ochupprätthålla ett kapital som tillbelopp, slag och fördelning ärtillräckligt för att täcka arten ochnivån på de risker som det är ellerkan komma att bli exponerat för.Kreditinstitutet skall utvärderadessa metoder för att säkerställaatt de är heltäckande.Ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag skaidentifiera, mäta styra, interntrapporter och ha kontroll över derisker som dess rörelse ärförknippad med. Institutet ellerkonsumentkreditföretaget skahärvid se till att det har entillfredsställande intern kontroll.Ett kreditinstitut ska särskilt setill att dess kreditrisker,marknadsrisker, operativa riskeroch andra risker sammantagna intemedför att institutets förmåga attfullgöra sina förpliktelseräventyras. För att uppfylla dettakrav ska det åtminstone hametoder som gör det möjligt attfortlöpande värdera ochupprätthålla ett kapital som tillbelopp, slag och fördelning ärtillräckligt för att täcka arten ochnivån på de risker som det är ellerkan komma att bli exponerat för.Kreditinstitutet ska utvärderadessa metoder för att säkerställaatt de är heltäckande.14 Senaste lydelse 2006:1387.37

FINANSINSPEKTIONEN3 § 15Ett kreditinstituts rörelse skallorganiseras och drivas på ettsådant sätt att institutets struktur,förbindelser med andra företag ochställning kan överblickas.Ett kreditinstituts eller ettkonsumentkreditföretags rörelseska organiseras och drivas på ettsådant sätt att institutets ellerföretagets struktur, förbindelsemed andra företag och ställningkan överblickas.4 §Ett kreditinstituts rörelse skalläven i andra avseenden än somsägs i 1–3 §§ drivas på ett sätt somär sunt.Ett kreditinstituts eller ettkonsumentkreditföretags rörelseska även i andra avseenden än somsägs i 1–3 §§ gällande kreditinstitutoch 2–3 §§ gällandekonsumentkreditföretag, drivas påett sätt som är sunt.4 a § 16Bestämmelserna i 1–3 §§ skalltillämpas i proportion till artenoch omfattningen avkreditinstitutets verksamheteroch till deras komplexitetsgrad.Bestämmelserna i 1–3 §§gällande kreditinstitut och 2–3 §§ gällandekonsumentkreditföretag, skatillämpas i proportion till artenoch omfattningen av institutetseller företagets verksamheteroch till deras komplexitetsgrad4 b § 17Styrelsen i ett kreditinstitutansvarar för att kraven i 1–3 §§uppfylls.Styrelsen i ett kreditinstituteller ett konsumentkreditföretagansvarar för att kraven i 1–3 §§gällande kreditinstitut och 2–3 §§gällande konsumentkreditföretag,uppfylls.5 § 18Styrelsen i ett kreditinstitut skallse till att det finns skriftliga internariktlinjer och instruktioner i denomfattning som behövs för attuppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§och för att i övrigt styra rörelsen.Dessa riktlinjer och instruktionerStyrelsen i ett kreditinstitut ellerett konsumentkreditföretag ska setill att det finns skriftliga internariktlinjer och instruktioner i denomfattning som behövs för attuppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§och för att i övrigt styra rörelsen.15 Senaste lydelse 2006:1387.16 Senaste lydelse 2006:1387.17 Senaste lydelse 2006:1387.18 Senaste lydelse 2006:1387.38

