Internetguide #2 Yttrandefrihet på nätet

6. Yttrande frihets grund lagarna
Om detta vore enda möjligheten att få det extra starka grundlagsskyddet
för webbpubliceringar skulle det vara motiverat att tala om
en gräddfil, ett privilegium som bara förlänas vissa. Men sedan 2002
är det möjligt för de flesta att skaffa sig ett utgivningsbevis. Riksdagen
har helt enkelt fört över möjligheten att få utgivnings bevis för
en skrift till att även omfatta webbplatser.
Den som inte ger ut en periodisk skrift eller inte driver en radioeller
tv-station kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för
radio och tv. Övriga behöver bara anmäla att webbplatsen finns och
vem som är utgivare.
Vi återkommer i senare kapitel mer specifikt till vad som gäller för
att få utgivningsbevis för publiceringar på internet.
6.3 Grundbultarna
Yttrandefriheten bärs upp av ett antal grundprinciper eller grundbultar
som de kallas ibland. De förstärker och förutsätter varandra.
De bildar tillsammans en tät väv som ska garantera en vid yttrandefrihet
där samhället bara får gripa in vid vissa angivna tillfällen för
att beivra eller stoppa ett yttrande. Vem som får ingripa och hur det
regleras också i yttrandefrihetsgrundlagarna.
Censurförbud och förbud mot hindrande åtgärder
Rätten att yttra sig utan förhandsgranskning av myndigheter,
censur, är central och utgör en skarp skiljelinje mellan en demokrati
och en diktatur. Krav på förhandsgranskning är helt enkelt inte förenlig
med demokrati. I Sverige avskaffades förhandsgranskningen
1766 men under andra världskriget beslutade riksdagen att anta
en censurlag. Även om den aldrig aktiverades hängde hotet om att
få statliga censorer utplacerade på redaktionerna som en bila över
pressen.
Förbudet mot hindrande åtgärder innebär att det är förbjudet
för myndigheter och andra offentliga organ att stoppa eller
försvåra spridningen av skrifter och yttranden på grund av deras
innehåll. Det är först sedan ett yttrande blivit utlämnat och spritt till
allmänheten som samhället kan gripa in. Förbudet mot hindrande
åtgärder omfattar även de företag som har ett samhällsuppdrag att
distri buera post inom landet. Kungliga Postverket som skapades av
Axel Oxenstierna 1636 är idag ett statligt bolag ägt av svenska och
danska staten, PostNord, är en så kallad ”allmän trafikanstalt”.
Under andra världskriget stoppades distributionen av bland annat
tidningar som kritiserat nazismen. De drabbades av transportförbud
och fick inte distribueras med allmänna kommunikationer.
Erfarenheterna från kriget ledde till att riksdagen införde en distributionsplikt
för bland annat Postverket.
23