Internetguide #2 Yttrandefrihet på nätet
Yttrandefrihet_pa_natet-1
Yttrandefrihet_pa_natet-1
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. Yttrande frihets grund lagarna<br />
Vi ska återkomma till frågan om distributionsplikten för yttranden<br />
som sprids via internet. Men redan här bör nämnas att någon motsvarande<br />
distributionsplikt inte finns för internetoperatörerna eller<br />
de som driver sociala medietjänster. Det gäller även webbhotell som<br />
hyr ut plats <strong>på</strong> sina servrar till privatpersoner och företag.<br />
Ensamansvar<br />
Endast en person kan hållas ansvarig för ett yttrande i grundlagsskyddade<br />
skrifter. Syftet är att uppgiftslämnare, skribenter, fotografer<br />
och andra som medverkar vid tillkomsten av tidningar och inslag<br />
i radio och tv inte ska hämmas av rädsla för att bli åtalade eller utsatta<br />
för statliga repressalier. Tanken är också att det ska vara möjligt<br />
att åtala och lagföra någon som begått ett brott. I första hand är det<br />
den som utsetts till utgivare som får ta hela ansvaret och straffet för<br />
en publicering som bedömts brottslig.<br />
Finns det ingen utgivare utsedd eller att denna håller sig undan<br />
kan ansvar utkrävas av ägaren, tryckaren och i undantagsfall av den<br />
som sprider en periodisk skrift i nämnd ordning. För övriga massmedier<br />
som böcker, radio och tv finns särskilda ansvarskedjor. När<br />
det gäller internetpubliceringar återkommer vi till det i ett separat<br />
kapitel.<br />
Etableringsfrihet<br />
Friheten att utan prövning av någon myndighet starta och ge ut en<br />
skrift är också central i en demokrati. Visserligen kan en myndighet<br />
inför en registrering säga nej till utgivningsbevis för en skrift <strong>på</strong><br />
grund av namnet eller att det inte anmälts en behörig utgivare. Men<br />
någon prövning av själva innehållet får inte ske <strong>på</strong> myndighetsnivå.<br />
Om en tänkt skrift nekas utgivningsbevis men ändå ges ut omfattas<br />
den trots allt av tryckfrihetsförordningen med bland annat skydd för<br />
meddelare.<br />
Meddelarfrihet<br />
Rätten att med anonymitetsskydd lämna uppgifter för publicering<br />
kan liknas vid en säkerhetsventil. När uppgifter inte kommer fram<br />
<strong>på</strong> annat sätt har alla en rätt att lämna uppgifterna för publicering i<br />
grundlagsskyddade medier.<br />
Den som tar emot uppgifterna har tystnadsplikt om vem som<br />
lämnat uppgifterna. Myndigheter och andra allmänna organ får inte<br />
efterforska vem som lämnat uppgifterna utom i de fall sekretessbelagda<br />
dokument kommit <strong>på</strong> drift eller uppgifterna omfattas av<br />
kvalificerad sekretess, till exempel försvarshemligheter och uppgifter<br />
ur sjukjournaler.<br />
I de fall uppgiftslämnare får efterforskas är det endast Justitiekanslern,<br />
(JK), som har rätt att inleda en förundersökning om brott<br />
24
Change language