FINANSINSPEKTIONENskall utvärderas och ses överregelbundet.Dessa riktlinjer och instruktionerska utvärderas och ses överregelbundet6 §Varje kreditinstitut skall ha sitthuvudkontor i SverigeVarje kreditinstitut ochkonsumentkreditföretag ska ha sitthuvudkontor i Sverige.7 § 19Om ett kreditinstitut vill uppdraåt någon annan att utföra någon avde tjänster som avses i 7 kap. 1 §,skall institutet anmäla detta tillFinansinspektionen och ge inuppdragsavtalet. Ett sådantuppdrag får ges om1. institutet svarar för denanförtrodda verksamheten motkunden,Om ett kreditinstitut ellerkonsumentkreditföretag villuppdra åt någon annan att utföranågon av de tjänster som avses i 7kap. 1 §, ska institutet ellerföretaget anmäla detta tillFinansinspektionen och ge inuppdragsavtalet. Ett sådantuppdrag får ges om1. institutet eller företaget svararför den anförtrodda verksamhetenmot kunden,2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade ochsäkerhetsmässigt betryggande former, och3. uppdraget inte har sådan 3. uppdraget inte har sådanomfattning att institutet inte kan omfattning att institutet elleruppfylla de skyldigheter som följer företaget inte kan uppfylla deav denna lag eller andraskyldigheter som följer av dennaförfattningar som reglerar lag eller andra författningar sominstitutets verksamhet.reglerar institutets eller företagetsverksamhet.Första stycket gäller inte uppdrag åt någon annan att drivavärdepappersrörelse. I fråga om värdepappersrörelse gäller i ställetbestämmelserna i 8 kap. 14 § lagen (2007:528) omvärdepappersmarknaden.Ett kreditinstitut får driva barafinansiell verksamhet ochverksamhet som har ett naturligtsamband med den.7 kap.1 § 20Ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag får drivabara finansiell verksamhet ochverksamhet som har ett naturligtsamband med den.Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, bland annat1. låna upp medel, till exempel genom att ta emot inlåning frånallmänheten eller ge ut obligationer eller andra jämförbarafordringsrätter,2. lämna och förmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit19 Senaste lydelse 2007:563.20 Senaste lydelse 2010:760.39

FINANSINSPEKTIONENoch kredit mot panträtt i fast egendom eller fordringar,3. medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärvafordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),4. tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,5. tillhandahålla betalningsmedel,6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,7. medverka vid värdepappersemissioner,8. lämna ekonomisk rådgivning,9. förvara värdepapper,10. driva rembursverksamhet,11. tillhandahålla värdefackstjänster,12. driva valutahandel,13. driva värdepappersrörelse under de förutsättningar som föreskrivs ilagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, samt14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs ikreditupplysningslagen (1973:1173).Ett konsumentkreditföretag får isin verksamhet bland annat utföraen eller flera av de verksamhetersom anges i andra stycket 2,3 och5-12.8 kap.1 § 21Innan ett kreditinstitut beslutaratt bevilja en kredit ska det prövarisken för att de förpliktelser somföljer av kreditavtalet inte kanfullgöras. Institutet får bevilja enkredit bara om förpliktelserna pågoda grunder kan förväntas blifullgjorda.Innan ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag beslutaratt bevilja en kredit ska det prövarisken för att de förpliktelser somföljer av kreditavtalet inte kanfullgöras. Institutet eller företagetfår bevilja en kredit bara omförpliktelserna på goda grunderkan förväntas bli fullgjorda.2 §Ett kreditinstituts kreditprövningskall vara organiserad så att densom fattar beslut i ett ärende hartillräckligt beslutsunderlag för attbedöma risken med att beviljakrediten.Ett kreditinstituts eller ettkonsumentkreditföretagskreditprövning ska varaorganiserad så att den som fattarbeslut i ett ärende har tillräckligtbeslutsunderlag för att bedömarisken med att bevilja krediten.3 §Ett kreditinstituts kreditbeslutskall dokumenteras så attbeslutsunderlaget redovisas och attkreditärendets hantering även iövrigt kan följas.Ett kreditinstituts eller ettkonsumentkreditföretagskreditbeslut ska dokumenteras såatt beslutsunderlaget redovisas ochatt kreditärendets hantering även i21 Senaste lydelse 2010:1853.40

