Internetguide #2 Yttrandefrihet på nätet

7. Internet och lagarna
7.10 Anskaffarfriheten och internet
I regeringsformen finns en generell rätt att utan hinder från det
allmänna inskaffa information. Det är formulerat som en frihet att
inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras
yttranden.
Denna rätt kommer till än starkare uttryck i yttrandefrihetsgrundlagarna
som gäller för webbplatser med utgivningsbevis, dagspressen
med flera. Där slås rätten fast att anskaffa uppgifter och underrättelser
i vilket ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt
skrift eller för att lämna meddelande. Det bör observeras att rätten
att skaffa information gäller även i de fall den inte publiceras. Det är
inte ovanligt att många uppgifter som samlas in inför en publicering
aldrig kommer till användning.
Den grundläggande rätten att anskaffa uppgifter för att själv
publicera eller lämna vidare till till exempel en blogg med utgivningsbevis
innebär inte att det är fritt fram att anskaffa uppgifterna
hur som helst. Den som genom inbrott, dataintrång, olovlig avlyssning,
utpressning eller mutor anskaffar uppgifter för publicering kan
dömas för dessa gärningar men aldrig för själva anskaffandet.
Det finns flera rättsfall där reportrar vid etablerade medier dömts
för det sätt de anskaffat uppgifterna. Under valrörelsen 2006 loggade
en reporter in på socialdemokraternas interna nätverk med hjälp
av ett lösenord han fått del av. Reportern, liksom flera folkpartister
som också loggat in, dömdes för olaga dataintrång. En annan reporter
dömdes för att ha utgett sig för att vara polis för att få en polis
att lämna uppgifter. Och i ett tredje fall dömdes reportrar för olaga
vapeninnehav.
Noterbart i sammanhanget är att det är den som utför själva gärningen
som ska lagföras. Det spelar alltså ingen roll om det finns
en utgivare som tar ansvaret för publiceringen. Däremot kan en
utgivare eller annan som på olika sätt medverkat till brottet dömas
för anstiftan eller medhjälp.
Möjligheterna som anskaffarfrihet ger utgör en del av meddelarfriheten
och är viktig att upplysa om på en webbplats. I anslutning
till den upplysningen bör också de begränsningar som gäller anges.
Att inte göra det kan förleda enskilda att omedvetet begå brott.
7.11 Källskyddet på internet
Frågar man en journalist om betydelsen av att skydda uppgiftslämnare
så beskrivs den som helig. Hellre att journalisten går i fängelse
än avslöjar vem som lämnat en uppgift.
Denna grundinställning delas av riksdagen. Lagstiftaren har med
meddelarfriheten starkt begränsat myndigheternas möjligheter att
37