Internetguide #2 Yttrandefrihet på nätet
Yttrandefrihet_pa_natet-1
Yttrandefrihet_pa_natet-1
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8. Vilka yttranden är brottsliga?<br />
Ett utpekande behöver inte innebära att man namnger en person.<br />
Det räcker med att uppgifter om till exempel bostadsort, ålder eller<br />
yrke innebär att andra förstår vem som avses. Det ska också sägas<br />
att med annan menas enskilda personer. Enligt svensk lagstiftning är<br />
det inte straffbart att ”förtala” företag, myndigheter eller organisationer.<br />
En fråga som är central vid en rättslig prövning är vilka yttranden<br />
som anses utmåla någon som brottslig, klandervärd eller i övrigt<br />
utsätter en person för andras missaktning. Rena värdeomdömen<br />
som till exempel att en person anses vara en ”skitstövel” betraktas<br />
som regel inte som förtal. Förklenande och nedsättande omdömen<br />
som inte är direkt kopplad till en händelse eller gärning som personen<br />
varit med om eller utfört anses kunna få uttryckas inom en vid<br />
yttrandefrihet. Den som däremot kallar någon ”hora” eller ”bög”<br />
eller liknande och det av sammanhanget framgår att den som yttrar<br />
sig försöker övertyga omgivningen om att personen säljer sexuella<br />
tjänster eller lever ett liv i Sodom och Gomorra kan det utgöra en<br />
straffbar gärning.<br />
Andra typiska exempel <strong>på</strong> sådant som kan utgöra förtal är att<br />
beskriva händelser och egenskaper hos en person. Det kan till exempel<br />
vara att en person är alkoholiserad och ertappats för rattfylleri.<br />
Även om beskrivningen är sann och omdömena kan anses ha fog för<br />
sig kan sådana yttranden vara straffbara. Det måste nämligen också<br />
vara försvarligt att lämna uppgifterna.<br />
Vad som anses försvarligt att beskriva varierar från en tid till en<br />
annan. I början av 1900-talet var det kutym att ange brottslingar och<br />
misstänka med namn och vad de gjort sig skyldiga till eller anklagades<br />
för. Då namngavs personer i nio fall av tio. Idag är förhållandet<br />
i stort sett det omvända när det gäller medier som arbetar under<br />
TF och YGL och som är anslutna till det självsanerande pressetiska<br />
systemet.<br />
Det har också betydelse vem den omskrivne är. Om en politiker<br />
eller annan offentlig person som argumenterat för nolltolerans vad<br />
gäller alkohol i trafiken ertappas för rattfylleri kan det vara försvarligt<br />
att ange vem det är. På samma sätt kan det vara försvarligt att<br />
med namns nämnande berätta om en politikers alkoholvanor eftersom<br />
deras personlighet och karaktär är betydelsefull vid en bedömning<br />
om vi ska anförtro dem att fatta beslut för landet, regionen eller<br />
kommunen. En justitieminister som utnyttjar prostituerade eller ett<br />
justitieråd som köper sex får betraktas som fritt villebråd medan en<br />
sjukskötare som regel inte namnges för samma brott.<br />
Utöver att ett yttrande om en person är försvarligt måste det<br />
också vara sant eller att den som yttrat sig haft skälig grund att tro<br />
att uppgiften var sann. Falska <strong>på</strong>ståenden om offentliga personer<br />
kan vara förtal. Vad som ska anses utgöra skälig grund måste av-<br />
47