FINANSINSPEKTIONENövrigt kan följas.5 §Ett kreditinstitut får inte ingåavtal om tjänster på andra villkorän sådana som institutet normalttillämpar eller ingå andra avtal påvillkor som inte är affärsmässigtbetingade med eller till förmån för1. styrelseledamot,2. delegat i ledande ställningsom ensam eller i förening mednågon annan får avgörakreditärenden som annars skallavgöras av styrelsen,3. anställd som innehar enledande ställning inom institutet,Ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag får inteingå avtal om tjänster på andravillkor än sådana som instituteteller företaget normalt tillämpareller ingå andra avtal på villkorsom inte är affärsmässigtbetingade med eller till förmån för1. styrelseledamot,2. delegat i ledande ställningsom ensam eller i förening mednågon annan får avgörakreditärenden som annars skaavgöras av styrelsen,3. anställd som innehar enledande ställning inom instituteteller företaget,4. annan aktie- eller andelsägare än staten med ett innehav sommotsvarar minst tre procent av hela kapitalet,5. make eller sambo till person som avses under 14, eller6. juridisk person i vilken sådan person som avses under 15 har ettväsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.En medlemsbank får inte heller ingå sådana avtal som avses i förstastycket med eller till förmån för en lekmannarevisor i banken.Finansinspektionen prövar om en delegat eller en anställd har sådanledande ställning som avses i första stycket 2 och 3.6 §Institutets styrelse skallbehandla ärenden som avses i 5 §.Den skall vidare i en förteckningföra in uppgifter om de avtal somhar träffats.Institutets eller företagetsstyrelse ska behandla ärenden somavses i 5 §. Den ska vidare i enförteckning föra in uppgifter omde avtal som har träffats.13 kap.1 § 22Registreringsmyndighet förbanker och filialer till utländskabankföretag är Bolagsverket. Hosregistreringsmyndigheten förs ettbankregister. I detta skrivs deuppgifter in som enligt denna lag,aktiebolagslagen (2005:551),sparbankslagen (1987:619), lagen(1995:1570) om medlemsbanker,lagen (1992:160) om utländskaRegistreringsmyndighet förbanker och filialer till utländskabankföretag är Bolagsverket. Hosregistreringsmyndigheten förs ettbankregister. I detta skrivs deuppgifter in som enligt denna lag,aktiebolagslagen (2005:551),sparbankslagen (1987:619), lagen(1995:1570) om medlemsbanker,lagen (1992:160) om utländska22 Senaste lydelse 2007:1465.41

FINANSINSPEKTIONENfilialer m.m. eller andraförfattningar ska anmälas förregistrering eller i övrigt ska tas ini registret.För registrering avkreditmarknadsbolag ochkreditmarknadsföreningar gällervad som föreskrivs iaktiebolagslagen respektive lagen(1987:667) om ekonomiskaföreningar. För registrering avfilialer till utländska kreditföretaggäller lagen om utländska filialerm.m.filialer m.m. eller andraförfattningar ska anmälas förregistrering eller i övrigt ska tas ini registret.För registrering avkreditmarknadsbolag,kreditmarknadsföreningar,konsumentkreditbolag ochkonsumentkreditföreningar gällervad som föreskrivs iaktiebolagslagen respektive lagen(1987:667) om ekonomiskaföreningar. För registrering avfilialer till utländska kreditföretaggäller lagen om utländska filialerm.m.Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar ibankregistret i elektronisk form, om det begärs.Finansinspektionen har tillsynöver kreditinstitut och utländskakreditinstitut som inrättat filialenligt 4 kap. 4 §.För ett kreditinstitut omfattartillsynen att rörelsen drivs enligt2 §Finansinspektionen har tillsynöver kreditinstitut,konsumentkreditföretag ochutländska kreditinstitut sominrättat filial enligt 4 kap. 4 §.För ett kreditinstitut och ettkonsumentkreditföretag omfattartillsynen att rörelsen drivs enligt1. denna lag,2. andra författningar som reglerar institutets verksamhet,3. institutets bolagsordning, 3. institutets eller företagetsstadgar eller reglemente, och bolagsordning, stadgar ellerreglemente, och4. interna instruktioner som harsin grund i författningar somreglerar institutets verksamhetInspektionen har dessutomtillsyn över att kreditinstitutetsägare och ledning uppfyllerlämplighetskraven i denna lag.För en filial till ett utländsktkreditinstitut som avses i 4 kap.4 § skall inspektionen se till attinstitutet följer de lagar och andraförfattningar som gäller förinstitutets verksamhet här i landet.4. interna instruktioner som harsin grund i författningar somreglerar institutets eller företagetsverksamhetInspektionen har dessutomtillsyn över att kreditinstitutets ochkonsumentkreditföretagets ägareoch ledning uppfyllerlämplighetskraven i denna lag.För en filial till ett utländsktkreditinstitut som avses i 4 kap.4 § ska inspektionen se till attinstitutet följer de lagar och andraförfattningar som gäller förinstitutets verksamhet här i landet.42

