Fingerad arbetsbrist - Juridicum - Stockholms universitet

Eftersom det inte heller framkom andra omständigheter som pekade på attarbetsbrist förelåg utgick domstolen utan vidare från att uppsägningen berott påpersonliga förhållanden som härrörde från den anställde. Arbetsgivarens bristandebevisning fick följaktligen gå ut över denne själv.Jämförelse kan göras med AD 2008 nr 46 där Arbetsdomstolen menar att denanställdes bristande formella kompetens inte var ett sådant förhållande som var atthärröra från henne personligen, medan i ovanstående fall, bristande behörighet vadgäller körkort ansågs som en omständighet som betraktades som personlig.Inom doktrinen går meningarna isär angående AD 1975 nr 38:s principiella intresse.Det har menats å ena sidan att denna dom ger uttryck för att om flera orsaker angessom grund för uppsägningen ska den anses bero på personliga omständigheter i denmån annat inte visats. Medan det å andra sidan har hävdats att målet saknarprincipiellt intresse på grund av det sätt som arbetsgivaren förde sin talan. 71 Vad somkan sägas nu är dock, som ovan konstaterats, att om det föreligger arbetsbrist är detoväsentligt att det även föreligger omständigheter som härför sig till arbetstagarenpersonligen.Oavsett om AD 1975 nr 38 är av principiellt intresse eller inte kan det enligt minmening inte längre anses vara gällande. Domstolen har i avgöranden efter detta klartfastställt att kan arbetsgivaren visa att arbetsbrist föreligger så behövs ingennärmare utredning om huruvida även personliga skäl ligger bakom uppsägningen. 72 Idessa fall måste det anses som om arbetstagaren helt saknar skydd. Rättspraxis visartill övervägande del att domstolen inte i någon större omfattning tar hänsyn tillarbetstagarens uppfattning om vad som legat bakom uppsägningen. Detta medundantag för de fall där arbetstagaren inte alls gett uttryck för att denne känt sigkritiserad eller orättvist behandlad av arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har ävenuttalat att konflikter ofta uppstår i arbetsförhållanden.71 Se Lunning, L. a. a. s. 185. Se även Glavå, M. a. a. s. 327 f.72 Se bland annat AD 2004 nr 52, AD 1995 nr 149, AD 1988 nr 32, AD 1987 nr 34 och AD 1986 nr 158.25