FINANSINSPEKTIONEN3 §Ett kreditinstitut och sådanautländska kreditinstitut sominrättat filial enligt 4 kap. 4 § skalllämna Finansinspektionen deupplysningar om sin verksamhetoch därmed sammanhängandeomständigheter som inspektionenbegär.Ett kreditinstitut, ettkonsumentkreditföretag ochsådana utländska kreditinstitutsom inrättat filial enligt 4 kap. 4 §ska lämna Finansinspektionen deupplysningar om sin verksamhetoch därmed sammanhängandeomständigheter som inspektionenbegär.4 §Finansinspektionen får närinspektionen anser att det ärnödvändigt genomföra enundersökning hos ett kreditinstitutoch sådana utländska kreditinstitutsom inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.Finansinspektionen får närinspektionen anser att det ärnödvändigt genomföra enundersökning hos ett kreditinstitut,ett konsumentkreditföretag ochsådana utländska kreditinstitutsom inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.5 §Om ett kreditinstitut ingår i enkoncern, skall de övriga företageni koncernen lämnaFinansinspektionen deupplysningar om sin verksamhetoch därmed sammanhängandeomständigheter som inspektionenbehöver för sin tillsyn överinstitutet.Om ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag ingår i enkoncern, ska de övriga företagen ikoncernen lämnaFinansinspektionen deupplysningar om sin verksamhetoch därmed sammanhängandeomständigheter som inspektionenbehöver för sin tillsyn överinstitutet eller företaget.6 §Har ett företag fått i uppdrag avett kreditinstitut att driva någondel av institutets rörelse, fårFinansinspektionen genomföraundersökningar hos företaget, omdet behövs för tillsynen överinstitutet. Ett sådant företag skallockså lämna Finansinspektionende upplysningar om sinverksamhet och därmedsammanhängande omständighetersom inspektionen behöver för sintillsyn över institutet.Har ett företag fått i uppdrag avett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag att drivanågon del av kreditinstitutets ellerkonsumentkreditföretagets rörelse,får Finansinspektionen genomföraundersökningar hos företaget, omdet behövs för tillsynen överkreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget. Ettsådant företag ska också lämnaFinansinspektionen deupplysningar om sin verksamhetoch därmed sammanhängandeomständigheter som inspektionenbehöver för sin tillsyn överkreditinstitutet ellerkonsumentkreditföretaget.43

FINANSINSPEKTIONEN12 §Finansinspektionen fårFinansinspektionen fårsammankalla styrelsen i ett sammankalla styrelsen i ettkreditinstitut. Om styrelsen inte kreditinstitut eller etthar rättat sig efter en begäran från konsumentkreditföretag. Ominspektionen om att kalla till extra styrelsen inte har rättat sig efter enstämma, får inspektionen utfärda begäran från inspektionen om atten sådan kallelse.kalla till extra stämma, fårinspektionen utfärda en sådankallelse.Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådantstyrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta iöverläggningarna.16 §Kreditinstitut och utländskakreditinstitut med filial här i landetskall med årliga avgifter bekostaFinansinspektionens verksamhet.Detsamma gäller sådana företagsom avses i 4 kap. 3 § och som harfilial här i landet.Kreditinstitut,konsumentkreditföretag ochutländska kreditinstitut med filialhär i landet ska med årliga avgifterbekosta Finansinspektionensverksamhet. Detsamma gällersådana företag som avses i 4 kap.3 § och som har filial här i landet.14 kap.1 § 23Ett direkt eller indirekt förvärv Ett direkt eller indirekt förvärvav aktier eller andelar i ett av aktier eller andelar i ettkreditinstitut, som medför att kreditinstitut eller ettförvärvarens sammanlagda konsumentkreditföretag, sominnehav utgör ett kvalificerat medför att förvärvarensinnehav, får ske bara efter tillstånd sammanlagda innehav utgör ettav Finansinspektionen. Detsamma kvalificerat innehav, får ske baragäller förvärv som innebär att ett efter tillstånd avkvalificerat innehav ökasFinansinspektionen. Detsammagäller förvärv som innebär att ettkvalificerat innehav ökas1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent avkapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller2. så att institutet blir2. så att institutet eller företagetdotterföretag.blir dotterföretag.Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan omtillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning,arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i ställettillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna.Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efterförvärvet.Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig23 Senaste lydelse 2009:361.44

FINANSINSPEKTIONENansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvarenom att ansökan har tagits emot.15 kap.1 § 24Om ett kreditinstitut haråsidosatt sina skyldigheter enligtdenna lag, andra författningar somreglerar institutets verksamhet,institutets bolagsordning, stadgareller reglemente eller internainstruktioner som har sin grund iförfattningar som reglerarinstitutets verksamhet, skallFinansinspektionen ingripa.Ingripande sker genomutfärdande av föreläggande attinom viss tid begränsa rörelsen inågot avseende, minska riskerna iden eller vidta någon annan åtgärdför att komma till rätta medsituationen, förbud att verkställabeslut eller genom anmärkning.Om överträdelsen är allvarlig skallkreditinstitutets tillstånd återkallaseller, om det är tillräckligt, varningmeddelas.Finansinspektionen får avståfrån ingripande om en överträdelseär ringa eller ursäktlig, ominstitutet gör rättelse eller omnågon annan myndighet harvidtagit åtgärder mot institutet ochdessa åtgärder bedöms tillräckliga.Om ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag haråsidosatt sina skyldigheter enligtdenna lag, andra författningar somreglerar institutets verksamhet,institutets bolagsordning, stadgareller reglemente eller internainstruktioner som har sin grund iförfattningar som reglerarinstitutets eller företagetsverksamhet, skaFinansinspektionen ingripa.Ingripande sker genomutfärdande av föreläggande attinom viss tid begränsa rörelsen inågot avseende, minska riskerna iden eller vidta någon annan åtgärdför att komma till rätta medsituationen, förbud att verkställabeslut eller genom anmärkning.Om överträdelsen är allvarlig skakreditinstitutets ellerkonsumentkreditföretagetstillstånd återkallas eller, om det ärtillräckligt, varning meddelas.Finansinspektionen får avståfrån ingripande om en överträdelseär ringa eller ursäktlig, ominstitutet eller företaget görrättelse eller om någon annanmyndighet har vidtagit åtgärdermot institutet och dessa åtgärderbedöms tillräckliga.2 §Om någon som ingår i ettkreditinstituts styrelse eller är dessverkställande direktör inteuppfyller de krav som anges i 3kap. 2 § 4, skallFinansinspektionen återkallainstitutets tillstånd. Det får dockske bara om inspektionen förstbeslutat att anmärka på attpersonen ingår i styrelsen eller ärOm någon som ingår i ettkreditinstituts ellerkonsumentkreditföretags styrelseeller är dess verkställande direktörinte uppfyller de krav som anges i3 kap. 2 § 4, skaFinansinspektionen återkallainstitutets ellerkonsumentkreditföretagetstillstånd. Det får dock ske bara om24 Senaste lydelse 2006:1387.45

FINANSINSPEKTIONENverkställande direktör och om haneller hon, sedan en av inspektionenbestämd tid om högst tre månaderhar gått, fortfarande finns kvar istyrelsen eller som verkställandedirektör.I stället för att återkallatillståndet, får Finansinspektionenbesluta att en styrelseledamot ellerverkställande direktör inte längrefår vara det. Finansinspektionenfår då förordna en ersättare.Ersättarens uppdrag gäller till dessinstitutet utsett en nystyrelseledamot eller verkställandedirektör.inspektionen först beslutat attanmärka på att personen ingår istyrelsen eller är verkställandedirektör och om han eller hon,sedan en av inspektionen bestämdtid om högst tre månader har gått,fortfarande finns kvar i styrelseneller som verkställande direktör.I stället för att återkallatillståndet, får Finansinspektionenbesluta att en styrelseledamot ellerverkställande direktör inte längrefår vara det. Finansinspektionenfår då förordna en ersättare.Ersättarens uppdrag gäller till dessinstitutet eller företaget utsett enny styrelseledamot ellerverkställande direktör.3 § 25Finansinspektionen skallåterkalla ett kreditinstituts tillståndom institutetFinansinspektionen ska återkallaett kreditinstituts ellerkonsumentkreditföretags tillståndom institutet eller företaget1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälanhar avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,2. inte inom ett år från det tillstånd beviljades har börjat driva sådanrörelse som tillståndet avser,3. har förklarat sig avstå från tillståndet,4. har överlåtit hela sin rörelse,5. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådanrörelse som tillståndet avser, eller6. försatts i konkurs eller om 6. försatts i konkurs eller ombeslut fattats om att institutet skall beslut fattats om att institutet ellerträda i tvångslikvidation.företaget ska träda itvångslikvidation.I fall som avses i första stycket 2 och 5 får i stället varning meddelasom det är tillräckligt.7 §Om ett kreditinstitut harmeddelats beslut om anmärkningeller varning enligt 1 §, fårFinansinspektionen besluta attinstitutet skall betala enstraffavgift. Om regeringenbeslutar om anmärkning ellervarning får den överlämna tillinspektionen att besluta omstraffavgift skall betalas.Om ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag harmeddelats beslut om anmärkningeller varning enligt 1 §, fårFinansinspektionen besluta attinstitutet eller företaget ska betalaen straffavgift. Om regeringenbeslutar om anmärkning ellervarning får den överlämna tillinspektionen att besluta omstraffavgift ska betalas.25 Senaste lydelse 2005:1055.46

FINANSINSPEKTIONENAvgiften tillfaller staten.Straffavgiften skall fastställastill lägst femtusen kronor ochhögst femtio miljoner kronor.Avgiften får inte överstiga tioprocent av kreditinstitutetsomsättning närmast föregåenderäkenskapsår. Om överträdelsenhar skett under institutets förstaverksamhetsår eller om uppgifterom omsättningen annars saknaseller är bristfälliga, får denuppskattas.8 §Straffavgiften ska fastställas tilllägst femtusen kronor och högstfemtio miljoner kronor.Avgiften får inte överstiga tioprocent av kreditinstitutets ellerkonsumentkreditföretagetsomsättning närmast föregåenderäkenskapsår. Om överträdelsenhar skett under institutets ellerföretagets första verksamhetsåreller om uppgifter omomsättningen annars saknas ellerär bristfälliga, får den uppskattas.Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kravenenligt 6 kap. 1 §.10 §Om ett kreditinstitut underlåteratt i tid lämna de upplysningarsom föreskrivits med stöd av 16kap. 1 § 5, får Finansinspektionenbesluta att institutet skall betala enförseningsavgift med högst 100000 kronor.Avgiften tillfaller staten.Om ett kreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag underlåteratt i tid lämna de upplysningarsom föreskrivits med stöd av 16kap. 1 § 5, får Finansinspektionenbesluta att institutet eller företagetska betala en förseningsavgift medhögst 100 000 kronor.16 kap.1 § 261 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om1. vilken information ett1. vilken information ettkreditinstitut skall lämna till sina kreditinstitut ellerkunder eller till dem som institutet konsumentkreditföretag ska lämnaerbjuder sina tjänster,till sina kunder eller till dem sominstitutet eller företaget erbjudersina tjänster,2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,3. vilka åtgärder som ettkreditinstitut skall vidta för attuppfylla de krav på soliditet ochlikviditet, riskhantering,genomlysning, sundhet samtriktlinjer och instruktioner somavses i 6 kap. 1–5 §§,3. vilka åtgärder som ettkreditinstitut eller ettkonsumentkreditföretag ska vidtaför att uppfylla de krav påriskhantering, genomlysning ochsundhet samt för kreditinstitutenäven krav på soliditet ochlikviditet samt riktlinjer och26 Senaste lydelse 2005:932.47

FINANSINSPEKTIONENinstruktioner som avses i 6 kap. 1–5 §§,4. vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ettkreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolagsom pant enligt 10 kap. 12 §,5. vilka upplysningar som ett 5. vilka upplysningar som ettkreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut eller ettkreditinstitut som har inrättat filial konsumentkreditföretag ochenligt 4 kap. 4 § skall lämna till sådana utländska kreditinstitutFinansinspektionen för dess som har inrättat filial enligt 4 kap.tillsynsverksamhet, och4 § ska lämna tillFinansinspektionen för desstillsynsverksamhet, och6. sådana avgifter för tillsyn som avses i 13 kap. 16 §.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.48

FINANSINSPEKTIONENFörslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningspliktavseende viss finansiell verksamhetNuvarande lydelseFöreslagen lydelse1 kap.1 § 27I denna lag avses med1. valutaväxling: yrkesmässig handelmed utländska sedlar och mynt samtresecheckar utställda i utländsk valuta,2. annan finansiell verksamhet:yrkesmässig verksamhet somhuvudsakligen består i att utföra eneller flera av de verksamheter somanges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3och 5–12 lagen (2004:297) om bankochfinansieringsrörelse, och3. finansiellt institut: fysisk ellerjuridisk person som ägnar sig åtvalutaväxling eller annan finansiellverksamhet.I denna lag avses med1. valutaväxling: yrkesmässig handelmed utländska sedlar och mynt samtresecheckar utställda i utländsk valuta,2. annan finansiell verksamhet:yrkesmässig verksamhet somhuvudsakligen består i att utföra eneller flera av de verksamheter somanges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3och 5–12 lagen (2004:297) om bankochfinansieringsrörelse och som intekräver tillstånd som kreditinstitut ellerkonsumentkreditföretag, och3. finansiellt institut: fysisk ellerjuridisk person som ägnar sig åtvalutaväxling eller annan finansiellverksamhet.9 § 28Finansinspektionen skall när enanmälan enligt 2 § första stycket eller 3§ tredje stycket kommer in, ochdärutöver minst en gång per år,kontrollera att villkoret i 3 § förstastycket är uppfyllt.Finansinspektionen ska när enanmälan enligt 2 § första stycket eller 3§ tredje stycket kommer in kontrolleraatt villkoret i 3 § första stycket äruppfyllt.Om kravet i 3 § första stycket inte är uppfyllt får inspektionen, omverksamheten drivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra medverksamheten.Om verksamheten drivs av en juridisk person får inspektionen förelägga denneatt göra rättelse. Om rättelse inte görs får inspektionen förelägga personen attupphöra med verksamheten.Om det är en innehavare som avses i 3 § andra stycket som inte uppfyller kraveti 3 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del avaktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, ominnehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificeradepersonen.27 Senaste lydelse 2010:75928 Senaste lydelse 2004:31949

FINANSINSPEKTIONEN